Ϸվ

Index
öåԻ
Nästa
All text
Förfarande :
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0388/2018

Ingivna texter :

A8-0388/2018

Debatter :

PV10/12/2018-20
CRE10/12/2018-20

Omröstningar :

PV11/12/2018-5.18
CRE11/12/2018-5.18
öٴöԲ

Antagna texter :

P8_TA(2018)0499

Antagna texter
PDF162kWORD55k
Tisdagen den 11 december 2018-Strasbourg
Ny europeisk kulturagenda
P8_TA(2018)0499A8-0388/2018

Europaparlamentets resolution av den 11 december 2018 om den nya europeiska kulturagendan ()

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt som hölls i Göteborg den 17november2017, av ledaragendan om utbildning och kultur från november2017 och av Europeiska rådets slutsatser av den 14december2017 om unionens sociala dimension, utbildning och kultur,

–med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn(1),

–med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om att främja de europeiska kulturella och kreativa sektorerna som källor till ekonomisk tillväxt och sysselsättning(2),

–med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn(3),

–med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa(4),

–med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2007 om konstnärers sociala ställning(5),

–med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna iEU:syttre åtgärder(6),

–med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om en integrerad kulturarvsstrategi för Europa(7),

–med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(8),

–med beaktande av sin resolution av den 12april2016 om EU-kunskap i skolan(9),

–med beaktande av sin resolution av den 10april 2008 om en europeisk agenda för enkultur i en alltmer globaliserad värld(10),

–med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2018 om strukturella och ekonomiska hinder för tillgången till kultur(11),

–med beaktande av sin resolution av den 2 mars 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1295/2013 av den 11december 2013 om inrättande av programmet KreativaEuropa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr1718/2006/EG, nr1855/2006/EG och nr1041/2009/EG(12),

–med beaktande av Unescos (FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20oktober2005,

–med beaktande av Europarådets ramkonvention av den 27 oktober 2005 om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen),

–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr1041/2009/EG(13),

–med beaktande av rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda(14),

–med beaktande av rådets slutsatser av den 23 december 2014 om en arbetsplan för kultur (2015–2018)(15),

–med beaktande av EU:s arbetsplan för kultur 2015–2018,

–med beaktande av rådets slutsatser av den 27maj2015 om de kulturella och kreativa sektorernas samverkan med andra sektorer för att stimulera innovation, ekonomisk hållbarhet och social delaktighet(16),

–med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och viceordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 8juni2016 Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (JOIN(2016)0029),

–med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan (),

–med beaktande av kommissions grönbok av den 27april 2010 Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn (),

–med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kulturarv (2018) (),

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 26september2012 Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU (),

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 december 2012 om innehåll iden digitala inre marknaden (),

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juli 2014 En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (),

–med beaktande av rapporten från 2012 från arbetsgruppen med experter från medlemsstaterna om tillgång till kultur,

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 20december2010 om avskaffande av gränsöverskridande skattehinder för EU-medborgare (),

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 11november2011 om dubbelbeskattning på den inre marknaden (),

–med beaktande av 2015års rapport om sätt att hantera gränsöverskridande skattehinder som individer inom EU står inför (Ways to tackle cross-border tax obstacles facing individuals within the EU) från kommissionens expertgrupp för avskaffande av skatteproblem för personer som är verksamma över gränserna inom EU,

–med beaktande av 2017års rapport om hur kultur och konst kan främja interkulturell dialog inom ramen för migrations- och flyktingkrisen (How culture and the arts can promote intercultural dialogue in the context of the migratory and refugee crisis) från arbetsgruppen med experter från medlemsstaterna om interkulturell dialog inom ramen för den öppna samordningsmetoden,

–med beaktande av Romförklaringen av den 25mars2017, där ledarna för 27medlemsstater och EU:s institutioner uttryckte sin önskan om en ambitiös union ”där medborgarna har nya möjligheter att utvecklas kulturellt, socialt och ekonomiskt”, ”enunion som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”,

