FÖRSLAG TILL RESOLUTIONom EU:s handikappstrategi efter 2020
2.3.2020-()
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Lucia Ďuriš Nicholsonová
för utskottet för sysselsättning och sociala frågor
B9-0123/2020
Europaparlamentets resolution om EU:s handikappstrategi efter 2020
()
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 2, 9, 10, 19 och 216.2 i fördraget om Europeiskaunionens funktionssätt (EUF-fördraget),
–med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt artiklarna3, 15, 20, 21, 23, 25, 26 och 47,
–med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt princip 17 idenna om inkludering av personer med funktionsnedsättning, princip 3 om lika möjligheter och princip 10 om hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö samt dataskydd,
–med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen), som trädde i kraft den 21januari2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26november2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av konventionen[1],
–med beaktande av de allmänna kommentarerna till denna konvention, i egenskap av den auktoritativa vägledningen om genomförandet av konventionen,
–med beaktande av uppförandekoden mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om fastställande av interna ordningar för Europeiska unionens genomförande av och representation när det gäller konventionen[2],
–med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 2 oktober 2015 från FN:skommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om Europeiskaunionens inledande rapport,
–med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna), den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
–med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
–med beaktande av Europeiska ombudsmannens strategiska undersökningar av hur kommissionen säkerställer att personer med funktionsnedsättning har tillgång till kommissionens webbplatser (OI/6/2017/EA), hur kommissionen behandlar personer med funktionsnedsättning inom ramen för det gemensamma sjukförsäkringssystemet för EU:s personal (OI/4/2016/EA) och beslutet i den samlade undersökningen i samband med ärendena 1337/2017/EA och 1338/2017/EA om tillgänglighet för synskadade kandidater i urvalsförfaranden för att rekrytera EU-tjänstemän, som anordnas av Europeiska rekryteringsbyrån,
–med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling, som EU har förbundit sig att genomföra,
–med beaktande av de uttryckliga hänvisningarna till funktionsnedsättning i målen för hållbar utveckling om utbildning (mål 4), tillväxt och sysselsättning (mål 8), ojämlikhet (mål 10), tillgång till boende (mål 11) och datainsamling (mål 17),
–med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen),
–med beaktande av det förberedande yttrandet från Europeiska ekonomiska och socialakommittén, på begäran av parlamentet, om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den17april2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster[3],
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den26oktober2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer[4],
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden[5],
–med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den27november2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling[6],
–med beaktande av sin resolution av den 15september 2016 om tillämpning av rådetsdirektiv 2000/78/EG av den 27november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (direktivet om likabehandling i arbetslivet)[7],
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning)[8],
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 15november 2010 EU:shandikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (),
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 14januari 2020 Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar (),
–med beaktande av arbetsdokumentet av den 2 februari 2017 från kommissionens avdelningar med en lägesrapport för genomförandet av EU:s handikappstrategi 2010–2020 (SWD(2017)0029),
–med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning () och parlamentets ståndpunkt av den2april2009 om detta förslag[9],
–med beaktande av sin resolution av den 16januari 2019 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2017[10],
–med beaktande av sin resolution av den 30november 2017 om genomförandet av EU:shandikappstrategi[11],
–med beaktande av sin resolution av den 7juli 2016 om genomförandet av konventionen, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen[12],,
–med beaktande av sin resolution av den 20maj 2015 om den förteckning över frågor som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har antagit isamband med Europeiska unionens inledande rapport[13],
–med beaktande av sin resolution av den 25oktober 2011 om rörlighet och integrering av personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020[14],
–med beaktande av sin resolution av den 6maj 2009 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden[15],
–med beaktande av sina resolutioner av den 17 juni 1988 om teckenspråk för döva[16], av den 18november 1998 om teckenspråk[17] och av den 23november 2016 om teckenspråk och professionella teckenspråkstolkar[18],
–med beaktande av 2016 års studie från Europaparlamentets utredningsavdelning C om de europeiska struktur- och investeringsfonderna och personer med funktionsnedsättning i Europeiska unionen,
–med beaktande av briefingen om EU:shandikappstrategi 2010–2020 från Europaparlamentets utredningstjänst,
–med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport 2018,
–med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande över utformningen av EU:s agenda för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2020–2030,
–med beaktande av rapporterna om grundläggande rättigheter 2019 från Europeiskaunionens byrå för grundläggande rättigheter,
–med beaktande av FRA:s tematiska rapporter,
–med beaktande av kommissionens uttalande av den 17december 2019 om EU:shandikappstrategi efter 2020,
–med beaktande av Eurostats statistik över funktionsnedsättningar om tillträde till arbetsmarknaden, tillgång till utbildning samt fattigdom och skillnader i inkomst,
–med beaktande av rapporter och rekommendationer från organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006[19], särskilt artiklarna4, 6 och 7,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006, särskilt artikel 5.9 a[20],
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006, särskilt artiklarna 2.3 och 8[21],
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr1698/2005[22],
–med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,
–med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.Som fullvärdiga medborgare har alla personer med funktionsnedsättning lika rättigheter på livets alla områden (däribland tillträde till en öppen arbetsmarknad och utbildning) och en oförytterlig rätt till värdighet, likabehandling, ett självständigt liv, autonomi och full delaktighet i samhället där deras bidrag till EU:s sociala och ekonomiska framsteg respekteras och värdesätts, Mer än hälften av medlemsstaterna berövar personer med psykiska problem och personer med intellektuell funktionsnedsättning deras rösträtt.
