Tillsättning av en undersökningskommitté för att undersöka anklagelser om överträdelser av unionsrätten och fall av missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om skydd av djur under transport inom och utanför unionen, och fastställande av dess ansvarsområden, sammansättning och mandatperiod
125k
44k
Europaparlamentets beslut av den 19 juni 2020 om tillsättning av en undersökningskommitté för att undersöka anklagelser om överträdelser av unionsrätten och fall av missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om skydd av djur under transport inom och utanför unionen, och fastställande av dess ansvarsområden, sammansättning och mandatperiod ()
–med beaktande av att183 ledamöter begärt att parlamentet tillsätter en undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om skydd av djur under transport inom och utanför unionen,
–med beaktande av talmanskonferensens förslag,
–med beaktande av artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
–med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut95/167/EG, Euratom, EKSG av den19april1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt(1),
–med beaktande av artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen,
–med beaktande av artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen,
–med beaktande av artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
–med beaktande av artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
–med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97(2),
–med beaktande av domstolens dom av den23april2015 i mål C-424/13(3),
–med beaktande av artikel 208 i arbetsordningen, och av följande skäl:
1.Europaparlamentet beslutar att tillsätta en undersökningskommitté för att utreda påstådda överträdelser vid tillämpningen av unionsrätten som berör medlemsstaternas genomförande och kommissionens verkställande av förordning (EG) nr 1/2005.
2.Europaparlamentet beslutar att undersökningskommittén ska
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att agera vid bevis på allvarliga och systematiska överträdelser av förordning (EG) nr 1/2005, som inträffar när levande djur transporteras i unionen och till tredjeländer. Kommissionen har regelbundet informerats om de systematiska och allvarliga brott som begås under transporten av levande djur. Kommissionen har sedan 2007 mottagit ungefär 200 rapporter om överträdelser av förordning (EG) nr 1/2005. År 2016 lämnade advokatbyrån Conte & Giacomini på Animal Welfare Foundation/ Tierschutzbund Zürich (AWF/TSB) vägnar ett formellt klagomål till kommissionen om överträdelse av förordning (EG) nr 1/2005 under transport av djur från Europa till Turkiet på väg(4), och uppmanade kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som är inblandade i olaglig verksamhet,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om tillräckligt utrymme och ståhöjd enligt artikel 3 andra stycket led g, samt kapitel II punkt 1.2, kapitel III punkt 2.3 och kapitel VII i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om godkännande av vägtransportmedel och fartyg för djurtransport enligt artiklarna 7, 18 och 19 i förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om vattning och utfodring enligt artikel 3 andra stycket led h, kapitel V punkterna 1.4, 1.5 och 2.1 a och b, och kapitel VI punkterna 1.3 och 2.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om strö enligt kapitel II punkt 1.1 h och punkt 1.5, samt kapitel VI punkt 1.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om temperatur och ventilationssystem enligt kapitel II punkt 1.1b, kapitel III punkt 2.6 och kapitel VI punkt 3.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa förbudet mot att transportera djur som inte är i skick enligt artikel 3 andra stycket led b, samt kapitel I bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om att vissa djur ska transporteras åtskilda enligt kapitel III punkt 1.12 i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa de ytterligare bestämmelserna om långa transporter enligt artikel 14 samt kapitelVI i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om kontroller som ska utföras enligt artikel 15.2 och artikel 21 i förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa skyldigheten för medlemsstaternas behöriga myndigheter att i händelse av överträdelser vidta särskilda åtgärder och anmäla överträdelser enligt artikel 26 i förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om skyldigheten för den behöriga myndigheten att förhindra eller minimera dröjsmål vid transporten och se till att lämpliga åtgärder vidtas i sådana fall enligt artikel 22 i förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om transport av icke avvanda djur enligt kapitel V punkt 1.4 a i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om transport av levande djur till sjöss, inbegripet lastningspraxis och fartygskonstruktioner enligt artiklarna 19, 20 och 21 samt kapitel II punkterna 1 och 3, kapitel III punkt 1, och kapitel IV i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om transportmedel enligt kapitel II punkterna 1, 2 och 5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om hantering av djur, inbegripet ilastning och urlastning enligt artikel 3 andra stycket led e, samt kapitel III punkterna 1.2, 1.3, 1.4, 1.6, 1.7, 1.8, 1.9 och 1.11 i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om färdplaner och färdjournaler enligt artikel 5.4, artikel 8, artikel 14.1 a, b och c, och artikel 21.2 samt bilaga II till förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa bestämmelserna om uppgifterna och skyldigheterna för medlemsstaternas behöriga myndigheter enligt artiklarna 10 och 13 i förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka den påstådda underlåtenheten från kommissionens sida att effektivt verkställa och från medlemsstaternas sida att effektivt genomföra och verkställa förordning (EG) nr 1/2005 utanför unionen, i enlighet med domstolens dom (femte avdelningen) av den 23 april 2015 i mål C-424/13. I sin dom erinrade domstolen om att förordning (EG) nr 1/2005 medför stränga krav inte bara på transporter av levande ryggradsdjur som uteslutande äger rum inom unionen, utan även på transporter med avsändningsort inom detta område och deras bestämmelseort i ett tredjeland. I samma dom konstaterade domstolen att medlemsstaternas behöriga myndigheter ö se till att bestämmelserna iakttas när de tillåter resor i tredjeländer,
–
undersöka eventuella överträdelser av den skyldighet till lojalt samarbete som fastställs i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen som är relevanta för undersökningen, och i detta syfte särskilt bedöma om en sådan överträdelse kan uppstå som följd av en påstådd underlåtenhet att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra sådan transportverksamhet som gör det möjligt att dölja den egentliga ägarens och förmånstagarens identitet för unionens institutioner, de behöriga myndigheterna och andra mellanhänder, och underlätta överträdelser av förordning (EG) nr 1/2005,
–
undersöka om kommissionen har underlåtit att främja Världsorganisationen för djurhälsa OIE:s uppdrag att genomföra internationella normer för djurs välbefinnande under transport,
–
undersöka om kommissionen har underlåtit att respektera unionens handelsvärderingar som fastställs i EU:s nya handelsstrategi ”Trade4All”, särskilt när det gäller de fasansfulla transportmetoder som dokumenterats i tredjeländer, vilka är viktiga, inte bara ur djurskyddssynvinkel, utan även när det gäller livsmedelssäkerhet och folkhälsa,
–
göra de rekommendationer som den anser nödvändiga i denna fråga, inbegripet medlemsstaternas uppföljning av den ovannämnda domen från domstolen.
3.Europaparlamentet beslutar att undersökningskommittén ska lägga fram sin slutrapport inom 12månader från det att detta beslut har antagits.
4.Europaparlamentet beslutar att undersökningskommittén i sitt arbete ö beakta all relevant utveckling som sker inom dess ansvarsområde under den fastställda mandatperioden.
5.Europaparlamentet beslutar att alla rekommendationer som utarbetas av undersökningskommittén ö behandlas av de relevanta ständiga utskotten.
6.Europaparlamentet beslutar att undersökningskommittén ska bestå av 30ledamöter.
7.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att se till att detta beslut offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
(CHAP(2016) 01703 -01707-01708-01709 -01710-01711 -01712-01713 -01714-01715 -0171601 717 - 01718). I oktober 2016 skickade advokatbyrån Conte & Giacomini en komplettering av klagomålet till kommissionen.
Återupptagandet av utredningen av Tjeckiens premiärminister för missbruk av EU-medel och potentiella intressekonflikter
208k
55k
Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om återupptagandet av utredningen av Tjeckiens premiärminister för missbruk av EU-medel och potentiella intressekonflikter ()
–med beaktande av artiklarna 13.2 och 17.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),
–med beaktande av sina tidigare beslut och resolutioner om ansvarsfrihet för kommissionen för åren 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018,
–med beaktande av de administrativa utredningar som utförts av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) av ett projekt i Tjeckien som kallas ”Stork Nest”, där det konstaterades ”allvarliga oegentligheter”,
–med beaktande av budgetkontrollutskottets undersökningsresa till Tjeckien den2627mars 2014,
–med beaktande av sin resolution av den 13 december 2018 om intressekonflikter och skydd av EU:s budget i Tjeckien(1),
–med beaktande av den tjeckiska lagen nr159/2006 av den 16 mars 2006 om intressekonflikter, vars artikel 4 c trädde i kraft i februari 2017,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget(2) (nedan kallad den nya budgetförordningen), som trädde i kraft den 2 augusti 2018, särskilt artikel 61,
–med beaktande av artiklarna 144 och 145 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden(3)
–med beaktande av de frågor och det klagomål som ingetts till kommissionen med anledning av den potentiella intressekonflikten i Tjeckien(4),
–med beaktande av yttrandet av den 19november 2018 från kommissionens rättstjänst om vilken inverkan artikel 61 i den nya budgetförordningen (intressekonflikter) har på betalningar från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna),
–med beaktande av chefsåklagarens presskonferens den 4 december 2019 om återupptagande av utredningen av Tjeckiens premiärminister om missbruk av EU‑medel,
–med beaktande av sin debatt i plenum den 18 december 2019 om intressekonflikter och korruption som påverkar skyddet av EU:s ekonomiska intressen i medlemsstaterna,
–med beaktande av sin debatt i plenum den 15 januari 2020 om återupptagande av det straffrättsliga förfarandet mot Tjeckiens premiärminister avseende missbruk av EU‑medel och potentiella intressekonflikter,
–med beaktande av budgetkontrollutskottets undersökningsresa till Tjeckien den2628februari 2020,
–med beaktande av den tjeckiska författningsdomstolens beslut Pl. ÚS 4/17 av den18februari 2020,
–med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.Brottsutredningen mot den tjeckiska premiärministern Andrej Babiš till följd av Olafs rapport om otillåten användning av EU-stöd avsett för små och medelstora företag, som avbröts efter två år, har nyligen återupptagits av den tjeckiska chefsåklagaren. Europaparlamentet påminner om att Agrofert inom ramen för projektet ”Stork Nest” artificiellt upprättade ett medelstort företag, som förblev under Agroferts kontroll, för att erhålla medel avsedda för små och medelstora företag på totalt cirka två miljoner euro.
B.Den tjeckiska chefsåklagaren fördömde beslutet att lägga ned brottsutredningen som ”olagligt och förhastat”, eftersom EU-rätten inte hade beaktats, och tillade att fördelningen av stödet inte hade underställts tillräckliga kontroller.
C.I artikel 61.1 i budgetförordningen (jämförd med artikel 61.3) fastställs
a)
en negativ skyldighet för aktörer i budgetförvaltningen att undvika intressekonflikter i samband med EU:s budget,
b)
en positiv skyldighet för aktörer i budgetförvaltningen att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att en intressekonflikt uppstår vid utförandet av uppgifter inom deras behörighet och att åtgärda situationer som ur objektiv synvinkel kan uppfattas som en intressekonflikt.
D.Enligt artikel 63 i budgetförordningen ska medlemsstaterna införa förvaltnings- och kontrollsystem som, i enlighet med artikel 36.3, ö kunna bidra till att intressekonflikter undviks.
E.Den tjeckiska lagen nr 159/2006 om intressekonflikter ändrades i februari 2017 med en utökad förteckning över förbjudna verksamheter, inklusive bestämmelser som hindrar vissa företag från att delta i offentlig upphandling, även som underleverantörer, eller från att erhålla bidrag. Lagen syftar till att förebygga alla former av intressekonflikter.
F.Enligt reglerna för offentlig upphandling är medlemsstaterna skyldiga att undvika intressekonflikter (artikel 24 i direktiv 2014/24/EU(5), inbegripet direkta eller indirekta personliga intressen, och det har fastställts regler för att hantera situationer som kan uppfattas som intressekonflikt, liksom specifika skyldigheter i samband med delad förvaltning (t.ex.iförordning (EU) nr 1303/2013).
G.I EU-domstolens rättspraxis(6) fastställs följande: ”En intressekonflikt är i sig och objektivt sett en allvarlig brist. För att bedöma denna finns det inte anledning att beakta berörda parters avsikter och goda eller onda tro.”
H.Kommissionen är skyldig att avbryta stödutbetalningar från EU i de fall där det föreligger allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen och där det avslöjats oupptäckta, orapporterade och icke korrigerade allvarliga oegentligheter i samband med intressekonflikter.
I.Agrofert är ett konglomerat som har upprättats av den tjeckiska premiärministern och består av över 230 företag och mer än 34000 anställda (2017). Andrej Babiš har avslöjats som den verkliga huvudmannen bakom Agrofert, det bolag som kontrollerar Agrofert-gruppen med bland annat ett antal viktiga tjeckiska medieföretag, via förvaltningsfonderna AB I och AB II som han är grundare och samtidigt enda förmånstagare till. När Babiš beslutar att upplösa dessa förvaltningsfonder får han på nytt full äganderätt till alla de tillgångar de innehar.
J.I januari och februari 2019 genomförde flera av kommissionens avdelningar (GDREGIO/GD EMPL, GD AGRI (associerat GD)) en samordnad och omfattande revision av tillämpningen av EU-rätten och nationell rätt. En pågående AGRI-revision undersöker för närvarande påstådda intressekonflikter med avseende på den tjeckiska jordbruksministern.
K.I november 2019 skickade kommissionen den slutliga revisionsrapporten från GDREGIO och GD EMPL till de tjeckiska myndigheterna som en uppföljning av påståendena om intressekonflikter i Tjeckien på grundval av artikel 61 i budgetförordningen, och rapporten läckte ut till de tjeckiska medierna.
L.Budgetkontrollutskottet höll ett sammanträde inom stängda dörrar med kommissionsledamoten med ansvar för budget och administration, Johannes Hahn, den 16 december 2019.
M.Kommissionsledamot Hahn informerade budgetkontrollutskottet om att kommissionen skulle offentliggöra sina slutsatser först när alla bevis vederöligen hade beaktats och ingående analyserats. De tjeckiska myndigheterna lämnade in sina svar på den slutliga revisionsrapporten från GD REGIO den 29 maj 2020.
N.Kommissionens revision pågår fortfarande och, som en försiktighetsåtgärd och fram till dess att situationen har klargjorts, görs inga utbetalningar från unionens budget inom ramen för ESI-fonderna till företag som direkt eller indirekt ägs av Babiš och som potentiellt skulle kunna beröras av den påstådda intressekonflikten.
O.Kommissionen ersätter inte de tjeckiska myndigheterna för betalningar som gjorts inom ramen för fonden för landsbygdsutveckling till projekt som rör Agrofert-gruppen som eventuellt kan beröras av den påstådda intressekonflikten.
P.Det tjeckiska parlamentet har ingen överblick över eventuella offentliga upphandlingar, det nationella tjeckiska statsstödet eller statsstödda offentliga investeringar som Agrofert-gruppen eventuellt fortfarande kan erhålla.
Q.Agrofert-gruppen äger två av de största tjeckiska dagstidningarna, Mladá fronta Dnes och Lidové Noviny, och kontrollerar tv-stationen Óčko och radiostationerna Impuls och RockZone. Enligt rapporten från Europeiska journalistfederationen är Babiš den verkliga ägaren av 30% av de privata medierna i Tjeckien(7).
R.Agrofert-gruppens intäkter har ökat avsevärt under Babiš tid i offentligt ämbete, samtidigt som Agrofert-gruppen mottagit jordbruksstöd från EU motsvarande totalt 970414000 CZK år 2016, 1048685000 CZK år 2017 och 973284000 CZK år 2018, enbart i Tjeckien. Agrofert-gruppen påstås ha fått bidrag från EU:s sammanhållningsfond på 427385000 CZK för perioden 2014–2020 i Tjeckien. Agrofert-gruppen har sannolikt mottagit ytterligare stöd i andra medlemsstater, såsom Slovakien och Tyskland.
S.I sitt beslut Pl. ÚS 4/17 från februari 2020 avvisade den tjeckiska författningsdomstolen den talan som väckts av Tjeckiens president och ledamöter av det tjeckiska parlamentet avseende upphävandet av den tjeckiska lag som definierar intressekonflikter bland tjänstemän. Författningsdomstolen klargjorde i samma beslut att val inte ska utnyttjas som ett medel för att ta kontroll över staten i syfte att använda eller till och med missbruka dess kapacitet och resurser.
1.Europaparlamentet välkomnar den återupptagna brottsutredningen mot Tjeckiens premiärminister angående hans involvering i projektet ”Strork Nest”. Parlamentet förlitar på att det nationella rättsväsendet kommer att gå vidare med denna process på ett oberoende sätt och utan något politiskt inflytande.
2.Europaparlamentet fördömer alla potentiella intressekonflikter som skulle kunna äventyra genomförandet av EU:s budget och undergräva unionsmedborgarnas förtroende för enkorrekt förvaltning av EU-skattebetalarnas pengar.
3.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i egenskap av fördragens väktare bekämpa alla former av intressekonflikter och utvärdera de förebyggande åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att undvika dem.
4.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en av sina prioriteringar inrätta en kontrollmekanism för att hantera problemet med intressekonflikter i medlemsstaterna och inleda ett aktivt förebyggande av intressekonflikter, inbegripet identifiering av slutliga förmånstagare av EU-stöd.
5.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en nolltoleranspolicy för intressekonflikter och säkra en snabb indrivning av eventuellt felaktigt utbetalt stöd med respekt för rättsstatsprincipen och de förfarandemässiga kraven, och att kraftfullt ingripa, särskilt när nationella myndigheter underlåter att vidta åtgärder för att förhindra intressekonflikter bland deras högst rankade representanter.
6.Europaparlamentet betonar att nationell lagstiftning om förebyggande av intressekonflikter ska vara förenlig med ordalydelsen och andemeningen i den nya budgetförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till gemensamma riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att undvika intressekonflikter bland högt uppsatta politiker.
7.Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och Europeiska rådet att anta gemensamma standarder i alla frågor som rör intressekonflikter och att främja en gemensam ståndpunkt i alla medlemsstater.
8.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, om reglerna inte följs, vidta lämpliga åtgärder för att skydda unionens budget, inklusive korrigerande åtgärder för att återvinna olagligt eller felaktigt utbetalda medel, om detta föreskrivs.
9.Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att trappa upp sina insatser för att öka transparensen i budgeten genom att säkerställa att relevanta uppgifter om offentliga upphandlingsförfaranden och tilldelning av offentligt finansierade kontrakt är tillgängliga för allmänheten på ett fritt och lättåtkomligt sätt.
10.Europaparlamentet är bekymrat över rapporter från olika delar av EU om ökat politiskt inflytande bland politiker med personliga intressen, som står nära eller sitter i regeringen, på utarbetandet av lagstiftningen och användningen av offentliga medel, potentiellt för att tjäna specifika personers särintressen och inte allmänintresset.
11.Europaparlamentet beklagar att den tjeckiska premiärministern var och fortsatt är aktivt involverad i genomförandet av EU:s budget i Tjeckien i egenskap av premiärminister (och tidigare ordförande för rådet för de europeiska struktur- och investeringsfonderna), samtidigt som han fortfarande kontrollerar Agrofert-gruppen som grundare och enda förmånstagare av två förvaltningsfonder, i strid med artikel 61.1 i budgetförordningen, och skapar därför tvivel om ett opartiskt och objektivt utövande av hans funktioner. Parlamentet är djupt oroat över färska medierapporter(8) om att premiärministern fortsätter att utöva kontroll över de affärsbeslut som fattas av Agrofert.
12.Europaparlamentet noterar att färska medierapporter uppenbarligen har visat att Babiš och hans hustru fortfarande är upptagna bland de sex aktiva personer med betydande inflytande på eller kontroll över förvaltarna av en förvaltningsfond med koppling till Agroferts dotterbolag GreenChem Solutions Ltd. i Förenade kungariket.
13.Europaparlamentet insisterar på att en intressekonflikt på högsta regeringsnivå, om den bekräftas, inte kan tolereras och måste lösas av den eller de berörda personerna, antingen genom att
a)
åtgärder vidtas som säkerställer att den berörda personen inte längre har något ekonomiskt intresse eller andra intressen som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 61 i budgetförordningen i förbindelse med en företagsenhet,
b)
de företagsenheter som står under de berörda personernas kontroll upphör att erhålla EU-finansiering, offentligt stöd eller medel som fördelas av den nationella regeringen,
c)
de avstår från att delta i beslut som rör deras intressen. Parlamentet betonar dock att det mot bakgrund av premiärministerns och regeringsmedlemmarnas funktioner och befogenheter är tveksamt om en sådan åtgärd på ett tillfredsställande sätt kan lösa intressekonflikten i praktiken, om de berörda personerna fortsätter att utöva sina offentliga funktioner, och att ett tillbakadragande från det offentliga ämbetet därför utgör ett lämpligare medel för att hantera intressekonflikten.
14.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka processen för fördelning av betalningar i Tjeckien, särskilt betalningar från EU-medel till företag som direkt eller indirekt ägs av premiärministern eller andra regeringsmedlemmar som är involverade i budgetgenomförandet.
15.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan onödigt dröjsmål utvärdera huruvida de fall där företag som ingår i Agrofert-gruppen fortsätter att erhålla stöd från den nationella budgeten är i överensstämmelse med reglerna för statligt stöd. Parlamentet noterar den potentiella risken för finansiella skador som dessa fall kan medföra, och uppmanar de nationella myndigheterna att utvärdera dessa situationer. Parlamentet anser att de tjeckiska skattebetalarna och EU-skattebetalarna vederöligen ö informeras om en sådan situation.
16.Europaparlamentet är djupt oroat över rapporterna(9) om Agrofert-gruppens företags kapacitet att artificiellt flytta runt tillgångar mellan sina dotterbolag, så att kriterierna för stöd till små och medelstora företag uppfylls, eller omvänt för att slå samman deras verksamheter i syfte att presentera sig som ett stort företag, och därmed vinna offentliga upphandlingar.
17.Europaparlamentet beklagar uppgifterna om att revisorerna konstaterade allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemens funktion i förbindelse med regional- och sammanhållningsfonderna i Tjeckien, och därför föreslog en finansiell korrigering på nästan 20%. Parlamentet uppmanar kommissionen att kritiskt utvärdera huruvida dessa fall utgör ett systematiskt missbruk av EU-medel.
18.Europaparlamentet är bekymrat över den ekonomiska förlusten till följd av brister inom de nationella utbetalande organen och kontrollorganen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang rådet att snarast anta förslaget till förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna.
19.Europaparlamentet är djupt bekymrat över den rättsliga ram i Tjeckien som nekar det nationella högre revisionsorganet rätten att kontrollera att de offentliga utgifterna är korrekta och verkningsfulla på regional och lokal nivå, vilket hindrar organet från att få insikt i de verkliga huvudmännen bakom de komplexa företagsstrukturerna. Parlamentet beklagar rapporterna(10) om att det högre revisionsorganet inte utför systematiska kontroller på plats av de slutliga stödmottagarna. Parlamentet är oroat över den tjeckiska premiärministerns nedsättande kommentarer om det arbete som utförs av Tjeckiens högre revisionsorgan.
20.Europaparlamentet betonar att en politiskt obalanserad sammansättning av tillsynsnämnden för den statliga jordbruksfonden (SZIF) innebär en risk för politisk påverkan, vilket undergräver möjligheten att utföra oberoende revisioner.
21.Europaparlamentet är bekymrat över rapporter om att tjänstemän(11) fått instruktioner om och pressats att inte utreda påståenden om potentiella intressekonflikter som rör Agrofert-gruppen och påstås ha fått i uppdrag att utvärdera de kommersiella erbjudanden som Agrofert tagit emot. Parlamentet är djupt oroat över rapporterna om att tjänstemän upplevt negativa konsekvenser, såsom avskedanden under förevändning av systematisering, efter att ha vägrat att följa en sådan order. Parlamentet betonar att dessa åtgärder skapar tvivel om den statliga förvaltningens opartiskhet och det oberoende utövandet av offentliga uppgifter
22.Europaparlamentet beklagar att det finns tecken på systembrister i förbindelse med uppdagandet av intressekonflikter. Parlamentet beklagar att det inte förekommer några dubbelkontroller och att skilda ansvarsområden skapar ogenomskinliga strukturer som hämmar ett effektivt förebyggande och upptäckt av intressekonflikter i Tjeckien. Parlamentet påminner om att en positivistisk strategi som innebär att tjänstemän ska lämna in sina egna förklaringar om frånvaro av intressekonflikt inte är tillräckligt för att effektivt förhindra intressekonflikter. Parlamentet uppmanar de tjeckiska myndigheterna att utan dröjsmål ta itu med dessa systembrister, särskilt genom att kräva en kontrollerbar intresseförklaring, där tjänstemän lämnar en förteckning över sina respektive ekonomiska intressen.
23.Europaparlamentet beklagar att EU-medel som påverkas av finansiella korrigeringar med anknytning till oriktigheter kan användas utan ytterligare konsekvenser eller begränsningar. Parlamentet anser att ett sådant system hotar EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka återanvändningen av EU-medel och att överväga att utveckla ett system där korrigeringar också åtföljs av begränsningar av deras fortsatta användning.
24.Europaparlamentet noterar kommissionens beslut av den 28 november 2019 om att tillfälligt upphäva de relevanta belopp som de tjeckiska myndigheterna har infört i sina preliminära utgiftsdeklarationer för det tjeckiska programmet för landsbygdsutveckling för fjärde kvartalet 2018 och första kvartalet 2019.
25.Europaparlamentet noterar att kommissionen har bekräftat att den gjorde betalningar inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2018 till företag som ingår i Agrofert-gruppen och även till företag med samma verkliga huvudman i flera andra medlemsstater utanför Tjeckien. Parlamentet insisterar på att kommissionen ö ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en fullständig och tillförlitlig översikt över alla betalningar som gjorts till Agrofert-gruppen och till företag med samma verkliga huvudman i alla medlemsstater för räkenskapsåren 2018 och 2019.
26.Europaparlamentet uppmanar de tjeckiska myndigheterna att säkerställa en rättvis och balanserad fördelning av EU-medlen, så att EU-skattebetalarnas pengar gagnar majoriteten av befolkningen, både ekonomiskt och socialt.
27.Europaparlamentet är bekymrat över det otillräckliga genomförandet av direktiven (EU)2015/849(12) och (EU) 2018/843(13) om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (fjärde och femte penningtvättsdirektivet). Parlamentet framhäver skyldigheten att fullständigt och korrekt införliva de båda direktiven och se till att alla bestämmelser, även bestämmelserna om transparens med hänsyn till verkligt ägande, tillämpas fullt ut.
28.Europaparlamentet uppmanar med kraft den tjeckiska enheten för finansiella analyser att inta en mer proaktiv ansats när det gäller bekämpning av skattebrott, bedrägeri och korruption, samt att säkerställa effektiva kontroller av de verkliga huvudmännen bakom de enheter som är ansvariga i enlighet med reglerna för bekämpning av penningtvätt.
29.Europaparlamentet beklagar att godkännande, fördelning och revision av EU-medel vid delad förvaltning är komplexa och svåröverskådliga processer där endast medlemsstaterna har full tillgång till uppgifterna, vilket innebär att kommissionen inte kan ge parlamentet en aktuell och heltäckande översikt när parlamentet begär information om betalningar till vissa stödmottagare i flera medlemsstater. Parlamentet betonar att detta utgör ett allvarligt hinder för budgetkontrollutskottets och revisionsrättens effektivitet och förmåga att utföra sina uppgifter som kontrollinstanser.
30.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med fullt erkännande av principen om delad förvaltning, införa enhetliga och standardiserade metoder så att medlemsstaterna kan rapportera uppgifter om de slutliga mottagarna av EU-medel. Parlamentet betonar att information om slutmottagare ö innehålla uppgifter om de verkliga huvudmännen för företag (fysiska och juridiska personer). Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en förordning om införande av ett it-system som möjliggör en enhetlig och standardiserad rapportering i realtid av medlemsstaternas myndigheter och säkerställer interoperabilitet med systemen i medlemsstaterna, i syfte att säkra ökad transparens och bättre samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna, för att ytterligare förbättra redovisningsskyldigheten när det gäller betalningar och särskilt för att bidra till tidigare upptäckt av systemfel och missbruk.
31.Europaparlamentet beklagar att ingen av förordningarna om användningen av jordbruks- eller sammanhållningsfonderna ålägger de nationella myndigheterna en skyldighet att offentliggöra den verkliga huvudmannen för en enskild rättslig enhet eller förvaltningsfond som mottar medlen. Parlamentet uppmanar medlagstiftarna att ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga och att behandla den ingående när de fattar beslut om framtida regler för transparens i EU:s stöd.
32.Europaparlamentet insisterar på att registret över verkliga huvudmän endast ska innehålla fullständigt kontrollerade uppgifter om den eller de personer som har bestämmande inflytande och ska vara helt och hållet öppet för allmänheten.
33.Europaparlamentet ogillar skarpt inrättandet och etableringen av oligarkiska strukturer som utnyttjar EU:s jordbruks- och sammanhållningsfonder, vilket innebär att en liten minoritet av stödmottagarna får merparten av EU-medlen. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utveckla effektiva rättsliga instrument för att säkerställa respekten för rättsstatsprincipen och förhindra främjandet av sådana strukturer.
34.Europaparlamentet upprepar sin oro över att fall av intressekonflikter skadar målen för sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken, som har viktiga ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner, och skapar en negativ bild av denna politik.
35.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om ändring av den gemensamma jordbrukspolitikens regler med avseende på en mer rättvis fördelning av EU-medlen, för att säkerställa att medlen inom den gemensamma jordbrukspolitiken fördelas rättvist till aktiva jordbrukare och inte resulterar i markaffärer som gynnar en viss grupp av politiska insiders eller uppmuntrar otillöliga metoder i samband med auktioner som privatiserar av statligt ägd mark. Parlamentet noterar kommissionens förslag till en ny genomförandemodell, som omfattar en övre gräns kombinerat med en degressiv mekanism. Parlamentet anser dock att en övre gräns, tillsammans med införandet av en kompensation för arbetskraftskostnaderna innan den övre gränsen nås, inte räcker för att garantera en mer rättvis fördelning av direktstödet. Parlamentet stöder idén om en obligatorisk omfördelningsmekanism.
36.Europaparlamentet noterar att markrättigheter ofta inte var tydligt definierade och att mark fortfarande klassificerades som statsägd mark under tillsyn av det statliga markförvaltningsorganet, som hade tendens att hyra ut marken till stora jordbruksföretag. Parlamentet uppskattar de tjeckiska myndigheternas insatser för att identifiera de rättmätiga ägarna fram till 2023. Parlamentet insisterar på att utauktioneringen av mark vars rättmätiga ägare inte kan fastställas måste ske på ett rättvist sätt, med lika möjligheter för små och medelstora jordbrukare och unga jordbrukare att förvärva marken.
37.Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lägga fram ett förslag till ett högsta belopp för direktstöd per fysisk person som är verklig huvudman för ett eller flera företag, samtidigt som en nolltoleranspolicy tillämpas för personer med en intressekonflikt. Parlamentet understryker att det inte ö vara möjligt att få hundratals miljoner i EU-stöd inom ramen för en enda flerårig budgetram.