–med beaktande av Davosförklaringen av den 22januari2018 om en byggkultur av hög kvalitet i Europa, där de europeiska kulturministrarna betonade det brådskande behovet av att man tar fram nya metoder för att skydda och främja den kulturella betydelsen av Europas bebyggda miljö och anlägger ett kulturcentrerat helhetsperspektiv på den bebyggda miljön,

–med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (8–0388/2018), och av följande skäl:

A.Prioriteringarna för den nya agendan och den sektorspecifika strategin är välkomna. Alla kulturella och kreativa sektorer bör ges samma skräddarsydda stöd som riktar sig till sektorspecifika utmaningar, och kulturell mångfald och interkulturell dialog bör upprätthållas som sektorsövergripande prioriteringar. Kulturen är en kollektiv nyttighet och den nya agendan för kultur bör ha som mål att bevara, utvidga och sprida ett levande och mångsidigt kulturliv och garantera tillgång för alla och främja deltagande.

B.Den nya agendan för kultur bör ge en flexibel ram som gör det möjligt att förändra kulturella ekosystem och främja synergier mellan olika sektorer.

C.Europa håller på att ta sig ur en svår finansiell kris, där nationella och regionala kulturbudgetar tyvärr ofta var bland de första att råka ut för nedskärningar.

D.Europa står inför växande sociala orättvisor och ungdomsarbetslöshet, stigande populism och radikalisering samt har en befolkning med allt större mångfald. Kulturen är därför viktigare än någonsin för att åstadkomma social sammanhållning och interkulturell dialog och garantera medborgarnas möjlighet till uttrycksfrihet och uttrycksmångfald, kommunikation och skapande samt för att bygga broar mellan enskilda människor.

E.Europas kreativa och kulturella sektorer utgör EU:s viktigaste tillgångar. De står för 4,2procent av EU:s BNP, skapar 8,4miljoner arbetstillfällen, vilket motsvarar 3,7procent av den totala sysselsättningen i EU, och är ekonomiskt starka även ikristider. Dessa sektorer främjar kreativitet, som bidrar till alla verksamhetsområden, samtidigt som de står för en större del av sysselsättningen bland ungdomar och kvinnor än andra sektorer.

F.Europas musiksektor är mycket dynamisk och står för en miljon arbetstillfällen och enomsättning på 25miljarder euro. Den är dock fortfarande kraftigt underfinansierad, särskilt om man tar hänsyn till nya distributionsmodeller på nätet. Av den totala budgeten på 1,46miljarder euro för KreativaEuropa har fram till juli2018 endast 51miljoner euro gått till musikprojekt, särskilt inom klassisk musik. Detta återspeglar inte mångfalden i Europas musiksektor eller dess ekonomiska, sociala och kulturella bidrag.

G.Kulturen har stor betydelse för den sociala sammanhållningen och integrationen, särskilt genom att minoriteter, missgynnade grupper, marginaliserade samhällen, migranter och flyktingar deltar i det kulturella och sociala livet, och den särskilda inbjudan att lämna in förslag för migranters integration i programmet KreativaEuropa har visat sig vara effektiv men överutnyttjad och underfinansierad.

H.Konstnärers och kulturarbetares anställningar är ofta otrygga och instabila med svag eller ingen social trygghet och oförutsägbara inkomster.

I.Kulturell medvetenhet och kulturella uttryck har erkänts på EU-nivå i den reviderade rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Konst och humaniora bör integreras helt i utbildningssystemen för att bidra till att forma ett Europa som är samverkande, kreativt och redo för att främja hållbarhet, integration och social sammanhållning.

J.Kulturella nätverk är ett kraftfullt verktyg för att skapa band mellan människor och långvariga fredliga förbindelser och en dialog över nationsgränserna och därmed för att främja internationella kulturella förbindelser, som utgör kärnan i världsomspännande regler och uppkomsten av en europeisk kultursfär.