B.Uppskattningsvis har 100miljoner personer med funktionsnedsättning iEuropeiskaunionen[23]fortfarande inte några grundläggande mänskliga rättigheter och hindras dagligen från att leva ett självständigt liv. Över 60% av alla personer med funktionsnedsättning är kvinnor, och de allra flesta omsorgsgivare för personer med funktionsnedsättning är kvinnor. På grund av bristande statistik är antalet barn med funktionsnedsättning okänt, men det kan röra sig om 15% av alla barn i EU. Med enallt äldre befolkning kommer fler personer ha funktionsnedsättningar och vara ibehov av enmer tillgänglig och stödjande miljö, inbegripet lämpligt anpassade tjänster.
C.Enligt EUF-fördraget ska unionen bekämpa all diskriminering på grund av funktionsnedsättning vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet (artikel 10) och EU ges befogenhet att anta lagstiftning för att bekämpa sådan diskriminering (artikel19).
D.Artikel 21 och artikel 26 i stadgan förbjuder uttryckligen diskriminering på grund av funktionshinder, och föreskriver att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor.
E.Konventionen är det första internationella människorättsfördraget som har ratificerats av EU och alla dess medlemsstater.
F.I Europeiska unionens domstols rättspraxis understryks att konventionen är bindande för EU och dess medlemsstater när de antar och genomför unionsrätt, eftersom den utgör en del av sekundärrätten[24].
G.Det fakultativa protokollet till konventionen har inte ratificerats av EU och inte heller av flera av dess medlemsstater.
H.Barn med funktionsnedsättning bör fullt ut åtnjuta alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma villkor som andra barn, inklusive rätten att växa upp isina familjer eller i en familjemiljö som är i deras bästa intressen vilka definieras i konventionen om barnets rättigheter. Familjemedlemmar måste ofta skära ned på eller upphöra med sin yrkesverksamhet för att ta hand om familjemedlemmar med en funktionsnedsättning. Ikommissionens förstudie om en barngaranti (delrapport) framhålls att det främsta hindret som har identifierats för barn med funktionsnedsättning är problem med fysiskt tillträde samt att tjänster och inrättningar inte har anpassats efter barnens behov och imånga fall helt enkelt inte finns tillgängliga. I samma studie framhåller många svaranden att diskriminering förekommer, särskilt isamband med problem som rör utbildning och problem som rör bostäder till överkomliga priser.
I.Principerna i konventionen handlar om betydligt mer än diskriminering och visar vägen mot ett fullständigt åtnjutande av mänskliga rättigheter för alla personer med funktionsnedsättning och deras familjer i ett inkluderande samhälle.
J.Enligt rättspraxis från Europeiska unionens domstol kan en politisk åtgärd betraktas som indirekt diskriminerande om den ifrågasatta bestämmelsen i praktiken har ennegativ inverkan på en betydligt större andel personer med funktionsnedsättning. Om en bestämmelse endast misstänks vara diskriminerande i sig och skulle kunna ha enliknande negativ effekt, kommer den också att anses diskriminerande.
K.Enligt artikel 1 i konventionen innefattar personer med funktionsnedsättning ”bl.a.personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra”. Artikel 9 i konventionen är av särskild betydelse i det avseendet.
L.Funktionshinder är en social konstruktion, och enligt den sociala modellen för funktionshinder är funktionsnedsättning en fysisk, psykisk eller sensorisk funktionsbegränsning hos en enskild person, medan funktionshinder är en förlust eller begränsning av möjligheter att delta i det sedvanliga samhällslivet på lika villkor som andra på grund av fysiska och sociala hinder. Begreppet ”personer med funktionshinder” avser personer med funktionsnedsättning som handikappas av socialt konstruerade hinder, medan begreppet ”personer med funktionsnedsättning” innebär att funktionshindret finns hos den enskilda personen snarare än i samhället. När begreppet ”funktionshinder” används i sistnämnda sammanhang och avser en persons medicinska tillstånd blandas således hinder och nedsättning ihop. Dessutom förnekas den politiska identiteten, eller ”funkisidentiteten”.
M.Av befolkningen i EU-28 som är 15 år eller äldre rapporterade 37% (lindriga eller allvarliga) fysiska eller sensoriska begränsningar under 2018. År 2018 upplevde 24,7% av befolkningen i EU-28 som är 16 år eller äldre långvariga begränsningar (vissa eller allvarliga) i vardagen på grund av hälsoproblem: 17,7% upplevde vissa långvariga begränsningar och 7procent upplevde allvarliga långvariga begränsningar[25].
N.Den börda som allvarliga kroniska sjukdomar för med sig beräknas på grundval av funktionsjusterade levnadsår (DALY). Ramverken för att hantera kroniska sjukdomar är dock olika på olika håll i EU och i vissa länder utgör de en del av mer brett upplagda system för personer med funktionsnedsättning.
O.Eurofound påpekade att det inte är helt klart om begreppet (kronisk) ”sjukdom” bör tas med i definitionen av funktionshinder[26]. Institutet rekommenderar en översyn av EU:shandikappstrategi för att behandla denna fråga.
P.I EU:s handikappstrategi 2010–2020 ingick inte jämställdhetsperspektivet och inte heller togs där upp den särskilda situationen och de olika formerna av diskriminering och rättighetsberövande för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, vilka drabbas av diskriminering på flera grunder och andra kränkningar av sina rättigheter. Diskriminering på flera grunder för med sig fattigdom, social utestängning och utestängning från utbildning och arbetsmarknad (med större sannolikhet för låglönearbeten, tillfälliga arbeten eller osäkra anställningar), vilket leder till ytterligare stress och psykisk belastning både för personerna med funktionsnedsättning och för deras familjer och anhörigvårdare. Likabehandling kan säkerställas med hjälp av positiva åtgärder och strategier för kvinnor med funktionsnedsättning, mammor/pappor till barn med funktionsnedsättning, ensamstående föräldrar med funktionsnedsättning och/eller ensamstående föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Genom att integrera en jämställdhetsaspekt i EU:s planerade handikappstrategi för perioden efter 2020 kommer man att bidra till en intersektionell strategi för att avskaffa diskriminering av kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.
