Ϸվ

Förslag till resolution - B9-0393/2023Förslag till resolution
B9-0393/2023

FÖRSLAG TILL RESOLUTIONom situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp och de fortsatta hoten mot Armenien

2.10.2023-()

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Idoia Villanueva Ruiz, Stelios Kouloglou
för The Left-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslagetRC-B9-0393/2023

öڲԻ:
Dokumentgång i plenum
ٴǰܳԳٲåԲ:
B9-0393/2023
Ingivna texter :
B9-0393/2023
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

9‑0393/2023

Europaparlamentets resolution om situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp och de fortsatta hoten mot Armenien

()

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Armenien och Azerbajdzjan,

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiskarättigheter från1966,

med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950,

med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984,

med beaktande av den tredje Genèvekonventionen angående krigsfångars behandling från 1949,

med beaktande av den fjärde Genèvekonventionen från 1949 om skydd av civilbefolkningen i krigstid,

med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2006 om kulturarv i Azerbajdzjan[1],

med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 9 december 2021 från ordföranden för delegationen för förbindelserna med Sydkaukasien och dess ständiga föredragande för Armenien och Azerbajdzjan om Internationella domstolens avgöranden av den 7 december 2021 i målen mellan Armenien och Azerbajdzjan,

med beaktande av rapporterna från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) inom Europarådet,

med beaktande av uttalandet av den 11 november 2021 från ordförandena för Minskgruppen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), där man upprepade vikten av att skydda historiska och kulturella platser i regionen,

med beaktande av Internationella domstolens avgörande av den 7 december 2021,

med beaktande av rådets slutsatser av den 21 juni 2021 om EU:s strategi för kulturarv vid konflikter och kriser,

med beaktande av Unescos konvention av den 16november1972 om skydd för världens kultur- och naturarv,

med beaktande av Unescos förklaring av den 17 oktober 2003 om avsiktlig förstörelse av kulturarv,

med beaktande av Haagkonventionen om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt från 1954, som Armenien och Azerbajdzjan är parter i, och dess protokoll, såsom tillämpligt på ockuperade territorier, och dess andra protokoll om förstärkt skydd av kulturegendom, som förbjuder ”förändring av, eller ändring av användningsområde för, kulturegendom, som är avsedd att dölja eller förstöra kulturella, historiska eller vetenskapliga spår”,

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10december1948,

med beaktande av den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering av den 21 december 1965,

med beaktande av artikel132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.Konflikten i Nagorno-Karabach har olika historiska och geopolitiska komplikationer. Den har fått, och har fortfarande, allvarliga humanitära konsekvenser för civilbefolkningen, bland annat tvångsförflyttning, människorättskränkningar och humanitära kriser. Regionala makter har varit inblandade, och Turkiet har ingripit och beväpnat Azerbajdzjan.

B.Sydkaukasien har en strategisk placering på den globala energimarknaden, inbegripet de rörledningar som förbinder Azerbajdzjan med Turkiet, vilka är avgörande för EU:s olje- och naturgasförsörjning. Gasavtalet mellan EU och Azerbajdzjan gynnar EU:s energiintressen framför Armenien och freden och säkerheten i Nagorno-Karabach (Artsach). Det har blivit uppenbart att denna gasöverenskommelse har gett Azerbajdzjans regering frihet att göra som den önskar, i vetskap om att EU:s energitrygghet är beroende av dess vilja.

C.Under de senaste åren har det skett en oroväckande upptrappning av fientligheterna iregionen Nagorno-Karabach, som kulminerade i en stor militär konflikt som bröt ut iseptember 2020. Konflikten har lett till betydande förluster av människoliv, däribland civila dödsoffer, och omfattande förstörelse av infrastruktur i Nagorno-Karabach, vilket orsakat enormt lidande för civilbefolkningen.

D.Trots flera avtal om eldupphör som förhandlats fram av det internationella samfundet, däribland OSSE:s Minskgrupp, har det skett återkommande kränkningar av dessa avtal under konflikten, vilket har lett till ytterligare dödsoffer och instabilitet.

E.Den pågående konflikten har tvingat tusentals civila att fly från sina hem, vilket har lett till en humanitär kris med fördrivna personer och flyktingar i akut behov av bistånd och skydd.

F.Det har förekommit oroväckande rapporter om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat påståenden om godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och attacker mot civil infrastruktur, vilket har gett upphov till allvarlig oro över behandlingen av personer som har blivit inblandade i konflikten.

G.Latjinkorridoren som förbinder Nagorno-Karabach (Artsach) med Armenien och resten av världen har varit blockerad sedan den 12 december 2022. Korridoren är den enda passagen för viktiga varor och tjänster som är avgörande för de 120000 invånarna iNagorno-Karabach (Artsach). Till följd av denna blockad i kombination med Azerbajdzjans luftblockad är Nagorno-Karabach i praktiken under belägring. Denna blockad utgör en överträdelse av Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid och avtalet om eldupphör av den 9 november 2020.

H.Situationen förvärras ytterligare av intermittenta avbrott i gasförsörjningen iNagorno‑Karabach (Artsach), vilket innebär att hus, sjukhus och skolor lämnas utan uppvärmning. Sådana störningar innebär bland annat att medborgarna berövas sin rätt till hälsa och utbildning.

I.Republiken Azerbajdzjan inledde en militär offensiv i Nagorno-Karabach den 19september 2023, som den 1 oktober 2023 resulterat i mer än 100000 flyktingar.