Allmänna anmärkningar

1.Europaparlamentet välkomnar den nya agendan för kultur och betonar att den utgör enenorm möjlighet att anta en heltäckande och enhetlig kulturpolitik på EU-nivå som erkänns av människor i och utanför EU. Parlamentet betonar dock att den endast kan bli en framgång om den stöds av en betydande budgetökning för programmet KreativaEuropa och om man skapar synergier och samverkan med andra EU‑finansierade program för att åstadkomma ett holistiskt och övergripande tillvägagångssätt när det gäller kultur.

2.Europaparlamentet bekräftar kulturens och de kulturella och kreativa sektorernas roll som drivkraft för att uppnå målen för sammanhållningspolitiken och social delaktighet ihela unionen och begär att hänsyn tas till detta i samband med tilldelningen av medel från struktur- och sammanhållningsfonderna.

3.Europaparlamentet inser att Europaåret för kulturarv2018 utgör ett tillfälle att öka medvetenheten om den unika styrkan och mångfalden i EU:s kultur och kulturarv och dess inneboende värde, samt den avgörande roll som kulturen och kulturarvet spelar ivåra samhällen och ekonomier i att skapa en känsla av samhörighet, främja ett aktivt medborgarskap och definiera vår identitet och våra grundläggande värderingar frihet, mångfald, jämlikhet, solidaritet och social rättvisa.

4.Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att presentera en handlingsplan för kulturarv och betonar behovet av att fokusera på både de materiella och immateriella aspekterna av Europas kulturarv och de kopplingar det har till samtida konstnärliga och kreativa projekt och uttryck. Parlamentet betonar dessutom att man behöver åstadkomma en kontinuerlig strukturerad dialog med intressenter för att samla in kunskap, bygga kapacitet och samordna stödet för kulturarvet i Europa, som ett sätt att befästa arvet från Europaåret för kulturarv2018 på lång sikt och hjälpa till att genomföra handlingsplanen. Parlamentet understryker att denna strukturerade dialog bör omfatta alla kulturella, kreativa och kulturarvsrelaterade sektorer. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att utarbeta kompletterande handlingsplaner på nationell nivå och anser att handlingsplanen är en möjlighet att ta itu med alla frågor som har tagits upp inom ramen för de tio europeiska initiativ som sträcker sig bortom Europaåret för kulturarv2018 och att lägga fram de rekommendationer som getts under detta år.

5.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att behovet av att reagera på nya oförutsedda omständigheter inte kommer att stå i vägen för uppnåendet av redan överenskomna mål på kulturområdet. Parlamentet påminner om att nya initiativ bör finansieras genom en ny budget från nya källor och inte genom en omfördelning av befintliga medel.

6.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en gemensam EU-portal för kulturarvet, som samlar information från alla EU-program som finansierar kulturarv och som är uppdelad i tre huvuddelar: finansieringsmöjligheter för kulturarv; en databas med exempel på bästa praxis och excellens från kulturarvsområdet och relevanta hänvisningar; nyheter och länkar om utvecklingen inom kulturarvsrelaterad politik, åtgärder och evenemang.

7.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla nya metoder för systematisk uppgiftsinsamling för alla kulturella och kreativa sektorer och att säkerställa att effektiva statistiska koder och mer kvalitativa indikatorer används för att överbrygga klyftan mellan den alltmer datafattiga offentliga sektorn och de informationsrika digitala operatörer som använder sig av denna information för att förvärva marknadsandelar och destabilisera marknadsaktörer.

8.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa EU-resultattavlor för att mäta pluralismen i kultur och media, för att utveckla indikatorer och för att övervaka den konstnärliga yttrandefriheten på EU-nivå och mångfalden i skapandet, distributionen och utbudet av kreativa verk.