Q.År 2018 löpte 28,7% av alla personer med funktionsnedsättning inom EU (16 år och äldre) risk för att drabbas av fattigdom och social utestängning[27].
R.Trots att det i artikel 19 i konventionen anges att ”[k]onventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället [...]” finns det fortfarande 800000personer med funktionsnedsättning som förvägras rätten att rösta i EU.
S.Dövblinda personer är drabbade av en ovanlig dubbel funktionsnedsättning, enkombination av två sensoriska nedsättningar (syn och hörsel) som begränsar deras fullständiga deltagande och för med sig specifika problem, exempelvis för deras möjligheter att ta del av kommunikation, information, rörlighet och umgängesliv.
T.De förmåner som rör funktionsnedsättning bör betraktas som statligt stöd i syfte att hjälpa människor att undanröja hinder som härrör från deras funktionsnedsättning och/eller medicinska tillstånd så att de ska kunna delta i samhället fullt ut, och de bör utgöra ett komplement till ersättning för inkomstbortfall när så är nödvändigt.
U.I artikel 9 i konventionen konstateras att ändamålsenliga åtgärder måste vidtas för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning, särskilt flickor och kvinnor, har full tillgång till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik, samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden.
V.Direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare, som antogs i juni 2019[28], fastställer för första gången på EU-nivå rätten till fem dagars ledighet för vård av anhörig per år för varje arbetstagare.
W.EU:s handikappstrategi 2010–2020 (nedan kallad strategin) har fungerat som en ram för politiska förslag och lagstiftningsförslag om att genomföra konventionen, både inom och utanför EU.
X.Personer med funktionsnedsättning deltar fortfarande inte fullt ut i samhället och åtnjuter fortfarande inte sina rättigheter till fullo. Enligt artikel29 i konventionen kan deltagande från personer med funktionsnedsättning uppnås endast om de är delaktiga idet politiska och offentliga livet, där de ofta är underrepresenterade.
Y.Strategin har inte anpassats till framväxande politikområden, så att den inte sammanjämkats med vare sig Agenda 2030, som EU och samtliga medlemsstater har åtagit sig att genomföra, eller den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Z.Strategin omfattar inte alla bestämmelser i konventionen.
AA.Kommissionen har till dags dato inte genomfört någon övergripande och omfattande översyn av sin lagstiftning för att säkerställa fullständig harmonisering med bestämmelserna i konventionen.
ABStrategin har haft begränsad framgång.
AC.Integreringen av rättigheter för personer med funktionsnedsättning har varit bristfällig inom många av EU:s politikområden.
AD.Det finns fortfarande ny och reviderad lagstiftning där det inte talas om vare sig konventionen eller om tillgänglighetsfrågor. Tillgänglighet är en förutsättning för ettsjälvständigt liv och deltagande. EU är part i konventionen och är således skyldigt att säkerställa att personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem nära involveras och aktivt deltar i utarbetandet och genomförandet av lagstiftning och politik, varvid hänsyn samtidigt bör tas till de olika funktionsnedsättningsbegreppen.
AE.Det är mycket viktigt för personer med funktionsnedsättning att få fullt tillträde till arbetsmarknaden på likvärdiga villkor, vilket fortsätter att vara problematiskt, i och med att sysselsättningsgraden bland dessa personer i dag ligger på 50,6% (53,3% för män och 48,3% för kvinnor med funktionsnedsättning), jämfört med 74,8% bland personer utan funktionsnedsättning[29], och arbetslösheten bland personer mellan 20 och 64år uppgår till17% bland personer med funktionsnedsättning, jämfört med 10% bland personer utan funktionsnedsättning, vilket innebär att många personer med funktionsnedsättning hindras från att leva ett självständigt och aktivt liv. En stor andel av de 4 miljoner som är hemlösa varje år har funktionsnedsättningar. Uppgifterna varierar avsevärt mellan olika typer av funktionsnedsättning och stödbehov.
AF.Arbetsgivare måste stödjas och uppmuntras att se till att personer med funktionsnedsättning ges möjligheter hela vägen från utbildning till arbete. I detta syfte utgör ökad medvetenhet bland arbetsgivare ett sätt att bekämpa diskriminering vid anställning av personer med funktionsnedsättning.
AG.Åtgärder på arbetsplatsen är avgörande för att främja positiv psykisk hälsa samt förhindra psykisk ohälsa och psykosocial funktionsnedsättning.
AH.Insatser som syftar till att möta de utmaningar som de demografiska förändringarna medför måste innefatta lämpliga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska fortsätta att vara aktiva och stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta omfattar inte bara förebyggande åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, utan också åtgärder som inriktas på rehabilitering och deltagande efter sjukdom eller olycka.
AI.Ett fullständigt deltagande kan uppnås endast om man inkluderar ett stort antal personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer och om aktörer av alla slag rådfrågas på ett meningsfullt sätt, och hänsyn samtidigt tas till de olika funktionsnedsättningsbegreppen.
1.Europaparlamentet inser vilka framsteg som gjorts med genomförandet av konventionen tack vare EU:s handikappstrategi 2010–2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på resultaten genom att stärka åtagandet när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning med hjälp av en ambitiös europeisk handikappstrategi för perioden efter 2020 (nedan kallad strategin efter 2020).
2.Europaparlamentet erinrar om att FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i sina avslutande iakttagelser kritiserade att de åtstramningsåtgärder som EU och medlemsstaterna vidtagit har försämrat levnadsstandarden för personer med funktionsnedsättning och lett till mer fattigdom och social utestängning samt till nedskärningar i sociala tjänster, stöd till familjer och samhällsbaserade tjänster.