38.Europaparlamentet insisterar på att de ansvariga för missbruk av EU-medel ö ta konsekvenserna av detta, och att ödan när det gäller finansiella korrigeringar inte ö överföras på de nationella skattebetalarna. Parlamentet uppmanar de tjeckiska nationella myndigheterna att återkräva felaktigt utbetalat stöd från de personer som olagligt har mottagit det. Parlamentet anser att det i nästa programperiod ö införas ett nödvändigt villkor för användningen av EU-medel med krav på att den nationella lagstiftningen ska innehålla bestämmelser som ålägger den ansvariga stödmottagaren att driva in medel som felaktigt begärts.
39.Europaparlamentet fördömer kraftfullt att premiärministern vid presskonferensen offentligt använde sig av ett ärekränkande språkbruk och hatpropaganda gentemot deltagarna i undersökningsresan den 26–28 februari 2020. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att ledamöter av Europaparlamentet som deltog i budgetkontrollutskottets undersökningsresa till Tjeckien fick ta emot dödshot och andra verbala angrepp i samband med fullgörandet av deras uppgifter som ledamöter av Europaparlamentet.
40.Europaparlamentet uppmanar budgetkontrollutskottet att rapportera till parlamentet om alla relevanta insikter som inhämtades i samband med undersökningsresan och att informera kommissionen och berörda myndigheter om detta.
41.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att slutföra de pågående revisionsförfarandena utan onödigt dröjsmål och att offentliggöra sina resultat så snart som all bevisning vederöligen har utvärderats. Parlamentet uppmanar rådet och Europeiska rådet att beakta resultaten av dessa revisioner och att vederöligen uppmärksamma artikel 61 i budgetförordningen när det gäller förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.
42.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp påståenden om olösta intressekonflikter i andra medlemsstater.
43.Europaparlamentet beklagar än en gång att de landsspecifika rapporterna inte ingick i EU:s andra rapport om insatserna mot korruption (ARES (2017)455202). Parlamentet uppmanar kommissionen att återuppta rapporteringen, utanför den europeiska planeringsterminen, om situationen när det gäller korruptionen i medlemsstaterna, med en utvärdering av hur effektiva EU:s insatser mot korruption har varit. Parlamentet erinrar om sin uppmaning till kommissionen att inte utvärdera insatserna mot korruption enbart med avseende på ekonomiska förluster.
44.Europaparlamentet betonar vikten av att upprätthålla rättsstatsprincipen, maktfördelningen, rättsväsendets oberoende och mediernas oberoende och mångfald som en förutsättning för en framgångsrik användning av EU-medel.
45.Europaparlamentet betonar vikten av oberoende offentliga medier och av undersökande journalister och icke-statliga organisationer som arbetar för att stärka rättsstaten. Parlamentet understryker i detta sammanhang att EU:s stöd till oberoende journalister och organisationer i det civila samhället är av största vikt, även inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet är bekymrat över den höga koncentrationen av privata medier i händerna på några få personer i Tjeckien.
46.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till den oro som uttrycks i denna resolution när den övervakar situationen i förbindelse med rättsstatsmekanismen.
47.Europaparlamentet uppmanar de tjeckiska myndigheterna att så snart som möjligt informera EU-institutionerna om resultatet av den återupptagna utredningen av ”Stork Nest”.
48.Europaparlamentet uppmanar rådet och Europeiska rådet att vidta alla nödvändiga och lämpliga åtgärder för att förhindra intressekonflikter i samband med förhandlingarna om EU:s framtida budget och nästa fleråriga budgetram, i enlighet med artikel 61.1 i budgetförordningen.
49.Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med det tjeckiska folket som kräver rättvisa, rättsskipning och en lösning på oförenligheten mellan den tjeckiska premiärministerns affärsintressen och hans politiska roll och befogenheter.
50.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och Tjeckiens regering och parlament.
Rapporter från tjänstemän och företrädare för icke-statliga organisationer, som medlemmarna av undersökningsresan till Tjeckien den 26–28 februari 2020 uppmärksammades på.
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).
Bankunionen – årsrapport 2019
180k
59k
Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om bankunionen – årsrapport 2019 ()
–med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om bankunionen – årsrapport2018(1),
–med beaktande av återkopplingen från kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) avseende Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2019 om bankunionen – årsrapport 2018,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets godkännande av bankpaketet,
–med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22juni2015Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,
–med beaktande av kommissionens förslag av den 24 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 för att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem (),
–med beaktande av 2010 års ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen,
–med beaktande av de politiska riktlinjerna för nästa kommission 2019–2024 med titeln En ambitiösare union: Min agenda för Europa, som presenterades av Ursula von der Leyen den 16 juli 2019,
–med beaktande av sin resolution av den 23 november 2016 om fullbordandet av BaselIII(2), och slutsatserna från Ekofin-rådet av den 12 juli 2016,
–med beaktande av kommissionens förslag av den 24 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar (),
–med beaktande av ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2018 från mars 2019(3),
–med beaktande av Europeiska systemrisknämndens (ESRB) rapport från juli 2019 om finansförmedling utanför banksektorn EU Non-bank Financial Intermediation Risk Monitor 2019(4),
–med beaktande av slutsatserna i fintechfärdplanen från Europeiska bankmyndigheten (EBA) efter samrådet om EBA:s strategi för finansteknik (fintech) från mars 2018,
–med beaktande av EBA:s rapport från december 2019 om riskbedömning av det europeiska banksystemet Risk Assessment of the European Banking System(5),
–med beaktande av EBA:s rapport av den 18 juli 2019 om reglering av fintech-verksamhet Regulatory perimeter, regulatory status and authorisation approaches in relation to FinTech activities,
–med beaktande av ESA-myndigheternas rapport om fintech från januari 2019 FinTech: Regulatory sandboxes and innovation hubs(6),
–med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2013 mellan Europaparlamentet och Europeiska centralbanken om det praktiska genomförandet av demokratiskt ansvarsutkrävande och tillsyn av utövandet av de uppgifter som ECB tilldelats inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen(7),
–med beaktande av samförståndsavtalet mellan ECB och Europeiska revisionsrätten av den 9 oktober 2019 om revisioner av ECB:s tillsynsuppgifter(8),
–med beaktande av godkännandet vid eurotoppmötet den 14 december 2018 av Eurogruppens rapport i dess inkluderande format om inrättande av en högnivågrupp,
–med beaktande av godkännandet vid detta toppmöte av villkoren för den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden,
–med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 30 april 2019 om tillämpning och översyn av direktiv 2014/59/EU (direktivet om återhämtning och resolution av banker, BRRD) och förordning (EU) nr 806/2014 (förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, SRMR) (),
–med beaktande av det uttalande som gjordes vid eurotoppmötet den 21 juni 2019,
–med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport av den 10 juli 2019 om EU‑omfattande stresstest för banker(9),
–med beaktande av ECB:s tillkännagivande av den 22 augusti 2019 ECB reviderar tillsynsförväntningar på avsättningar i förebyggande syfte för nya nödlidande lån med anledning av en ny EU-förordning(10),
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 juni 2019 Fjärde lägesrapporten om minskning av nödlidande lån och ytterligare riskminskning i bankunionen (),
–med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens tekniska rådgivning av den 18 juli 2019 till kommissionen om hållbarhetsöverväganden på kreditvärderingsmarknaden(11),
–med beaktande av diskussionsunderlaget från Europeiska stabilitetsmekanismen från oktober 2019 Completing banking union to support Economic and Monetary Union(12),
–med beaktande av kommissionens meddelande Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt (),
–med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om kreditvärderingsinstitut: framtidsutsikter(13),
–med beaktande av kommissionens studie från november 2019 om skillnaderna mellan olika bankinsolvenslagstiftningar och en möjlig harmonisering av dem,
–med beaktande av sin resolution av den 19 september 2019 om läget i genomförandet av lagstiftningen mot penningtvätt(14),
–med beaktande av EBA:s yttranden av den 8 augusti 2019 som behandlar frågan om huruvida insättningar kan täckas, garantinivå och samarbete mellan insättningsgarantisystem, av den 30 oktober 2019 som behandlar utbetalningar från insättningsgarantisystem och av den 23 januari 2020 som behandlar finansiering av insättningsgarantisystem och användning av insättningsgarantisystemfonder,
–med beaktande av ESA-myndigheternas gemensamma yttrande av den 4 oktober 2019 som behandlar risken för att penningtvätt och terrorismfinansiering påverkar Europeiska unionens finanssektor(15)
–med beaktande av kommissionens studie från november 2019 som behandlar valmöjligheter och nationellt handlingsutrymme inom ramen för direktivet om insättningsgarantisystem och hur detta hanteras i ett europeiskt insättningsgarantisystem,
–med beaktande av avtalet om informationsutbyte mellan ECB och de behöriga myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,
–med beaktande av kommissionens tillbakadragande av sitt förslag om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften hos EU:s kreditinstitut (),
–med beaktande av EBA:s rapport från november 2019 om riskbedömning av det europeiska banksystemet Risk Assessment of the European Banking System(16),
–med beaktande av ECB:s Financial stability review från november 2019,
–med beaktande av ESA-myndigheternas gemensamma råd till kommissionen av den 10april 2019 om behovet av att förbättra kraven på IKT-riskhantering inom EU:sfinanssektor(17),
–med beaktande av årsrapporten för 2018 från Banken för internationell betalningsutjämning,
–med beaktande av EBA:s rapport av den 29 oktober 2019 om potentiella hinder för gränsöverskridande tillhandahållande av banktjänster och betaltjänster(18),
–med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,
–med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (9‑0026/2020), och av följande skäl:
A.En stabilare, mer konkurrenskraftig och i högre grad konvergerande ekonomisk och monetär union kräver en solid bankunion och en mer utvecklad och säker kapitalmarknadsunion samt ett budgetinstrument.
B.Fullbordandet av bankunionen är en viktig bidragande faktor till den internationella synen på euron och dess ökade roll på de globala marknaderna.
C.Nedåtriskerna för den ekonomiska tillväxten i världen och euroområdet har ökat, särskilt sedan det globala utbrottet av covid-19-pandemin, och fortsätter att skapa finansiella stabilitetsutmaningar.
D.Bankunionen förblir ofullständig så länge den saknar en säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden (SRF) och ett europeiskt insättningsgarantisystem (EDIS) som bankunionens tredje pelare.
E.En väl fungerande marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är viktig för både EU:s ekonomi och medborgare.
F.Bankunionen saknar fortfarande effektiva verktyg för att åtgärda de problem som konsumenterna står inför: artificiell komplexitet, otillöliga affärsmetoder, utestängning av utsatta grupper från användning av grundläggande tjänster samt begränsad medverkan från offentliga myndigheter.
G.Trots den totala minskningen av nödlidande lån på senare år är andelen nödlidande lån fortfarande hög i vissa finansinstitut.
H.Att ge ECB ansvaret för tillsynen över systemviktiga finansinstitut har visat sig vara framgångsrikt. ECB kan då det krävs utföra tillsynsuppgifter avseende alla kreditinstitut som har tillstånd i och filialer som är etablerade i deltagande medlemsstater.
I.Utvecklingen av den gemensamma resolutionsmekanismen (SRM), som syftar till att säkerställa enhetliga regler och förfaranden och en gemensam beslutsprocess för en ordnad resolution av banker på obestånd med minimala återverkningar på den reala ekonomin, har varit effektiv. Det återstår dock arbete för att på ett effektivt sätt förhindra skattefinansierade insatser i banker på obestånd.
J.Den senaste tidens storskaliga penningtvättsskandaler där finansinstitut i EU är inblandade visar att stabilitets- och penningtvättstillsyn inte kan behandlas separat och att det saknas ett lämpligt system för övervakning och kontroll av efterlevnaden av EU:slagstiftning.
K.Den europeiska banksektorn är fortfarande den överlägset största tillhandahållaren av finansiering till företag, i motsats till andra jurisdiktioner där kapitalmarknaderna står för en betydande andel av finansieringen till företag.
L.Mer än tio år efter finanskrisen har problemen med ”för stora för att gå omkull” och ”alltför sammankopplade för att gå omkull” ännu inte åtgärdats i tillräcklig omfattning och dessa problem granskas nu av rådet för finansiell stabilitet.
Allmänna överväganden
1.Europaparlamentet påminner om de framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av bankunionen, särskilt när det gäller riskreducering. Parlamentet betonar dock att ytterligare framsteg måste göras för riskdelning och även för riskreducering i syfte att ta itu med de utmaningar som kvarstår i vissa institut.
2.Europaparlamentet påminner om att bankunionen är öppen för alla medlemsstater som önskar ansluta sig.
3.Europaparlamentet välkomnar stödet från kommissionens ordförande och ECB:sordförande till fullbordandet av bankunionen, och mer generellt till Ekonomiskaoch monetära unionen, genom till exempel inrättandet av ett budgetinstrument så att en stabilare, mer konkurrenskraftig och i högre grad konvergerande union kan uppnås.
4.Europaparlamentet betonar att Eurogruppen varken är en EU-institution, ett EU-organ eller en EU-byrå utan ett informellt mellanstatligt diskussionsforum. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att agera utanför gemenskapsramen, vilket äventyrar parlamentets roll som medlagstiftare och dess rätt till demokratisk kontroll.
5.Europaparlamentet pekar på bristen på effektivitet i de mellanstatliga förhandlingar som hittills har genomförts, särskilt de som involverar budgetinstrumentet för konvergens och konkurrenskraft och Eurogruppens högnivågrupp för bankunionen. Parlamentet kräver att förhandlingarna ska fortsätta i en öppen form som garanterar ett aktivt deltagande från parlamentets sida, inom ramen för EU:s rättsordning. Parlamentet understryker det ökade rättsliga skydd som dessa förändringar skulle leda till, tillsammans med strängare krav på transparens och tillgång till handlingar.
6.Europaparlamentet välkomnar att det europeiska banksystemet i stort har blivit mer motståndskraftigt, vilket bekräftas genom EBA:s riskbedömning 2019 av det europeiska banksystemet. Parlamentet välkomnar särskilt att bankerna har hållit sina kapitaltäckningskvoter stabila och att tillgångarnas kvalitet har förbättrats, vilket kommer till uttryck i en ytterligare minskning av de nödlidande lånen.
7.Europaparlamentet betonar dock att lönsamhetsnivåerna fortfarande är låga och att den makroekonomiska situationen håller på att försämras, nämligen i ljuset av covid-19-pandemin, som har gett upphov till exempellösa utmaningar för den globala ekonomin, och därmed påverkat kvaliteten på tillgångarna och därmed bankernas lönsamhet. Parlamentet noterar vidare att en hög grad av konkurrens, särskilt på området för finansteknik (fintech), samt högre operativa risker på grund av digitalisering och innovation, och den bristande integrationen av marknaderna på grund av den kvarvarande fragmenteringen mellan medlemsstaterna, förväntas medföra ytterligare utmaningar för bankernas lönsamhet.
8.Europaparlamentet noterar de rådande utsikterna om låg risk och låg lönsamhet i banksektorn. Parlamentet betonar att räntorna fortsätter att hållas låga som ett svar på den rådande makroekonomiska situationen. Parlamentet betonar vidare att ekonomisk avmattning och geopolitiska spänningar, inbegripet konsekvenserna av brexit, samt cyberrisker och datasäkerhet, hör till de stora utmaningar som EU:s banksektor står inför, utöver klimatförändringarna och riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.
9.Europaparlamentet noterar att bankernas lönsamhet stadigt har ökat sedan 2012, med en avkastning på eget kapital som överstiger 6% sedan 2017. Parlamentet betonar dock att denna utveckling understiger den beräknade kapitalkostnaden för de flesta banker. Parlamentet understryker att den låga risken och de låga räntorna har lett till lägre kostnader för avsättningar och förluster. Parlamentet påpekar att detta dock inte är en strukturell förbättring och att utmaningarna för lönsamheten inte förväntas minska på kort sikt. Parlamentet påminner om behovet av att kontinuerligt utvärdera vilka nivåer av finansiering som finanssystemet som helhet förser ekonomin med, och då särskilt till små och medelstora företag. Parlamentet efterlyser en lämplig bedömning av konsekvenserna av tidigare och framtida lagstiftning för att nå målet om finansiering av ekonomin.
10.Europaparlamentet betonar att bankernas kreditgivning och likviditetstillförsel spelar en avgörande roll för att mildra de allvarligaste ekonomiska konsekvenserna av covid-19-utbrottet för människor i EU. Parlamentet noterar i detta sammanhang de lagstiftnings- och tillsynsåtgärder som har föreslagits eller antagits för att se till att bankerna fortsätter sin utlåning under hela denna kris. Parlamentet välkomnar den flexibilitet som bankerna getts i samband med tillsynsbehandlingen av lån, tillämpningen av redovisningsregler och frigörandet av kapitalbuffertar. Parlamentet betonar att alla beviljade lättnader ö göras fullt tillgängliga för att stödja bankkunder, familjer och företag. Parlamentet stöder de åtgärder som banktillsynsmyndigheterna vidtagit för att införa strikta tillfälliga restriktioner för betalning av utdelningar och bonusar och för bankernas återköp av egna aktier.
11.Europaparlamentet understryker banksektorns avgörande roll när det gäller att kanalisera finansiering till den reala ekonomin, särskilt till hållbara och socialt ansvarsfulla investeringar, för att på så sätt främja tillväxt och sysselsättning och möjliggöra en övergång till en klimatneutral ekonomi, utan att äventyra den finansiella stabiliteten.
12.Europaparlamentet välkomnar i detta avseende den politiska överenskommelse som nåtts om förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering så att ESG‑relaterade rapporterings- och informationskrav återspeglas.
13.Europaparlamentet är bekymrat över att bankernas sårbarhet när det gäller klimatrelaterade risker möjligen inte kan beaktas helt och hållet, och välkomnar EBA:s åtaganden att inkludera klimatrisköverväganden i sin årliga riskbedömning och att införa stresstester för klimatförändringar. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av adekvat offentliggörande och riskbedömning.
14.Europaparlamentet uppmanar vidare alla europeiska banker att ansluta sig till de FN‑ledda principerna för ansvarsfull bankverksamhet och att i enlighet med detta årligen rapportera om sina insatser för att tillämpa hållbar finansiering och minska klimatförändringsrisker i sina balansräkningar. Parlamentet uppmanar EU och de nationella behöriga myndigheterna med ansvar för banksektorn att följa och när så är möjligt genomföra rekommendationerna enligt principerna för ansvarsfull bankverksamhet samt från nätverket för hållbara banker och nätverket av centralbanker och tillsynsmyndigheter för miljöanpassning av det finansiella systemet.
15.Europaparlamentet efterlyser en EU-omfattande standard för gröna obligationer och en ram som främjar utvecklingen av dessa obligationer för att öka transparensen, effektiviteten och trovärdigheten i hållbara investeringar.
16.Europaparlamentet noterar det pågående arbetet inom Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) om statspappersrisker. Parlamentet betonar att EU:s regelverk för tillsynsbehandling av statsskulder ö vara förenligt med internationella standarder. Parlamentet efterlyser ytterligare diskussioner om inrättandet av en europeisk säker tillgång, på grundval av en utvärdering som kommissionen ska genomföra av förslaget om värdepapper med statsobligationer som underliggande säkerhet och möjliga utvecklingstendenser, i syfte att stärka eurons internationella roll, stabilisera finansmarknaderna och göra det möjligt för bankerna att diversifiera sina portföljer.
17.Europaparlamentet understryker att finansmarknaderna i hög grad är sammanlänkade. Parlamentet betonar hur viktigt det är att banktillsynsorganen är förberedda på alla tänkbara utfall av brexit, med full insikt om att detta inte befriar de privata aktörerna från ansvaret att själva förbereda sig. Parlamentet välkomnar alla betydande åtgärder och samarbetsformer hittills. Parlamentet noterar de brittiska företagens praxis att etablera filialer i EU för att kunna fortsätta att tillhandahålla tjänster.Parlamentet betonar i detta sammanhang risken för regleringsarbitrage på grund av den varierande tillämpningen av bestämmelser i varje medlemsstat. Parlamentet anser därför att ytterligare harmonisering krävs för att undvika regleringsarbitrage och för att säkerställa att risker hanteras på lämpligt sätt. Parlamentet understryker vikten av lika spelregler i de finansiella bestämmelserna mellan EU och Förenade kungariket efter brexit och behovet av att förhindra en regleringsmässig kapplöpning mot botten.
18.Europaparlamentet påminner igen om de åtaganden som EU har ingått tillsammans med Förenade kungariket enligt den reviderade politiska förklaringen. Parlamentet förbinder sig att upprätthålla ett nära och strukturerat samarbete i reglerings- och tillsynsfrågor, både på politisk och på teknisk nivå.
19.Europaparlamentet beklagar att kommissionen och den stora majoriteten av EU:sregeringar hittills har misslyckats med att främja en mer jämn könsfördelning i EU:sinstitutioner och organ, särskilt när det gäller högnivåutnämningar på det ekonomiska, finansiella och monetära området. Medlemsstaternas regeringar, Europeiskarådet, Eurogruppen och kommissionen uppmanas att aktivt verka för en jämn könsfördelning i sina kommande förslag om slutlistor och utnämningar och att sträva efter att inkludera minst en kvinnlig och en manlig kandidat i varje nomineringsförfarande. Parlamentet påminner om sin resolution om respekt för principen om balans mellan kvinnor och män i kommande kandidatlistor.
20.Europaparlamentet betonar vikten av att fullborda kapitalmarknadsunionen, som kompletterar bankunionen i finansieringen av den reala ekonomin. Parlamentet betonar vidare att en fullt integrerad kapitalmarknadsunion tillsammans med en fullfjädrad bankunion skulle möjliggöra offentlig och privat riskdelning och dessutom skulle stärka eurons internationella roll samt ytterligare öka de europeiska marknadernas konkurrenskraft och främja hållbara privata investeringar. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av lika spelregler som undviker nackdelar för små och medelstora företag när det gäller tillgång till finansiering och behovet av att noggrant övervaka utfärdandet av värdepapperiserade produkter.
Tillsyn
21.Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom banksektorn när det gäller att reducera riskerna och öka den finansiella stabiliteten. Parlamentet noterar att det fortfarande förekommer svagheter i vissa institut och att det krävs ytterligare framsteg. Parlamentet påminner om bankunionens mål att säkerställa finansiell stabilitet och främja en verklig inre marknad, lika spelregler och förutsägbarhet för marknadsaktörerna.
22.Europaparlamentet anser dock att den nuvarande tillsynsramen främst har fokuserat på kreditriskexponeringar, på bekostnad av marknadsriskexponeringar i samband med illikvida värdepapper, inklusive derivat. Parlamentet efterlyser lämpliga åtgärder för att förbättra granskningen av tillgångarnas kvalitet och välkomnar i detta sammanhang inbegripandet av nivå 2- och nivå 3-instrument i 2018 års stresstester. Parlamentet upprepar sin uppmaning till SSM att bland sina viktigaste tillsynsprioriteringar ta med en minskning av dessa komplexa och illikvida finansiella instrument, inklusive derivat.
23.Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att stärka finanssektorn och minska de nödlidande lånen på europeisk nivå och de riskreducerande åtgärder som genomförts i det nya bankpaketet. Parlamentet noterar att andelen nödlidande lån som innehas av betydande institut minskade med mer än hälften fram till juni 2019 från det att ECB:s banktillsyn inleddes i november 2014. Parlamentet betonar att genomsnittet för de nödlidande lånen i euroområdet i september 2019 var 2,9%, vilket är en minskning från 6,5% i december 2014. Parlamentet välkomnar dessa betydande framsteg. Parlamentet påpekar att andelen nödlidande lån fortfarande är hög i vissa institut och att ytterligare insatser behövs för att ta itu med denna fråga. Parlamentet noterar det pågående lagstiftningsarbetet om direktivet för kreditförvaltare och kreditförvärvare, och betonar behovet av att se till att ett lämpligt konsumentskydd inkluderas när sekundärmarknader för lån utvecklas och en mekanism för verkställande utanför domstol införs.
24.Europaparlamentet betonar att det finns ett behov av att skydda kundernas rättigheter isamband med transaktioner med nödlidande lån. Parlamentet noterar vikten av ett fullständigt genomförande av direktivet om hypotekslån (2014/17/EU). Medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder för att se till att låntagare, som redan kanske befinner sig i finansiellt sårbara situationer, inte utsätts för aggressiv och orättvis behandling och otillöliga affärsmetoder från svagt reglerade låneköpare och skuldindrivare. Kommissionen uppmanas att i den kommande översynen av konsumentkreditdirektivet fastställa mer ambitiösa bestämmelser om skydd för låntagare mot missbruk, så att dessa rättigheter tillämpas på samma sätt som befintliga och framtida lån.
25.Europaparlamentet betonar vikten av att skydda konsumenternas rättigheter, särskilt när det gäller bankavgifter och transparensen kring produktkostnader, lönsamhet och risker. EBA uppmanas i detta avseende att ägna mer uppmärksamhet åt att fullgöra sitt uppdrag att vederöligen samla in, analysera och rapportera om konsumenttrender, och även på de behöriga myndigheternas översyn och samordning av initiativ för finansiell kunskap och utbildning.
26.Europaparlamentet noterar att den senaste tidens bankkriser har visat att kreditinstitut på ett otillöligt sätt har sålt obligationer och andra finansiella produkter till icke‑professionella kunder. Tillsyns- och resolutionsmyndigheter uppmanas att beslutsamt verkställa de nyligen införda bestämmelserna i BRRD om konsumentskydd, särskilt minimikraven för kapitalbas och kvalificerade skulder. Kommissionen uppmanas att fortsätta att granska frågan om bankinstituts otillöliga försäljning av finansiella produkter.
27.Europaparlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att till fullo utnyttja sina befogenheter för att säkerställa en hög nivå av konsumentskyddet, inbegripet, där så är lämpligt, befogenheter för att ingripa på produktnivå när finansiella produkter och kreditprodukter har lett till eller sannolikt kommer att leda till nackdelar för konsumenterna.
28.Europaparlamentet noterar att arbetet med genomförandet av de slutliga BaselIII‑standarderna redan har inletts. Parlamentet betonar att Baselkommitténs standarder punktligt ö införlivas i europeisk rätt och med vederölig hänsyn till deras mål, samtidigt som vederölig hänsyn tas till det europeiska banksystemets särdrag i förekommande fall, och till proportionalitetsprincipen. Parlamentet varnar för att en universallösning kan lämpa sig illa för den europeiska marknaden på grund av mångfalden av bankmodeller inom EU. Parlamentet understryker att konkurrenskraften och den finansiella stabiliteten i EU:s banksektor ö garanteras och att dess förmåga att finansiera ekonomin, särskilt små och medelstora företag, inte ö skadas. Parlamentet är övertygat om att livskraftiga och välkapitaliserade finansinstitut är nödvändiga för en sund finansiering av EU:s ekonomi och en stabil bankunion. Parlamentet påminner om sin resolution av den 23 november 2016 om fullbordandet av Basel III och uppmanar kommissionen att agera utifrån dess rekommendationer vid utarbetandet av de nya lagstiftningsförslagen.
29.Europaparlamentet noterar det viktiga behovet av att bedöma om de interna modellerna är lämpliga och att kontinuerligt utvärdera dem för att säkerställa att de är tillförlitliga och robusta. Parlamentet noterar resultaten från den riktade översyn av interna modeller (TRIM) som ECB genomfört. Bankerna uppmanas att förbättra användningen och genomförandet av sina interna modeller i enlighet med detta.
30.Europaparlamentet är bekymrat över att EBA varnat för att man inte kommer att kunna lägga fram sina förslag om att minska den administrativa ödan för små institut inom den tidsfrist som medlagstiftarna fastställt i bankpaketet.
31.Europaparlamentet påminner om att de standarder som internationella forum tillhandahåller ö undvika regleringsfragmentering och bidra till att främja lika spelregler för alla internationellt verksamma banker.
32.Europaparlamentet noterar att EBA i sin rapport om riskerna och sårbarheterna i EU:sbanksektor pekar på skillnader i tillämpningen och fastställandet av bufferten för andra systemviktiga institut bland medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser därför ytterligare harmonisering av tillämpningen av kapitalbuffertar i hela EU för att skapa lika spelregler.
33.Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om ett samförståndsavtal mellan Europeiska centralbanken och Europeiska revisionsrätten om de praktiska arrangemangen för informationsutbytet mellan institutionerna inom ramen för deras respektive mandat.
34.Europaparlamentet begär skärpta transparensstandarder i banktillsynen, t.ex. i resultaten av översyns- och utvärderingsprocessen, i syfte att öka förtroendet på kapital- och finansmarknaderna och bland företagen och medborgarna, samt för att säkerställa enhetlig behandling i alla medlemsstater. Parlamentet välkomnar ett förbättrat och förfinat informationsutbyte mellan tillsyns- och resolutionsinstitutioner.
35.Europaparlamentet noterar att innovativ finansteknik håller på att förändra den finansiella sektorn i grunden, inbegripet bank- och betalningstjänster, och välkomnar den effektivitet och det bredare utbud av valmöjligheter som kommer konsumenterna tillgodo genom denna teknik. Parlamentet stöder teknikneutralitet som en vägledande princip och uppmuntrar investeringar i finansteknik.
36.Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med de utmaningar som denna nya teknik medför, såsom att säkerställa hållbara affärsmodeller som fungerar över gränserna, lika spelregler i fråga om reglering och tillsyn samt cybersäkerhet. Parlamentet understryker finansinstitutens ansvar för att säkerställa skyddet av kunddata och deras säkerhet, i enlighet med EU-rätten. Parlamentet noterar även att banksektorn i allt högre grad förlitar sig på molnbaserade datortjänster och uppmanar kommissionen att svara på ESA-myndigheternas gemensamma råd om behovet av lagstiftningsförbättringar i fråga om IKT-riskhanteringskrav inom EU:s finanssektor. Parlamentet upprepar att en balanserad lagstiftningsram och rättssäkerhet kan förbättra en miljö som är mottaglig för innovation utan att den finansiella stabiliteten undergrävs.
37.Europaparlamentet erkänner det bidrag som sektorn för finansförmedling utanför banksektorn, som tidigare kallades skuggbanksystemet, kan ge för att ytterligare diversifiera finansieringskanalerna till ekonomin. Parlamentet noterar att det finns en betydande sammanlänkning mellan sektorn för finansförmedling utanför banksektorn och den ”traditionella” banksektorn, vilket väcker farhågor om systemrisker med tanke på att det inte finns någon lämplig övervakning av sektorn för finansförmedling utanför banksektorn.
38.Europaparlamentet efterlyser i detta avseende samordnade insatser för att ta itu med dessa risker, inbegripet inrättandet av en verktygsuppsättning för makrotillsyn och ytterligare operativt genomförande av existerande verktyg för att motverka hot mot den finansiella stabiliteten till följd av den ökande roll som sektorn för finansförmedling utanför banksektorn spelar. Parlamentet anser att det är nödvändigt att bedöma om tillsynskraven för stora exponeringar, särskilt för finansförmedling utanför banksektorn, är tillräckliga för att säkerställa finansiell stabilitet. Parlamentet understryker vidare de risker som lyfts fram av Europeiska systemrisknämnden (ESRB) i dess övervakningsrapport av EU:s finansförmedling utan banksektorn för 2019, t.ex. risker som härrör från likviditetstransformering, risktagande och hävstång som påverkar sektorn mer allmänt.