9.Europaparlamentet välkomnar lanseringen av ”Music Moves Europe” som ett viktigt första steg mot att stimulera kreativitet, mångfald och innovation i Europas musiksektor och i de sektorsspecifika insatserna för musik i programmet KreativaEuropa. Parlamentet uppmanar kommissionen att fokusera på rörligheten för artister och repertoarer inom och utanför Europa, på distribution, på finansiering för små och medelstora företag, på digitala plattformars öppenhet och ansvarstagande gentemot artister, på ett brett utbud av strömningstjänster, på tillgänglig information på nätet och på en kartläggning av sektorn när ytterligare EU-insatser för musik utvecklas.

10.Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en onlineförteckning över europeiska filmer och lanseringen av en första EU-filmvecka och uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med artister och den kreativa sektorn öka synligheten för europeisk film i Europa och världen, särskilt genom att förbättra de europeiska filmernas tillgänglighet och främja utvecklingen av europeiska plattformar som ger tillgång till licensierade EU-filmer, samtidigt som man ger rättvis ersättning till skaparna och rättighetsinnehavarna och respekterar territorialitetsprincipen. Parlamentet betonar vidare de positiva erfarenheterna av Luxpriset för att främja europeiska filmer och underlätta distributionen av dem.

11.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna betydelsen av EU-agendan för städer och främja samarbete mellan medlemsstater och städer, liksom andra intressenter, för att stimulera tillväxt, bebolighet och innovation i Europas städer och identifiera och framgångsrikt hantera samhälleliga utmaningar.

12.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en särskild åtgärd som främjar konstverks rörlighet, eventuellt i form av ett vandringsutställningsbidrag, eftersom detta skulle ge många projekt som finansieras genom programmet KreativaEuropa en längre livslängd.

Kulturell och konstnärlig dimension

13.Europaparlamentet erkänner den kulturella, konstnärliga och kreativa uttrycksfrihetens inneboende värde och värdet av att allmänheten har största möjliga tillgång till kultur, bland annat genom riktade åtgärder.

14.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att europeiska festivaler stöds eftersom de är viktiga för att föra samman människor från hela Europa och resten av världen och stärka banden mellan dem. Parlamentet betonar att festivaler utgör enförenande kraft som påverkar samhället, medborgarskapet, ekonomin, kulturarvet och utvecklingen i andra länder.

15.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utse en europeisk kulturpersonlighet varje år, en händelse som skulle åtföljas av en rad aktiviteter och projekt i hela Europa för att hedra denna persons liv och arbete och betona hans eller hennes betydelse för de europeiska värderingarna och den europeiska identiteten.

16.Europaparlamentet anser att man bör använda sig av yrkeskunskaperna hos konstnärer, författare, aktörer på kulturområdet, reklamskribenter och audiovisuella operatörer som ett viktigt stöd för utvecklingen av en europeisk kulturell dimension, interkulturell dialog, kulturell och konstnärlig innovation, territoriell sammanhållning och social delaktighet.

17.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna kulturen som en ”mjuk makt” som ger medborgarna möjlighet och egenmakt att leda samhället på ett ansvarsfullt sätt, med integritet, entusiasm och empati.

18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att Europa kan bli en plats för ansvariga medborgare som knyter kontakter utanför sina egna kulturer, utmanar invanda tankemönster och främjar innovation och bidrar till andra människors utveckling och engagemang.

19.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för kulturell mångfald, integration av migranter och ett gott medborgarskap.

20.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för samarbete mellan kulturarbetare, lärare, engagerade medborgare och yrkesverksamma inom företag för att allmänheten på nytt ska få upp ögonen för kulturen.

21.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att kulturella nätverk stöds som ett sätt att samla kollektiva kunskaper, erfarenheter och minnen, skapa ett informellt informationsutbyte, stimulera till diskussion och utveckling av kulturen för att skapa bättre möjligheter till rörlighet och samarbete och bidra till en integrerad europeisk kultursfär.

Den sociala dimensionen

22.Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att införa en särskild åtgärd för rörlighet inom KreativaEuropa, men betonar att detta kräver en lämplig budget och förenklade administrativa förfaranden för att undvika hinder, exempelvis i samband med viseringar, särskilt när det gäller tredjeländer. Parlamentet betonar att särskilda åtgärder behövs för att hantera hinder som leder till överdriven eller dubbel beskattning för artister.