3.Europaparlamentet påminner om att FN:s kommitté för konventionen har uttryckt djup oro över den utsatta situationen för personer med funktionsnedsättning i dagens migrationskris i EU, i synnerhet eftersom flyktingar, migranter och asylsökande med funktionsnedsättning i EU tas i förvar under förhållanden som inte ger lämpligt stöd eller rimlig anpassning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att avhjälpa situationen genom att utfärda riktlinjer till sina byråer och till medlemsstaterna, där det förklaras att förvarstagande av personer med funktionsnedsättning i samband med migration och asylsökande inte är förenligt med konventionen.
4.Europaparlamentet är särskilt bekymrat över ungdomar med funktionsnedsättning och de som har varit arbetslösa en längre tid. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera arbetet för att göra dem delaktiga på arbetsmarknaden, exempelvis som en del av ungdomsgarantiprogrammet.
5.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en heltäckande, ambitiös och långsiktig handikappstrategi för EU efter 2020, som
a) innefattar tydligt fastställda prioriterade områden som omfattar alla bestämmelser i konventionen och som återspeglar de allmänna påpekandena från kommittén för denna kommitté, inberäknat definitioner av centrala begrepp och framför allt en gemensam definition på EU-nivå av begreppet ”funktionshinder” inom alla områden av EU:s politik och ger ett gensvar på de avslutande kommentarerna till EU från kommittén för konventionen, vilka antogs 2015,
b) innehåller ambitiösa, tydliga och mätbara mål, däribland en förteckning över planerade åtgärder med tydliga tidsplaner och resursanslag inom följande områden: jämlikhet, delaktighet, fri rörlighet och ett självständigt liv, tillgänglighet, sysselsättning, utbildning och kultur, fattigdom och social utestängning, yttre åtgärder, frihet från våld och övergrepp, integrering av funktionsnedsättningsfrågan och ökad medvetenhet,
c) innehåller fastställda tidsramar och tidsplaner för genomförandet,
d) återspeglar mångfalden bland personer med funktionsnedsättning och deras behov, bland annat genom riktade åtgärder,
e) integrerar rättigheterna för alla personer med funktionsnedsättning i all politik och alla områden,
f) erkänner och behandlar den diskriminering på flera grunder och den intersektionella diskriminering som personer med funktionsnedsättning drabbasav,
g) är lyhörd för barn,
h) slår vakt om jämställdhetsintegrering,
i) tar sikte på vuxna personer med funktionsnedsättning och ägnar särskild uppmärksamhet åt personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras framtid efter att deras anhörigvårdare avlidit,
j) stöds av en lämplig och tillräckligt resursstark övervakningsmekanism med tydliga riktmärken och indikatorer,
k) underlättar förbindelserna mellan olika politikområden på EU-nivå och gör så att strategin lättare kan anpassas till framväxande politikområden och utmaningar som faller utanför konventionens bestämmelser, såsom digitalisering, ny teknik, automatisering och artificiell intelligens,
l) överensstämmer med andra EU-initiativ och EU-strategier och integrerar uppföljningen av Europa 2020-strategin och initiativ inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och färdplanen för ett socialt Europa,
m) anvisar en tillräcklig budget till genomförandet och övervakningen av strategin efter 2020, där det också ingår lämpliga anslag till EU:s ram för konventionen, som främjar, skyddar och övervakar genomförandet av konventionen inom frågor som omfattas av EU:s befogenheter (alltså i EU:s lagstiftning och politik och EU:s offentliga förvaltning),
n) främjar samarbete med myndigheter, företag, arbetsmarknadens parter och det civila samhället på EU-nivå och nationell, regional och lokal nivå i syfte att säkerställa att strategin efter 2020 genomförs ordentligt,
o) gör tillgång på likvärdiga villkor för personer med funktionsnedsättning till ettgenomgående inslag, också tillgången till hälso- och sjukvård, utbildning, sysselsättning, kollektivtrafik, bostäder, kultur, idrott, fritidsverksamhet och andra områden, genom att få bort hindren för socialt deltagande och genom att tillämpa principerna om design för alla på infrastrukturinvesteringar och digitala investeringar över hela EU,
p) säkerställer att ändamålsenligt främjande av och stöd till den sociala ekonomin finns med bland strategins prioriteringar.
6.Europaparlamentet betonar behovet av överensstämmelse mellan strategin efter 2020 och de ramverk som är inriktade på personer med kroniska sjukdomar, bland annat åtgärder för sysselsättningsaktivering, eftersom strategier som är inriktade på personer med funktionsnedsättning inte alltid nödvändigtvis åtgärdar deras behov.
7.Europaparlamentet framhåller vikten av en övergripande definition och av att man erkänner tillgängligheten och dess värde såsom en grund för att personer med funktionsnedsättning ska få lika möjligheter, såsom de tillerkänts i konventionen och såsom det förutsätts i den allmänna kommentaren nr 2 till konventionen. Parlamentet betonar att man måste ta hänsyn till mångfalden bland behoven hos personer med funktionsnedsättning och främja design för alla, såsom en av EU:s principer.
8.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra och kontinuerligt övervaka all tillgänglighetsrelaterad lagstiftning, däribland den europeiska rättsakten om tillgänglighet[30], direktivet om audiovisuella medietjänster,, telekompaketet och direktivet om webbtillgänglighet[31], samt relevanta förordningar när det gäller transport och passagerares rättigheter. Parlamentet håller fast vid att övervakningen inte bör ske genom egenbedömning, utan handhas av en oberoende enhet där det också ingår personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att underlätta genomförandet och att inrätta ett europeiskt organ för tillgänglighetsfrågor, för övervakning av genomförandet av EU:s tillgänglighetslagstiftning.