39.Europaparlamentet välkomnar avtalet om informationsutbyte mellan ECB och de myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, Parlamentet påminner om sin resolution av den 19 september 2019 om läget igenomförandet av lagstiftningen mot penningtvätt, Parlamentet välkomnar den gemensamma ståndpunkten av den 8 november 2019 som utarbetats av flera finansministrar ieuroområdet, där man efterlyser en harmonisering av regelverket för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
40.Europaparlamentet påminner om att för att insatserna för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism ska bli effektiva måste de behöriga myndigheterna och finansinstituten agera på ett samordnat sätt. Parlamentet betonar att stabilitetstillsyn och tillsynen av penningtvätt måste samordnas bättre. Parlamentet påminner om sin allvarliga oro över den fragmenterade regleringen och tillsynen på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som har lett till otillräcklig kontroll och uteblivna reaktioner på de nationella tillsynsmyndigheternas brister och som också undergräver deras förmåga att utöva tillsyn över den ökande gränsöverskridande verksamheten i EU.
41.Europaparlamentet är övertygat om att SSM även har en roll att spela i kampen mot penningtvätt och välkomnar inrättandet av en särskild enhet för bekämpning av penningtvätt. Parlamentet noterar särskilt komplexiteten i att genomföra den viktiga lämplighetsbedömningen av den högsta ledningen för banker på grund av det mycket varierande införlivandet av kapitalkravsdirektivet. Parlamentet uppmuntrar därför till integrering av lämplighetskraven i kapitalkravsförordningen.
42.Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 5 december 2019, som ger kommissionen i uppdrag att undersöka olika sätt att säkerställa bättre samarbete mellan myndigheter och ge penningtvättsbekämpning i uppdrag till ett EU-organ, samt att omvandla vissa delar av penningtvättsdirektivet till en förordning, i syfte att säkerställa ett enhetligt regelverk. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, som innehåller förslag om att ytterligare harmonisera regelverket för penningtvättsbekämpning och terroristfinansiering och på ett effektivt sätt ta itu med de risker som gränsöverskridande olaglig verksamhet utgör för integriteten i EU:s finansiella system och EU-medborgarnas säkerhet, nämligen genom att inrätta ett EU-organ.
43.Europaparlamentet konstaterar att rättsliga och tillsynsmässiga åtgärder måste vidtas för att hantera de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som kryptotillgångar skapar. Kommissionen uppmanas att genomföra ytterligare konsekvensbedömningar av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan uppstå på grund av sårbarheter till följd av kredit- och finansinstituts ökande användning av ny teknik samt den snabba spridningen av kryptotillgångar med tanke på avsaknaden av ett gemensamt regelverk och anonymiteten som är förknippad med dessa tillgångar.
44.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2020 utvärdera den nuvarande situationen på marknaden för kreditvärderingsinstitut i syfte att göra en bedömning ifråga om konkurrens, informationsasymmetri och transparens på marknaderna. Parlamentet noterar att kreditvärderingar som baseras på miljö-, samhällsansvars- och styrningskriterier (ESG) kan bli ett viktigt komplement till kreditriskbedömningar. Parlamentet betonar vikten av att standardisera kriterierna för hållbarhetsbedömningar och säkerställa att den marknad som utvecklas för hållbarhetsbedömningar är konkurrensutsatt och inte koncentrerad till ett begränsat antal leverantörer.
45.Europaparlamentet noterar behovet av att öka insatserna för att göra finansmarknadsverksamhet mer förenlig med hållbarhetsmål och ESG-kriterier, och understryker ESA-myndigheternas centrala roll för dessa mål. Parlamentet uppmanar idetta avseende EBA att samordnat med ESRB ta steg mot en gemensam metod för att mäta intensiteten av de klimatrisker som finansinstituten är exponerade för, inbegripet risker i samband med eventuella värdeminskningar på tillgångar om regleringsbehandlingen ändras till följd av åtgärderna för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, de makroekonomiska effekterna av plötsliga förändringar av energianvändningen och en ökning av antalet naturkatastrofer.
Resolution
46.Europaparlamentet gläder sig åt att den gemensamma resolutionsnämnden (SRB) inte har behövt vidta några resolutionsåtgärder under 2019. Kommissionen uppmanas att reflektera över en lämplig uppföljning av sin egen rapport om genomförandet av direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen från april 2019. Kommissionen uppmanas med kraft att se över om lagstiftningen är adekvat för att säkerställa att alla banker vid behov kan genomgå resolution utan skattebetalarnas pengar. Parlamentet begär att kommissionen beaktar den finansiella stabilitetsnämndens översyn av lagstiftningen kring ”för stor för att gå omkull” och åtgärda eventuella tillkortakommanden, särskilt när det gäller skyddet av insättningar från allmänheten.
47.Europaparlamentet uppmanar SRB att slutföra processen med att upprätta resolutionsplaner och analysera om alla berörda banker uppfyller kraven för tillräckliga kapitalbaser och kvalificerade skulder (MREL). Parlamentet noterar att SRB inte regelbundet informerar om i vilken utsträckning bankerna uppfyller MREL-målen.
48.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reflektera över möjligheten att ytterligare harmonisera specifika aspekter av den befintliga nationella insolvenslagstiftningen och att bedöma i vilken utsträckning en sådan ytterligare harmonisering är nödvändig för att säkerställa en konsekvent och effektiv tillämpning av krishanteringsramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för översynen av direktivet om insättningsgarantisystem bringa större klarhet i principen om lägsta kostnad enligt direktivet om insättningsgarantisystem.
49.Europaparlamentet efterlyser ytterligare reflektioner om ramen för den gemensamma resolutionsmekanismen och behovet av att bedöma tillämpligheten av bankmeddelandet från 2013(19). Parlamentet noterar behovet av att säkerställa lika spelregler och en konsekvent tillämpning av allmänintresseprövningen.
50.Europaparlamentet noterar den viktiga roll som åtgärder för tidigt ingripande kan spela för att förebygga bankobestånd och bankkriser. Parlamentet noterar dock att kraven för användningen av åtgärder för tidigt ingripande överlappar några av ECB:sstandardingripanden. Parlamentet betonar att standardingripanden i sådana fall är att föredra. Parlamentet anser därför att denna överlappning ö undanröjas genom ett tillräckligt klargörande av den rättsliga grunden för varje instrument, i syfte att säkerställa en gradvis tillämpning av åtgärderna.
51.Europaparlamentet noterar Eurogruppens beslut om principöverenskommelsen om reformen av Europeiska stabilitetsmekanismen och dess uppdragsbeskrivning. Parlamentet efterlyser en säkerhetsmekanism för SRF och att den snabbt sätts i verket. Parlamentet är bekymrat över bankunionens brist på mekanismer som säkerställer att likviditetsstöd kan tillhandahållas i händelse av resolution så att tjänster löper på friktionsfritt och finansmarknadernas stabilitet säkras, och uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål försöka åtgärda denna brist.
52.Europaparlamentet betonar att banker måste kunna bedriva verksamhet över gränserna samtidigt som de förvaltar sitt kapital och sin likviditet på konsoliderad nivå, i syfte att diversifiera sina risker och åtgärda bristande lönsamhet. Parlamentet framhäver sin ståndpunkt att reglerna ö möjliggöra större flexibilitet för moderbolaget i detta avseende, samtidigt som trovärdiga och genomförbara mekanismer införs som kräver att moderbolaget (resolutionsenheten) tillhandahåller kapital, MREL-medel och likviditet till dotterbolag i ett värdland inom bankunionen.
ԲäٳٲԾԲԳپ
53.Europaparlamentet konstaterar att bankunionen fortfarande saknar sin tredje pelare. Parlamentet kräver att bankunionen fullbordas genom att ett europeiskt insättningsgarantisystem införs fullt ut för att skydda insättare mot bankstörningar, säkra insättarnas och investerarnas förtroende i hela bankunionen och stärka stabiliteten i euroområdet som helhet. Parlamentet inser fördelarna med riskdelning och ytterligare riskreducering i vissa institut.
54.Europaparlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt återuppta förhandlingarna om det europeiska insättningsgarantisystemet (EDIS), samtidigt som man säkerställer en enhetlig ram med direktivet om insättningsgarantisystem för att uppnå målet att förbättra den finansiella stabiliteten.
55.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera ramen för fungerande institutionella skyddssystem inom ramen för EDIS.
56.Europaparlamentet noterar de fortsatta diskussionerna om fullbordandet av bankunionen inom den högnivågrupp om det europeiska insättningsgarantisystemet som inrättades i januari 2019 för att rapportera till Eurogruppen, bland annat om ytterligare förbättringar av krishanteringsramen för banker, Parlamentet är bekymrat över att det inte har hållits informerat om de diskussioner som äger rum inom ramen för högnivågruppen om EDIS, som rapporterar till Eurogruppen. Parlamentet noterar att kommissionen deltar i högnivågruppen och påminner om artikel 9 i ramavtalet från 2010, som innehåller en skyldighet för kommissionen att garantera likabehandling, särskilt i lagstiftningsfrågor, mellan parlamentet och rådet.
o oo
57.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EBA, ECB, SRB, de nationella parlamenten och regeringarna och berörda myndigheter enligt definitionen i punkt 40 i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 575/2013.
Särskild rapport nr 10/2019: EU-omfattande stresstest för banker: stora mängder information om banker har tagits fram men det behövs mer samordning och mer fokus på risker, Europeiska revisionsrätten, 10 juli 2019, https://www.eca.europa.eu/en/Pages/DocItem.aspx?did=50393
Pressmeddelande: ”ECB revises supervisory expectations for prudential provisioning for new non-performing loans to account for new EU regulation”, 22 augusti 2019, https://www.bankingsupervision.europa.eu/press/pr/date/2019/html/ssm.pr190822~f3dd1be8a4.en.html
–med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) av den 8 oktober 2018 om global uppvärmning på 1,5 °C(1),
–med beaktande av artikel314 i fördraget om Europeiskaunionens funktionssätt (EUF-fördraget),
–med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(2),
–med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),
–med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2december2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),
–med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(5),
–med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020(6) och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,
–med beaktande av sitt interimsbetänkande av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse(7), och sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar(8),
–med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(9),
–med beaktande av sin resolution av den 13 maj 2020 med rekommendationer till kommissionen om ett säkerhetsnät till skydd för unionsprogrammens stödmottagare: upprättande av en beredskapsplan för den fleråriga budgetramen(10),
–med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen(11),
–med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2020 om det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald(12),
–med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(13),
–med beaktande av sin resolution av den 15januari2020 om den europeiska gröna given(14),
–med beaktande av rådets slutsatser av den 18 februari 2020 om budgetriktlinjerna för 2021 (06092/2020),
–med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,
–med beaktande av artikel 93 i arbetsordningen,
–med beaktande av yttrandet från utskottet för utrikesfrågor,
–med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,
–med beaktande av skrivelserna från utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,
–med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0110/2020), och av följande skäl:
A.Europeiska unionen står till följd av covid-19-pandemin inför en oväntad och aldrig tidigare skådad kris när det gäller hälsa, ekonomi, samhälle och miljö.
B.Dessa exceptionella omständigheter kan inte hanteras med en budget avsedd för ett scenario med oförändrade förhållanden (business-as-usual).
C.Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina politiska mål och budgeten ska helt finansieras av egna medel.
D.I enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget ska den fleråriga budgetramen antas av rådet med enhällighet efter det att Europaparlamentet har gett sitt godkännande med en majoritet av sina ledamöter.
E.Den nuvarande fleråriga budgetramen löper ut i slutet av 2020, och 2021 ö vara det första genomförandeåret för nästa fleråriga budgetram i en reviderad och omarbetad form.
F.Europaparlamentet har varit redo att förhandla om den fleråriga budgetramen sedan november 2018, men hittills har rådet inte deltagit i några meningsfulla samtal med parlamentet utöver minimala kontakter i anslutning till rådet (allmänna frågor). Tidsramen för att nå en överenskommelse i Europeiska rådet har förlängts upprepade gånger.
G.Den 27 maj 2020 lade kommissionen fram ett uppdaterat förslag till nästa fleråriga budgetram.
H.I sin senaste rapport efterlyser IPCC:s forskare radikala åtgärder för att öka takten på den ekologiska omställningen eftersom koldioxidkoncentrationen, enligt deras varningar, har ökat tre gånger snabbare under 2018–2019 än under 1960-talet, vilket understryker att vi endast har några få år på oss att se till att vi inte oåterkalleligen förlorar kontrollen över klimatförändringarna och deras miljöpåverkan.
I.I samband med covid-19-utbrottet kan offer för könsrelaterat våld tvingas vara isolerade med sina förövare under långa perioder och vara avskurna från socialt och institutionellt stöd, vilket framgår av uppgifter i flera EU-länder. Det finns oproportionerligt många kvinnor i yrken där risken för att smittas är hög.
Hantering av covid-19-krisen: En budget för skydd och innovationer...
1.Europaparlamentet insisterar på att EU:s budget är av avgörande betydelse för att unionen ska kunna hantera de utmaningar som den står inför och som blivit ännu tydligare och mer akuta på grund av covid-19-krisen, och att den måste återspegla medlemsstaternas och institutionernas ambitionsnivå. Parlamentet betonar därför att fokus i 2021 års budget i första hand ö läggas på att mildra effekterna av covid-19-utbrottet och stödja återhämtningen, som ska bygga på den europeiska gröna given och den digitala omvandlingen.
2.Europaparlamentet betonar att unionen och alla dess medlemsstater måste visa fullständig solidaritet med de mest behövande, samarbeta som en gemenskap och se till att inget land måste bekämpa denna pandemi och dess efterverkningar på egen hand, bland annat genom en budget för 2021 som står i proportion till denna historiska utmaning.
3.Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att 2021 års budget ö vara den första som omfattas av en uppdaterad, ändrad och mycket ambitiös flerårig budgetram för 2021–2027.
4.I linje med sin resolution av den 13 maj 2020 upprepar Europaparlamentet sin begäran om att kommissionen – på grundval av den automatiska förlängningen av taken för 2020 – senast den 15 juni 2020 ska lägga fram en beredskapsplan för den fleråriga budgetramen, i syfte att skydda mottagarna av stöd från EU-program och säkerställa kontinuitet i finansieringen. Parlamentet betonar att denna beredskapsplan för den fleråriga budgetramen ö möjliggöra en förlängning av befintliga EU-program och en ny inriktning för dessa program i syfte att hantera konsekvenserna av krisen, samt inrättandet av de mest brådskande nya instrumenten och initiativen. Parlamentet understryker behovet av att undvika risken för att nuvarande fleråriga budgetram och program avbryts eller förlängs på ett oordnat sätt under 2021 och garantera att unionen kommer att kunna genomföra sin verksamhet och erbjuda en ambitiös strategi för krishantering och återhämtning.
5.Europaparlamentet understryker att ingen medlemsstat på egen hand kommer att kunna finansiera en omfattande återhämtningsplan så länge som det är nödvändigt för att hantera covid-19-krisen, och att nationella återhämtningsplaner, om de enbart finansieras med lån, skulle vara mycket begränsade i fråga om belopp och varaktighet. Parlamentet insisterar på att återhämtningsplanen ska inbegripa en omfattande investeringskomponent som finansieras genom unionens budget från och med 2021, och vill därför se att 2021 års budget utgör en viktig del av denna återhämtningsplan.
6.Europaparlamentet anser att återhämtningsplanen måste bygga på den europeiska gröna given och den digitala omvandlingen av våra samhällen för att återuppbygga vår ekonomi, säkerställa motståndskraft och inkludering, samtidigt som planetens begränsningar respekteras, skydda människors välbefinnande och hälsa mot ytterligare risker och miljöpåverkan, skapa högkvalitativa arbetstillfällen och säkerställa social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och konvergens, särskilt genom investeringar i små och medelstora företag och i de sektorer som drabbats hårdast av krisen, såsom turism, samt i utvecklingen av hållbar offentlig infrastruktur och hållbara offentliga tjänster och strategiska sektorer, såsom hälso- och sjukvårdssektorn, som hanterar krisen i främsta linjen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett budgetförslag för 2021 som ligger i linje med dessa prioriteringar.
7.Europaparlamentet anser att EU-budgetens inkomstsida måste ses som ett verktyg för att uppnå EU:s politik. Parlamentet understryker att för att täcka de ytterligare utgifter som krisen orsakar och för att minska BNI-bidragens dominerande inslag i EU-budgeten, kommer nya egna medel som direkt förs in i EU:s budget som allmänna intäkter att behöva spela en central roll från och med 2021. Parlamentet anser att avsaknaden av nya egna medel kommer att få negativa politiska konsekvenser för unionens budget för 2021 och äventyra kommissionens nya politiska agenda. Parlamentet anser i detta sammanhang att kommissionens förslag om egna medel från maj 2018 är en bra utgångspunkt som generellt måste fördjupas mot bakgrund av aktuella utmaningar och kriser. Parlamentet påminner, i enlighet med sitt interimsbetänkande av den 14 november 2018 och sin resolution av den 10 oktober 2019, om att Europaparlamentet inte kommer att godkänna den fleråriga budgetramen för 2021–2027 utan en överenskommelse om reformen av EU:s system för egna medel, inbegripet införandet av en korg med nya egna medel.
8.Europaparlamentet är övertygat om att den rådande krisen inte får undergräva ambitionen att nå målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050, vilket kräver en minskning av växthusgasutsläppen med 55% jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Parlamentet påminner om att 2019 års rapport om utsläppsklyftan från FN:s miljöprogram (Unep) efterlyser en global minskning av växthusgaser med 7,6% varje år för att begränsa temperaturökningen till under 1,5°C, vilket innebär en minskning med cirka 6,8% per år på EU-nivå. Parlamentet framhåller att detta innebär en enorm utmaning, särskilt när det gäller den välbehövliga, hållbara och socialt rättvisa omställningen, som ö ta hänsyn till de olika utgångspunkterna i EU:s regioner och medlemsstater och åtföljas av skapandet av arbetstillfällen i mycket stor skala. Parlamentet insisterar på att för att lyckas med denna aldrig tidigare skådade utmaning inom endast tio år måste brådskande åtgärder vidtas med stöd av en stark EU-budget från och med 2021.
9.Europaparlamentet är oroat över de ytterligare ekonomiska, sociala och politiska konsekvenserna av krisen om EU inte snabbt förser sig med nya och effektiva verktyg för att skydda den sociala sammanhållningen, bevara arbetstillfällen och förhindra massuppsägningar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang förslaget till instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) och åtagandet från kommissionens ordförande om att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring för att genomföra SURE så snart som möjligt.
...i syfte att tillhandahålla lösningar på de förvärrade sociala, miljömässiga, ekonomiska och finansiella utmaningarna
10.Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om den europeiska gröna given och investeringsplanen för ett hållbart Europa.
11.Europaparlamentet noterar dock att kommissionen, för att uppnå målet om en minskning av växthusgasutsläppen med 40% senast 2030 och den förestående höjningen av denna ambition, har uppskattat att det kommer att bli nödvändigt att överbrygga ett finansieringsunderskott på minst 260miljarder EUR per år, plus extra kostnader för miljöskydd, resurshantering och åtgärder för social anpassning. Parlamentet anser att för att bidra till att minska EU:s växthusgasutsläpp och totala koldioxidavtryck ö en koldioxidjusteringsmekanism, EU:s utsläppshandelssystem och EU:s klimatlagstiftning fullt ut bidra till att stora framsteg görs i de politiska och finansiella insatserna. Parlamentet anser att en rättvis omställning, som en del av svaret på krisen, kräver en rättvis och tillräcklig finansiering.
12.Europaparlamentet upprepar att parlamentets mandat för den fleråriga budgetramen fastställdes i dess interimsbetänkande av den 14 november 2018 om tak, programanslag, egna medel och flexibilitetsbestämmelser, halvtidsrevideringen och övergripande principer, såsom integrering av målen för hållbar utveckling och klimat och jämställdhet. Parlamentet noterar att resultatet av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen till stor del kommer att bli avgörande för finansieringsnivån för EU:s program under nästa period och upprepar sin ståndpunkt att åtagandebemyndigandena för perioden 2021–2027 ö fastställas till 1324,1 miljarder EUR i 2018 års priser, vilket motsvarar 1,3% av bruttonationalinkomsten (BNI) för EU-27. Parlamentet är fast beslutet att försvara 2021 års budget på 192,1 miljarder EUR i löpande priser i åtagandebemyndiganden. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare tilläggsanslag för att hantera den pågående krisen.
13.Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt att målen för integrering av klimatåtgärder och biologisk mångfald i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 ö vara mer ambitiösa än de nivåer för specifika utgiftsandelar som anges i interimsbetänkandet. Parlamentet strävar därför efter att uppnå en utgiftsnivå på 10% för den biologiska mångfalden och en utgiftsnivå för integrering av klimatåtgärder på 30% för 2021. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att fastställa tydliga kriterier för stödberättigande för en ny strikt och övergripande metod, i form av en ramförordning, för att definiera och spåra utgifter som är relevanta för klimatet och den biologiska mångfalden i linje med principen om att inte göra någon skada, när så är lämpligt tillsammans med motsvarande korrigerande åtgärder, och säkringsmekanismen för att identifiera potentiella skadliga effekter av EU:s åtgärder för den biologiska mångfalden och klimatet i enlighet med unionens åtaganden enligt Parisavtalet och dess krav på en gradvis utfasning av direkta och indirekta subventioner av fossila bränslen.
14.Europaparlamentet stöder utnyttjandet av medel och möjligheten att mobilisera medel för forskning och utveckling till covid-19-relaterade åtgärder såsom utveckling av vaccin, nya behandlingar, diagnostiska tester och medicinska system för att förhindra spridningen av coronaviruset och rädda liv.
15.Europaparlamentet betonar med kraft att unionens klimatmål kräver hållbara och långsiktiga lösningar. Parlamentet framhåller den avgörande roll som forskning och utveckling spelar för att hitta effektiva, realistiska och genomförbara lösningar för medborgare, företag och samhället. Parlamentet understryker att Horisont Europa kommer att vara det viktigaste programmet för att utveckla nya lösningar för klimatet. Parlamentet begär ökad finansiering till alla bidragande forsknings- och utvecklingsprogram för att etablera unionen som en global ledare inom miljövänlig teknik och stärka dess globala konkurrenskraft i större omfattning, minska dess beroende av utländsk viktig teknik, etablera unionen som ledare inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), artificiell intelligens (AI) och it-säkerhet, utveckla nya behandlingsmetoder för allvarliga sjukdomar såsom cancer, och bygga upp kapacitet inom superdatorer och databehandling.
16.Europaparlamentet noterar med stor oro att många utmärkta forskningsförslag inte kan genomföras, inte på grund av dålig kvalitet, utan på grund av betydande underfinansiering av de relevanta programmen. Parlamentet betonar att forskning och innovation är mycket konkurrensutsatta marknader, där forskare lockas till andra regioner i världen till följd av bristen på finansieringsmöjligheter i Europa. Parlamentet understryker att Förenade kungariket kommer att gå från att vara den största mottagaren av medel från många av unionens forsknings- och utvecklingsprogram till att bli en stark konkurrent. Parlamentet uppmanar rådet att beakta det faktum att varje underskott på 10 miljarder EUR i Horisont Europa kommer att leda till en BNP-förlust på 110miljarder EUR under de kommande 25 åren. Parlamentet drar slutsatsen att låga budgetambitioner för forskning och utveckling skulle stå i strid med utfästelser som gynnar konkurrenskraften eller kampen mot klimatförändringar, särskilt när det gäller de ansträngningar som ännu återstår för att uppnå Europa 2020-målet på 3% av BNP.
17.Europaparlamentet understryker att investeringar i transportinfrastruktur både kan leda till att uppfylla målet att stödja EU:s ekonomi i det nuvarande sammanhanget och bidra till insatserna för att bekämpa klimatförändringarna, samt övergången till hållbar rörlighet, särskilt med hjälp av fullbordandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), Shift2Rail och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa alla FSE-projekt till Parisavtalets mål.
18.Europaparlamentet upprepar att en konkurrenskraftig rymdindustri är avgörande för Europas företagsklimat genom att tillhandahålla högkvalitativa arbetstillfällen, betydande verksamhet inom forskning och utveckling och säkerställa autonomin för en europeisk satellitinfrastruktur. Parlamentet framhåller fördelarna med uppgifter som genereras i rymden som ett viktigt verktyg för övervakning av mark och miljö.
19.Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag utgör 99% av alla företag i medlemsstaterna och i betydande utsträckning bidrar till att skapa arbetstillfällen, ekonomisk stabilitet och i allt högre grad till hållbarhetsinsatser, och att dessa företag med störst sannolikhet drabbas hårdast av den ekonomiska nedgång som följer av covid-19-utbrottet. Parlamentet betonar att små och medelstora företag har svårt att hitta finansieringsmöjligheter och påminner om den roll som spelas av EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) i detta avseende. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt om att fördubbla finansieringsbeloppet för Cosmes efterträdare inom ramen för programmet för den inre marknaden i nästa fleråriga budgetram, vilket förväntas möjliggöra att andelen godkända högkvalitativa förslag uppgår till minst 80%. Parlamentet betonar att det ekonomiska stödet till små och medelstora företag också ö kanaliseras genom InvestEU-delen för små och medelstora företag, för att göra produkter och tjänster tillgängliga och möjliggöra en snabb ökning av dem på de globala marknaderna. Parlamentet upprepar behovet av att ytterligare utöka möjligheterna att skapa och utvidga nystartade företag och att lägga särskild vikt vid den digitala omvandlingen av små och medelstora företag, också med stöd av den gemensamma digitala ingången som en företagskontaktpunkt för e-förvaltning, i enlighet med en ambitiös konsumentskyddspolitik samt en ekologisk omställning av dessa. Parlamentet välkomnar dessutom i detta sammanhang de olika initiativen från Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), nämligen utnyttjandet av 40miljarder EUR för berörda små och medelstora företag, de 5miljarder EUR som finns tillgängliga för företag inom hälso- och sjukvårdssektorn och den garantifond på 25miljarder EUR som ska finansieras av dess aktieägare.
20.Europaparlamentet betonar att den pågående krisen kommer att påverka många regioner och sektorer avsevärt. Parlamentet är i detta sammanhang övertygat om att sammanhållningspolitiken kommer att spela en central roll och vara viktigare än någonsin tidigare för att stimulera den ekonomiska återhämtningen inom alla EU:s territorier, stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen och kräva ytterligare finansiering och större flexibilitet för att kunna hantera de framtida komplexa miljömässiga, sociala, ekonomiska och demografiska utmaningarna. Parlamentet understryker att om antagandet av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och den relevanta rättsliga grunden försenas kommer det att vara nödvändigt med en övergångsperiod mellan de två programperioderna.
21.Europaparlamentet anser att turismen, som är en av de sektorer som har drabbats hårdast av krisen, behöver en övergripande strategi som stöds av en särskild tilldelning genom ett separat EU-program i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet insisterar på att särskild uppmärksamhet och särskilt stöd ska ges till små företag och familjeföretag, särskilt när det gäller landsbygdsturism och små aktörer inom besöksnäringen som kommer att ställas inför större svårigheter när det gäller att uppfylla nya säkerhetsstandarder, liksom öregioner och de yttersta randområdena.
22.Mot bakgrund av de omedelbara och långsiktiga betydande negativa sociala effekterna av den nuvarande situationen, understryker Europaparlamentet vikten av att fullt ut genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter i EU:s budget för 2021 och den avgörande roll som stärkta sociala åtgärder från EU:s sida, särskilt Europeiska socialfonden+, spelar för den ekonomiska återhämtningen, och särskilt för att bekämpa arbetslösheten bland unga och äldre, barnfattigdom, risken för fattigdom och social utestängning och diskriminering, för att säkerställa en förstärkt social dialog, ta itu med långsiktiga strukturella demografiska förändringar och garantera tillgång för alla, särskilt för den åldrande befolkningen, till livsviktiga och viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, rörlighet, tillräcklig näring och anständiga bostäder.
23.Europaparlamentet vill se att 2021 års budget ägnar särskild uppmärksamhet åt de utomeuropeiska ländernas och territoriernas behov samt förbindelserna med dessa länder och regioner, eftersom de kan vara särskilt sårbara för klimatförändringarnas negativa effekter. Parlamentet betonar vidare att tillgången till finansiering för de utomeuropeiska länderna och territorierna måste förbättras eftersom de på grund av sin särskilda status och storlek har begränsade administrativa resurser och expertis.
24.Europaparlamentet betonar att den inre säkerheten är en integrerad del av EU-medborgarnas förväntningar på en union som skyddar. Parlamentet understryker att säkerhetshot såsom terroristattacker, gränsöverskridande organiserad brottslighet och nya typer av brottslig verksamhet såsom it-brottslighet, utgör ett ständigt hot mot EU:s sammanhållning och kräver ett kraftfullt och samordnat europeiskt svar. Parlamentet anser att detta kräver ett intensivare gränsöverskridande samarbete mellan behöriga myndigheter. Parlamentet betonar att det är obligatoriskt att stärka och modernisera it-systemen, med fokus på bättre kompatibilitet mellan systemen, enklare tillgång till och läsbarhet för uppgifter, för att säkerställa ett effektivt och snabbt samarbete mellan polis, rättsväsende och andra behöriga myndigheter. Parlamentet noterar att kommissionen förväntas lägga fram en ny strategi för säkerhetsunionen under 2021, som kommer att omfatta ett antal initiativ på viktiga områden med anknytning till dessa hot.
25.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå nödvändiga budgetmedel för att säkerställa att EU:s civilskyddsmekanism har större kapacitet, så att EU är bättre förberett och kapabelt att hantera alla typer av naturkatastrofer, pandemier och nödsituationer, till exempel kemiska, biologiska, radiologiska och kärntekniska nödsituationer. Parlamentet upprepar betydelsen av EU:s civilskyddsmekanism för att på ett bättre sätt kunna skydda medborgarna mot katastrofer.
26.Europaparlamentet betonar att programmet Erasmus+ har varit framgångsrikt när det gäller att öka ungdomars rörlighet, utbildning och färdigheter. Parlamentet betonar behovet av att finansiera programmet på lämpligt sätt, bland annat för att göra programmet tillgängligt för människor från alla bakgrunder och åldersgrupper.
27.Europaparlamentet påminner om att främjandet av europeiska värden och kulturer spelar en aktiv roll när det gäller att stödja demokrati, icke-diskriminering och jämställdhet samt bekämpa desinformation och falska nyheter. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att tillhandahålla tillräcklig finansiering för programmen för rättsliga frågor, rättigheter och värden och att stärka de resurser som avsätts för stöd till offer för könsbaserat våld inom ramen för detta program. Parlamentet understryker att de kulturella och kreativa sektorerna samt turismen tillhör och kommer att tillhöra de sektorer som drabbas av den kris som EU genomgår. Parlamentet efterlyser nödåtgärder för dessa sektorer och en förstärkning av programmet Kreativa Europa.