23.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en gemensam portal som innehåller information om alla tillgängliga residensprogram och möjligheter till rörlighet.

24.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att ta bort artikel17 iOECD:s modellavtal för skatter från bilaterala skatteavtal mellan EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att som en tillfällig lösning upprätta ensektorspecifik uppförandekod om källskatt som beskriver de alternativ som finns för att minska kostnaderna och förenkla förfarandena genom att visa på bästa praxis och möjliga undantag.

25.Europaparlamentet efterlyser en garanti för kreativa och konstnärliga arbetstagares rätt till rättvis ersättning och rättvisa avtals- och arbetsvillkor. Parlamentet pekar på de projektbaserade, otrygga och atypiska anställningsformerna för kulturarbetare i Europa. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta omfattande åtgärder för att minska gråzonen genom harmonisering och förbättra avtalsvillkoren för konstnärer och upphovsmän i hela EU och på EU-nivå med avseende på kollektiv representation, social trygghet och direkt och indirekt beskattning. Parlamentet anser att man itrygghetssystemen i hela unionen bör ta full hänsyn till atypiska anställningsformers särdrag.

26.Europaparlamentet understryker att kulturarv och kultursfärer har stor betydelse för förnyelsen av städerna och främjandet av sammanhållningen invånare emellan. Parlamentet uppmuntrar därför kommissionen och dess gemensamma forskningscentrum (JRC), som genom sitt arbete ger städernas historier en mening och riktning, att ytterligare utveckla projektet för bevakning av kulturella och kreativa städer och uppmanar städer och kommuner att utnyttja projektet på ett bättre sätt.

27.Europaparlamentet erkänner mervärdet av grannskapsbaserade kulturella aktiviteter som är socialt, ekonomiskt och hälsomässigt fördelaktiga för lokalsamhällen, särskilt ilåginkomstområden och marginaliserade områden som förorter och landsbygdsområden. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna, städerna och kommunerna att stödja sådana aktiviteter genom konkreta åtgärder, exempelvis genom skräddarsydda detaljplanbestämmelser, finansieringsinitiativ och återanvändning av övergivna anläggningar.

28.Europaparlamentet betonar att kulturen har en påvisad effekt när det gäller att främja social sammanhållning och förbättra människors tillfredsställelse med livet och deras välbefinnande och att den därför är mycket betydelsefull för att mildra det tryck som det innebär för Europa att hysa en alltmer mångkulturell befolkning. Parlamentet betonar den betydelse som kultur och interkulturell dialog kan ha för att ge migranter egenmakt och underlätta deras integration.

29.Europaparlamentet beklagar att 36procent av européerna inte deltog i någon kulturaktivitet under det föregående året enligt 2017års Eurobarometer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att stärka kopplingarna mellan kultur, konst, skapande, utbildning, innovation och konstnärlig forskning. Parlamentet uppmanar dem dessutom att satsa på publikengagemang, samhällsengagemang och kulturell förmåga och att genomföra de åtgärder som behövs för att garantera tillgång till och deltagande i kulturlivet, särskilt för de mest missgynnade grupperna.

30.Europaparlamentet uppmanar till närmare samverkan mellan kultursektorn och utbildningssektorn, exempelvis genom främjande av aktiviteter utanför skoltid eller konstnärers deltagande i skolorna. Parlamentet påminner i detta avseende om att det är nödvändigt att förse konstnärer, chefer, lärare, kontaktpersoner, socialarbetare och andra yrkesverksamma som deltar i sådan samverkan med tillräckligt offentligt ekonomiskt stöd.

31.Europaparlamentet betonar vikten av effektiva åtgärder för att främja barns intellektuella och kulturella utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom sina respektive kompetensområden tillhandahålla tillräcklig finansiering för stöd till kulturproduktionsprojekt som riktar sig till barn.