9.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda den europeiska rättsakten om tillgänglighet som grund för att anta ett gediget EU-ramverk för en tillgänglig och inkluderande miljö med fullt tillgängliga offentliga rum och tjänster, bland annat kollektivtrafik, kommunikationer och finansiella tjänster, jämte bebyggelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka passagerarrättigheterna.
10.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över reglerna för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) och den internationella lufttransportorganisationen (Iata) i syfte att skydda rättigheterna för passagerare med funktionsnedsättning, varvid tyngdpunkten ska förläggas dels till säkerhet och integritet för både dem själva och deras bagage i samband med transporter, dels till erkänsla för att det behövs extra säten om dessa passagerare måste ledsagas av en personlig assistent eller resa i liggande ställning.
11.Europaparlamentet påminner om att genomförandet av alla tillgänglighetsrelaterade krav kräver tillräcklig finansiering på EU-nivå och på nationell och lokal nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka de offentliga investeringarna för att ge personer med funktionsnedsättning tryggat tillträde till både den fysiska och digitala miljön.
12.Europaparlamentet uttrycker oro över att kravet på att säkerställa tillgänglighet innan offentliga kontrakt tecknas genom offentlig upphandling inte efterlevs på nationell nivå, och rekommenderar därför att man upprättar en portal, liknande portalen om grön upphandling, som innehåller alla tillgänglighetsriktlinjer.
13.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med Europeiska unionens domstol arbeta med kommunikations- och tillgänglighetsstrategier för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till EU:s rättsväsen.
14.Europaparlamentet betonar att strategin efter 2020 bör bygga på en övergripande och omfattande översyn av all EU-lagstiftning och EU-politik för att den ska bli helt harmoniserad med bestämmelserna i konventionen. Parlamentet insisterar på att strategin bör innehålla en reviderad befogenhetsförklaring som inbegriper alla de politikområden där EU lagstiftat eller antagit icke-bindande lagstiftning som påverkar personer med funktionsnedsättning, samt lagstiftningsförslag med genomförande- och övervakningsåtgärder.
15.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det inbegrips ett könsbaserat och intersektionellt förhållningssätt i syfte att bekämpa den flerfaldiga diskriminering som drabbar kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet insisterar på att könsuppdelade uppgifter bör samlas in för att identifiera de former av intersektionell diskriminering på flera grunder som kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för inom alla de områden som omfattas av Istanbulkonventionen, samt i alla relevanta fall. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att lägga fram ett konsoliderat förslag till strategi efter 2020 och att anta effektiva åtgärder för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och barn med funktionsnedsättning, också i form av sexuella trakasserier av och övergrepp mot familjer, grupper, yrkesverksamma och institutioner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och de medlemsstater som ännu inte gjort detta att ratificera Istanbulkonventionen.
16.Europaparlamentet vill att det inom strategin efter 2020 utvecklas en interinstitutionell struktur för övervakning av strategins genomförande, varvid de förfaranden som fastställs i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning[32] bör komma till användning. Parlamentet betonar att EU:s alla institutioner och byråer bör ha kontaktpunkter för frågor om funktionsnedsättning, med den centrala kontaktpunkten förlagd till kommissionens generalsekretariat. Parlamentet betonar att dessa kontaktpunkter bör få stöd av en lämplig interinstitutionell mekanism för att genomförandet av konventionen ska kunna samordnas inom EU:s institutioner och byråer. Parlamentet betonar att det finns en interinstitutionell mekanism för att underlätta samarbetet mellan kommissionen, parlamentet och rådet, där kommissionens och rådets ordförande samt parlamentets talman sammanträder i början av varje mandatperiod. Parlamentet betonar i detta sammanhang att EU:s institutioner, iegenskap av offentliga förvaltningar, har att rätta sig efter konventionen i alla avseenden.
17.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utarbeta strategin efter 2020 genom ett nära, meningsfullt och systematiskt deltagande från personer med funktionsnedsättning och från de anhöriga och de organisationer som företräder dem, och att säkerställa att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna nära samarbetar med dessa personer och organisationer vid genomförandet, övervakningen och utvärderingen av strategin, också med hjälp av tillräckliga anslag och kapacitetsuppbyggnad.
18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en översyn av strategin som ska ske vart tredje år, med en tydligt definierad roll för EU-ramen för konventionen och att systematiskt och aktivt låta delta personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem (både på EU-nivå och nationell nivå).
19.Europaparlamentet betonar att genomförandet av konventionen måste övervakas kontinuerligt. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang följande:
a)Insamling – med lagligen upprättade garantier – av tillförlitliga uppgifter uppdelade efter typ av funktionsnedsättning, ålder och kön och efter faktorer som är av relevans för att övervaka framstegen med genomförandet av konventionen och för att ta itu med de hinder som personer med funktionsnedsättning möter när de utövar sina rättigheter.
b)Tillräckliga resurser till EU:s övervakningsram för konventionen för att den ska kunna fungera på ett oberoende och lämpligt sätt.
c)En flexibel mekanism som kan ge incitament till ett optimalt genomförande av konventionen, såsom Access City-priset.
d)Initiativ i denna riktning på nationell nivå.