28.Europaparlamentet förväntar sig senast 2021 en stark EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 ö innehålla en villkorlighetsklausul till skydd för demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna som garanterar att medlemsstater för att få EU-finansiering måste efterleva artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen fullt ut.
29.Europaparlamentet anser att Europeiska solidaritetskåren är ett grundläggande verktyg för att främja medborgarengagemang i hela unionen och stärka unionsmedborgarskapet. Parlamentet insisterar på att 2021 års budget för Europeiska solidaritetskåren ska stå i proportion till de många förväntningar som solidaritetskåren har skapat hos ungdomar i Europa, särskilt inom den del som handlar om volontärarbete. Parlamentet efterlyser tillräckliga anslag för att täcka den stora efterfrågan på volontärplatser.
30.Europaparlamentet efterlyser tillräcklig finansiering som en prioritering för att stödja verksamheten inom det civila samhällets organisationer och hos andra aktörer som arbetar för att främja rättigheter och stärka och främja unionens värden och rättsstatsprincipen, bland annat genom det framtida programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, i tider då det finns ett krympande utrymme för det civila samhället i flera medlemsstater.
31.Europaparlamentet betonar det oroande och allt större bakslaget mot jämställdhet och kvinnors rättigheter samt vikten av EU:s instrument, däribland instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), för att bekämpa denna situation. Parlamentet beklagar att kommissionen inte inkluderade ett särskilt jämställdhetsprogram i sitt förslag och efterlyser ambitiösa och specifika budgetanslag till stöd för kvinnliga människorättsförsvarare och skyddet och främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet betonar därför att det är nödvändigt att förstärka budgetanslagen till stöd för allmän respekt för och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
32.Europaparlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken är hörnstenar i den europeiska integrationen, som syftar till att säkerställa en trygg och högkvalitativ livsmedelsförsörjning och livsmedelssuveränitet för européerna, välfungerande livsmedelsmarknader, hållbar landsbygdsutveckling, generationsskiften och hållbar förvaltning av naturresurser samt bevarande av biologisk mångfald. Parlamentet påminner om att denna politik spelar en central roll när det gäller att bidra till stabila och skäliga inkomster för jordbrukare och fiskare, särskilt i det rådande svåra läget. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt inför förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2021–2027 om att bevara budgetarna för den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet begär att denna politik ska stärkas och att särskild hänsyn ska tas till småskaligt jordbruk och småskaligt fiske. Parlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitiken, tillsammans med övrig unionspolitik, kommer att spela en viktig roll när det gäller att uppfylla ambitionerna inom den gröna given.
33.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt förslag och senare ändringsakt avseende budgetförslaget för 2021, beakta resultatet av den politiska överenskommelse som ska nås om övergångsbestämmelserna för 2021 (i enlighet med kommissionens förslag av den 31oktober 2019 ()). Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att säkerställa att man i god tid anslår tillräckliga resurser för en fortsatt förbättring av kvaliteten på de uppgifter och indikatorer som rapporteras till unionen för att till fullo iaktta initiativet om en resultatinriktad EU-budget. Parlamentet insisterar på att uppgifter och indikatorer måste hålla hög kvalitet för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna bedömas korrekt.
34.Europaparlamentet noterar den senaste utvecklingen när det gäller migrationssituationen vid EU:s yttre gräns mot Turkiet, vilken ledde till att ändringsbudget nr 1/2020 nyligen antogs för att bemöta det ökade migrationstrycket. Parlamentet understryker att en lämplig resursnivå måste säkerställas i 2021 års budget inför en eventuell fortsättning eller till och med försämring av denna situation. Parlamentet påminner om behovet av solidaritet och samarbete mellan alla medlemsstater på detta område och av en gemensam asylpolitik. Parlamentet betonar de ytterligare behov som följer av covid-19-utbrottet för att anta särskilda åtgärder för migranter som kan anses vara särskilt sårbara personer, bland annat förebyggande evakuering och omplacering. Parlamentet påminner om det återkommande behovet av att stärka asyl- och migrationsfonden under den senaste perioden för att hjälpa medlemsstaterna att hantera flyktingkrisen, och att mobilisera de särskilda instrumenten i detta syfte eftersom taket i rubrik 3 var för lågt, eller genom ändringsbudgetar. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaterna förstår sina egna intressen och kompenserar för effekterna av det försenade antagandet av Dublin IV-förordningen genom att stödja de nödvändiga anslagen och genomföra solidaritetsprincipen på detta område. Parlamentet påminner om behovet av tillräcklig finansiering för att förbättra migranters och flyktingars levnadsvillkor i EU:s flyktingläger, till brottsbekämpande myndigheter, utbildning av gränsvakter och kustbevakning samt till effektiva åtgärder för integration av migranter och flyktingar.
35.Europaparlamentet påpekar att en väl hanterad laglig migration är viktig för att säkerställa en lämplig reaktion på den föränderliga arbetsmarknaden.
36.Europaparlamentet noterar att Turkiet fortsätter att hysa flest antal flyktingar i världen, och att diskussioner för närvarande pågår om hur EU ö fortsätta sitt stöd till Turkiet efter det att de åtaganden som gjorts inom ramen för EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet har löpt ut.
37.Europaparlamentet betonar att omedelbara solidaritetsåtgärder, särskilt ett omplaceringsprogram, ö vidtas i avvaktan på en meningsfull reform av EU:s asylregler. Parlamentet begär vidare att det i EU:s budget även i fortsättningen avsätts medel till stöd till flyktingar i Turkiet.
38.Europaparlamentet efterlyser en ambitiös budget för 2021 för EU:s politik för yttre åtgärder som skulle göra det möjligt för unionen att möta de utmaningar den står inför. Parlamentet påminner om att fred och solidaritet utgör grundläggande värden som konsekvent ö stödjas av EU:s budget. Parlamentet betonar behovet av att öka finansieringen för länderna på västra Balkan och länderna i det östra och södra grannskapet för att stödja politiska och ekonomiska reformer, samt för andra regioner som behöver ekonomiskt stöd för sin utveckling.
39.Europaparlamentet anser att instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) ö inriktas på att finansiera de demokratiska institutionernas funktionssätt, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och offentlig förvaltning. Parlamentet välkomnar klartecknet för att anslutningsförhandlingar inleds med Albanien och Nordmakedonien och efterlyser tillräckliga finansiella anslag för att stödja politiska reformer och en anpassning till EU:s regelverk.
40.Europaparlamentet understryker att finansiella anslag inom ramen för IPA III ö förutsätta att europeiska värden såsom rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende, den demokratiska processen, respekt för grundläggande värden och goda grannförbindelser iakttas. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av denna villkorlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda de medel som nu finns inom ramen för IPA III för att genom direkt förvaltning av EU stödja det civila samhället, människorättsförsvarare och journalister i Turkiet och öka möjligheterna till direkta personkontakter, akademisk dialog, turkiska studenters tillträde till europeiska universitet och medieplattformar för journalister med målet att skydda och främja demokratiska värden och principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
41.Europaparlamentet betonar att parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen om NDICI antogs den 4 mars 2019, och att dess mandat avseende NDICI bekräftades den 8oktober 2019. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att ett bidrag på 45% av NDICI:s totala budget ö anslås till klimatmål, miljöförvaltning och miljöskydd, biologisk mångfald och bekämpning av ökenspridning och till hanteringen av de bakomliggande orsakerna till migration och tvångsförflyttning, och lägger stor vikt vid främjande av demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, inbegripet rättigheterna för kvinnor, barn, flyktingar, fördrivna personer, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning och ursprungsbefolkningar samt etniska och religiösa minoriteter.
42.Europaparlamentet påminner om att den långsiktiga lösningen på det nuvarande migrationsfenomenet kan nås genom en politisk, ekonomisk och social utveckling i de länder i vilka migrationsströmmarna har sitt ursprung. Parlamentet begär att de respektive programmen för yttre politik ska förses med tillräckliga ekonomiska resurser för att stödja ett rättvist och ömsesidigt fördelaktigt partnerskap mellan EU och ursprungs- och transitländer, inbegripet länder på den afrikanska kontinenten. Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situation som FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) befinner sig i uppmanas EU att öka sitt ekonomiska stöd till UNRWA under 2021 för att upprätthålla ett oavbrutet tillhandahållande av livsviktiga tjänster till miljoner palestinska flyktingar.
43.Europaparlamentet är oroat över den snabba globala spridningen av covid-19-pandemin och dess inverkan på de drabbade länderna. Parlamentet är övertygat om att internationellt samarbete är avgörande för att komma till rätta med denna globala kris. Parlamentet anser att EU ö inta en ledande roll i de globala insatserna för att begränsa pandemin och mildra dess konsekvenser. Parlamentet anser att unionen måste visa solidaritet med drabbade tredjeländer, bland annat genom att mobilisera ytterligare medel för att hjälpa dem att återuppbygga sina ekonomier, mildra de socioekonomiska effekterna av krisen och stärka kapaciteten inom de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen i hela världen.
44.Europaparlamentet påminner om att mänskliga rättigheter är en integrerad del av EU:s politik för yttre åtgärder. Parlamentet upprepar behovet av ökad finansiering till stöd för mänskliga rättigheter i hela världen, med särskilt fokus på skyddet av människorättsförsvarare, särskilt de som är mest utsatta. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att fortsätta med mekanismen för människorättsförsvarare (ProtectDefenders.eu) och att öka anslagen till den. Parlamentet anser att EU strikt ö avstå från budgetstöd som ett sätt att tillhandahålla bistånd i länder som grovt misslyckas med att uppfylla internationella normer på området för mänskliga rättigheter och demokrati eller som inte lyckas visa sitt engagemang för att bekämpa korruption. Parlamentet betonar vikten av valobservatörsuppdrag, särskilt de som genomförs av lokala grupper i det civila samhället, och efterlyser en lämplig finansieringsnivå.
45.Europaparlamentet efterlyser ytterligare finansiering för strategisk kommunikation för att motverka desinformationskampanjer, som i allt större utsträckning används för att undergräva den demokratiska ordningen i unionen och i unionens nära grannskap. Parlamentet framhåller betydelsen av flaggskeppsprojektet EUvsDisinfo – inom ramen för utrikestjänstens arbetsgrupp East StratCom – i kampen mot desinformation, propaganda och utländskt inflytande.
46.Europaparlamentet betonar vikten av att tillhandahålla tillräckligt ekonomiskt stöd för att skapa en verklig europeisk försvarsunion, främja strategisk autonomi och stärka EU:s roll på global nivå. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla sin ståndpunkt i fråga om beloppen för Europeiska försvarsfonden och för militär rörlighet. Parlamentet betonar att fortsatt stöd till och förbättrad samordning av försvarsrelaterad politik och försvarsrelaterade åtgärder inom ramen för Europeiska försvarsbyrån (EDA), det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), EUF och andra initiativ ö säkerställas. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att tillhandahålla medel till administrativa utgifter och driftsutgifter för EDA och Pesco från unionens budget, och därigenom återställa parlamentets budgetfunktion i enlighet med artikel 41 i EU-fördraget.
47.Europaparlamentet upprepar att den nya strukturen för finansieringsinstrumenten för externa åtgärder ö öka samstämmigheten, ansvarigheten, effektiviteten och den demokratiska kontrollen. Parlamentet betonar behovet av en större roll för parlamentet i den strategiska styrningen av de nya instrumenten. Parlamentet förväntar sig att bli delaktigt redan i ett tidigt skede av den (förberedande) programplaneringen för de nya instrumenten.
48.Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att bedöma och förbereda sig för alla möjliga scenarier för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget, fastställa tydliga åtaganden och utforma mekanismer och skydda EU:s budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att Förenade kungarikets framtida deltagande i EU-program respekterar en rättvis balans när det gäller avgifter och förmåner.
49.Europaparlamentet uttrycker sin avsikt att Förenade kungariket ska förbli en nära partner i så många EU-program som möjligt, särskilt Erasmus+ och Horisont Europa.
50.Europaparlamentet påminner om den avgörande roll som EU:s byråer spelar vid genomförandet av EU:s politiska mål och bekräftar vikten av att dessa organ förses med tillräcklig och förutsägbar finansiering och personal för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som man avvisar alla omotiverade och godtyckliga nedskärningar av deras budgetar i reala termer. Parlamentet betonar den viktiga roll som Europeiska miljöbyrån spelar för att öka medvetenheten om klimatförändringar, Europeiska arbetsmyndigheten när det gäller att främja arbetskraftens rörlighet, samt Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter när det gäller att stödja asylsökande som söker skydd i Europa.
51.Europaparlamentet betonar samtidigt det stora behovet av att bekämpa människohandel och människosmuggling samt av att stödja EU:s organ för rättsliga och inrikes frågor, som bistår medlemsstaterna vid de yttre gränserna, såsom Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Parlamentet noterar den roll som Frontex uppmanas att spela i samband med den pågående migrationskrisen vid EU:s yttre gränser med Turkiet. Parlamentet efterlyser lämpliga finansieringsnivåer för gränsförvaltning i 2021 års budget.
52.Europaparlamentet noterar att byråer som är verksamma på området för säkerhet, brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete tilldelas allt fler uppgifter. Parlamentet begär ökade ekonomiska resurser och tjänster för dessa byråer, särskilt för Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska polisakademin (Cepol), Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA), samt adekvat finansiering och personal för de som kommer att arbeta med penningtvätt och finansiering av terrorism.
53.Europaparlamentet är bekymrat över den otillräckliga finansiering och personal som tillhandahölls Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) i samband med 2020 års budgetförfarande och uppmanar kommissionen att med avseende på 2021 öka personalen och resurserna för detta institutionella organ och skydda dess självständighet i budgetfrågor. Parlamentet understryker att inrättandet av Eppo inte får leda till en försämring av Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olaf) kapacitet att fungera korrekt.
54.Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att till följd av det nyligen inträffade utbrottet av covid-19 i Europa och behovet av en snabb, samordnad och konsekvent reaktion från EU:s sida, tillhandahålla lämplig och nödvändig finansiering till de relevanta EU-organ som behöver arbeta och stödja kommissionen och medlemsstaterna i arbetet med att hantera denna pandemi, särskilt Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Parlamentet insisterar på att kommissionen och rådet ska avstå från att skära ned på resurserna till Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).
55.Europaparlamentet understryker behovet av att avsevärt förstärka Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) med hänsyn till de ytterligare uppgifter som byrån tilldelats genom den senaste lagstiftningen, bland annat paketet för ren energi. Parlamentet påminner vidare om att Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån) måste få ytterligare resurser för att kunna utföra sina uppgifter enligt Berecförordningen och den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation.
56.Europaparlamentet påminner om att ingen unionspolitik, vare sig det gäller att hantera covid-19-krisen eller genomföra den europeiska gröna given, kan genomföras på ett korrekt sätt utan stöd från en särskild EU-förvaltning och tillräcklig finansiering.
57.Europaparlamentet anser, i det rådande politiska och ekonomiska sammanhanget, att konferensen om Europas framtid ö få tillräckligt stöd, även på budgetsidan, och att kommissionen, samt övriga institutioner som deltar i detta projekt, ö förses med de medel som krävs för att konferensen ska bli framgångsrik.
58.Europaparlamentet uppmanar kommissionen föregå med gott exempel genom att säkerställa en socialt ansvarsfull upphandling av hög kvalitet så att kontrakt tilldelas företag som respekterar miljöstandarder och grundläggande arbetsnormer, och genom att införa förbättrade och mer strikta kriterier för att förebygga intressekonflikter.
59.Europaparlamentet efterlyser en jämställdhetsintegrerad utvärdering av den föregående budgetperioden och genomförandet av jämställdhetsbudgetering i EU:s budget för 2021. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen i sitt budgetförslag tar med en bilaga som innehåller könsspecifik information om mål, input, output och resultat, och som innehåller finansieringsåtaganden för jämställdhet och tillhörande spårningsåtgärder.
En tillräcklig och realistisk nivå på betalningarna
60.Europaparlamentet är fast beslutet att undvika en ny betalningskris, särskilt i samband med covid-19-pandemin. Parlamentet upprepar att det totala betalningstaket också måste ta hänsyn till den aldrig tidigare skådade mängden utestående åtaganden i slutet av 2020 som ska åtgärdas under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet noterar vidare att fokus för betalningsbemyndigandena under 2021 till stor del kommer att ligga på slutförandet av programmen för 2014–2020. Parlamentet insisterar dock på att detta inte får hindra lanseringen av nya program.
61.Europaparlamentet insisterar därför, i linje med 2020 års åtgärder, på behovet av att säkerställa en hög nivå av likviditet för medlemsstaterna som en del av åtgärderna med anledning av covid-19-pandemin.
62.Europaparlamentet understryker att samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller inkomster från beskattning skulle återföra medel till deras nationella budgetar i mycket större utsträckning än vad som skulle vara fallet om utgifterna i EU:s årliga budgetar skulle skäras ned.
63.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att inga EU-medel beviljas parter som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder (inklusive uppdragstagare eller underleverantörer, deltagare i workshoppar och/eller utbildningskurser samt mottagare av ekonomiskt stöd till tredje parter).
64.Europaparlamentet är övertygat om att juridiska personer som är de verkliga huvudmännen för juridiska enheter och som tar emot medel från EU:s budget ska förbjudas att ta emot medel från såväl den nuvarande som den framtida EU-budgeten enligt bestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen för 2021–2017, inklusive direktstöd på jordbruksområdet och eventuella utbetalningar, utgifter, garantier eller andra förmåner som behandlas i denna, om de befinner sig i en tydlig intressekonflikt enligt definitionen i artikel 61 i budgetförordningen (EU, Euratom) 2018/1046.
65.Europaparlamentet upprepar sin åsikt sedan länge att nya politiska prioriteringar och kommande utmaningar för EU ö finansieras med nya medel, och inte genom att anslagen för befintliga program minskas. Parlamentet anser att denna princip även ö gälla för ändringsbudgetar.
66.Europaparlamentet noterar att 2021 kommer att vara första året av den potentiellt överenskomna nästa fleråriga budgetram och att budgeten för 2021 därför kommer att vara den första som återspeglar en ny kontoplan. Parlamentet uppmanar kommissionen att involvera budgetmyndigheten på lämpligt sätt vid utarbetandet av denna. Parlamentet anser att den nya kontoplanen, som är bättre anpassad till de politiska prioriteringarna, samtidigt måste vara tillräckligt detaljerad för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att fullgöra sin beslutsfattande roll på ett effektivt sätt, och för att parlamentet i synnerhet ska kunna fullgöra sin demokratiska roll i fråga om kontroll och granskning.
67.Europaparlamentet noterar att parlamentet, som den gren av budgetmyndigheten som väljs direkt av medborgarna, kommer att fullgöra sin politiska roll och lägga fram förslag till pilotprojekt och förberedande åtgärder som uttrycker dess politiska vision för framtiden. Parlamentet åtar sig i detta sammanhang att föreslå ett paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som utformas i nära samarbete med samtliga parlamentsutskott för att hitta rätt balans mellan den politiska viljan och den tekniska genomförbarheten, enligt kommissionens bedömning.
o oo
68.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.
Det östliga partnerskapet inför toppmötet i juni 2020
189k
66k
Europaparlamentets rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det östliga partnerskapet inför toppmötet i juni 2020 ()
–med beaktande av artiklarna2, 3 och 8 samt avdelningV, särskilt artiklarna21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
–med beaktande av lanseringen av det östliga partnerskapet i Prag den 7maj2009 som en gemensam satsning av EU och dess sex östliga europeiska partnerländer Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina,
–med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet i Prag 2009, Warszawa 2011, Vilnius 2013, Riga 2015 och Bryssel 2017,
–med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan(1), av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan(2), och av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan(3), inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden, samt av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan(4),
–med beaktande av partnerskapsprioriteringarna mellan EU och Azerbajdzjan som godkändes av samarbetsrådet den 28 september 2018(5),
–med beaktande av de slutliga uttalandena och rekommendationerna från mötena i de parlamentariska associeringskommittéerna EU–Ukraina och EU–Moldavien den19december 2019,
–med beaktande av parlamentets årsrapport om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken av den 18 december 2019(6),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806(7) om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav,
–med beaktande av avtalen mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien(8) och Republiken Azerbajdzjan(9) om förenklat utfärdande av viseringar samt av undertecknandet av ett avtal om förenklat utfärdande av viseringar mellan Europeiskaunionen och Republiken Belarus den 8 januari 2020(10),
–med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 18 mars 2020 om framtiden för det östliga partnerskapet efter 2020 Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla,
–med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet,
–med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i den parlamentariska församlingen Euronest, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet, Regionkommittén och konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap),
–med beaktande av resolutionen av den parlamentariska församlingen Euronest av den9december 2019 om Trio Plus-strategin 2030: att bygga en framtid med östligt partnerskap,
–med beaktande av EU:s globala strategi och den reviderade europeiska grannskapspolitiken,
–med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk,
–med beaktande av sina resolutioner av den 20 maj 2010 om behovet av en EU-strategi för Sydkaukasien(11), av den 23 oktober 2013 om den europeiska grannskapspolitiken(12), av den 18 september 2014 om situationen i Ukraina och det aktuella läget för förbindelserna mellan EU och Ryssland(13), av den 15 januari 2015 om situationen i Ukraina(14), av den 15 april 2015 om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet(15), av den 9 juli 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken(16), av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina(17), av den 23 november 2016 om EU:s strategiska kommunikation för att bekämpa propaganda mot EU som sprids av tredje parter(18), av den 13 december 2016 om kvinnors rättigheter i länderna i det östliga partnerskapet(19), av den 16 mars 2017 om ukrainska politiska fångar i Ryssland och situationen i Krim(20), av den 19 april 2018 om Vitryssland(21), av den 14 juni 2018 om ockuperade georgiska territorier tio år efter den ryska invasionen(22), av den 4 juli 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens vägnar, av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan(23), av den 4 oktober 2018 om försämringen av mediefriheten i Vitryssland, särskilt fallet Charta 97(24), av den 14 november 2018 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien(25), av den 14 november 2018 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Georgien(26) och av den 12 december 2018 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Ukraina(27),
–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, särskilt de som rör Rysslands åtgärder på de östliga partnerländernas territorier, kränkningar av krimtatarernas rättigheter, ockupationen av delar av Georgiens territorium och relaterat gränsbyggande samt fientlig propaganda och desinformation mot EU och de östliga partnerländerna,
–med beaktande av sin rekommendation av den 15 november 2017 till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om det östliga partnerskapet inför toppmötet i november 2017(28) och sin rekommendation av den 4 juli 2018 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om förhandlingarna om ett övergripande avtal mellan EU och Azerbajdzjan(29),
–med beaktande av artikel 118 i arbetsordningen,
–med beaktande av skrivelsen från utskottet för internationell handel,
–med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0112/2020), och av följande skäl:
A.Inom överskådlig framtid kommer EU att vara Europas dominerande politiska och ekonomiska makt, och detta är förenat med ett ansvar gentemot EU:s grannar.
B.I EU:s globala strategi från juni 2016 anges att EU prioriterar att främja motståndskraftiga, välstyrda, välmående och samordnade stater i grannskapet.
C.Det östliga partnerskapet är inkluderande till sin natur, bygger på ömsesidiga intressen och förståelse, delat egenansvar och ansvar, differentiering och villkorlighet, och syftar till gemensamma åtaganden mellan Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Republiken Moldavien, Ukraina och Europeiska unionen för att fördjupa sina förbindelser och följa internationell rätt och grundläggande värden, såsom demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och opartiskhet, en social marknadsekonomi, hållbar utveckling och god förvaltning, med målet att öka stabiliteten och välståndet.
D.Ett ökat samarbete mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet är inte en linjär process, och ett fullt utvecklat samarbete kan uppnås och upprätthållas endast i den mån de grundläggande europeiska värdena och principerna respekteras under den konstitutionella och lagstiftande processen och om kampen mot korruption, organiserad brottslighet, penningtvätt, oligarkiska strukturer och nepotism garanteras. Parlamentet betonar dock att samarbetet i allvarliga fall kan komma att avbrytas.
E.Vissa länder i det östliga partnerskapet valde att gå mot en närmare politisk, mänsklig och ekonomisk integration med EU, baserat på principen om differentiering och i enlighet med resultat och ambitioner, och ingick ambitiösa associeringsavtal med djupgående och omfattande frihandelsområden samt avtal om viseringsfrihet och avtal om gemensamt luftrum. Dessutom meddelade de att medlemskap i EU är deras strategiska mål och har redan visat sin förmåga att säkerställa större stabilitet, säkerhet, välstånd och motståndskraft i det östra grannskapet. Allmänhetens stöd för den europeiska integrationen ligger fortfarande på en mycket hög nivå.
F.Andra länder i det östliga partnerskapet har en något mer varierad ambitionsnivå gentemot EU. Armenien är en del av de ryskledda ekonomiska och militära strukturerna för regional integration (Eurasiska ekonomiska unionen och Organisationen för det kollektiva säkerhetsavtalet) och har ett omfattande och fördjupat partnerskapsavtal med EU. Från och med 2017 förhandlar Azerbajdzjan om ett nytt omfattande avtal med EU som kommer att ersätta det föråldrade partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999. Belarus har inte några fördragsbaserade avtalsförbindelser med EU, men nyligen har avtal om förenklade viseringsförfaranden och återtagande undertecknats.
G.Sedan det östliga partnerskapet inrättades har partnerländernas politiska och ekonomiska reformer gått framåt i varierande takt, på grund av både interna och externa faktorer, och har ännu inte nått en punkt där dessa reformer är oåterkalleliga.
H.Att upprätthålla det långsiktiga europeiska perspektivet för de intresserade länderna i det östliga partnerskapet är en katalysator för demokratisering och ytterligare reformer i de östliga partnerländerna.
I.Utvecklingen av skräddarsydda strategier med alla länder i det östliga partnerskapet behöver uppmuntras, och mer ambitiösa former av samarbete och integration behöver främjas, om detta önskas av partnerländerna och för att stödja en ambitiös takt i genomförandet av reformer för europeisk integration.
J.Detta mål kan uppnås under förutsättning att framsteg görs när det gäller rättsstatsprincipen och stärkandet av demokratin, och att omfattande reformer genomförs i rätt tid, på ett gediget, hållbart och effektivt sätt, med stöd av flexibla EU‑instrument och i enlighet med internationella åtaganden och skyldigheter, samtidigt som grundläggande mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter respekteras.
K.De framsteg som gjorts och den förstärkta differentiering som skett i de bilaterala förbindelserna mellan EU och länder i det östliga partnerskapet med vilka EU har ingått associeringsavtal är välkomna, men nu är det dags att ge dessa länder tydligare vägledning om konkreta reformprioriteringar, anpassningskriterier och om de kommande stegen i processen för EU-integration.
L.Huvudsyftet med associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen är att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att påskynda politisk associering och fördjupad ekonomisk integration mellan EU och berörda partnerländer.
M.De östliga partnerländernas oberoende, suveränitet och territoriella integritet kränks fortfarande genom olösta regionala konflikter, yttre angrepp och den pågående ockupationen av områden i vissa av dessa länder, vilket undergräver människorättssituationen, utgör ett hinder för att förbättra välstånd, stabilitet och tillväxt inom det östliga partnerskapet och äventyrar EU:s åtgärder, och därmed sätter hela det östliga partnerskapsprojektet på spel. I de flesta av dessa konflikter spelar Ryssland en aktiv roll som angripare genom sin hybridkrigföring, olagliga ockupation och annekteringspolitik, sina it-angrepp samt sin propaganda och desinformation, som utgör ett hot mot den europeiska säkerheten som helhet.
N.Välståndet och säkerheten i Europa har starka kopplingar till situationen i grannländerna, och framför allt länderna i det östliga partnerskapet. Det östliga partnerskapet har som gemensamma mål goda grannförbindelser och regionalt samarbete, och den reviderade europeiska grannskapspolitiken ö främja och stärka kapaciteten att lösa bilaterala tvister och sträva efter försoning mellan samhällen i det östliga grannskapet.
O.Europaparlamentet fördömer kränkningar av de östliga partnerskapsländernas suveränitet och territoriella integritet, erkänner inte påtvingade förändringar av deras gränser och försök att annektera deras territorier, och avvisar användning av våld eller hot om våld, samt delar EU:s åtagande att stödja en fredlig konfliktlösning på diplomatisk väg och i enlighet med normer och principer i internationell rätt, FN‑stadgan och Helsingforsslutakten, närmare bestämt i de konflikter där Ryssland är part.
P.Sedan det östliga partnerskapet inrättades har EU utvidgat och upprätthållit sin politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga närvaro i de östliga partnerländerna, vilket ger EU ökat inflytande och fler möjligheter att främja sina värden och principer och öka det ömsesidiga beroendet mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet.
Q.Länderna i det östliga partnerskapet kan spela en viktig roll för den direkta tillgången till Centralasien och bidra till EU:s strategi för Centralasien genom att vara tillförlitliga östliga europeiska partner.
R.Genom det östliga partnerskapet har EU bidragit till att snabbt sätta fart på strukturreformer, även av institutioner och förvaltningsstrukturer, och lagt grunden till en djupgående socioekonomisk och politisk omvandling i hela det östliga grannskapet. Framsteg har gjorts i länderna inom det östliga partnerskapet i fråga om tillnärmning till EU:s regelverk och dess normer, standarder och praxis.
S.En direkt konsekvens av det östliga partnerskapet har varit stärkandet av det civila samhällets egenmakt, ökade förväntningar samt krav på ansvarsskyldighet och öppenhet från det civila samhället gentemot de östliga partnerländernas regeringar, vilket har visat sig vara en viktig intern drivkraft för reformer. En framgångsrik omvandling i de östliga partnerskapsländerna, och särskilt i de tre associerade partnerländerna, kan fungera som ett positivt exempel för andra länder.
T.Oberoende åklagare och domare, fria domstolar och institutioner, ett starkt civilt samhälle och oberoende medier, som alla fungerar som vakthundar, är centrala faktorer som EU ö fortsätta att aktivt stödja i sitt östra grannskap.
U.Starka och motståndskraftiga institutioner, upprätthållandet av rättsstatsprincipen, reformer av rättsväsendet och kampen mot korruption och penningtvätt är avgörande för att skapa en rättvis, stabil och tillförlitlig miljö, som i sin tur kan locka till sig och upprätthålla långsiktiga investeringar och tillväxt i länderna i det östliga partnerskapet.
V.I samband med det östliga partnerskapets tioårsdag betonade Europeiska rådet vikten av det strategiska partnerskapet med de östliga partnerländerna och uppmanade kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att lägga fram långsiktiga politiska förslag inför toppmötet i juni 2020.
W.Europaparlamentet har åtagit sig att anta årliga resolutioner om de associerade ländernas genomförande av associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen och anta rekommendationer minst två gånger om året om förbindelserna med de återstående länderna i det östliga partnerskapet och politiken för det östliga partnerskapet som helhet.