32.Europaparlamentet betonar det mervärde som konst, musik och humaniora tillför skolornas läroplaner eftersom de bidrar till ökad kreativitet, väcker ett intresse för kultur och främjar kritiskt tänkande. Parlamentet betonar att behovet av kulturella och kreativa färdigheter ökar alltmer i det digitala landskapet och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att övervinna den strikta uppdelningen mellan olika ämnesområden och övergå från STEM-strategin till STEAM-strategin inom både formell och icke-formell utbildning samt att anta en strategi för livslångt lärande för personer som arbetar inom den kulturella, kreativa och audiovisuella sektorn. Parlamentet erkänner betydelsen av att musik och konst ingår i skolornas läroplaner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheten att ta fram en lärobok om Europas kulturhistoria.

33.Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa en trygg och tillfredsställande läromiljö för studerande och lärare för att kulturen ska blomstra. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att kraftigt investera i underhållet av offentliga anläggningar, särskilt skolor, för att förbättra jordbävningssäkerheten och avlägsna arkitektoniska hinder.

34.Europaparlamentet konstaterar att den snabba tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att anta en strategi för livslångt lärande för kulturarbetare och öka synergierna mellan kultur och utbildning på det formella och icke-formella området.

35.Europaparlamentet erkänner den potential som kreativa centrum har att fungera som samarbetsplatser för yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet betonar emellertid att sektorerna i första hand behöver bygga upp sin kapacitet i fråga om digitala färdigheter och ledarskap istället för att bara koncentrera sig på ny digital innovation.

36.Europaparlamentet konstaterar att man till följd av en växande polarisering både inom EU och globalt står inför allt större utmaningar när det gäller de demokratiska principerna och europeiska värderingarna såsom yttrandefrihet, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, demokrati och solidaritet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en strategi för att skydda de kulturella rättigheterna, den konstnärliga yttrandefriheten och pluralismen imedia, samt rätten att fritt delta i kulturlivet, bland annat genom att stödja utvecklingen av indikatorer och övervakningssystem på EU-nivå.

37.Europaparlamentet håller med om att kulturellt deltagande och vardaglig kreativitet bidrar betydligt till en interkulturell dialog och hälsosamma samhällen. Parlamentet betonar dock att man behöver se till att EU:s finansieringsinstrument ger tillräckligt utrymme för att hänsyn ska kunna tas till det inneboende och unika värdet av konstnärers arbete.

38.Europaparlamentet pekar på behovet av att främja kvinnors tillgång till alla konstnärliga, kulturella och kreativa yrken och uppmanar medlemsstaterna att undanröja hinder som står i vägen för kvinnors tillgång till ledande positioner inom kulturella institutioner och stiftelser, akademier och universitet.

Den ekonomiska dimensionen

39.Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna bör bidra till utvecklingen av kulturella organisationer genom att tillhandahålla stabilt, tillförlitligt och kontinuerligt ekonomiskt stöd. Parlamentet beklagar att KreativaEuropa, trots det europeiska mervärdet av kulturinvesteringar, bara står för 0,15procent av den totala EU-budgeten, varav endast 31procent är öronmärkt för kultur. Parlamentet noterar att politikområdena inom KreativaEuropa kommer att öka. Parlamentet noterar förslaget till en ny flerårig budgetram och välkomnar den föreslagna ökningen av finansieringen som ett första steg i rätt riktning, men anser att budgeten bör fördubblas för det nya programmet KreativaEuropa och att det bör bli mer lättillgängligt för mindre organisationer.

40.Europaparlamentet betonar att KreativaEuropas popularitet, i kombination med dess underfinansiering och administrativa komplexitet, har lett till att endast 16,2procent av alla projekt har varit framgångsrika och till att det har förekommit betydande regionala och geografiska obalanser i fråga om de projekt som fått stöd. Parlamentet påpekar att detta, tillsammans med den administrativa komplexiteten, fungerar avskräckande, skapar frustration kring programmet och EU:s kulturverksamhet och hindrar många aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna från att ansöka. Parlamentet anser därför att urvalsprocessen bör ses över på grundval av de brister som identifierats ihalvtidsutvärderingen.