J.Den 20 september 2023 nåddes ett avtal om eldupphör genom medling av det ryska fredsbevarande kommandot i Nagorno-Karabach. Sedan dess har flera brott mot vapenvilan ägt rum.

K.Med tanke på den redan ömtåliga humanitära situationen i Nagorno-Karabach på grund av blockaden av Latjinkorridoren, leder den azerbajdzjanska militära offensiven till att en hel etnisk grupp tvångsutvisats från ett visst område. Den nuvarande situationen har gett upphov till allvarliga farhågor, eftersom den skulle kunna utgöra en strategi för etnisk rensning.

L.Både Azerbajdzjan och Armenien är bundna av internationell humanitär rätt. Den tredje Genèvekonventionen skyddar krigsfångar från alla former av tortyr och grym behandling. Sådana handlingar som begåtts under en väpnad konflikt utgör krigsförbrytelser. Den fjärde Genèvekonventionen skyddar civila i internationella väpnade konflikter och fastställer att olaglig isolering, avsiktligt dödande och omänsklig och förnedrande behandling av en skyddad person utgör krigsförbrytelser.

M.I egenskap av stater som är parter i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är Armenien och Azerbajdzjan skyldiga att respektera den mänskliga rätten till liv och förbuden mot tortyr och omänsklig och förnedrande behandling.

1.Europaparlamentet fördömer skarpt den militära offensiv som Azerbajdzjan inlett iregionen Nagorno-Karabach, i uppenbar strid med 2020 års avtal om eldupphör, vilken har lett till väpnade konflikter och betydande förluster av människoliv.

2.Europaparlamentet fördömer Turkiets inblandning i beväpningen av Azerbajdzjan och dess fulla stöd till Azerbajdzjans offensiver under både 2020 och 2023.

3.Europaparlamentet begär att vapenvilan i Nagorno-Karabach ska upprätthållas i sin helhet av alla aktörer för att undvika ytterligare förluster av människoliv och förstörelse av infrastruktur. Parlamentet beklagar den massiva tvångsförflyttningen av befolkningen och begär att rätten till återvändande ska garanteras. Parlamentet efterlyser skydd av det kulturella och religiösa arvet.

4.Europaparlamentet uppmanar med kraft alla berörda parter att visa största möjliga återhållsamhet, trappa ned spänningarna och avstå från alla handlingar som skulle kunna förvärra det mänskliga lidande som konflikten orsakat.

5.Europaparlamentet uttrycker sin oro över gripandet av Nagorno-Karabachs ledning och kräver att deras rättigheter respekteras.

6.Europaparlamentet efterlyser ett obehindrat tillträde för humanitärt bistånd till regionen.

7.Europaparlamentet upprepar den avgörande betydelsen av diplomatiska förhandlingar som det enda sättet att nå en fredlig, övergripande och hållbar lösning på konflikten iNagorno-Karabach.

8.Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter att på nytt åta sig att förhandla under överinseende av OSSE:s Minskgrupp, med fullt deltagande av alla berörda parter.

9.Europaparlamentet fördömer entydigt alla avsiktliga angrepp mot civilbefolkningar eller civil infrastruktur och understryker att skyddet av civila i strikt överensstämmelse med internationell humanitär rätt är av yttersta vikt.

10.Europaparlamentet uttrycker djup oro över rapporterna om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och brott mot internationell rätt under konflikten och betonar vikten av att säkerställa ansvarsskyldighet för dessa överträdelser.

11.Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att tillhandahålla humanitärt bistånd, som omfattar livsmedel, tak över huvudet, läkarvård, psykosocialt stöd och skräddarsytt stöd till utsatta grupper, till dem som drabbats av konflikten.

12.Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att spela en mer aktiv och engagerad roll i hanteringen av konflikten i Nagorno-Karabach, bland annat genom diplomatiska insatser och stöd till humanitärt bistånd, konfliktlösning och återuppbyggnad efter konflikter.

13.Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att aktivera direktivet om asylförfaranden[2] för att hjälpa dem som flyr från kriget och ge skydd åt behövande.

14.Europaparlamentet uppmuntrar EU att avsevärt öka sin humanitära finansiering för att hjälpa till att tillgodose de akuta behoven hos dem som drabbats av konflikten och ge viktigt stöd till humanitära organisationer som är verksamma i regionen.

15.Europaparlamentet framhåller att diplomatiska insatser måste fortsätta och är avgörande för att nå en fredlig lösning på konflikten, med förhandlingar under överinseende av OSSE:s Minskgrupp, som utgör en viktig plattform för dialog.

16.Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta att stödja Armenien, Azerbajdzjan och Nagorno-Karabach i processen för att finna en fredlig och politisk lösning på konflikten.

17.Europaparlamentet beklagar att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har betecknat Azerbajdzjan som en ”tillförlitlig energileverantör”. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sitt befintliga gasavtal med Azerbajdzjan och upphäva avtalet mot bakgrund av den senaste utvecklingen. Parlamentet kräver att EU och medlemsstaterna ytterligare påskyndar omställningen från fossila bränslen till förnybar energi i enlighet med principen om energieffektivitet först.

18.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Armeniens, Azerbajdzjans och Ryska federationens regeringar.

Senaste uppdatering: 4 oktober 2023
Rättsligt meddelande-Integritetspolicy