1.Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
a)
att uttrycka sin erkänsla för att länderna i det östliga partnerskapet i allt högre grad tar på sig det ansvar och egenansvar som följer av partnerskapet; att understryka vikten av att sträva efter en kontinuerlig rörelse mot ett effektivt samarbete, intensiv dialog och nära partnerskap inom det östliga partnerskapet, vilket stärks genom förändringseffekten av det östliga partnerskapets politik, vilken främjar reformer som skapar positiva politiska, sociala, ekonomiska och rättsliga förändringar i alla östliga partnerskapsländer, med hänsyn tagen till deras ambitionsnivå gentemot EU; att lyfta fram de associerade ländernas strävan efter allt närmare förbindelser med EU; att bekräfta de östliga partnerskapsländernas suveräna rätt att fritt välja sin individuella samarbets‑ eller integrationsnivå med EU och att avvisa eventuella externa påtryckningar på detta val,
b)
att understryka att varje europeisk stat, enligt artikel 49 i EU-fördraget, får ansöka om att bli medlem i EU förutsatt att den respekterar värdena människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, enligt artikel 2 i EU-fördraget; att inse att politiken inom det östliga partnerskapet kan underlätta en gradvis integrering i EU, även om anslutning inte förutses inom ramen för det östliga partnerskapet; att beakta att om en eventuell anslutningsprocess skulle inledas måste både EU och det östliga partnerlandet i fråga vara väl förberedda och ta hänsyn till EU:s framtida reformprocess och partnerlandets tillnärmande till EU:s regelverk samt landets efterlevnad av EU:s medlemskapskriterier; att säkerställa att ett fullständigt genomförande av de nuvarande avtalen mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet kommer att vara det första steget i denna gradvisa integrationsprocess,
c)
att skyndsamt anta en strategisk och framtidsinriktad vision för politiken avseende det östliga partnerskapets nästa decennium efter 2020 i syfte att först och främst erbjuda nytta för allmänheten, stärka motståndskraften, främja hållbar utveckling, säkerställa oåterkalleliga framsteg och fördjupa samarbetet och integrationsprocessen mellan EU och det östliga partnerskapet, vilket ligger i EU:s eget säkerhetsmässiga och ekonomiska intresse,
d)
att säkerställa att slutsatserna från toppmötet i juni 2020 inbegriper en tydlig strategi och en långsiktig gemensam vision för det östliga partnerskapets ytterligare engagemang och utveckling efter 2020, förstärkta EU-åtaganden och politiska initiativ samt en utfästelse från länderna i det östliga partnerskapet om att prestera resultat på egen hand; att i linje med Europaparlamentets resolutioner och rekommendationer uppmuntra framtida ordförandeskap i Europeiska unionens råd att utarbeta detaljerade och ambitiösa agendor för samarbete med länderna i det östliga partnerskapet, vilket skulle bidra till att forma förbindelserna med dessa länder på ett ömsesidigt tillfredsställande sätt under de kommande årtiondena,
e)
att tillstå att det östliga partnerskapet ö fortsätta att vara en attraktiv ram för samarbete och stödja denna process, i linje med ”mer för mer-principen”, så att de östliga partnerländerna deltar i reformprocessen och fortsätter på sin väg mot EU,
f)
att erkänna att det östliga partnerskapet går åt båda hållen, eftersom erfarenheterna från länderna i det östliga partnerskapet kan tillvaratas till ömsesidig nytta för EU, dess medlemsstater och länderna i det östliga partnerskapet,
g)
att upprätthålla en strategi som har en balans mellan skräddarsydd differentiering inom det östliga partnerskapet och inkluderingen, samstämdheten och konsekvensen i den multilaterala ramen, vilken fortfarande är en referenspunkt för alla länder i det östliga partnerskapet; att undvika att dela upp det östliga partnerskapet utifrån de olika ländernas ambitioner gentemot EU; att beakta att det ska vara parternas ambitioner och genomförande av reformer som avgör omfattningen av och djupet i samarbetet mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet; att erkänna att de associeringsavtal/djupgående och omfattande frihandelsavtal som har ingåtts med Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina är bevis på en differentierad strategi och ö leda till ytterligare förbättrade bilaterala former för förbindelser samt färdplaner som bygger på ”mer för mer-principen”,
h)
att mot bakgrund av en skräddarsydd strategi, överväga att för de tre associerade länderna skapa en förstärkt samarbetsstrategi som skulle kunna skapa ett program för reformer och investeringsstöd på områden såsom kapacitetsuppbyggnad, transport, infrastruktur, konnektivitet, energi, rättsväsen och den digitala ekonomin, som senare skulle kunna förutse en utvidgning till att inbegripa de återstående länderna i det östliga partnerskapet på grundval av enskilda bedömningar av åtaganden i fråga om EU-reformer och de framsteg som gjorts, med beaktande av behovet av att upprätthålla det östliga partnerskapets samstämdhet och i linje med principen om delaktighet; att denna dialog skulle kunna inbegripa möten i anslutning till Europeiska rådets möten med de associerade ländernas ledare på ett strukturerat sätt, och regelbundet deltagande av deras företrädare i mötena i Europeiska rådets arbetsgrupper och kommittéer,
i)
att inleda en process för att skapa ett gemensamt ekonomiskt område, som leder till integration med de fyra friheterna, vilket skulle underlätta de östliga partnerländernas djupare ekonomisk integration och konvergens med EU:s politik och ett djupare ekonomiskt samarbete mellan de östliga partnerskapsländerna själva, med länderna på västra Balkan som exempel,
j)
att lansera ytterligare åtgärder för de östliga partnerländernas djupare integration och ytterligare sektorsvist samarbete med EU samt deras deltagande i utvalda EU-byråer, ramplattformar för investeringar, program och initiativ inom EU, i full överensstämmelse med befintliga villkor och i enlighet med EU:s incitamentsbaserade strategi, för att uppnå ytterligare konvergens i enlighet med principen om ”mer för mer” och med beaktande av bästa praxis för reformstöd,
k)
att ge länderna i det östliga partnerskapet ökat ekonomiskt stöd som ö villkoras, även inom ramen för pågående lagstiftningsförhandlingar om de externa finansiella instrumenten för perioden 2021–2027; att säkerställa att sådant stöd ö anpassas till de enskilda de östliga partnerländernas särskilda behov, under Europaparlamentets ledning genom delegerade akter, och användas för att genomföra verksamhet inom ramen för det östliga partnerskapsprogrammet, att inse att EU:s ekonomiska stöd också är en investering i framtiden, eftersom det stöder reformer som ökar den ekonomiska och sociala stabiliteten i länderna i det östliga partnerskapet och lägger grunden för ett framgångsrikt framtida samarbete,
l)
att erkänna behovet av ytterligare en politisk, administrativ och finansiell stödram för de tre associerade länderna inom det övergripande östliga partnerskapet, baserat på enskilda strategier som skulle ta itu med deras specifika strukturreformer, modernisering och behov av institutionsuppbyggnad; att notera att denna tillgång till EU-finansiering ö vara kopplad till reformåtaganden och ö inbegripa en uppsättning ambitiösa riktmärken,
m)
att prioritera den absolut nödvändiga principen om ”mer för mer” demokrati samt rättsstatsprincipen, mot bakgrund av den senaste utvecklingen både i EU och i länderna i det östliga partnerskapet, och se till att fungerande och motståndskraftiga demokratiska institutioner, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, kampen mot korruption och nepotism, mediefrihet och respekt för mänskliga rättigheter förblir de viktigaste kriterierna och förutsättningarna för ett närmare politiskt partnerskap och ekonomiskt bistånd,
n)
att utgöra regelbundna konsekvensbedömningar av EU:s stödprogram för att öka deras effektivitet och göra anpassningar i rätt tid; att reagera snabbare på försämringen av rättsstaten och den demokratiska ansvarsskyldigheten i de östliga partnerländerna och tillämpa smarta villkor, inbegripet genom att ge makroekonomiskt stöd till demokratisering och reform, för att förhindra att partnerländernas regeringar ger utrymme för ytterligare bakslag; att skapa förutsättningar för att kunna avleda bistånd i ett visst land i det östliga partnerskapet från de centrala myndigheterna, om de inte fullgör sina åtaganden, till lokala myndigheter eller aktörer i det civila samhället,
o)
att stärka Europaparlamentets roll i granskningen och övervakningen av program genom delegerade akter vid användningen av EU:s externa finansiella instrument,
p)
att förbättra den parlamentariska diplomatin och se över hur Euronest fungerar så att den kan nå sin fulla potential;
Strukturerad dialog, statsbyggande och demokratiskt ansvarstagande,
q)
att bibehålla partnerskapets inkluderande natur och fortsätta att samverka med alla länder i det östliga partnerskapet och ge sitt erkännande åt avancerade östliga partnerländers status som associerat land, särskilt undertecknarna av associeringsavtalen med djupgående och omfattande frihandelsområden, och upprätta fler arenor för förstärkt politisk dialog för att främja ytterligare ekonomisk integration och harmonisering av lagstiftningen; att till exempel inbegripa de associerade länderna som observatörer i förfarandena i de kommittéer som inrättats i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och förordning (EU) nr 182/2011, som ett sätt att visa EU:s åtaganden om ytterligare integration och stärka ländernas inriktning på reformer och administrativa know-how,
r)
att samverka med länderna i det östliga partnerskapet i fråga om statsbyggande och stärkande av institutioner och deras ansvarsskyldighet, genom att göra instrument som är snarlika stödgruppen för Ukraina tillgängliga för alla länder i det östliga partnerskapet, i första hand de associerade partnerna; att utveckla befintliga och nya EU-verktyg inom rättsstatsområdet och god samhällsstyrning för att övervaka och bedöma de associerade partnernas framsteg, särskilt resultattavlan för rättskipningen i EU och rättsstatsmekanismen; att tillhandahålla ändamålsenliga riktlinjer och riktmärken för reformer, bland annat genom att anta färdplaner för att fastställa associeringsåtaganden; att utarbeta detaljerade arbetsdokument med en tydlig metodologi och ett jämförande perspektiv som tillvaratar praxis från handlingsplanen för viseringsliberalisering och anslutningsprocessen och för att komplettera de nuvarande framstegsrapporterna och associeringsagendorna,
s)
att inkludera flerpartsövervakning i den utvärdering av reformer i länderna i det östliga partnerskapet och, i enlighet med den praxis som redan etablerats i Ukraina, göra den obligatorisk för regeringarna i det östliga partnerskapet; att säkerställa att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten fortsätter att lägga fram årliga genomföranderapporter om de tre associerade partnerländernas framsteg och tillämpar en enhetlig utvärderingsmetod, särskilt vid analys av reformer inom samma områden och sektorer; att publicera regelbundna rapporter, åtminstone två gånger om året, om förbindelserna med icke-associerade länder inom det östliga partnerskapet; att tillhandahålla en genomföranderapport om handels- och associeringsavtalen mellan unionen och länderna i det östliga partnerskapet, med fokus på social, miljömässig och ekonomisk utveckling i samhällena i länderna i det östliga partnerskapet, däribland inom ramen för Parisavtalet,
t)
att erkänna att starka, oberoende och effektiva institutioner på central och lokal nivå är av central betydelse för demokratisk ansvarsskyldighet, övergång bort från oligarki och kampen mot korruption och statskapning; att därför sträva efter ett förnyat åtagande från länderna i det östliga partnerskapet att genomföra omfattande reformer av den rättsliga och offentliga förvaltningen i syfte att säkerställa oberoende, kompetens och meritbaserad rekrytering av domare och tjänstemän, samt att korruptionsbekämpning prioriteras, bland annat genom att minska utrymmet för korruption genom ökad öppenhet och ansvarsskyldighet samt främjande av ”fläckfritt” beteende bland befolkningen i stort, stärkande av rättsstatsprincipen och främjande av goda styrelseformer; att tillstå att det om inte ovannämnda mål uppnås kommer att vara praktiskt taget omöjligt att uppnå hållbar tillväxt, ge den ekonomiska verksamheten och utvecklingen ett uppsving, minska fattigdomen, öka utländska direktinvesteringar samt förbättra det samhälleliga förtroendet och den politiska stabiliteten,
u)
att gå vidare med ett bredare spektrum av rättsliga och ekonomiska reformer med en erfarenhetsöverföring från EU:s medlemsstater genom projekt för partnersamverkan, särskilt genom att utvidga partnersamverkansprogrammet till lokala och regionala myndigheter,
v)
att utveckla en europeisk offentlig förvaltning av god kvalitet i de associerade länderna i det östliga partnerskapet genom att upprätta jobbskuggningssystem, som erbjuder tjänstemän från länderna i det östliga partnerskapet tillfällig praktik inom de relevanta avdelningarna i EU:s institutioner och medlemsstater på särskilda områden,
w)
att uppmuntra det arbete som utförs av politiska stiftelser för att hjälpa fram nästa generations politiska ledare i länderna i det östliga partnerskapet,
x)
att uttrycka sin erkänsla för initiativen från de associerade ländernas regeringar att stärka sitt ömsesidiga samarbete och sin gemensamma ståndpunkt inom det östliga partnerskapet, och uppmuntra utvidgningen till sektorsövergripande nivå, särskilt på områdena energi, transport, digitala frågor, cybersäkerhet, miljöskydd, havsekonomi, gränskontroll, tullsamarbete, förenklade handelsprocedurer samt rättsliga och inrikes frågor; ett liknande tillvägagångssätt ö tillämpas på samarbete mellan alla länder i det östliga partnerskapet i olika frågor,
y)
att främja intraregional handel mellan länderna i det östliga partnerskapet, eftersom ökad handel med flera partner bidrar till ökad motståndskraft i länderna och deras ekonomier; att uppmuntra ett större deltagande av länderna i det östliga partnerskapet i genomförandet av EU:s makroregionala strategier och en effektiv dialog om interregionalt och gränsöverskridande samarbete för att stärka partnerländernas nationella och regionala kapaciteter och främja deras sociala och ekonomiska utveckling,
z)
att främja valreformer för att säkerställa fria, rättvisa, konkurrensutsatta och öppna val och att uppmuntra till att bringa valprocesser i full överensstämmelse – särskilt i fråga om antagande av lagändringar i vallagar och partifinansiering – med internationella normer, rekommendationerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Venedigkommissionens yttranden; att med kraft uppmana länderna i det östliga partnerskapet att säkerställa att politiska aktörer som inte är anslutna till den sittande regeringen inte utsätts för trakasserier, av vare sig rättslig, fysisk eller institutionell karaktär, och att värna yttrandefriheten, föreningsfriheten och mötesfriheten, inbegripet rätten till fredliga demonstrationer; att lovorda de länder i det östliga partnerskapet som har gått med på att genomföra demokratiserande politiska reformer och stöder stärkandet av den rättsliga ramen för val genom inkluderande politiska dialoger,
aa)
att säkerställa att partnerländerna i det östliga partnerskapet, när de ändrar sin vallagstiftning, skapar lika möjligheter till representation för alla etniska och nationella minoriteter,
ab)
att säkerställa regelbundna valobservatörsuppdrag till länderna i det östliga partnerskapet för att främja stärkandet av institutionerna, valprocesserna och den demokratiska ansvarsskyldigheten,
ac)
att bidra till att förhindra tredje parts inblandning i de politiska, valrelaterade och andra demokratiska processerna i länderna i det östliga partnerskapet, oavsett om syftet är att påverka ett val till förmån för en viss kandidat eller ett parti, eller att undergräva förtroendet för det demokratiska systemet, särskilt genom desinformation, olaglig politisk finansiering, cyberattacker mot politiska aktörer och medieaktörer eller på något annat olagligt sätt,
ad)
att anta en EU-mekanism för sanktioner vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller en ”Magnitskijlag” på EU-nivå, att tillämpa på personer eller enheter som bryter mot de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna, särskilt genom att ägna sig åt gripanden, kidnappningar eller misshandel av aktivister från civilsamhället eller oppositionella aktivister och journalister, eller åt våldsamt förtryck av fredliga protester samt de som deltar i fall av korruption på hög nivå i länderna i det östliga partnerskapet;
Sektorsövergripande samarbete för ett gemensamt ekonomiskt område
ae)
att uppmuntra ett kontinuerligt och ändamålsenligt genomförande av de djupgående och omfattande frihandelsavtalen för att gradvis skapa förutsättningarna för att EU:s inre marknad öppnas upp; att överväga att införa en särskild rättslig tillnärmningsmekanism för att hjälpa associerade länder i det östliga partnerskapet att harmonisera sin lagstiftning med EU:s regelverk och hjälpa dem att genomföra den; att tillstå att genomförandet av de djupgående och omfattande frihandelsavtalen har gett många positiva resultat, men att det fortfarande finns vissa problem som måste åtgärdas på lämpligt sätt,
af)
att notera vikten av att fördjupa det ekonomiska samarbetet och marknadsintegrationen med länderna i det östliga partnerskapet genom en gradvis öppning av EU:s inre marknad, inbegripet ett fullständigt genomförande av djupgående och omfattande frihandelsavtal, och efterlevnad av rättsliga, ekonomiska och tekniska föreskrifter och standarder, samt genom att upprätta ett gemensamt ekonomiskt område,
ag)
att ha som mål att utforska och säkerställa samarbete och gradvis differentierad sektorsintegration av stödberättigade och villiga östliga partnerländer i bland annat energiunionen, transportgemenskapen och den digitala inre marknaden; att fokusera på telekommunikation och prioritera inrättandet av ett system utan roamingavgifter mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet och ett inom det östliga partnerskapet så snart som möjligt; att bygga upp betrodda tjänster, inbegripet it-kapacitet för att skydda kritisk infrastruktur och personuppgifter, och uppnå ett ökat samarbete om tullar, banktjänster och finansiella tjänster, vilket skulle hjälpa länderna i det östliga partnerskapet att bekämpa penningtvätt och stärka den finansiella övervakningen, samtidigt som det eventuellt skulle leda till en utvidgning av det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) till länderna i det östliga partnerskapet,
ah)
att införa instrument såsom rättslig granskning och sektorsspecifika färdplaner, för att avgöra om länderna i det östliga partnerskapet är redo att följa EU:s regelverk och för att bekräfta deras beredskap för differentierad sektorsintegration,
ai)
att stödja främja utvecklingen av e-tjänster, både kommersiella och offentliga, och av e-ekonomin, samt av många olika möjligheter till distansarbete, i syfte att stärka motståndskraften och motståndet i händelse av en kris, i likhet med erfarenheterna från pandemier,
aj)
att säkerställa att länderna inom det östliga partnerskapet i hög grad deltar i och bidrar till kampen mot klimatförändringar, inbegripet genom deltagande i den nya europeiska gröna given, och genom att säkerställa att de djupgående och omfattande frihandelsavtalen inte strider mot de klimatmål och initiativ som anges där; ett sådant engagemang ö ske genom EU:s investeringsstöd, även från Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och Europeiska investeringsbanken (EIB), och ö vara villkorat med en sund bedömning av miljöpåverkan och av effekterna på lokalsamhällen, med särskild inriktning på de sektorer som kan komma att påverkas och som skulle behöva extra stöd,
ak)
att se till att lämpliga åtgärder och finansiering är avsedda för att förbättra hanteringen av avloppsvatten i enlighet med partnerländernas absorptionsförmåga och för att förbättra energitryggheten och sammanlänkningen, särskilt omvänt flödet av gas, energieffektivitet och användning av förnybar energi i länderna i det östliga partnerskapet; att ge sitt erkännande åt Azerbajdzjans viktiga roll för diversifieringen av energitillförseln till EU, samt Ukrainas framgångsrika uppdelning av gasöverföringssystemet och stödja oberoende på energiområdet samt diversifiering av energiförsörjningen i andra länder i det östliga partnerskapet; att uppmuntra länderna i det östliga partnerskapet att slutföra sina reformer inom energisektorn i enlighet med EU-rätten, bl.a. avseende miljö- och säkerhetspolitik,
al)
att ge kontinuerligt stöd till uppgraderingen av de östliga partnerländernas system för hantering av fast avfall till EU-standarder, genom att fastställa återvinningsmål och återvinningssystem för att uppnå målen; att ta itu med den negativa inverkan på miljön och folkhälsan av föråldrade och otillåtna anläggningar för fast avfall; att fastställa vilka finansieringsinstrument som kan stödja finansieringen av projekt för avfallshantering genom EU-medel och nationella/lokala medel,
am)
att säkerställa att befintliga och nya kärntekniska anläggningar i länderna i det östliga partnerskapet uppfyller de högsta miljö- och kärnsäkerhetskraven, i enlighet med de internationella konventionerna; att säkerställa att osäkra energiprojekt såsom Ostrovets kärnkraftverk inte kommer att ingå i det europeiska elnätet,
an)
att anta en omfattande byggnadsplan för infrastruktur, som inbegriper gränsövergångar, och stödja genomförandet av de prioriterade projekt som anges i den vägledande handlingsplanen för TEN-T-investeringar och andra handlingsplaner för investeringar, i syfte att förbättra transport, energi och digital konnektivitet mellan EU och de östliga partnerländerna, och mellan de östliga partnerländerna själva, samtidigt som miljömässig hållbarhet säkerställs under genomförandet; att främja konvergens i lagstiftningen inom transportsektorn;
ao)
att eftertryckligen uppmana länderna i det östliga partnerskapet att i samarbete med kommissionen fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds genom handlingsplanen för investeringar i det transeuropeiska transportnätet (TEN‑T); att understryka behovet av att bättre utnyttja möjligheterna till konnektivitet i Svarta havet och stödja infrastrukturprojekt, som är avgörande för att öka konnektiviteten med regionen och med Centralasien; att i detta avseende ta hänsyn till de östliga partnerländernas strategiska geografiska läge som en länk mellan EU, Asien och det större grannskapet, vilket skulle kunna tillföra mervärde för EU:s utrikespolitik,
ap)
att genomföra EU:s ambitiösa strategi för Centralasien med aktivt engagemang från länderna i det östliga partnerskapet såsom pålitliga partner med direkt tillgång till denna region,
aq)
att säkerställa att den fleråriga budgetramen bekräftar EU:s ekonomiska stöd till de östliga partnerländernas infrastruktur- och investeringsprojekt, som ökar deras motståndskraft mot cyberhot och förbättrar och moderniserar utbildningen; att vidta aktiva åtgärder för att förbättra absorptionskapaciteten i länderna i det östliga partnerskapet; att tillämpa erfarenheterna från investeringsramen för västra Balkan för att locka och samordna ekonomiskt och tekniskt stöd och öka infrastrukturprojektens effektivitet,
ar)
att prioritera behovet av hållbara och trovärdiga investeringar i länderna i det östliga partnerskapet genom att utforma en strategi för långsiktigt engagemang, med fokus inte bara på enbart stabilisering utan också på demokratisering,
as)
att utöka den strategi som EU använder för att stödja återhämtningen i Ukrainas ekonomi till andra associerade partner, bland annat genom skräddarsydda och flexibla makroekonomiska stödåtgärder och instrument samt engagemang och samordning av internationella finansinstitut och givare och genom att förbättra miljön för utländska direktinvesteringar, med hänsyn till sociala, arbetsrättsliga och miljörelaterade rättigheter, att göra främjandet av utländska direktinvesteringar från EU till en nyckelaspekt av politiken för det östliga partnerskapet och utarbeta en handlingsplan för detta ändamål, i syfte att ytterligare förbättra företagsklimatet och garantera rättssäkerhet,
at)
att stödja ökad diversifiering och konkurrenskraft för ekonomierna i länderna i det östliga partnerskapet genom stärkt stöd till små och medelstora företag samt avmonopolisering, avoligarkisering och privatisering, genom att stärka och bredda omfattningen, den geografiska täckningen och relevansen för mottagarnas behov när det gäller program som EU4Business, att i synnerhet låna ut till små och medelstora företag i lokala valutor, utveckla nya initiativ för att locka riskkapital till länderna i det östliga partnerskapet samt ge fortsatt stöd till utvecklingen av exportinriktade industrier,
au)
att överbrygga klyftan mellan stad och landsbygd i länderna i det östliga partnerskapet genom ändamålsenliga ekonomiska och tekniska incitament för mikroföretag, små och medelstora företag, småskaliga jordbrukare och familjeföretag i landsbygdsområden och förortsområden och genom att förbättra den mänskliga konnektiviteten och infrastrukturen mellan städer och landsbygd i syfte att främja social sammanhållning,
Stärkt humankapital
av)
att stödja en ökning av rörligheten för arbetskraften mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet samt mellan partnerskapsländerna, med ett starkt fokus på lagligheten och hållbarheten i processen, så att kompetens och erfarenheter kan utbytas och kompetensflykt och lokal arbetskraftsbrist kan undvikas, att i detta avseende fullständigt beakta det framgångsrika genomförandet av viseringsfrihet med de tre associerade länderna,
aw)
att beakta utmaningarna för länderna i det östliga partnerskapet i form av kompetensflykt och bemöta dem genom att främja högkvalitativa och inkluderande program för högskoleutbildning, yrkesutbildning och annan utbildning samt skapa arbetstillfällen i syfte att ge unga och familjer socioekonomiska utsikter i sina lokalsamhällen,
ax)
att hantera effekterna av avfolkning och migration i länderna i det östliga partnerskapet genom att involvera länderna i den europeiska migrationsagendan,
ay)
att stödja och lansera landsbaserade handlingsplaner för att bekämpa arbetslöshet och överbrygga sociala och regionala klyftor, att investera i ungdomar, främja entreprenörskap och skapa nya program och incitament för unga yrkesutövare att återvända till arbetsmarknaderna i länderna i det östliga partnerskapet,
az)
att uppmuntra länderna i det östliga partnerskapet att genomföra omfattande arbetsmarknadsreformer för att förbättra arbetsvillkoren och arbetstagarnas rättigheter, att utarbeta en handlingsplan för att bekämpa odeklarerat arbete, främja inrättandet av fullfjädrade fackföreningar och kräva att ILO‑konventioner införlivas i nationell rätt och genomförs,
ba)
att åtgärda bristerna i fullgörandet av åtagandena när det gäller socialpolitik och arbetstagarrättigheter och skydda EU:s arbetsmarknad mot social dumpning, att kontrollera inte bara införlivandet av tillämpliga EU-direktiv och EU-normer i nationell rätt, utan även att de faktiskt genomförs, att tillsammans med länderna i det östliga partnerskapet skapa ett övervakningssystem för grundläggande arbetstagarrättigheter som inbegriper fackföreningar och organisationer i det civila samhället, att använda utbetalningen av makroekonomiskt stöd som ett påtryckningsmedel eller sätt att tvinga länderna i det östliga partnerskapet att förbättra arbetsvillkoren,
bb)
att stödja utbildningsreformer i de länder i det östliga partnerskapet som vill genomföra sådana, eftersom det är avgörande för deras framtid, i syfte att åtgärda glappet mellan reformen av utbildningssystemen och efterfrågan på arbetsmarknaden, samt främja yrkesutbildning, bland andra åtgärder, att erkänna betydelsen av gränsöverskridande rörlighet för att stärka personliga kontakter, öka finansieringen för och deltagandet av länderna i det östliga partnerskapet i program för utbildning, stärkande av yrkeskompetens och utbyten, såsom Erasmus+ och Kreativa Europa, samt stärka förmågan för länderna i det östliga partnerskapet att delta i Horisont Europa,
bc)
att stärka det akademiska samarbetet och utbildningssamarbetet mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet, inbegripet samarbete mellan länderna i det östliga partnerskapet, genom att i) lansera ett regionalt program till stöd för centrum för akademisk spetskompetens och spetsforskning i regionen, ii)inrätta ett universitet för det östliga partnerskapet i Ukraina, iii) inrätta riktade program inom det östliga partnerskapet på specialiserade universitet och en elektronisk utbildningsplattform för onlinekurser med fokus på europeiska värden och rättsstatlighet, god samhällsstyrning, offentlig förvaltning och utrotande av korruption i länderna inom det östliga partnerskapet, samt iv) tillhandahålla en plats för gemensam utbildning för offentliga tjänstemän i länderna i det östliga partnerskapet, även på lokal och regional myndighetsnivå,
bd)
att inleda ett pilotprojekt som syftar till att inrätta det öppna centrumet för forskning och innovation i det östliga partnerskapet, ett nätverk av tematiska kompetenscentrum i varje land i det östliga partnerskapet som ska tillhandahålla stöd och tjänster inom FoI,
be)
att se till att alla EU:s stödprogram innehåller en konsekvent jämställdhets- och människorättsdimension, riktar sig till de mest missgynnade och utsatta grupperna i samhället, inbegripet etniska och andra minoriteter, såsom romer, flyktingar och personer som fördrivits från områden som befinner sig i våldsamma konflikter, att stärka initiativ för politisk och socioekonomisk egenmakt för dessa grupper och förbättra deras tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och anständiga bostäder,