20.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att strategin för perioden efter 2020 särskilt främjar garanterad tillgång till sysselsättning och yrkesutbildning, inkluderande utbildning, kvalitetsvård till ett överkomligt pris, digitala tjänster samt idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att se till att skälig anpassning görs på arbetsplatsen, att personer med funktionsnedsättning får lön på samma nivå som anställda utan funktionsnedsättning och att möjlighet till andra former av diskriminering undviks och förebyggs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidareutveckla och/eller bättre genomföra åtgärder som främjar funktionsnedsattas deltagande på arbetsmarknaden och att erkänna funktionsnedsatta arbetstagare inom skyddade verkstäder som arbetstagare enligt lagen och se till att de har rätt till samma sociala skydd som andra arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utvecklingen av kvalitetsramar för praktikplatser och att uppmuntra och utveckla utbildningsmöjligheter genom lärlingsutbildningar för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera bästa praxis iframtida rapporter för att hjälpa arbetsgivare att tillämpa handikapplagstiftningen effektivt. Parlamentet uppmanar kommissionen att erkänna, främja och skydda inkluderande företag i syfte att skapa permanent sysselsättning på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller potentialen hos företag och organisationer inom den sociala ekonomin att underlätta funktionsnedsattas arbetsmarknadsintegration. Parlamentet uppmanar kommissionen att förse den sociala ekonomin med riktat stöd från Europeiska socialfonden.
21.Europaparlamentet framhåller att det är grundläggande att säkerställa en hög nivå på tjänster och assistans för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet anser därför att det behövs EU-miniminormer för att garantera att samtliga behov hos personer med funktionsnedsättning tillgodoses.
22.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att revidera direktivet om gränsöverskridande vård för att anpassa det till FN-konventionen så att personer med funktionsnedsättning garanteras gränsöverskridande kvalitetsvård till ett överkomligt pris.
23.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att personer med funktionsnedsättning har tillgång till jämställdhetsmedveten vård, däribland hälsorelaterad rehabilitering och vid behov långtidsvård.
24.Europaparlamentet anser att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste ha fullständig tillgång till hälso- och sjukvård som tillgodoser deras särskilda behov, bland annat gynekologisk rådgivning och läkarundersökningar, familjeplanering och anpassat stöd under graviditeten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att ta hänsyn till sådana tjänster vid genomförandet av strategin för perioden efter 2020.
25.Europaparlamentet betonar att dövblinda personer behöver extra omvårdnad från yrkespersoner med specialiserad och kvalificerad kunskap samt dövblindtolkar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna den rödvita käppen som symbol för dövblinda fotgängare för att göra dövblinda personer synligare i trafiken.
26.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att personer som berövats sin rättskapacitet kan utöva alla de rättigheter som fastslås i EU:s fördrag och lagstiftning.
27.Europaparlamentet beklagar att den nuvarande europeiska politiken för barnets rättigheter inte itillräcklig utsträckning inkluderar en övergripande rättighetsbaserad strategi för pojkar och flickor med funktionsnedsättning och inte innehåller garantier för att skydda deras rättigheter, och att handikappstrategierna inte tar upp eller integrerar deras rättigheter i tillräcklig grad.
28.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra utsatta barns tillgång till grundläggande tjänster och sociala rättigheter (mer specifikt hälso- och sjukvård, utbildning, förskoleverksamhet, näring och bostad).
29.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU blir ledande i främjandet av funktionsnedsattas rättigheter och att verka för enratificering av konventionen över hela världen. Parlamentet uppmanar kommissionens expertarbetsgrupp för jämlikhet under överinseende av jämlikhetskommissionären att systematiskt integrera funktionsnedsattas rättigheter i alla relevanta lagar, beslut, politikområden och program på EU-nivå. Parlamentet vill att handikapprättighetsperspektivet integreras fullt ut i alla aspekter av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, jämställdhetsstrategin (med särskilt fokus på våldsbekämpning), Erasmus+ och ungdomsgarantin, mekanismen för en rättvis omställning, barngarantin, den kommande grönboken om åldrande, den europeiska planeringsterminen och EU:s utrikespolitik. Parlamentet framhåller behovet av enhandikapprättighetsgaranti för att hjälpa funktionsnedsatta med sysselsättning, praktiktjänstgöring, arbetsförmedling och fortbildning. Parlamentet påminner kommissionen om att även övervaka detta inom EU:s institutioner.
30.Europaparlamentet uppmanar kommissionens expertarbetsgrupp att upprätta och bibehålla systematiska samråd med personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem.
31.Europaparlamentet framhåller att rätten att leva självständigt och att delta i samhället är absolut nödvändig för att utöva många av de andra rättigheter som fastslås ikonventionen, bland annat jämlikhet och icke-diskriminering, självbestämmande och frihet, rättskapacitet och fri rörlighet.
32.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja övergången från institutionsvård och/eller segregerande vård till samhällsbaserat stöd, däribland personlig assistans och inkluderande tjänster (både allmänna och specialanpassade), ialla EU:s politiska verktyg och initiativ. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att se till att övergripande framsteg med avinstitutionalisering tas med som indikator iEU:s sociala resultattavla.
33.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja delaktighet genom att påskynda arbetet med att avinstitutionalisera inom en viss tidsram och gå över från ställföreträdande beslutsfattande till stödbaserat beslutsfattande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att avinstitutionalisering aldrig leder till hemlöshet för personer med funktionsnedsättning på grund av att det saknas lämpliga och/eller tillgängliga bostäder.
34.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara tydlig med att generell tillgång till allmänna samhällsbaserade tjänster är nödvändigt för att övergå från institutionsvård till ett liv i samhället.
35.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja fri rörlighet för personer med funktionsnedsättning.
36.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta EU-åtgärder för att se till att alla funktionsnedsatta som står till arbetsmarknadens förfogande kan utöva och åtnjuta sin fria rörlighet och arbeta utomlands på samma villkor som andra.