41.Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att underlätta och effektivisera tillgången till KreativaEuropa för små aktörer på kulturområdet och små och medelstora företag. Parlamentet betonar i detta hänseende att man behöver införa en särskild del som är reserverad för sådana aktörer och företag, särskilt aktörer och företag från områden som har drabbats av naturkatastrofer.

42.Europaparlamentet beklagar att man i kommissionens förslag till flerårig budgetram i de flesta fall inte nämner kultur och konst i de politikområden som de bidrar till och uppmanar därför kommissionen att i samarbete med de kulturella och kreativa sektorerna utforma holistiska och samordnade strategier för att integrera kultur och konst i andra politikområden och särskilt fokusera på tillgången till finansiering för mindre organisationer.

43.Europaparlamentet betonar kulturens övergripande inverkan och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rapportera hur stor finansiering som anslagits till kultur i alla finansieringsprogram och se till att den uppgår till minst 1procent av nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar EU:s regioner att ange kultur, kulturarv och kulturella och kreativa sektorer som en prioritering i strukturfonderna och att uppmuntra medlemsstaterna att ta med en kulturell dimension i de strategiska målen för sina operativa program.

44.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en enda kontaktpunkt där alla befintliga finansieringsinstrument för EU-medel anges på ett användarvänligt, omfattande, innovativt och effektivt sätt med tydlig ansökningsvägledning och hjälp.

45.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att tillräckliga resurser inom EU:s finansieringsinstrument anslås på grundval av det inneboende värdet av konstnärliga och kreativa projekt.

46.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt kulturområden som hotas på grund av bristande finansiering eller uppmärksamhet, exempelvis poesiområdet.

47.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta enskräddarsydd strategi för respektive sektor. Parlamentet påpekar att bidrag är avgörande om man ser till det kulturella ekosystemet i sin helhet och för att värdera immateriella tillgångar korrekt och stödja nyskapande konstnärliga och kulturella verksamheter. Parlamentet påpekar att även om finansieringsinstrument som garantier, lån och egna medel är lämpliga för vinstgenererande projekt bör bidrag förbli den främsta finansieringskällan, särskilt för mindre enheter.

48.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om genomförandet av det finansiella garantiinstrumentet för den kulturella och den kreativa sektorn. Parlamentet beklagar instrumentets begränsade geografiska täckning och föreslår att man bör använda mikrofinansiering när det handlar om mycket små aktörer eftersom de kulturella och kreativa sektorerna till största delen består av små och medelstora företag, varav 95procent är mikroföretag. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att bankerna värderar upphovsrätt och immateriella tillgångar högre.

49.Europaparlamentet uppmanar till vidareutveckling av initiativet med europeiska kulturhuvudstäder och hållbar kulturell turism i samarbete med kultursektorerna, samhällena och medborgarna, liksom med Unesco i fråga om utnämningar till kulturarvsplatser, samt med Europarådet genom utvecklingen av kulturvägar. Parlamentet efterlyser främjandet av EU-regioner som framstående europeiska resmål (Eden).

Digital4Culture

50.Europaparlamentet konstaterar att den digitala revolutionen drastiskt har förändrat det sätt på vilket konst och kultur skapas, distribueras och konsumeras, vilket innebär många möjligheter men samtidigt stora utmaningar för de redan ansträngda arbetsvillkoren för konstnärer och upphovsmän och hotar deras ekonomiska överlevnad. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att verka för rättvis ersättning, anständiga arbetsförhållanden och en modernisering av välfärdssystemen för de kulturella och kreativa sektorerna samt erkännande av artisternas ställning.