bf)
att se till att EU:s bistånd och program når den lokala nivån, även i de avlägsna områdena i länderna i det östliga partnerskapet, särskilt landsbygdsområden, så att invånarna kan driva på för positiva förändringar i sina samhällen, i synnerhet de som är mer utsatta för postsovjetiska stämningar och rysk manipulation,
bg)
att med eftertryck insistera på att inga hbti+-personer får diskrimineras, att de har ett lagstadgat skydd mot diskriminering och att övergrepp, hatpropaganda och fysiskt våld mot dem lagförs; att ge sitt erkännande åt de associerade länder i det östliga partnerskapet som har anpassat sina rättsliga ramar i enlighet med detta,
bh)
att stödja tros-, åsikts- och yttrandefriheten och rätten till information på modersmålet för alla medborgare, att fördöma och stävja hatpropaganda och diskriminering på grundval av etnicitet eller språk, liksom falska nyheter och desinformation med etniska och nationella minoriteter som måltavla,
bi)
att säkerställa den grundläggande rätten till religions- och trosfrihet genom att skydda och främja rättigheterna för alla religiösa grupper i regionen, på grundval av konceptet fullständigt och likvärdigt medborgarskap,
bj)
att stärka dialogen och samarbetet med kyrkor och religiösa samfund och organisationer på områden som fredsbyggande och försoning, för att stärka tilltron till ett rättvist och fritt samhälle samt utbildning, hälso- och sjukvård och grundläggande sociala tjänster,
Säkerhet, stabilitet, territoriell integritet och konfliktlösning
bk)
att erkänna att EU genom sina politiska, kulturella och ekonomiska investeringar i länderna i det östliga partnerskapet investerar i regionens säkerhet och stabilitet,
bl)
att erkänna det ökade ömsesidiga beroendet på säkerhetsområdet mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet samt vikten av säkerhet, stabilitet och fred för den framtida utvecklingen av länderna i det östliga partnerskapet, med tanke på att de under de senaste åren har blivit föremål för tredjeländers intresse och ambitioner, till exempel Kina, Turkiet och vissa gulfstater, som inte nödvändigtvis delar EU:s värden och intressen, att därför stärka samarbetet mellan EU och det östliga partnerskapet på säkerhets- och försvarsområdet genom att ägna särskild uppmärksamhet åt en fredlig lösning av regionala konflikter och förebyggande och lösning av nya typer av utmaningar, såsom hybridhot, it-angrepp, inbegripet cyberinblandning i valprocesser, desinformation och propagandakampanjer samt inblandning av tredje part i politiska, valrelaterade och andra demokratiska processer, att stärka samarbetet och stödet i fråga om partnerskapsländernas motståndskraft mot korruption, penningtvätt, terrorism och organiserad brottslighet i allmänhet samt understryka behovet att stärka motståndskraften hos individer, lokalsamhällen och statliga institutioner,
bm)
att upprepa EU:s engagemang för partnerskapsländernas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende inom deras internationellt erkända gränser och stödja deras insatser för att fullt ut tillämpa dessa principer, att understryka vikten av medlemsstaternas enighet och solidaritet i detta avseende,
bn)
att kraftigt fördöma de fortsatta kränkningarna av de grundläggande principerna och normerna i internationell rätt i regionen, i synnerhet destabilisering, invasion och Ryska federationens ockupation och annektering av flera partnerskapsländers territorier och landets vägran att rätta sig efter internationella tribunalers och domstolars beslut, att upprätta en mer samordnad politik gentemot Ryska federationen bland EU:s medlemsstater, särskilt när det gäller engagemang i frågor som rör länderna i det östliga partnerskapet,
bo)
att efterlysa ett omedelbart tillbakadragande av utländska trupper från alla ockuperade territorier och ett slut på militära fientligheter, som i onödan leder till att civila och soldater dödas och hämmar den socioekonomiska utvecklingen, och därmed göra det möjligt för hundratusentals internflyktingar att återvända till sina hem,
bp)
att utveckla en mer aktiv roll för EU, företrätt av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, i en fredlig lösning av pågående konflikter och i förebyggandet av eventuella framtida konflikter i det östliga grannskapet, samtidigt som man erkänner de överenskomna förhandlingsformaten och förhandlingsprocesserna, såsom de internationella Genèvediskussionerna, OSSE:s Minskgrupp, Normandieformatet och 5+2-samtalen, att utse ett särskilt EU-sändebud för Krim och Donbassregionen,
bq)
att fortsätta att främja en miljö som leder till lösning av konflikter och att stödja verksamhet som främjar förtroende och kontakter mellan människor i samhällen som har splittrats av konflikter, att prioritera insatser för och utöka finansieringen till förebyggande fredsskapande åtgärder, inbegripet förebyggande diplomati, liksom mekanismer för tidig varning och tidiga åtgärder,
br)
att bekräfta sitt stöd för de ansträngningar som gjorts av medordförandena för OSSE:s Minskgrupp för att lösa konflikten i Nagorno-Karabach och för deras grundprinciper från 2009, i syfte att nå en lösning som bygger på de folkrättsliga normerna och principerna, FN-stadgan och OSSE:s slutakt från 1975, att uppmana alla sidor att intensifiera dialogen och att avstå från provocerande retorik som ytterligare skulle äventyra alla utsikter till en lösning,
bs)
att vidta åtgärder för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet och ett fullständigt mandat för följande befintliga EU-uppdrag i regionen, inbegripet samordning av deras verksamhet: EU:s övervakningsuppdrag i Georgien, EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina, EU:s gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina samt uppdraget för EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien,
bt)
att beakta den ukrainska regeringens begäran om en utvidgad internationell fredsbevarande styrka som stationeras längs gränsen mellan Ukraina och Ryssland och i områdena Luhansk och Donetsk, att så snart situationen tillåter, och som ett led i det fullständiga genomförandet av Minskavtalen, erbjuda parterna i konflikten att ett EU-lett GSFP-uppdrag sätts in för att hjälpa till med uppgifter som minröjning, förberedelser inför lokala val och säkerställande av fritt tillträde för organisationer för humanitärt bistånd,
bu)
att stödja fri sjöfart och starkt motsätta sig blockaden av Azovska sjön och Ryska federationens fortsatta smygande annektering av Svarta havet,
bv)
att ge sitt erkännande åt de unika erfarenheterna och sakkunskapen i länderna i det östliga partnerskapet, att erkänna bidraget från länderna i det östliga partnerskapet till uppdrag, stridsgrupper och insatser inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), att fortsätta att stödja reformen av säkerhetssektorn; att fördjupa samarbetet i EU-relaterad försvarspolitik, inbegripet deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet när frågan om tredjeländers deltagande har lösts,
bw)
att erkänna att cybersäkerhet är ett av de områden där EU och länderna i det östliga partnerskapet kan samarbeta på ett bättre sätt och EU kan dra nytta av partnerskapsländernas erfarenheter av att bekämpa hybridhot och cybersäkerhetshot, att upprätta en formell cyberdialog med de intresserade länderna i det östliga partnerskapet och främja samarbetsplattformar mellan länderna i regionen för att mer verkningsfullt bemöta hybridhot i syfte att stärka dessa länders motståndskraft, särskilt efter Ryska federationens storskaliga cyberangrepp mot Georgien i oktober 2019,
bx)
att fördöma tredjeländers inflytande i undergrävandet av den demokratiska ordningen i länderna i det östliga partnerskapet samt påverkandet av val, spridningen av desinformation och bedrivandet av riktade desinformationskampanjer,
by)
att stärka samarbetet kring uppbyggnaden av motståndskraft i samhället och institutionerna i länderna i det östliga partnerskapet med ett starkare fokus på att motverka desinformation, propaganda, manipulering och fientlig påverkan från yttre krafter som har som mål att skapa splittring i och destabilisera länderna i det östliga partnerskapet samt undergräva integriteten i deras politiska processer och deras förbindelser med EU, att bistå intresserade länder i det östliga partnerskapet i den verksamhet som utövas på EU-nivå för att bekämpa de ovannämnda fientliga handlingarna, inbegripet genomförande av god praxis och bra lösningar, såsom handlingsplanen mot desinformation och EU:s kodex för god praxis om desinformation, samt med hjälp av sakkunskapen från Europeiska kompetenscentrumet för motverkande av hybridhot i Helsingfors, Natos StratCom Centre of Excellence i Riga och EU:s arbetsgrupp East StratCom,
bz)
att främja integrerad gränsförvaltning och samarbete mellan EU och associerade länder samt främja brottsbekämpande samarbete,
ca)
att välkomna ytterligare samarbete mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet i syfte att främja internationell stabilitet och säkerhet, i linje med EU:s globala strategi, och föreslå nya former av frivilligt samarbete på säkerhets- och försvarsområdet och betrakta detta som ett område för ambitioner i framtiden då EU gradvis kommer att sikta på att skapa en europeisk försvarsunion,
cb)
att främja FoU och industriellt samarbete i utvecklingen av försvarsmateriel och militär teknik och kapacitet bland EU:s medlemsstater och länderna i det östliga partnerskapet,
cc)
att erkänna att varje brist på närvaro eller handling från EU:s sida gentemot unionens partner i det östliga partnerskapet kommer att skapa utrymme för andra globala aktörer att träda in, att öka samarbetet eller skapa ett forum med likasinnade demokratiska allierade och internationella aktörer för att mildra och motverka det negativa inflytandet från tredjelandskrafter i regionen,
Lokala och regionala myndigheter och det civila samhället
cd)
att erkänna att aktörer och organisationer inom det civila samhället i det östliga partnerskapet bidrar till demokratiserings- och reformprocesser i sina respektive länder och i hela regionen samt efterlysa större öppenhet och engagemang gentemot dem från regeringarna i länderna i det östliga partnerskapet och i synnerhet ett mer meningsfullt och verksamt deltagande i de politiska processerna,
ce)
att fortsätta med en bred dialog med aktörerna i det civila samhället i det östliga partnerskapet och öka EU:s stöd till verksamhet som bedrivs av demokratiskt inriktade organisationer i det civila samhället genom att främja deras verksamhet och säkerhet samt skydda deras arbetsmiljö,
cf)
att öka EU:s ansträngningar för att stärka sitt engagemang och stöd till gräsrotsinitiativ i regioner och landsbygdsområden i syfte att utveckla det civila samhällets organisatoriska kapacitet och övervakningskapacitet samt lokal demokratisk praxis,
cg)
att stärka förmågan för det civila samhället i det östliga partnerskapet att agera som en pådrivande kraft för reformer och att hålla de respektive statliga institutionerna ansvariga, genom att minska byråkratin och säkra dess närvaro vid trepartsmöten, inklusive samtliga människorättsdialoger och möten i associerings- och samarbetsrådet,
ch)
att främja samarbete mellan de östliga partnerländernas civila samhällen genom att inrätta ett regionalt centrum för att öka kompetensen och utbyta bästa praxis och arbetsmetoder, som en del av det nya projektet med ett universitet för det östliga partnerskapet i Ukraina,
ci)
att fortsätta att ge strukturellt och ekonomiskt stöd och stöd till kapacitetsutveckling till organisationer som hjälper oberoende aktörer i det civila samhället som arbetar för demokrati, att insistera på att program som bedrivs av EU, medlemsstater och oberoende organisationer till stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet, däribland det europeiska initiativet för demokrati, måste få fortsätta att verka fritt utan trakasserier eller juridiska begränsningar, att vidta alla tänkbara åtgärder för att förhindra att oberoende icke-statliga organisationer trängs ut genom juridiska begränsningar och finansiella hinder, selektiv tillämpning av rättsliga bestämmelser eller ökad närvaro av statligt drivna icke-statliga organisationer,
cj)
att öka medvetenheten om angrepp på medborgaraktivister i länderna i det östliga partnerskapet vilka begås av extremister och även av statliga myndigheter och som undergräver EU:s värden, internationella människorättsnormer och gemensamma skyldigheter enligt Europakonventionen,
ck)
att utöka EU:s stöd och initiativ för att stärka och göra det möjligt för lokala myndigheter och sammanslutningar att genomföra nationella reformer på lokal nivå, att främja de lokala myndigheternas roll som politiskt ansvariga och beslutsfattare och uppmuntra regelbundna utbyten mellan centrala och lokala myndigheter i fråga om reformagendor med ett aktivt och inkluderande deltagande av det civila samhället och andra berörda parter,
cl)
att ta fram landsspecifika färdplaner och indikatorer för samarbete med lokala och regionala myndigheter, i linje med exemplen på liknande samarbete med det civila samhället,
cm)
att öka representationen av konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap) i utformningen och genomförandet av politiken för det östliga partnerskapet och att öka dess kapacitet att stödja lokala och regionala myndigheter i betydande åtgärder, att i samarbete med Corleap och Europeiska regionkommittén utarbeta ett program för kapacitetsuppbyggnad för lokal och regional samhällsstyrning i länderna i det östliga partnerskapet, med systematiska åtgärder för att stärka de lokala och regionala myndigheternas roll,
cn)
att uppmuntra ett omfattande deltagande och egenansvar av medborgare i det östliga partnerskapet i EU-finansierade projekt, i enlighet med en nedifrån och upp-strategi som bygger på EU:s värden och normer,
Bättre medie-, kommunikations- och policyhantering
co)
att erkänna att avsaknaden av en riktig kommunikations- och informationskampanj mitt i den desinformationsvåg som länderna i det östliga partnerskapet utsätts för kan leda till att det östliga partnerskapets arbete, satsningar och resultat under ett helt årtionde går om intet, att därför intensifiera den strategiska kommunikationen och, i en öppen dialog med medborgarna, ökar synligheten för det stöd som EU ger i länderna i det östliga partnerskapet, på både nationell och lokal nivå, att i detta syfte nå ut till människor i små samhällen och landsbygdsområden, företagsledare och lokala ledare, utflyttade befolkningsgrupper och nationella minoriteter, utöver grupper som redan är positiva till EU,
cp)
att motverka EU-fientlig desinformation och propaganda genom att både i EU och i det östliga partnerskapet öka medborgarnas informationsresiliens och medvetenhet om det östliga partnerskapet och de möjligheter och fördelar som det ger, särskilt de som följer av ett nära politiskt och ekonomiskt samarbete mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet och av genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, genom att koppla dessa till ekonomisk tillväxt och ökad handel,
cq)
att på ett effektivare sätt utnyttja de befintliga EU-strukturerna, såsom utrikestjänstens East StratCom-grupp för att identifiera och bemöta desinformations- och propagandakampanjer som undergräver förbindelserna mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet och dess mål,
cr)
att stärka EU-delegationerna i länderna i det östliga partnerskapet och göra det möjligt för dem att hjälpa dessa länder att slutföra reformerna och på ett mer effektivt sätt informera om hur EU hjälper medborgarna där, att bygga upp mer horisontella länkar och främja samarbete EU-delegationerna emellan samt uppmuntra till regelbundet utbyte av information och sakkunskap och andra framgångsrika arbetsmetoder,
cs)
att säkerställa en mer aktiv roll för EU:s sambandskontor i medlemsstaterna när det gäller att främja betydelsen av länderna i det östliga partnerskapet för EU-projektet,
ct)
att förbättra informationsutbytet bland EU-institutionerna, särskilt kommissionen och utrikestjänsten, och bevara den institutionella erfarenheten, särskilt när det gäller det tillhandahållna stödet och de genomförda projekten för tekniskt bistånd, i syfte att bygga vidare på resultaten när nya projekt och program lanseras,
cu)
att utnyttja programmet för unga ambassadörer och stipendierna för det civila samhället i det östliga partnerskapet, genom att inrätta ett nätverk för aktiva alumner på grundval av befintliga framgångsrika modeller,
cv)
att främja fria medier och yttrandefrihet som en grundläggande princip, och därför stödja ett demokratiskt, oberoende, pluralistiskt och balanserat medielandskap i länderna i det östliga partnerskapet som säkerställer skydd för lokala journalister, opinionsbildare och oliktänkande från trakasserier och hotelser, möjliggör icke-diskriminerande tillgång till information online och offline och ett meningsfullt medborgardeltagande samt slår vakt om och garanterar mänskliga och medborgerliga rättigheter,
cw)
att intensifiera stödet till den lokala kampen mot falska nyheter, hybridkrigföring inom kommunikation och försämring av medieprogram, som kan undergräva kampen mot korruption och spridning av falsk information i syfte att uppnå ekonomiska eller politiska fördelar, att stödja utvecklingen av åtgärder för att säkerställa full insyn i medieägandet, att löpande hjälpa och övervaka den lokala officiella tillsynsmyndigheten i varje land i det östliga partnerskapet,
cx)
att stödja program och reformer för medie- och informationskompetens för att hålla jämna steg med den rådande digitala eran,
cy)
att främja sändningar av europeiska medieproduktioner i länderna i det östliga partnerskapet, liksom produktioner från länderna i det östliga partnerskapet i EU, för att överbrygga de skillnader som beror på historien och den falska information som förmedlats under de senaste årtiondena, att hjälpa lokala medieföretag att få tillgång till europeiska medieprogram och medieinitiativ för nära samarbete mellan medieföretag från EU och det östliga partnerskapet,
cz)
att fördöma myndigheternas missbruk av pandemirelaterade åtgärder som ett sätt att tysta den politiska oppositionen, det civila samhället och medierna genom att begränsa deras legitima rättigheter,
da)
att stärka och, där så är möjligt, utöka EU:s och partnerskapsländernas gemensamma insatser för kontakter och utbyten mellan människor i syfte att bygga upp ömsesidigt positiva bilder bland befolkningen och ta till vara de EU-vänliga stämningarna bland medborgarna i det östliga partnerskapet,
db)
att främja inkluderande och deltagarbaserade plattformar för dialog och samarbete mellan intressenter inom olika sektorer och nivåer, inbegripet beslutsfattare, ekonomiska aktörer, akademiker och det civila samhället samt kyrkor, religiösa samfund och medborgare med färre möjligheter, i syfte att motverka polarisering och extremistiska tendenser i politiken och samhället, liksom effekterna av desinformations- och propagandakampanjer.
2.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.
Rekommendation nr 1/2018 av samarbetsrådet EU–Azerbajdzjan av den 28 september 2018 om prioriteringarna för partnerskapet EU–Azerbajdzjan, EUT L265, 24.10.2018, s.18.
Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport. Antagna texter, P9_TA(2020)0008.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav, EUTL303,28.11.2018, s. 39.
Europaparlamentets rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om västra Balkan efter toppmötet 2020 ()
–med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018, rådets slutsatser av den 18 juni 2019 och Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 oktober 2019 om att skjuta upp besluten om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien,
–med beaktande av Zagrebförklaringen av den 6 maj 2020,
–med beaktande av det slutgiltiga avtalet av den 17 juni 2018 om biläggande av meningsskiljaktigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), upphörandet av interimsavtalet från 1995 och inrättandet av ett strategiskt partnerskap mellan Grekland och Nordmakedonien, även kallat Prespa-avtalet,
–med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26 mars 2020 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien, där man ställde sig bakom rådets slutsatser av den 25 mars 2020 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2020 Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan (),
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 om EU:s utvidgningspolitik (),
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (),
–med beaktande av EU:s globala strategi från 2016, som fastställer att en trovärdig utvidgningspolitik utgör en strategisk investering i Europas säkerhet och välstånd, och att den redan har bidragit stort till freden i tidigare krigshärjade områden,
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 oktober 2013 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2013–2014 (),
–med beaktande av den förnyade konsensus om utvidgning som godkändes av Europeiska rådet i december 2006 och därefter fick stöd i Europeiskarådetsslutsatser i juni 2019,
–med beaktande av slutförklaringen från toppmötet i Zagreb den 24 november 2000,
–med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan EU och västra Balkan i Thessaloniki den 21 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,
–med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och västraBalkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia som bifogats denna,
–med beaktande av Berlinprocessen, som inleddes den 28 augusti 2014, särskilt förklaringen från västra Balkans utrikesministrar av den 27 augusti 2015 om regionalt samarbete och bilaterala tvister, och inrättandet av det regionala samarbetskontoret för ungdom, samt ytterligare toppmöten i Wien (2015), Paris (2016), Trieste (2017), London (2018) och Poznan (2019),
–med beaktande av slutsatserna från rådet möte (allmänna frågor) den 29–30 april 1997 om tillämpningen av villkorlighet i syfte att utveckla en enhetlig EU-strategi för förbindelserna med länderna i regionen,
–med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 11 juni 2019 från utrikesministrarna i 13 EU-medlemsstater om EU:s åtagande om västra Balkans europeiska integration,
–med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet för talmännen från Europaparlamentet och parlamenten på västra Balkan, som sammankallades av Europaparlaments talman under ledning av parlamenten på västra Balkan den 28 januari 2020,
–med beaktande av det informella mötet den 16 februari 2020 som samlade ledarna för länderna på västra Balkan, Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Republiken Kroatiens premiärminister, i egenskap av ordförande för Europeiska unionens råd,
–med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs resolution avden 31oktober2019 om inledandet av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien: EU:s trovärdighet och geostrategiska intressen ö upprätthållas(1),
–med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande om utvidgningspaketet 2019, som antogs den 13 februari 2020(2),
–med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om hågkomsten av Srebrenica(3),
–med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 27 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III)(4),
–med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2019 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien(5),
–med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om Europaparlamentets ståndpunkt om konferensen om Europas framtid(6),
–med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2020 om förstärkt samarbete med partner på västra Balkan på migrations- och säkerhetsområdet,
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2020 Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin (),
–med beaktande av artikel 118 i arbetsordningen,
–med beaktande av skrivelsen från utskottet för internationell handel,
–med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0091/2020), och av följande skäl:
A.Utvidgningspolitiken är ett av EU:s mest framgångsrika och strategiska politikområden och det utrikespolitiska instrument som bidrar mest till en större räckvidd för EU:s grundläggande värden respekt för människors värde, frihet, demokrati, främjande av fred och välstånd, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheter för personer som tillhör minoriteter i hela Europa.
B.Utvidgningsprocessen är en integrerad del av den europeiska integrationen och förblir strategiskt viktig för Europeiska unionen.
C.De meritbaserade utsikterna till fullvärdigt EU-medlemskap för länderna på västra Balkan ligger i unionens eget politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska intresse.
D.Utsikterna till EU-medlemskap är dels ett erkännande av en stor geopolitisk utmaning för enandet av den europeiska kontinenten, dels ett viktigt incitament för reformer i länderna på västra Balkan.
E.Länderna på västra Balkan är geografiskt, historiskt och kulturellt sett en del av Europa, och processen för att integrera dem i Europeiska unionen är avgörande för stabiliteten och säkerheten på hela kontinenten, i fred och frihet.
F.EU:s utvidgningsprocess är ett ömsesidigt förfarande där båda sidor måste stå fast vid sina åtaganden, och den förutsätter att både Europeiska unionen och kandidatländerna fullgör sina skyldigheter.
G.Den förbättrade metod som kommissionen föreslår syftar till att öka dynamiken i utvidgningsprocessen och driva på omvandlingsprocessen i anslutningsländerna.
H.EU är regionens största investerare, handelspartner och bidragsgivare.
I.Europaparlamentet har i sina resolutioner välkomnat de framsteg som Nordmakedonien och Albanien har gjort. Mot bakgrund av dessa framsteg samtyckte parlamentet till att den resultatbaserade belöningen inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen skulle beviljas Nordmakedonien och Albanien.
J.Vid toppmötet i Zagreb 2020 erkände man att demokrati och rättsstatsprincipen ska sättas i första rummet, och uppmanade EU att ytterligare intensifiera sitt engagemang iregionen.
K.Europaparlamentet beklagade att Europeiska rådet 2019 inte lyckades enas om att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Detta misslyckande, efter kommissionens rekommendationer från 2018 och 2019 som stöddes av parlamentet, urholkade Europeiska unionens trovärdighet, bidrog till framväxten av populism, nationalism och EU-skepsis och undergrävde de insatser som kandidatländerna hade gjort, vilket ökade risken för ett politiskt tomrum och stärkte utomstående aktörer i deras avsikt att skaffa sig politiskt inflytande i regionen, till förfång för processen för integration i EU.
L.Utvidgningsprocessen främjar och stärker kapaciteten att lösa bilaterala tvister och strävar efter försoning mellan befolkningsgrupper i regionen.
M.Länderna på västra Balkan ö öka sina ansträngningar för att komma till rätta med politisk polarisering och utdragna parlamentsbojkotter i syfte att stärka den parlamentariska kontrollen.
N.Europaparlamentet är fortfarande en tillförlitlig partner för de länder som omfattas av processen för anslutning till EU, och en förespråkare för utvidgningsprocessen som en positiv EU-mekanism för att stimulera reformer som syftar till att stärka dessa länder institutionellt och socioekonomiskt till förmån för deras invånare.
O.I Thessalonikiagendan och Sofiaförklaringen betonas det att särskild tonvikt kommer att läggas vid att skapa ytterligare möjligheter för ungdomar, samtidigt som man säkerställer att detta arbete bidrar till den socioekonomiska utvecklingen på västra Balkan.
P.Europaparlamentet har åtagit sig att intensifiera sitt politiska och institutionella stöd för demokratiska och ekonomiska reformer i regionen och att bistå länderna på västra Balkan i processen för anslutning till EU.
Q.Kommissionens politiska riktlinjer för 2019–2024 bekräftar det europeiska perspektivet för västra Balkan.
R.Under utfrågningarna i Europaparlamentet lovade både Josep Borrell, vice ordförande/hög representant, och Olivér Várhelyi, kommissionsledamot, att prioritera utvidgningsprocessen och påskynda strukturreformerna, de institutionella reformerna och integrationsprocesserna på västra Balkan.
S.En ambitiös utvidgningspolitik kräver en tillräckligt stor budget. Rådet ö tillhandahålla tillräckliga budgetmedel till stöd för utvidgningspolitiken.
T.EU behöver också stärka rättsstatsmekanismerna inom unionen och upprätta en ambitiös agenda för konferensen om Europas framtid.
U.Europas välstånd och säkerhet har en nära koppling till integrationsprocessen och främjandet av fred, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i regionen västra Balkan och dess länders framtid i ett starkt och reformerat EU.
V.I sitt meddelande av den 5februari2020 åtog sig kommissionen att lägga fram ett meddelande om åtgärder för att påskynda grundläggande reformer, inbegripet av rättsstatsprincipen.
W.EU har mobiliserat 3,3miljarder EUR för att ta itu med covid-19-pandemin på västra Balkan, varav 38miljoner EUR iomedelbart stöd till hälso- och sjukvårdssektorn, 389miljoner EUR till den sociala och ekonomiska återhämtningen, 750miljoner EUR i makroekonomiskt stöd, 455miljoner EUR för att få fart på ekonomin och 1,7miljarder EUR i förmånliga lån från Europeiska investeringsbanken.
X.Länderna på västra Balkan har omfattats av EU:s civilskyddsmekanism, den gemensamma upphandlingen av medicinsk utrustning och undantag från EU:s system för exporttillstånd för personlig skyddsutrustning, och de har kunnat utnyttja de ”gröna gränsövergångarna” för viktiga varor.