37.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slå vakt om en användning av EU‑medel som är förenlig med konventionen och att se till att EU-medel inte går till uppbyggnad eller renovering av institutionsbaserade vårdmiljöer eller några andra miljöer som enkelt skulle kunna göras om till institutioner och inte heller till projekt där personer med funktionsnedsättning eller deras familjemedlemmar eller organisationer som företräder dem inte blir ordentligt involverade, och att EU-medel inte investeras istrukturer som är otillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
38.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-medel inte bidrar till oetisk forskning, ofrivillig sterilisering eller kränkningar av reproduktiva rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
39.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att personer med intellektuella och psykosociala funktionsnedsättningar är särskilt sårbara för experimentella metoder och behandlingar som inte har någon tillförlitlig vetenskaplig grund och kan orsaka allvarlig skada.
40.Europaparlamentet insisterar på att EU-medel bör syfta till att främja inkluderande och tillgängliga miljöer, tjänster, metoder och anordningar som utgår från tanken om universell design och som främjar avinstitutionalisering, bland annat med starkt stöd till personlig assistans och ett självständigt liv. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja initiativ som säkerställer att de stödtjänster som finansieras med EU-medel utgår från de funktionsnedsattas behov. Parlamentet betonar att medel aktivt bör investeras iforskning för att utveckla bättre och mindre kostsamma tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet vill i alla EU‑finansierade program se ett aktivt utåtriktat arbete som vänder sig till personer med funktionsnedsättning och till familjemedlemmar eller organisationer som företräder dem.
41.Europaparlamentet uppmanar Europeiska revisionsrätten att undersöka om EU‑finansierade möjligheter når personer med funktionsnedsättning.
42.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla projekt och all infrastruktur som får EU-medel i tredjeländer är tillgängliga i syfte att delaktiggöra personer med funktionsnedsättning och att EU-medel läggs på att genomföra och övervaka konventionen och på att bygga upp kapacitet inom handikapporganisationer.
43.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU‑strategin och medlemsstaternas insatser till fullo överensstämmer med målen för hållbar utveckling och FN:s Agenda 2030, som är en central global åtgärdsram för hållbarhet, jämlikhet och inkludering med funktionsnedsättning som en övergripande fråga i mål 4, 8, 10, 11 och 17.
44.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå i bräschen för etthandikappmedvetet genomförande av hållbarhetsmålen i sina yttre åtgärder, oberoende av en ny europeisk handikappstrategi, genom att anta en tydlig, transparent och inkluderande färdplan för att nå målen.
45.Europaparlamentet välkomnar det nyligen antagna direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och i synnerhet införandet av fem dagars ledighet per år för vård av anhörig. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra direktivet snabbt och uppmuntrar dem att gå längre än dess minimikrav, bland annat genom att införa rätten till betald pappa-, föräldra- och anhörigledighet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införa arrangemang för anhörig-, pappa- och föräldraledighet och flexibla arbetsformer som är anpassade till de särskilda behoven hos föräldrar i särskilt missgynnade situationer, t.ex. föräldrar med funktionsnedsättning eller föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att säkerställa tillräckligt stöd – både ekonomiskt och yrkesmässigt – till personer som tar hand om funktionsnedsatta familjemedlemmar som bor i samma hem. Parlamentet framhåller att det faktum att de måste ta hand om sina anhöriga ofta har en negativ inverkan på deras familje- och yrkesliv och kan leda till utestängning och diskriminering.
46.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa mekanismer för att samordna möjligheterna till överföring och anpassning av förmåner och tjänster för funktionsnedsatta mellan medlemsstater, att utvidga pilotprojektet avseende EU-intyget om funktionsnedsättning till alla medlemsstater och låta det omfatta mer än bara kultur och idrott samt att se till att EU:s parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning iakttas till fullo i alla medlemsstater. Parlamentet framhåller att sådana åtgärder är avgörande för att funktionsnedsatta över hela EU ska kunna få tillgång till handikappstöd utan att det krävs separata bedömningar i varje medlemsstat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sin lagstiftning erkänna specifika funktionsnedsättningar för att ta itu med och tillgodose specifika behov (t.ex. för dövblinda).
47.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för att personer med funktionsnedsättning samt familjemedlemmar och organisationer som företräder dem ska bli strukturellt involverade i alla beslutsfaser, såväl nationellt som på EU-nivå, och att finansiera kapacitetsuppbyggnad inom handikapporganisationer så att de på ettstrukturerat sätt kan delta i alla beslut som rör personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla initiativ som hjälper personer med funktionsnedsättning att föra sin egen talan och delta politiskt, och uppmanar medlemsstaterna att stärka sina nationella initiativ i detta avseende.
48.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja bättre samordning av stödtjänster mellan medlemsstaterna och inrättande av kontaktpunkter i samtliga medlemsstater för att informera EU-medborgare med funktionsnedsättning om deras sociala rättigheter och om vilka stödtjänster de kan få.
49.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med den privata sektorn ta fram en portal som innehåller alla instrument som syftar till att optimera den sociala delaktigheten för funktionsnedsatta.
50.Europaparlamentet påminner om funktionsnedsattas rätt till en skälig levnadsstandard och social trygghet, och då särskilt till ekonomiskt stöd och avlastningsvård. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s handikappstrategi för 2030 innehåller särskilda åtgärder för att främja inkluderande sociala skyddssystem i hela EU som kan garantera tillgång till förmåner och tjänster för personer med funktionsnedsättning under hela livet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa en lägsta standard för socialt skydd för personer med funktionsnedsättning som kan säkerställa att de får en skälig levnadsstandard.
51.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att bygga vidare på rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd[33] och förslaget till en förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen[34] för att ge alla EU-medborgare möjlighet till sociala stödtjänster i hela EU i linje med enrekommendation från kommittén för konventionen.