51.Europaparlamentet erkänner att den digitala tekniken bidrar positivt till att underlätta och bredda möjligheterna att bevara och få tillgång till kulturellt, konstnärligt, kreativt och audiovisuellt innehåll och motsvarande tjänster, exempelvis genom förstärkt och virtuell verklighet och gränssnitt mellan människa och maskin, men också genom utvecklingen av pedagogiska och berättande datorspel och skapandet av ettkulturarvsmoln. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att idetta sammanhang verka för synergier på detta område, särskilt med programmet för ett digitalt Europa och HorisontEuropa.

52.Europaparlamentet anser att skyddet av upphovsrätt är centralt för intäkterna i de kulturella och kreativa sektorerna och välkomnar det nya förslaget till upphovsrättsdirektiv och dess åtgärder för att skydda nyhetsutgivare, överbrygga värdegapet mellan de kreativa sektorerna och de digitala plattformarna och öka insynen och balansen i upphovsmännens och de utövande konstnärernas avtalsförbindelser och skydda mot att immateriella rättigheter beslagtas. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att skapa en rättvis digital marknadsplats där upphovsmän får rättvis ersättning.

53.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att de digitala plattformar som spelar en aktiv roll vid distribution, marknadsföring och kommersialisering av upphovsrättsskyddat innehåll har en tydlig skyldighet att erhålla licenser från rättighetsinnehavarna och att ge rättvis ersättning till konstnärer, författare, nyhetsutgivare, producenter, journalister och upphovsmän för att deras verk används digitalt.

54.Europaparlamentet betonar att man för att stärka de befintliga synergierna måste upprätthålla kopplingen mellan den europeiska kulturagendan och den digitala agendan.

55.Europaparlamentet påminner om vikten av att särskilt bland minderåriga främja dataskydd och digital kompetens och mediekompetens, vilket är det effektivaste sättet att ta itu med problemet med bland annat manipulation och mikroinriktad reklam.

56.Europaparlamentet betonar att det är viktigt att förse kulturarbetare med tillräckliga digitala färdigheter och kompetenser för att kulturarvet ska kunna främjas och utvecklas.

Den externa dimensionen

57.Europaparlamentet beklagar att skyddet och främjandet av kulturen inte togs med som ett mål i 2030-agendan för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att kulturen driver den hållbara utvecklingen och interkulturella dialogen framåt och att synergier skulle vara möjliga med tanke på den närliggande och internationella dimensionen hos KreativaEuropa.

58.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om genomförandet av strategin för internationella kulturella förbindelser och att öka EU-delegationernas resurser för kulturfrämjande initiativ och projekt, även i samarbete med de europeiska nationella kulturinstituten (Eunic).

59.Europaparlamentet stöder rådets initiativ att utarbeta en omfattande strategi för internationella kulturella förbindelser och efterlyser inrättandet av kulturella kontaktpunkter i alla EU-delegationer, lämplig utbildning av tjänstemän och engagemang från lokala aktörer och gräsrotsaktörer, det civila samhället och internationella kulturnätverk, även i de förberedande åtgärderna för europeiska kulturhus. Parlamentet upprepar sin begäran om att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten vartannat år ska rapportera om hur genomförandet av internationella kulturella förbindelser fortskrider.

o
oo

60.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 142.
(2) EUT C 93, 9.3.2016, s. 95.
(3) EUT C 238, 6.7.2018, s. 28.
(4) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 25.
(5) EUT C 125 E, 22.5.2008, s. 223.
(6) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 135.
(7) EUT C 316, 22.9.2017, s. 88.
(8) EUT C 11, 12.1.2018, s. 16.
(9) EUT C58, 15.2.2018, s.57.
(10) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32.
(11) Antagna texter, P8_TA(2018)0262.
(12) EUT C 263, 25.7.2018, s. 19.
(13) EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.
(14) EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.
(15) EUT C 463, 23.12.2014, s. 4.
(16) EUT C 172, 27.5.2015, s. 13.

Senaste uppdatering: 7 oktober 2019Rättsligt meddelande-Integritetspolicy