1.Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
a)
att stödja det europeiska perspektivet för länderna på västra Balkan och stärka anslutningsprocessen genom att dels säkerställa att processen stärker de grundläggande värdena och rättsstatsprincipen, för med sig hållbar demokratisk, ekonomisk och ekologisk omvandling och social konvergens samt säkrar goda grannförbindelser och regionalt samarbete som väsentliga delar av utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen, dels se till att unionens utvidgning fortsätter parallellt med diskussionerna om Europas framtid och den interna reformen av EU,
b)
att intensifiera insatserna för att bygga upp en politisk vilja bland medlemsstaterna att dels gå vidare med utvidgningen till västra Balkan i stället för att låta interna EU-processer stå i vägen, dels förbättra EU:s politiska och strategiska vägledning för den övergripande politiken i regionen,
c)
att upprätthålla utvidgningen som en nödvändig förutsättning för EU:s trovärdighet, framgång och inflytande i och utanför regionen,
d)
att påskynda anslutningsprocessen för de länder som har åtagit sig att, såväl politiskt som administrativt, genomföra EU-relaterade reformer,
e)
att säkerställa att den förbättrade metoden understöder ett fullvärdigt EU-medlemskap som slutmål och att EU fastställer mer förutsägbara regler och kriterier på grundval av villkorlighet och reversibilitet samt tillämpar dem på ett konsekvent sätt, så att anslutningsprocessen blir mer dynamisk och trovärdig genom tillämpning av den reviderade metoden,
f)
att säkerställa att den större tonvikten på processens politiska karaktär, såsom den framställs i kommissionens förslag till reviderad utvidgningsmetod, inte ersätter utvärderingar på expertnivå av uppnåendet av riktmärken eller står i vägen för EU:s åtagande om en meritbaserad utvidgningsprocess,
g)
att säkerställa att grupperingen av politikområden gör reformerna mer djupgående, hållbara och av bättre kvalitet för att få till stånd konkreta resultat i anslutningsländerna, samtidigt som den möjliggör parallella förhandlingar om olika kapitel,
h)
att tillhandahålla tydliga, insynsvänliga och konsekventa riktmärken för anslutning och ett fortsatt politiskt och tekniskt stöd under hela processen, inbegripet till parlamenten för att säkerställa att de kan utöva oberoende tillsyn, och att förbättra mätningen av framsteg på plats, med säkerställande av att varje anslutningsland bedöms på grundval av villkorlighet och utifrån sina egna meriter,
i)
att säkerställa kontinuitet, ansvarsskyldighet, enhetlighet och förutsägbarhet i utvidgningsprocessen genom att förankra kommissionens nya metod som en långsiktig politisk anpassning och undvika punktöversyner av processen och dess parametrar som en följd av en medlemsstats politiska överväganden; att säkerställa att riktmärkena och stödet för anslutning baseras på dragna lärdomar för att undvika tidigare brister och förbättra anslutningsprocessen,
j)
att underlätta genomförandet av den förbättrade metoden för de anslutningsländer som redan är i förhandlingar, om de skulle välja att tillämpa den för att möjliggöra en meningsfull och varaktig tillnärmning till EU:s standarder och normer,
k)
att öka de politiska och ekonomiska incitamenten för länderna på västra Balkan och göra utvidgningsprocessen och de politiska initiativen i EU mer samstämda genom årliga regionala möten i anslutning till Europeiska rådets möten med ledare från västra Balkan, och se till att företrädare för västra Balkan deltar regelbundet i Europeiska rådets möten och i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och kommissionens arbetsgrupper,
l)
att uppmuntra till en gradvis integrering av anslutningsländerna i EU:s processer, sektorspolitik och program före anslutningen, bland annat genom riktat ekonomiskt stöd med EU-medel, för att på ett konkret sätt gynna invånarna, särskilt barn och unga, öka EU:s föranslutningsstöd och stärka EU:s närvaro i dessa länder innan de blir fullvärdiga medlemmar,
m)
att stödja en utökad parlamentarisk roll ianslutningsprocessen genom de etablerade forumen och att konsekvent uppmuntra till nya initiativ, såsom toppmötet för talmän, som sammankallades för första gången av Europaparlamentets talman och ledarna för parlamenten på västra Balkan den 28januari 2020,
n)
att underlätta för parlamentsledamöter i de länder som har inlett förhandlingar att i högre grad delta i Europaparlamentets arbete,
o)
att engagera företrädare för länderna på västra Balkan i konferensen om Europas framtid, med särskilt fokus på ungdomars deltagande,
p)
att stärka villkorlighetsmekanismen och insistera på reversibilitet i anslutningsprocessen genom att tillämpa objektiva kriterier på beslut om huruvida förhandlingar ska skjutas upp eller avbrytas; att säkerställa att kommissionen inleder dessa förfaranden efter en grundlig utvärdering och som svar på ett förslag från medlemsstaterna eller Europaparlamentet, och samtidigt beakta att principen om obalansklausulen och reversibilitet redan tillämpas på de nuvarande förhandlingsramarna för Serbien och Montenegro; att säkerställa att villkorlighets- och avbrytandemekanismen åtföljs av utförlig information från EU:s institutioner om detaljerna kring ett eventuellt avbrytande,
q)
att få medlemsstaterna att känna större ansvar för utvidgningsförfarandet genom att i högre grad involvera experter på rättsstatsprincipen och andra områden från medlemsstaterna, samt civilsamhället och människorättsförsvarare på plats, och att förbättra mätningen av den allmänna utvecklingen genom att fortsätta att följa de långsiktiga objektiva normerna och genom att undvika att politisera de tekniska aspekterna av anslutningsprocessen, och att särskilt utgå från övervakningsrapporter och rekommendationer från Europarådet och andra standardiseringsorgan,
r)
att erkänna att Berlinprocessen stöder och kompletterar EU:s utvidgningspolitik och att den varken kan behandlas som ett alternativ till anslutning eller som en upprepning av insatser som görs som en del av utvidgningen,
s)
att notera att ett inledande av anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien ligger i unionens eget politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska intresse,
t)
att erkänna att Europeiska rådets misslyckande med att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien i juni 2018, juni 2019 och oktober 2019 hade en skadlig inverkan på EU:s roll i regionen och på den allmänna opinionen i fråga om anslutning till EU, och sände en negativ signal till länderna på västra Balkan; att notera att ett inledande av anslutningsförhandlingar i enlighet med Europaparlamentets och kommissionens rekommendationer skulle återupprätta processens trovärdighet,
u)
att bevilja Kosovo viseringsliberalisering så snart som möjligt, eftersom riktmärkena är uppfyllda sedan juli 2018,
v)
att göra förhandlingarna mer dynamiska för att påskynda Montenegros och Serbiens anslutning,
w)
att åter sätta företrädet för demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i centrum för utvidgningsprocessen genom att först öppna och sist avsluta de kapitel som rör rättsväsendet, korruption och organiserad brottslighet, och de kapitel som behandlar respekten för mänskliga rättigheter, inklusive minoriteters rättigheter, mediefrihet och yttrandefrihet,
x)
att fokusera på institutionell och administrativ kapacitetsuppbyggnad för att göra goda styrelseformer mer insynsvänliga och ändamålsenliga på alla nivåer,
y)
att ta tillvara erfarenheterna av den senaste tidens utvidgningar, inbegripet lärdomar från de centraleuropeiska länderna,
x)
att fortsätta samarbetet med länderna på västra Balkan för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet,
aa)
att se till att fokus läggs på statlig kapacitetsuppbyggnad, verkställande av rättsliga avgöranden, reformer av rättsväsendet och insatser för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet,
ab)
att insistera på respekt för och fullständigt verkställande av inhemska och internationella rättsliga avgöranden, inbegripet avgöranden från författningsdomstolar och alla avgöranden från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) och dess efterträdare Internationella avvecklingsmekanismen för brottmålstribunaler (MICT), och från de specialiserade avdelningarna och den specialiserade åklagarmyndigheten för Kosovo, samt av rekommendationerna från Europarådets övervakningsorgan, inklusive Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI),
ac)
att med eftertryck uppmana länderna på västra Balkan att efterleva sina internationella skyldigheter när det gäller att lagföra krigsförbrytelser och fastställa vad som har hänt saknade personer; att förespråka ett fullständigt samarbete med MICT, de specialiserade avdelningarna och den specialiserade åklagarmyndigheten för Kosovo, ett uttryckligt stöd för Ictys arbete och slutsatser, samt främjande och spridning av dess arbete och arv till allmänheten; att fördöma alla försök att glorifiera krigsförbrytare och förneka historiska fakta, och att i detta avseende stödja den regionala kommissionen med uppdraget att fastställa fakta om alla offer för krigsförbrytelser och andra allvarliga människorättsbrott som begåtts i f.d. Jugoslavien (Recom-initiativet),
ad)
att öka EU:s engagemang för att lösa kvarstående bilaterala frågor, främja goda grannförbindelser och regionalt samarbete genom förtroendeskapande åtgärder och medlingsinsatser, och att eftertryckligen uppmana länderna på västra Balkan att förbinda sig att arbeta för försoning och fredliga lösningar på långvariga tvister,
ae)
att stärka anslutningsprocessen i syfte att fördjupa solidariteten mellan folken i länderna på västra Balkan och i medlemsstaterna, och samtidigt respektera deras respektive historia, kultur och traditioner,
af)
att stödja EU:s nyligen utsedda särskilda representant för dialogen mellan Belgrad och Priština och andra regionala frågor som rör västra Balkan ihans arbete med att uppnå en övergripande normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo och med att främja goda grannförbindelser i regionen under sin mandatperiod,
ag)
att främja ett mer omfattande stöd i samhället för regional försoning genom att bland annat stödja parlamentens helhjärtade engagemang i dialogen mellan Belgrad och Priština och i strävan efter en varaktig regional försoning,
ah)
att stärka och, där så är möjligt, intensifiera EU:s och västra Balkans gemensamma insatser för att främja kontakter och utbyten mellan människor i syfte att skapa ömsesidigt positiva bilder av varandra hos respektive befolkning,
ai)
att främja inrättandet av lika villkor för inkluderande politiska miljöer och underlätta ansträngningarna i alla länder på västra Balkan för att komma till rätta med politisk polarisering och utdragna parlamentsbojkotter; att utveckla en inkluderande och konstruktiv parlamentarisk kultur och stärka den parlamentariska kontrollen och tillsynen; att främja en ansvarsfull strategi för att företräda medborgarnas intressen i parlamenten, i syfte att främja demokratisk kontroll och lagstiftning av bättre kvalitet,
aj)
att notera och underlätta Europaparlamentets anslutningsrelaterade arbete och demokratistödjande verksamhet, inklusive arbetet i dess ständiga utskott och delegationer, och att involvera parlamentets ständiga föredragande för länderna på västra Balkan i granskningsprocessen och på plats,
ak)
att främja valreformer som säkerställer fria, rättvisa, konkurrenspräglade och öppna val på central och lokal nivå som är fria från hot och desinformationskampanjer, i linje med internationella standarder, inklusive i fråga om insyn i finansiering av partier, och med rekommendationerna från internationella observatörsuppdrag; att följa upp genomförandet av Venedigkommissionens yttranden; att bidra till Europaparlamentets program för demokratistöd i regionen,
al)
att uppmuntra de nationella parlamenten att använda Europaparlamentets verktyg för demokratistöd, såsom Jean Monnet-dialogen och dialogen mellan partierna, för att underlätta det politiska arbetet med parlamentarisk dialog och öka ansvarsskyldigheten, tillsynen, den demokratiska kontrollen och kvaliteten på lagstiftningsarbetet,
am)
att stärka och i hög grad involvera det civila samhället i dess roll som en oumbärlig aktör i processerna för demokratisk konsolidering, regionalt samarbete och anslutningsrelaterade reformer, med fokus på proeuropeiska och pro-demokratiska krafter i regionen,
an)
att säkerställa att allmänheten och lokalsamhället i kandidatländerna är mer delaktiga i anslutningsprocessen och i högre grad gynnas av den; att inom denna ram ge särskilt stöd och uppmuntran till proeuropeiska och prodemokratiska samhällssegment, synpunkter och åsikter,
ao)
att se till att varje åtgärd som vidtas inbegriper en konkret och omfattande dialog med organisationer i det civila samhället, den akademiska världen och ungdomar i alla stadier från det tidiga beslutsfattandet till genomförande- och utvärderingsfasen, med särskild uppmärksamhet på att inte stödja eller finansiera befintliga lokala anti-europeiska maktstrukturer eller lokala strukturer med ett tvivelaktigt demokratiskt rykte, utan att i stället främja utvecklingen av EU:s värderingar, rättsstatsprincipen, kampen mot korruption och uppbyggnaden av starka och effektiva demokratiska institutioner som en grund för en framgångsrik anslutning till EU,
ap)
att med kraft fördöma smutskastningskampanjer, hot och trakasserier mot journalister och medier och att kräva utredning och lagföring av sådana brott för att därigenom skapa en säker miljö för journalister, och att samtidigt ta itu med problemen med koncentration, politiska och ekonomiska påtryckningar på finansiering av medier och bristande insyn i medieägandet,
aq)
att aktivt stödja och stärka ett demokratiskt, oberoende och mångfaldigt medielandskap, samt mediernas ansvarsskyldighet och mediestyrning,
ar)
att öka stödåtgärder som främjar motståndskraft mot desinformation och störande mediekampanjer, bland annat utländska påverkanskampanjer som syftar till att undergräva demokratiska processer och ländernas suveränitet på västra Balkan såväl som EU:s roll i regionen genom hybridkrigföring,
as)
att främja och aktivt stödja genomförandet av antidiskrimineringspolitik och kräva lagföring av hatbrott; att uppmuntra till större framsteg i arbetet för jämställdhet och mot diskriminering, och att säkerställa social inkludering av etniska, nationella och religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning, romer och hbtqi+-personer, med särskilt fokus på barn, genom att utforma en inkluderande politik för att skydda människors grundläggande rättigheter,
at)
att begära en starkare rättslig ram för att förebygga och aktivt bekämpa kvinnomord och våld mot kvinnor och barn samt andra former av våld i hemmet, bland annat genom att påminna om skyldigheterna enligt Europarådets konvention om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet, och genom att vidta de åtgärder som krävs för att den ska ratificeras; att förebygga och bekämpa människohandel,
au)
att erkänna de svårigheter som länderna på västra Balkan ställs inför ihanteringen av migrations- och flyktingflöden och de betydande ansträngningar som regionen har gjort för att tillhandahålla skydd och humanitära förnödenheter, främst med stöd från EU; att säkerställa ett effektivt genomförande av statusavtalen mellan länderna på västra Balkan och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex),
av)
att lyfta fram betydelsen av västra Balkans bidrag till skyddet av Europeiska unionens yttre gränser och att öka EU-stödet till gränsförvaltningen i regionen; att stärka asylsystemets kapacitet i regionen i samarbete med Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR),
aw)
att betona att den sociala dimensionen och socioekonomisk sammanhållning är oerhört viktiga faktorer som spelar en nyckelroll under hela anslutningsprocessen,
ax)
att fokusera mer på utrotning av fattigdom, stöd till det civila samhället och genomförande av åtaganden på det arbetsrättsliga området,
ay)
att uppmuntra länderna på västra Balkan att höja standarden på sina arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter, främja tillväxt och genomföra EU:s sociala regelverk, samt att inkludera ett brett spektrum av intressenter såsom fackföreningar, handelskammare och arbetarkammare i förhandlingarna med EU:s partner,
az)
att ta itu med kompetensflykten genom konkreta åtgärder såsom att främja högkvalitativa och inkluderande utbildningsreformer, särskilt på yrkesutbildningsområdet, så att utbildningssektorn bättre kan matcha behoven på arbetsmarknaden och bidra till att skapa långsiktiga och varaktiga arbetstillfällen för ungdomar,
ba)
att stödja den regionala dialogplattformen ”Att överbrygga klyftan” inom Europaparlamentets program för unga politiska ledare i ett försök att undanröja klyftan mellan ungdomspolitiken, ungdomars deltagande och parlamentsledamöter på västra Balkan, och att uppmuntra till konkreta åtgärder för att öka ungdomars deltagande i politiken och bedrivandet av ungdomscentrerad politik i hela regionen,
bb)
att främja möjligheter till frivilligarbete och medborgarengagemang för ungdomar och att investera mer i regionens ungdomar genom att öka anslutningsländernas deltagande i befintliga rörlighetsprogram, såsom Erasmus+, Kreativa Europa och Horisont 2020, och genom att inrätta nya program för rörlighet inom regionen,
bc)
att stärka samarbetet inom vetenskap, forskning och innovation genom särskild programplanering från kommissionens sida,
bd)
att ge länderna på västra Balkan mer stöd i syfte att förbättra deras miljö-, energieffektivitets- och klimatlagar och säkerställa att de har kapacitet att genomföra dem i överensstämmelse med EU:s normer och Parisavtalet, bland annat genom att till fullo och snabbt uppfylla sina internationella skyldigheter enligt fördraget om energigemenskapen med avseende på en fullständig anpassning till och ett fullständigt genomförande av unionens regelverk på energiområdet,
be)
att uppmana myndigheterna att vidta brådskande åtgärder för att övervaka, begränsa och förebygga luft- och vattenföroreningar; att säkerställa att strategiska miljöbedömningar och miljökonsekvensbedömningar utförs på förhand för att säkerställa en hållbar utveckling av vattenkraft och turism, i jämvikt med bevarandeinsatser,
bf)
att underlätta regional energiintegrering genom att öka diversifieringen av energikällor och energitryggheten, och att i högre grad koppla samman energiinfrastruktur och digitala nät,
bg)
att uppmuntra till den nödvändiga energiomställningen till renare förnybara energikällor och bort från kol och brunkol, som orsakar allvarliga sociala och hälsomässiga risker för lokalbefolkningarna och grannländerna; att inkludera anslutningsländerna på västra Balkan i processerna för den europeiska gröna given och Fonden för en rättvis omställning,
bh)
att påminna om att EU är den största utländska investeraren i regionen, med investeringar till ett värde av 12,7miljarderEUR i utländska direktinvesteringar mellan 2014 och 2018; att införa en strategisk ekonomisk plan och investeringsplan för att förbättra konkurrenskraften, det rättsliga klimatet och företagsklimatet, situationen för små och medelstora företag och en hållbar utveckling i hela regionen i linje med åtagandena inom ramen för Parisavtalet och den europeiska gröna given, vid en tidpunkt då tillväxten på västra Balkan har mattats av efter ett kortvarigt uppsving i investeringar under de senaste åren och bidraget till tillväxten från investeringar och export öjar ebba ut,
bi)
att främja och stärka den regionala ekonomiska integrationen på västra Balkan, vilket redan har gjorts inom ramen för Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) med EU:s regelverk som förebild, och att aktivt stödja den ekonomiska integrationen mellan EU och regionen genom att utvidga EU:s politik och den inre marknaden till länderna på västra Balkan när förhandskraven har uppfyllts,
bj)
att stödja initiativ som bygger på den fleråriga handlingsplanen för ett regionalt ekonomiskt område som antogs av premiärministrarna i länderna på västra Balkan vid toppmötet i Trieste 2017 och vars fyra pelare – handel, investeringar, rörlighet och digital integration – är avgörande för regionens ekonomiska utveckling och för att påskynda konvergensen med EU,
bk)
att stödja västra Balkans samarbete med regionala och internationella organisationer, såsom det regionala samarbetsrådet, det regionala samarbetskontoret för ungdom och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), och med internationella finansinstitut, såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och Europeiska investeringsbanken (EIB),
bl)
att fortsätta att stödja och så snart som möjligt tillhandahålla det bistånd som behövs för att slutföra Serbiens och Bosnien och Hercegovinas anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO), med ett välkomnande av deras ansökningar om WTO-medlemskap, som gjordes 1999 respektive 2005, och med en påminnelse om WTO-medlemskapets betydelse för öppnandet av handelsmöjligheter och för att föra kandidatländerna närmare ett EU-medlemskap,
bm)
att försvara unionens intressen genom att mildra de negativa effekterna av frihandelsavtal med Eurasiska ekonomiska unionen som har ingåtts av länder som har ansökt om medlemskap i EU och som har beviljats möjlighet att ingå ett stabiliserings- och associeringsavtal med EU, bland annat genom att se över stödnivån för dessa länder,
bn)
att uppmuntra länderna på västra Balkan att inleda ett regionalt samarbete om infrastrukturutveckling,
bo)
att ge regionen hög prioritet inom ramen för EU:s strategi för konnektivitet, med tanke på att transportinfrastrukturen i regionen behöver förbättras, särskilt med beaktande av den roll som den spelar för att underlätta handel; att stödja uppförandet av europeiska järnvägs- och vägkorridorer i alla länder på västra Balkan; parlamentet uppmuntrar kommissionen att påskynda finansieringen av infrastrukturinvesteringar,
bp)
att föra regionens och EU:s folk och ekonomier närmare varandra genom att integrera länderna på västra Balkan i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T-nätet) och det transeuropeiska energinätet (TEN-E-nätet), och att bidra till att säkerställa högkvalitativa och säkra transport- och energitjänster och förbättra infrastrukturen och de allmänna förbindelserna inom regionen samt mellan regionen och EU, i linje med kommissionens förslag till en strategisk ekonomisk plan och investeringsplan för västra Balkan,
bq)
att skynda på genomförandet av den digitala agendan för västra Balkan så att allmänheten kan ta del av fördelarna med den digitala omställningen; att bistå länderna i regionen med att förbättra finansierings- och utvecklingsmöjligheterna för nystartade företag och små och medelstora företag,
br)
att upprätta en förutsägbar tidsplan för ett regionalt område med fri roaming och påskynda genomförandet av den, och att ta initiativ till en ytterligare sänkning av avgifterna för kommunikation med EU på grundval av ett ökat fysiskt och digitalt samarbete och en ökad fysisk och digital konnektivitet på regional nivå,
bs)
att göra unionens finansiering av yttre åtgärder mer enhetlig, effektiv, synlig och transparent, och därigenom främja unionens värderingar rättsstatsprincipen, kampen mot korruption och uppbyggandet av starka och effektiva demokratiska institutioner; att, när så är lämpligt, anpassa IPA III-finansieringen till målen för den europeiska gröna given,
bt)
att säkerställa ett lämpligt, rättvist och proportionellt resultatbaserat och resultatorienterat föranslutningsstöd som motsvarar stödmottagarnas behov av omvandling och hjälper dem att fullgöra sina skyldigheter i samband med EU-anslutningen; att prioritera specifika projekt som gynnar folken i de berörda länderna och att förbättra mottagarnas förmåga att tillgodogöra sig stödet,
bu)
att i högre grad samordna frågor som rör ekonomisk styrning med internationella finansinstitut och att förbättra det ömsesidiga samarbetet för att rationalisera stödinsatser och undvika dubbelfinansiering,
bv)
att i större utsträckning göra det makrofinansiella stödet beroende av framsteg som görs i kampen mot korruption och för respekten för rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna,
bw)
att undvika nedskärningar i den totala IPA-finansieringen som skulle kunna dels sakta ner EU-relaterade reformer och undergräva unionens kapacitet att uppfylla sina strategiska mål att stabilisera och omvandla anslutningsländerna och förbereda dem för de skyldigheter som ett medlemskap medför, dels kraftigt begränsa förmågan att hantera flera utmaningar som rör rättsstatsprincipen, försoning, regional integration och klimatförändringar, samt göra regionen ännu mer utsatt för inflytande från aktörer i tredjeland; att se till att det civila samhället får tillräckligt och kontinuerligt stöd,
bx)
att säkerställa att IPA III drivs av politiska prioriteringar som genom konkreta projekt har en direkt inverkan på människors liv, och att föranslutningsstödet fördelas på ett transparent, proportionellt och icke-diskriminerande sätt och grundas på stabila resultatindikatorer, med beaktande av mottagarländernas åtaganden och framsteg i fråga om att genomföra reformer,
by)
att stärka den resultatbaserade strategin med hjälp av en upphävandemekanism som säkerställer samstämdhet med instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI); att komplettera IPAIII-förordningen med en reformerad och förbättrad ”strategisk dialog” som säkerställer att Europaparlamentet hålls informerat och rådfrågas i god tid,
bz)
att upprätthålla den demokratiska ansvarsskyldigheten genom att säkerställa att Europaparlamentet deltar fullt ut i granskningen, tillsynen och den strategiska styrningen av utformningen, programplaneringen, kontrollen och utvärderingen av IPA III genom delegerade akter,
ca)
att göra EU:s stöd i regionen mer synligt och informera mer om det genom att stärka den strategiska kommunikationen och den offentliga diplomatin i syfte att förmedla unionens värden och lyfta fram mervärdet med EU-finansierade projekt och program; att utarbeta en gemensam kommunikationsstrategi i samarbete med länderna på västra Balkan; att ytterligare öka medvetenheten om fördelarna med processen för anslutning och enande på hela den europeiska kontinenten,
cb)
att insistera på att anslutningsländerna gradvis ska anpassa sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och gemensamma handelspolitik,
cc)
att avsevärt öka kommunikationen om EU-stöd, särskilt avseende det omfattande stöd som EU har gett västra Balkan i kampen mot covid-19-pandemin, och att säkerställa att mottagarna av detta stöd inte sprider desinformation och negativa uttalanden om EU:s åtgärder för att bekämpa covid-19,
cd)
att berömma länderna på västra Balkan för deras samarbete med EU i samband med uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP),
ce)
att fördöma tredjeländers agerande som syftar till att destabilisera och undergräva den demokratiska samhällsstyrningen på västra Balkan,
cf)
att fortsätta samarbetet för att bekämpa hybridhot, bland annat rysk propaganda,
cg)
att följa upp toppmötet 2020 mellan EU och västra Balkan för att utvärdera och omvärdera utvidgningsprocessen och göra den mer dynamisk, samt för att ge ny kraft åt anslutningsländernas omvandling,
ch)
att snabbt genomföra den reviderade utvidgningsmetoden så att anslutningsprocessen kan återupptas, och att bygga vidare på toppmötet för västra Balkan i Zagreb genom att anta förhandlingsramar och sammankalla regeringskonferenser för att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien.
ci)
Europaparlamentet framhåller de 15 villkor som Europeiska unionens råd har beslutat om och som Albanien måste ha uppfyllt före sin första regeringskonferens med EU:smedlemsstater.
cj)
att upprätthålla samarbetet med Förenade kungariket på västra Balkan, med beaktande av de brittiska banden med regionen och av gemensamma mål, från främjandet av rättsstatsprincipen och kampen mot organiserad brottslighet till terrorismbekämpning och andra mål för GSFP-uppdrag,
ck)
att intensifiera den politiska dialogen på hög nivå genom regelbundna toppmöten mellan EU och västra Balkan,
cl)
att genomföra rekommendationerna i 2019 års tematiska utvärdering av EU:s stöd för rättsstatsprincipen i grannskaps- och utvidgningsländer (2010–2017), samt att snabbt anta ett meddelande från kommissionen om åtgärdande av allvarliga rättsstatsproblem med hjälp av en mekanism för villkorlighet och reversibilitet,
cm)
att följa upp det betydande stödet till alla länder på västra Balkan för att tillgodose de omedelbara hälsomässiga och humanitära behov som följer av covid-19,
cn)
att fortsätta att stödja EU:skandidatländer och potentiella kandidatländer på västra Balkan när det gäller samordning av åtgärder mot covid‑19-utbrottet och lindring av de socioekonomiska konsekvenserna av utbrottet, och att anpassa åtgärderna till EU:s gemensamma ekonomiska krispaket, som har utarbetats tillsammans med internationella finansinstitut,
co)
att säkerställa att nuvarande och nästa fleråriga budgetram tillsammans med den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan ihög grad bidrar till återhämtningen efter covid-19, och underlättar ekonomisk tillväxt och integration med hjälp av bättre och hållbara digitala länkar och energi- och transportlänkar,
cp)
att se till att den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan inte främst finansieras med befintliga IPA-medel och därmed potentiellt absorberar finansiering till andra viktiga strategier och program; att helt och hållet anpassa planen till den europeiska gröna given, särskilt till EU:smål för minskade koldioxidutsläpp,
cq)
att prioritera västra Balkan i den nya garantin för yttre åtgärder och Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU+) inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI); att säkerställa en fördubbling i tillhandahållandet av bidrag genom investeringsramen för västra Balkan för att stödja utvecklingen av den privata sektorn, konnektivitet, digitalisering, den gröna agendan och sociala investeringar, och att väsentligt öka de finansiella garantierna för att stödja offentliga och privata investeringar i regionen genom garantiinstrumentet,
cr)
att utöka det geografiska tillämpningsområdet för Europeiska unionens solidaritetsfond, som redan omfattar folkhälsokriser, till att omfatta alla länder på västra Balkan,
2.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till anslutningsländernas regeringar och parlament.
–med beaktande av artikel132.2 och132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.Turismen är en sektorsövergripande näringsgren med stor inverkan på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social och hållbar utveckling.
B.Turismsektorn sysselsätter 22,6 miljoner människor, vilket motsvarar 11,2% av den totala sysselsättningen i EU, och bidrog med 9,5% till EU:s BNP 2019, varjämte den bidrar till att främja en väl avvägd regional struktur och är bra för den regionala utvecklingen. Minst 6,4miljoner arbetstillfällen är hotade i EU.
C.Liksom all mänsklig verksamhet påverkar turism och särskilt överturism såväl klimatförändringarna som miljön och ekonomin, i form av till exempel ökade föroreningar, förlust av biologisk mångfald, trängsel, kostnader för underhåll av infrastrukturen och stigande priser. Sektorn har visserligen gått in för snabbare framsteg i riktning mot att utveckla hållbar turism och säkerställa dess bidrag till de europeiska och internationella klimatmålen genom initiativ för utsläppsminskning.
D.Turismen har en invecklad värdekedja med många aktörer som har en direkt koppling till persontransporter.
E.Transport-, kultur- och turismsektorerna har drabbats hårdast av alla större ekonomiska sektorer av covid-19, så att massarbetslöshet drabbat framför allt säsongsarbetare och personer i utsatt ställning.
F.Hälsokrisen har slagit särskilt hårt mot kulturplatser och kulturarenor, festivaler och museer. Fyra av tio turister väljer resmål utgående från vilket kulturutbud det finns där.
G.Genom att anta meddelandet Turism och transport under 2020 och framåt () och turism- och transportpaketet den 13maj2020 tog kommissionen det första nödvändiga steget för att stödja våra värdefulla transport- och turismsektorers återhämtning från covid-19-utbrottet.
H.Tio år har gått sedan kommissionen i juni2010 antog meddelandet Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism ), vilket fastställer en strategi och en handlingsplan för turismen inom EU.
I.Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande 2009 har EU stödjande befogenheter, avsedda att samordna och komplettera åtgärder inom detta område gentemot medlemsstaterna(1).
Planer för den europeiska turismens och transportsektorns återhämtning efter covid-19-utbrottet
1.Europaparlamentet anser att både snabbt, kortsiktigt stöd och långsiktigt stöd till transport- och turismsektorerna är nödvändigt för att säkerställa deras överlevnad och konkurrenskraft, samtidigt som det absolut måste genomföras åtgärder för att ge turisterna förtroende för att på nytt öja resa till och inom Europa, för att ytterligare förluster inom sektorn ska minimeras och dess hållbarhet säkerställas på längre sikt. Parlamentet betonar att den aktuella krisen också ger oss en historisk chans att göra turismen i EU modernare och hållbarare och tillgängligare för personer med funktionsnedsättning och att öja anse den som ett industriellt ekosystem, med investeringsmål, humankapital, behov av teknisk innovation och resultatindikatorer, samt som en viktig sektor som skulle kunna bidra till att målen om klimatneutralitet för 2050 uppnås.
2.Europaparlamentet understryker att i dagens krisläge, då många transportföretag kämpar för att överleva, är det ytterst viktigt med ytterligare EU-investeringar i strategisk transportinfrastruktur. Parlamentet betonar att man i återhämtningsplanerna för transport, utöver stöd till att rädda befintliga transportsektorer, ö fokusera på innovativa tillväxtmöjligheter.
3.Europaparlamentet välkomnar dels meddelandet Med sikte på ett stegvist och samordnat återställande av den fria rörligheten och avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna – Covid-19, som antogs av kommissionen som en del av paketet, dels förslaget till ett stegvist och samordnat tillvägagångssätt för återgången till obegränsad fri rörlighet för personer. Parlamentet anhåller om en mekanism på EU-nivå för att fastställa vad som är en tillräckligt låg smittonivå, samt om att man ser till att denna nivå tillämpas enhetligt i hela EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja ett ”återupptagande av turismen” med en rekommendation om att lyfta fram ”hållbar turism” och på ett trovärdigt sätt certifiera företag och resmål som ligger i framkant med miljövänliga, socialt ansvarsfulla och ekonomiskt sunda resor och turism. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ som syftar till att säkerställa ett oavbrutet varuflöde, särskilt av livsmedel och medicintekniska produkter, i hela EU och alla initiativ som syftar till att säkerställa att EU:s inre marknad fungerar fullt ut, utan onödiga kontroller och förseningar.
4.Europaparlamentet upprepar vikten av principen om icke-diskriminering vid det successiva avskaffandet av inhemska och gränsöverskridande restriktioner samt ömsesidigt erkännande av de överenskomna åtgärderna på EU-nivå, och betonar att man måste undvika avtal mellan enskilda medlemsstater (så kallade turistkorridorer), som ytterligare skulle påverka ekonomin i de medlemsstater som hårdast drabbats av hälsokrisen, och särskilt deras turismsektor. Parlamentet oroar sig för att flera medlemsstater på sistone påfört ensidiga åtgärder som inte bara kan undergräva den inre marknadens funktion och bli till skada för flera miljoner unionsmedborgares liv, utan också bli ett ytterligare slag mot turism och förtroende. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att hindra att medlemsstaterna genomför några som helst diskriminerande åtgärder som inte motiveras av epidemiologiska skäl och leder till att Schengenområdets integritet ifrågasätts och förhindrar en snabb återhämtning för rese‑ och turismbranschen i Europa.
5.Europaparlamentet betonar att områden med turism i EU måste stödjas och främjas, bland annat genom attraktiva erbjudanden för besökare, förutsatt att epidemiläget i dessa områden liksom de sociala och hälsorelaterade förhållandena där faktiskt tillåter det. Parlamentet anser det väsentligt att allt vad hälsa, hygien och sanitet kräver, såsom social distansering, fullständigt respekteras och genomförs, både av företagen och deras kunder, för att besökare ska kunna garanteras trygga förhållanden. Parlamentet efterlyser att det införs enhetliga bedömningskriterier inom hela EU, för att det ska framgå vilka områden som är säkra för inresande och utresande turister. Parlamentet instämmer i att högsta möjliga säkerhet måste säkerställas och upprätthållas, och att driftskompatibel digital teknik skulle kunna användas för detta ändamål (t.ex. genom att det inrättas en specifik webbplats med information från kommissionen eller att de digitala innovationsknutpunkterna används) för att hjälpa rese- och turistbranschen och turisterna själva, varvid enskilda personers rätt till integritet och uppgiftsskydd ska respekteras. Parlamentet understryker att man ö utveckla ett system för tidig varning som effektivt varnar turister för eventuella hälsorisker på deras resmål så att karantäns- och evakueringsreglerna kan tillämpas omedelbart och på ett effektivt sätt.
6.Europaparlamentet erkänner de internationella resandenas vikt för vår turismsektor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se efter om det skulle gå att ta bort de begränsningar som utmed EU:s yttre gränser gäller för resor som inte är nödvändiga, utan att detta blir till hinder för folkhälsa och allmän säkerhet, varvid man ö ta hänsyn till epidemiläget i varje enskilt tredjeland och arbeta för ömsesidigt erkännande av åtgärder till skydd mot covid-19, särskilt inom luftfarten, i efterföljd av Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) normer och det gemensamma dokumentet från Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) med titeln ”Protokollet om hälsa i luftfartbranschen i samband med covid-19-pandemin: med dess operativa riktlinjer för hantering av flygresande och flygpersonal för att luftfarten snabbt ska kunna återställas i Europa, och yrkar på att de snabbt ska genomföras.
7.Europaparlamentet betonar att gränsarbetare och säsongsarbetare är viktiga för tillhandahållandet av tjänster inom turismsektorn och att detta bildar ett viktigt inslag i arbetet för ekonomisk återhämtning, och efterlyser åtgärder för uppmuntran av deras rörlighet och för skydd av deras rättigheter.
8.Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Covid 19: riktlinjer om att gradvis återställa transporttjänster och kommunikationer, liksom den vägledning som bygger på en ram av principer och en gemensam verktygslåda, som kommer att bidra till att transporttjänster av alla slag kan återupptas runt om i EU med hjälp av samordnade, icke-diskriminerande och proportionerliga åtgärder.
9.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att komma överens om tidsbegränsade, proportionerliga och icke-diskriminerande åtgärder som står i samklang med vetenskapens rön, för att underlätta trygg transitering och rörlighet från land till land, varvid grunden ö bestå i en gedigen riskbedömning och åtgärderna ö följa internationella normer som fastställts av sådana organ som Världshälsoorganisationen (WHO) eller Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Parlamentet framhåller att man måste säkerställa ömsesidigt erkännande av de åtgärder man kommit överens om på EU-nivå inför återupptagandet av resor inom EU och internationella resor. Parlamentet betonar vidare att man varken då man genomför spridningsbegränsande åtgärder eller lättar på dem får ge avkall på EU:s rigorösa normer för säkerhet och skydd i transportsammanhang.