52.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta enheltäckande kampanj som omfattar personer med funktionsnedsättning samt deras familjemedlemmar och organisationer som företräder dem och som finns i tillgängliga format, bland annat en lättläst version, och på nationella teckenspråk för att öka medvetenheten om konventionen, om funktionsnedsattas rättigheter och behov och om de hinder som funktionsnedsatta möter bland funktionsnedsatta, bland ansvariga personer och i samhället i stort. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja, samordna och utveckla utbildningsmaterial som kan användas i medlemsstaterna i syfte att bidra till positiva attityder gentemot funktionsnedsatta och stärka deras inkludering.
53.Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att finansiera utbildning för och av funktionsnedsatta och deras organisationer samt fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, jämlikhetsorgan och tjänstemän om icke‑diskrimineringsprincipen, bland annat när det gäller flerfaldig och intersektionell diskriminering och rimlig anpassning.
54.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja och profilera socialt arbete (som utförs av socialarbetare och människor aktiva inom sociala tjänster).
55.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en tydlig mekanism för ansvarsutkrävande, kontroll och sanktioner i samband med strategierna.
56.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att snarast möjligt ta tag ihemlöshetsfrågan genom att anta långsiktiga, bostadsinriktade, integrerade hemlöshetsstrategier nationellt, regionalt och lokalt och att erkänna på de särskilda risker som funktionsnedsatta löper, bland annat personer inom autismspektrumet.
57.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stå fast vid sitt åtagande att främja, skydda och säkerställa fullt och likvärdigt åtnjutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning, däribland rätten till fri rörlighet och vistelse och rätten att rösta i val, i enlighet med artikel12 ikonventionen, att främja respekten för deras inneboende värdighet genom att genomföra och noga övervaka handikappstrategin för perioden efter 2020 med ordentlig involvering av funktionsnedsatta och av de familjemedlemmar eller organisationer som företräder dem i samarbete med myndigheter, arbetsmarknadens parter och civilsamhället på EU-nivå samt nationell, regional och lokal nivå och att anslå adekvata och tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser till genomförandet.
58.Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att utarbeta sina egna nationella handikappstrategier för jämlikhetsintegrering av funktionsnedsatta och att ta tag igenomförandet av konventionen.
59.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram nationella strategier, med beaktande av bästa praxis i andra medlemsstater, för att säkerställa ett korrekt genomförande av konventionen.
60.Europaparlamentet uppmanar EU och alla medlemsstater att ratificera det fakultativa protokollet till konventionen.
61.Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att rapportera om genomförandet av EU:s handikappstrategi.
62.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att rapportera om hur de nationella rekommendationerna från kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning följts upp efter utvärderingen av konventionens genomförande.
63.Europaparlamentet framhåller vikten av att nå en överenskommelse så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar rådet att bryta dödläget för att närma sig en pragmatisk lösning och att utan ytterligare dröjsmål skynda på antagandet av EU:s övergripande direktiv mot diskriminering, som kommissionen lade fram 2008 och som parlamentet därefter godkänt. Parlamentet anser att detta är en förutsättning för att säkerställa en konsoliderad och konsekvent EU‑rättslig ram som skyddar människor mot diskriminering på grund av religion och övertygelse, funktionsnedsättning, ålder och sexuell läggning utanför arbetsplatsen. Parlamentet konstaterar att inga otillbörliga begränsningar av direktivets tillämpningsområde bör accepteras. Parlamentet anser att en konsolidering av EU:slagstiftning mot hatbrott också är oerhört viktig med tanke på att liknande brott även är vanliga i arbetslivet.
64.Europaparlamentet rekommenderar att EU strukturellt integrerar sin handikappstrategi iden europeiska planeringsterminen.
65.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, revisionsrätten, Europeiska regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för vidarebefordran till subnationella beslutande och verkställande organ samt till Europarådet och Förenta nationerna.
- [1] EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.
- [2] EUT C 340, 15.12.2010, s. 11.
- [3] EUT L 151, 7.6.2019, s. 70.
- [4] EUT L 327, 2.12.2016, s. 1.
- [5] EUT L 303, 28.11.2018, s. 69.
- [6] EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
- [7] EUT C 204, 13.6.2018, s.179.
- [8] EUT L 321, 17.12.2018, s. 36.
- [9] EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 68.
- [10] Antagna texter, P8_TA(2019)0032.
- [11] EUTC356, 4.10.2018, s.110.
- [12] EUTC101, 16.3.2018, s.138.
- [13] EUT C 353, 27.9.2016, s. 41.
- [14] EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 9.
- [15] EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 23.
- [16] EUT C 187, 18.7.1988, s. 236.
- [17] EUT C 379, 7.12.1998, s. 66.
- [18] EUT C 224, 27.6.2018, s.68.
- [19] EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
- [20] EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.
- [21] EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
- [22] EUT 347, 20.12.2013, s. 487-548.
- [23] Detta omfattar 99miljoner människor enligt EU-Silc-undersökningen från 2016 samt 1miljon personer som bedöms vara segregerade i privata institutioner och därför inte del av undersökningen.
- [24] Domar av den 11 april 2013, förenade målen C-335/11 och C-337/11, punkterna 29–30, av den 18mars 2014 i mål C-363/12, punkt 73, och av den 22 maj 2014 i mål C-356/12.
- [25]
- [26] Eurofound (2019), How to respond to chronic health problems in the workplace?, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
- [27] https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/DDN-20191029-2
- [28] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU, EUT L 188, 12.7.2019, s. 79.
- [29] Kommissionens förslag till gemensam sysselsättningsrapport ().
- [30] EUTL151, 7.6.2019, s. 70.
- [31] EUT L 327, 2.12.2016, s. 1.
- [32] EUT L123, 12.5.2016, s.1.
- [33] EUT C 387, 15.11.2019.
- [34]