10.Europaparlamentet understryker att screening är ett effektivt sätt att minska virusspridningen och att bygga upp förtroende i sådana fall där det inte är möjligt med social distansering, förutsatt att det finns snabba och tillförlitliga screeningmetoder till överkomligt pris. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med ECDC och medlemsstaterna regelbundet utvärdera förekomsten av tester som uppfyller dessa villkor och att i förekommande fall genomföra en samordnad upphandling för att garantera bästa möjliga villkor och pris. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att använda alla tillgängliga finansieringsmöjligheter för att se till att medborgarna kan testas kostnadsfritt.
11.Europaparlamentet betonar att reserestriktioner och gränskontroller ö upphävas för regioner, områden och medlemsstater där epidemiläget håller på att förbättras och blivit tillräckligt likartat, när en gång gemensamma kriterier införts för att bedöma detta. Parlamentet betonar att förbättringar av epidemiläget är utslagsgivande för att säkra resor och transporter ska kunna återupptas och turismen komma i gång på nytt. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att, i samråd med medlemsstaterna, undersöka genomförbarheten av och mervärdet med sådana hälsoscreeningsåtgärder som diagnostiska test (till exempel serologiska test eller test med testpinnar) och temperaturkontroller av passagerare som avreser från transportknutpunkter. Parlamentet efterlyser normer för och detaljerade protokoll om gemensamma hygienåtgärder inom de olika transportslagen. Parlamentet anser att varje transportföretag ö tillämpa enhetliga åtgärder på ett harmoniserat sätt så att man uppnår förutsägbarhet och tydlighet. Tekniska driftprotokoll ö vara ett krav för att säkerställa ett säkert resande.
12.Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Covid 19: EU-vägledning om successivt återupptagande av turisttjänster och hälsoprotokoll på etablissemang i besöksnäringen, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att dela med sig av denna vägledning med behöriga myndigheter på regional och lokal nivå. Parlamentet uppmanar här kommissionen och medlemsstaterna att ekonomiskt stödja rese- och turismsektorerna med att genomföra dessa åtgärder, i fullständigt samarbete med rese‑ och turismbranschen, och i linje med vad som eftersträvas med den europeiska gröna given och digitaliseringen.
13.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett EU-märke för säkerhetscertifiering, tillsammans med tydliga och effektiva sanitära protokoll som garanterar att högsta möjliga normer för hygien och säkerhet följs, såväl i EU:s turistanläggningar och etablissemang i resebranschen, som av EU:s näringsidkare inom dessa branscher, vilket ö ske i samarbete med medlemsstaternas offentliga myndigheter, berörda parter inom turismen och internationella organisationer och syfta till att uppmuntra genomförandet av särskilda åtgärder som baserar sig på EU:s vägledning och förbättrar förtroendet bland och säkerheten för resande som besöker EU:s medlemsstater, och stimulera återhämtningen inom sektorn.
14.Europaparlamentet uppmanar kommissionen dels att föreslå gemensamma EU-regler för villkoren för de vouchers som utfärdats till följd av covid-19, varvid en hög konsumentskyddsnivå ska upprätthållas och voucherna ha som villkor att de alltid frivilligt accepteras av konsumenterna och inte påverkar företagens skyldighet att inom den tidsram som unionsrätten föreskriver betala ut ersättning till personer som reser, så att voucherna blir mer flexibla, och således mer attraktiva och livskraftiga, dels att förhindra att genomförandet än en gång blir ett enda lapptäcke så att olika konsumenter behandlas olika och konkurrensen på marknaden för transporter och turism snedvrids. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft kommissionen att använda alla tillbudsstående medel för att säkerställa att unionsrätten efterlevs som sig ö och tillämpas enhetligt, och arbeta för att harmoniserade regler för frivilliga vouchers ska användas.
15.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det, utgående från erfarenheter med covid-19-krisen och liknande system i medlemsstaterna, går att inrätta ett europeiskt resegarantisystem där företagen kan trygga sin finansiella likviditet för att personer som reser ska garanteras både återbetalning och ersättning för hemresekostnader, tillsammans med rättvis kompensation för eventuella skador i händelse av konkurs. Parlamentet anser dessutom att resande ö rekommenderas att teckna reseförsäkring.
16.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra i gång en särskild informationskampanj i EU-regi om resande och turism, också med hjälp av en informationsapp för hela EU, för att främja resor inom EU, återge medborgarna deras förtroende för resor och turism under covid-19, undervisa turisterna om vilka hälso- och säkerhetsåtgärder som gäller och bygga upp hållbara och sammanhållningsfrämjande värden genom ett ”EU-varumärke för turism”. Parlamentet vill att begreppet ”säkra och smarta resmål” ska få stå i centrum, för att det ska säkerställas att vi får en turism som präglas av hållbarhet, ansvarsmedvetande och tillgänglighet.
17.Europaparlamentet begär att man inför en mekanism på EU-nivå för att inrätta en tröskel, baserad på vetenskapliga rön och tillförlitliga och enhetliga data, för att reserestriktioner ska kunna upphävas eller införas under säkra och betryggande former, samt att man etablerar en lämplig övervakningsnivå och förbereder en handlingsplan ifall epidemin skulle utvecklas negativt. Parlamentet framhåller här att det behövs en mer konkret och detaljerad handlingsplan för övervakning och utvärdering av den föreslagna strategin för att komma ur covid-19-krisen.
18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaternas offentliga myndigheter och berörda parter att samarbeta för att fastställa tydliga riktlinjer och handlingsplaner för beredskap inför en eventuell andra våg av pandemin, med smittoförebyggande åtgärder och kontrollåtgärder för rese- och turismsektorn, i och med att förlängda åtgärder för att begränsa rörelsefriheten förutsagts kunna minska BNP med 16% under detta år.
19.Europaparlamentet välkomnar Sureprogrammet, som hjälper medlemsstaterna att täcka kostnaderna för nationella system för korttidsarbete och för liknande åtgärder som gör det möjligt för företag att rädda arbetstillfällen inom turistnäringen. Parlamentet framhåller vidare att det måste investeras i initiativ för omskolning, utbildning i digitala färdigheter och sysselsättningsstöd, vilka kommer att hindra dagens pandemibetingade händelseutveckling med arbetsförluster och sociala skillnader.
Bättre solidaritet och samordning inom EU:s turismsektor
20.Europaparlamentet poängterar att man måste nå fram till en sannskyldig EU-politik för turism, vilket kommer att avsevärt bidra till att öka unionens konkurrenskraft inom denna sektor, främja samarbetet mellan medlemsstater och regioner och öppna möjligheter till ytterligare investeringar och innovationer inom sektorn. Parlamentet påminner om att överflödig lagstiftning inom den inre marknaden för turismtjänster måste undvikas för att självmotsägelser och överlappningar inom lagstiftningen ska fås bort och förhindras, och att detta ö ske genom att det säkerställs en bättre samordning av politik och lagstiftning som berör turismsektorn.
21.Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att ordna ett europeiskt toppmöte om turism under medverkan av EU-institutionerna, turismbranschen, regioner, städer och berörda parter, för att dryfta frågor om morgondagens europeiska turism, och stöder utvecklingen av en färdplan för 2050 i riktning mot ett hållbart, innovativt och motståndskraftigt europeiskt ekosystem för turism (”Europeisk agenda för turism 2050”). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att under 2021 anta en ny strategi och handlingsplan för turismen i EU, utgående från resultaten av denna dialog, för att EU, med hjälp av ett ”EU-varumärke för turism”, ska kunna förbli ett ledande resmål. Parlamentet betonar att denna långsiktiga strategi måste inkludera en plan för att digitalisera branschen och programmen för att återskapa turistområden, samt att strategin måste stödja en grön omställning i branschen genom att anta förfaranden och förnya infrastruktur och anläggningar. Parlamentet understryker att kommissionen noggrant ö övervaka att planen genomförs som sig ö.
22.Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om flexiblare regler för statligt stöd. Parlamentet vidhåller dock att det behövs dels livskraftiga projekt och konkurrenskraft, dels sociala normer och miljönormer, och dels en tydlig och sektorsspecifik vägledning inom sektorerna för transporter och turism för att möjliggöra en effektiv samordning mellan alla medlemsstater och för att säkerställa att nationella system för kompensation används på ett rättvist sätt, i rätt tid och med sinne för proportioner, samt att de åsätts tidsbegränsningar, för att förlusterna till följd av covid‑19-utbrottet ska kunna åtgärdas, utan oskäliga konkurrenssnedvridningar.
23.Europaparlamentet framhåller vikten av bättre samarbete mellan EU-myndigheter och nationella, regionala och lokala myndigheter och alla berörda parter, för att sektorsövergripande frågor med anknytning till turismen ska kunna åtgärdas. Parlamentet uppmanar här kommissionen att införa en EU-strategi för turism, med en mera konkret och detaljerad handlingsplan med mål på kort, medellång och lång sikt, bland vilka FN:s mål för hållbar utveckling ska ingå, och med förslag om att medlemsstaterna ska uppställa tydliga, strategiska och resultatorienterade mål. Parlamentet vidhåller att en bra strategi för hållbar turism måste antas i samarbete mellan parlamentet och medlemsstaterna, och att detta inkluderar åtgärder som ska tillämpas och följas av alla medlemsstater, branscher och turister.
24.Europaparlamentet betonar att det finns en god grund för ytterligare förhandlingar i förslaget till en återhämtningsplan för EU, som lades fram av kommissionen den27maj2020, och som omfattar en utökad långsiktig EU-budget (den fleråriga budgetramen 2021–2027) och ett nytt återhämtningsinstrument på 750 miljarder euro, som ö ha som villkor att strukturreformer genomförs och att miljönormer och sociala normer följs. Parlamentet välkomnar att turismen erkänts vara en av de ekonomiska verksamheter som drabbats hårdast av krisen med covid-19. Parlamentet konstaterar vad som anges i det nya återhämtningsinstrumentet, Next Generation EU, nämligen att turismens omsättning riskerar att minska med över 70% under andra kvartalet 2020, samtidigt som de grundläggande investeringsbehoven för turismen uppgår till 161miljarder euro, vilket innebär att turismens behov är de största inom alla olika ekosystem inom ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att i återhämtningspaketet fästa vederöligt avseende vid turismsektorn och att utfärda vägledning för att säkerställa snabb tillgång till finansiering utan att hindras av någon oskälig administrativ öda, i både de nu aktuella och de framtida programmen. Parlamentet poängterar här vikten av investeringar i denna sektor via faciliteten för återhämtning och resiliens, som kommer att göra det möjligt att utveckla en strategi för en hållbar, flexibel och konkurrenskraftig turismsektor i hela EU. Parlamentet anser att EU:s återhämtningsplan måste innefatta möjligheten att ge extra ekonomiskt stöd till turistbranschen i proportion till rese- och turistbranschernas bidrag till medlemsstaternas BNP.
25.Europaparlamentet beklagar att det i den kommande den fleråriga budgetramen (FBR20212027)) inte finns någon särskild budgetpost för hållbar turism, liksom att det i dag inte finns något konkret och målinriktat finansieringsinstrument på kort sikt som hjälp till sektorns återhämtning. Parlamentet betonar att man ö överväga att särbehandla de yttersta randområdena och öregioner och införa särskilda åtgärder för dem.
26.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt bistå företag och arbetstagare, bland dem också egenföretagare, inom sektorerna för transporter, kultur och turism, framför allt små och medelstora företag, och även makroföretag och familjedrivna företag med att hantera sin likviditet, hjälpa dem att bevara arbetstillfällen och minska onödiga administrativa ödor. Parlamentet efterlyser dessutom att det i nära dialog med arbetsmarknadens parter utarbetas en europeisk ram för arbetstagarna inom turistnäringens hela värdekedja och att den får omfatta alla typer av arbetstagare.
27.Europaparlamentet efterlyser en reviderad europeisk strategi för små och medelstora företag, där det skulle tas hänsyn till konsekvenserna av covid-19 för dessa företag och läggas fram konkreta återhämtningsinitiativ med en färdplan för stöd till dem med hjälp av minskad byråkrati, nedbantade kostnader för tillgång till finansiering och stimulans till investeringar i strategiska värdekedjor, i linje med den europeiska industripolitiken som bygger på ekosystem, den gröna given och den digitala omvandlingen. Parlamentet erinrar om att vi måste göra nödvändiga anpassningar för att kunna rätta oss efter nya åtgärder inom områdena hälsa och säkerhet och ställa avsevärda investeringar till förfogande för att säkerställa konsumenternas säkerhet och respekten för social distansering och andra förebyggande åtgärder. Parlamentet framhåller vikten av att det inrättas nätverk och kluster i hela EU, vilka kan föra med sig en harmonisering av bästa praxis, strategier och synergier inom sektorn för små och medelstora företag.
28.Europaparlamentet betonar att tusentals företag, särskilt små och medelstora företag, kämpar för att överleva, samtidigt som många av dem hotas av insolvens. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka utvecklingen och bedöma möjligheten till ökat krisstöd när det gäller de instrument som redan har tillkännagetts, genom att vidta lämpliga åtgärder till förhindrande av företagskonkurser.
På väg mot en framtidssäkrad turismsektor för EU
29.Europaparlamentet påpekar att turismsektorn är starkt beroende av transportsektorn och att bättre tillgänglighet till, hållbarhet hos och sammanlänkning av alla transportsätt, med bibehållen högsta säkerhetsnivå för alla samfärdsmedel (vägar, järnvägar, luftfart samt sjöfart till havs och på inre vattenvägar) således skulle bli till stor nytta för turismsektorn inom EU. Parlamentet betonar här att kommissionen, i samband med att 2021 är Europaåret för järnvägen och att utsläppen från transporter måste minskas, ö främja alla hållbara alternativa färdsätt.
30.Europaparlamentet betonar behovet av att främja hållbara färdsätt genom t.ex. ökat stöd till infrastruktur för cykelturism och nattåg. Parlamentet betonar vilka vinster ur synvinkel av ekonomi och miljö som hållbara transportsätt såsom cykling kan medföra för turismen, och uppmanar kommissionen att främja och investera i cykelinfrastruktur för att främja sådan turism.
31.Europaparlamentet poängterar att alla medlemsstater måste ha ett nät av utvecklad, modern, säker och hållbar infrastruktur för att underlätta resandet inom EU och göra medlemsstaterna i utkanten av EU mera tillgängliga för inomeuropeisk och internationell turism. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja återställandet av länkar som saknas inom de gränsöverskridande förbindelserna, att utföra kontroller av det befintliga infrastrukturnätets ändamålsenlighet och att föreslå omedelbara ytterligare åtgärder för de minst utvecklade områdena och avlägsna områden, som ofta har de minst utvecklade näten och som kräver särskild uppmärksamhet. Parlamentet konstaterar att gränsregionerna runt om i EU utgör 40% av EU:s territorium och har en tredjedel av EU:s befolkning. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna har en lämplig planering för att kunna slutföra hela stomnätet senast2030 och det övergripande nätet senast 2050, varvid det ö framgå vilken tidsplan som gäller och vilka budgetmedel som finns att tillgå och tyngdpunkten ö förläggas framför allt till gränsöverskridande sträckor, särskilt i medlemsstater som inte uppvisar framsteg på dessa områden, och att detta också ö innefatta det välbehövliga projektet med det gemensamma europeiska luftrummet som det i åratal stått stilla med på EU-nivå och som omedelbart skulle göra den europeiska luftfarten säker, ändamålsenlig och hållbar.
32.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det skulle gå att inrätta en krishanteringsmekanism för turismsektorn inom EU och vilken nytta en sådan skulle kunna föra med sig, för att på så sätt inte bara adekvat och skyndsamt bemöta det aktuella covid-19-utbrottet, utan också vidta förberedelser inför framtida utmaningar av liknande slag och omfattning. Parlamentet betonar att man måste ta med ekonomiska lösningar på finansieringsbrister på kort sikt och även ordna med ramar och strategier på medellång och lång sikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer utgående från bästa praxis inom turismsektorn med tanke på omfattande kriser som den aktuella pandemin och att underlätta utvecklingen och samordningen av lämpliga internetplattformar där berörda parter kan utbyta bästa praxis och dela med sig av information.
33.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att föreslå ett nytt europeiskt program för social turism som gör det möjligt för utsatta samhällsgrupper att använda nationella värdebevis för turister i anknutna etablissemang i andra medlemsstater som också erbjuder sina egna medborgare ett program för social turism. Parlamentet noterar att många medlemsstater genomför sådana program med utmärkta resultat, och anser att det skulle bli till stor nytta om programmen gjordes driftskompatibla på EU-nivå.
34.Europaparlamentet påpekar vikten av en gemensam EU-strategi för värnande av sektorns konkurrenskraft genom att förbättra dess strategi för information till allmänheten. Parlamentet framhåller vidare EU:s samordnande roll för turismsektorn, och att denna roll ö förbättras genom att det vidtas åtgärder som tillför ett EU‑mervärde och genom att utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna ytterligare underlättas. Parlamentet efterlyser lättnader i omotiverade administrativa ödor och skatteödor, stöd till företagsgrundande och främjande av gränsöverskridande försäljningar och tjänster.
35.Europaparlamentet framhåller vikten av internationellt samarbete inom rese- och turismbranschen och uppmuntrar EU-institutionerna att fortsatt främja dialog och samarbete med FN:s Världsturismorganisation (UNWTO).
36.Europaparlamentet anser att framväxten av ny teknik och ytterligare digitalisering skulle kunna göra resebranschen och turismsektorn åtskilligt attraktivare och att användarvänliga plattformar och nya företagsmodeller vore ägnade att förbättra sektorns tillväxt, konkurrenskraft och välmående. Parlamentet anser det därför som ytterst viktigt att sektorns nuvarande arbetskraft regelbundet utbildas och omskolas, med tyngdpunkten förlagd särskilt till digitala färdigheter och innovativ teknik.
37.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att pröva om det går att införa ett förfarande för viseringsansökningar på internet och samtidigt ha kvar det starka skyddet av europeiska gränser, eftersom ett sådant förfarande skulle kunna locka till sig allt fler internationella turister. Parlamentet konstaterar att covid-19-utbrottet avslöjat att man måste gå in för innovation och för ett nytänk i fråga om tillhandahållandet av tjänster, även sådana tjänster som möjliggör bättre direkta personkontakter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka möjligheterna att med hjälp av e‑viseringar som utfärdas på distans och till låga kostnader göra det möjligt för tredjelandsmedborgare som reser i seriöst syfte att utan tidsspillan få tillträde till Europas resmål, ifall dessa personer omfattas av viseringskrav och deras biometriska uppgifter i vilket fall som helst skulle öja samlas in, efter att in- och utresesystemet blivit fullt funktionsklart.
38.Europaparlamentet påpekar att man, genom att utgå från nya företagsmodeller, måste främja hållbar turism och bidra till sysselsättningsskapande, skydd och återställande av naturliga ekosystem och biologiska mångfald samt till tillväxt och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra det lättare för aktörer inom alla marknadssegment av turismen att få EU-finansiering, framför allt för smärre aktörer inom besöksnäringen, vilka måste ägnas särskild uppmärksamhet och få särskilt stöd. Parlamentet inskärper att sådan finansiering ö bli till stöd för en omläggning inom turismen i riktning mot produkter och tjänster som är mera hållbara, innovativa och motståndskraftiga och av högre kvalitet, och som ytterligare bidrar till att turismen blir hållbar och kännetecknas av att resandet förläggs också utanför turistsäsongen och att turistströmmarna är geografiskt utspridda. Parlamentet anser att det måste ordnas med stöd och samordning på unionsnivå för att förbättra förvaltningen av turismen på nationell, regional och lokal nivå, bland annat genom att det införs hållbarhetscertifiering av turismen. Parlamentet betonar att man måste arbeta för en omläggning från överturism till andra former av kulturturism och hållbar turism som respekterar vår miljö och vårt kulturarv.
39.Europaparlamentet framhåller turismens betydelse för vissa länder och geografiska områden i EU, där tjänster med anknytning till turismen ofta är en viktig sysselsättningstryggande faktor och en av ortsbornas huvudsakliga inkomstkällor. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram skräddarsydda åtgärder i samband med att den fria rörligheten och samfärdseln mellan de yttersta randområdena och öarna och EU:s fastland återställs. Parlamentet påpekar att särskilda förbindelseleder och kompletterande ekonomiskt och administrativt stöd är av yttersta vikt för dessa områden. Parlamentet betonar att kust- och havsområden måste få stå i centrum för EU strategi och initiativ för turismen, också i form av finansieringsmöjligheter och verktyg för säljfrämjande och information, varjämte de relevanta marknadernas funktion måste stärkas genom att det i samarbete med berörda parter och myndigheter på destinationsorterna utvecklas specialanpassade strategier. Parlamentet erinrar om att det måste ges stöd till familjeföretag som utvecklar lokala eller regionala marknader och främjar lokal turism, eftersom de står för en avsevärd del av sysselsättningen inom den privata sektorn i Europa och är de platser där en kultur av företagande helt naturligt växer fram.
40.Europaparlamentet påminner om att kulturturismen står för 40 % av alla turism i EU och att 68 % av européerna uppger att förekomsten av kulturarv, såsom kulturvägar, bland annat Sankt Jakobs väg (”Camino de Santiago”), som år 2021 kommer att fira ett jubileumsår eller ett Jakobsår, spelar en roll när de väljer semesterresmål(2). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå att medlemsstaterna i nästa arbetsplan för kultur uppställer klara strategiska och verksamhetsanknutna resultatorienterade mål och förbättrar den nuvarande strategiska ramen för kulturen. Parlamentet betonar att investeringar i kulturplatser ö anses och behandlas som en resurs som förbättrar konkurrenskraften och tillväxten på det lokala planet, varvid man dock inte ö glömma att de har ett egenvärde, såsom delar av vårt kulturarv vilka måste skyddas, framför allt mot klimatförändringar och överturism. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka den ekonomiska hållbarheten för kulturplatser som finansieras av Eruf, och att uppmuntra till utveckling av finansieringssystem baserade på privata medel. Parlamentet efterlyser dessutom en utökning av budgeten för DiscoverEU, ett program som kan märkbart främja turism bland unga. Parlamentet understryker särbehoven hos de kulturinstitutioner som tar emot statligt stöd under denna återhämtningsperiod, eftersom de måste säkerställa besökarnas säkerhet och upprätthålla sin ekonomiska modell. Parlamentet uppmanar kommissionen att finna alternativa mekanismer till stöd för kulturarbetare som är starkt beroende av en fungerande turism.
41.Europaparlamentet poängterar nyttan med landsbygdsturism och jordbruksrelaterad miljöturism, och uppmanar kommissionen att ytterligare främja och stödja initiativ som skulle föra med sig ytterligare inkomstkällor för landsbygdsområden, skapa arbetstillfällen, förhindra avfolkning och ge ökad samhällsnytta. Parlamentet betonar vilken roll Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) kan spela, särskilt programmet Leader, såsom stöd till initiativ för lokal turism och landsbygdsturism, och yrkar på att detta program ska få tillräckliga anslag för programperioden 2021–2027. Parlamentet betonar att lantgårdsturismen måste få en starkare ställning inom landsbygdsområden, så att jordbrukare, särskilt småbrukarna, får flera inkomstkällor, så att inte gårdar blir öde och landsbygden avfolkas och så att ekonomin på landsbygden får stöd. Parlamentet betonar här att ett särskilt anslag måste avsättas för lantgårdsturismen, som är väsentlig för diversifieringen av jordbrukarnas inkomster och för landsbygdsområdenas utveckling.
42.Europaparlamentet påpekar vikten av hälsoturism, som innefattar medicinsk turism, friskvårdsturism och spaturism. Parlamentet uppmanar kommissionen att, om så är lämpligt, främja sådan medicinsk turism i Europa som tar sikte på hälsobevarande, badortsvistelser, hållbar turism och vistelser i bergstrakter. Parlamentet påpekar att det behövs ytterligare investeringar i att förbättra infrastrukturen för hållbar turism och att semesterorter i Europa måste profilera sig bättre som resmål för spaturism och friskvårdsturism. Parlamentet uppmanar kommissionen att föranstalta om ytterligare, vetenskapligt baserade, finansieringsmöjligheter, eftersom medicinsk turism kan bidra till lägre hälsovårdskostnader genom förebyggande åtgärder och minskad läkemedelsförbrukning och ytterligare skulle förbättra hållbarheten och arbetskvaliteten.
43.Europaparlamentet understryker att den åldrande befolkningen måste få tillgång till rese- och turismtjänster, vilket också gäller för personer med funktionsnedsättning och funktionsbegränsning, Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktiva driva på den nu pågående utvecklingen av Internationella standardiseringsorganisationens standard för turisttjänster med högre tillgänglighet och att se till att den genomförs skyndsamt och korrekt när den väl antagits, samt att tjänsteleverantörerna följer de relevanta tillgänglighetsstandarder som redan införts eller håller på att genomföras. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att arbeta för att underlätta ett genomförande och erkännande av EU-intyget om funktionsnedsättning på så bred bas som möjligt.
44.Europaparlamentet understryker den betydelsefulla roll idrotten spelar för turismen och påminner om att viktiga idrottsevenemang och idrottstävlingar gör Europas regioner attraktiva för turister. Parlamentet understryker de möjligheter som följer av att idrottare och åskådare reser till sportevenemang, eftersom detta kan locka turister till även de mest avlägsna områdena. Parlamentet understryker betydelsen för hela turistnäringen och ekonomin som helhet av Europas matturism, kulinariska rutter och besöksnäring. Parlamentet betonar därför att ovanstående måste integreras i den övergripande turiststrategin.
o oo
45.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionens ordförande, Europeiska rådets ordförande och rådets tjänstgörande ordförandeskap.
Administrativt samarbete i fråga om beskattning: uppskjutande av vissa tidsfrister på grund av covid-19-pandemin*
149k
46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 juni 2020 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU för att åtgärda det akuta behov av att skjuta upp vissa tidsfrister för inlämning och utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som följer av covid-19-pandemin ( – C9-0134/2020 – )
(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution,
–med beaktande av kommissionens förslag till rådet (),
–med beaktande av artiklarna113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C9-0134/2020),
—med beaktande av artiklarna 82 och 163 i arbetsordningen,
1.Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
3.Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
4.Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
5.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Kommissionens förslag
ÄԻԲ
ÄԻԲ 2 Förslag till direktiv Skäl 5
(5)Vid fastställandet av uppskjutandets längd måste det beaktas att syftet är att hantera en exceptionell situation och att den etablerade strukturen och funktionen hos direktiv 2011/16/EU inte ö rubbas. Uppskjutandets längd ö således stå i proportion till de svårigheter som covid-19-pandemin innebär för inlämning och utbyte av upplysningar.
(5)Vid fastställandet av uppskjutandets längd måste det beaktas att syftet är att hantera en exceptionell situation. Unionens politik för bekämpning av skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering genom informationsutbyte mellan skatteförvaltningar får inte undergrävas, och därför ö den etablerade strukturen och funktionen hos direktiv 2011/16/EU inte rubbas. Uppskjutandets längd ö således stå i proportion till de svårigheter som covid-19-pandemin innebär för inlämning och utbyte av upplysningar.
ÄԻԲ 3 Förslag till direktiv Skäl 6
(6) Med tanke på den rådande osäkerheten om utvecklingen av covid-19-pandemin ö det också föreskrivas en möjlighet till ytterligare en förlängning av perioden för inlämning och utbyte av upplysningar. Detta skulle bli nödvändigt om den exceptionella situationen med allvarliga folkhälsorisker orsakade av covid-19-pandemin kvarstår under en del av eller hela uppskjutandeperioden och om medlemsstaterna blir tvungna att antingen införa nya eller fortsätta med befintliga nedstängningsåtgärder. En sådan förlängning ö inte rubba den etablerade strukturen och funktionen hos rådets direktiv 2011/16/EU. Den ö snarare vara begränsad och fastställd i förväg i proportion till de praktiska svårigheter som den tillfälliga nedstängningen orsakar. Förlängningen ö inte inverka på de väsentliga delarna av skyldigheten att rapportera och utbyta upplysningar enligt detta direktiv. Det är endast uppskjutandet av tidsfristen för att uppfylla dessa skyldigheter som ö kunna förlängas, samtidigt som det säkerställs att alla upplysningar som ska utbytas slutligen blir föremål för utbyte.
ܳٲå
ÄԻԲ 4 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 2 Direktiv 2011/16/EU Artikel 27b
Artikel 27b Förlängning av uppskjutandeperioden Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 27c med avseende på att förlänga perioden för inlämning och utbyte av upplysningar i enlighet med artikel 8ab.12 och 8ab.18 och artikel 27a med högst tre ytterligare månader. Kommissionen får endast anta den delegerade akt som avses i första stycket om den exceptionella situationen med allvarliga folkhälsorisker orsakade av covid-19-pandemin kvarstår under en del av eller hela uppskjutandeperioden och medlemsstaterna måste införa nedstängningsåtgärder.
ܳٲå
ÄԻԲ 5 Förslag till direktiv Artikel 1 – led 2 Direktiv 2011/16/EU Artikel 27
Artikel 27c Utövande av delegeringen 1.Befogenheten att anta den delegerade akt som avses i artikel 27b ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i den här artikeln. 2.Befogenheten att anta den delegerade akt som avses i artikel 27b ges till kommissionen endast för perioden för uppskjutande av tidsfristerna för inlämning och utbyte av upplysningar i enlighet med artikel 8ab.12 och 8ab.18 och artikel 27a. 3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 27b får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av en delegerad akt som redan har trätt i kraft. 4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. 5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den delge rådet denna. Delgivningen av en delegerad akt till rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas. 6.Den delegerade akt som antas i enlighet med artikel 27b ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge rådet inte invänder. Rådet får invända mot den delegerade akten inom fem arbetsdagar efter det att den delgetts. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att rådet har delgett den sitt beslut om att invända. 7.Europaparlamentet ska informeras om kommissionens antagande av en delegerad akt och om rådets eventuella invändning mot denna och återkallelse av delegeringen av befogenheter.
ܳٲå
Exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Ejflu för att hantera covid-19-utbrottet (ändring av förordning (EU) nr 1305/2013) ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 juni 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller en särskild åtgärd för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att hantera covid-19-utbrottet ( – C9-0128/2020 – )
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen )
Europaparlamentet utfärdar denna resolution,
–med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (),
–med beaktande av artikel294.2 och artiklarna 42 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0128/2020),
—med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
–med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),
–med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den4juni 2020 att godkänna denna ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
–med beaktande av artiklarna 59 och 163 i arbetsordningen.
1.Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 19 juni 2020 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/… om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller en särskild åtgärd för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att hantera covid-19-utbrottet
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2020/872.)
Europeiska medborgarinitiativet: tillfälliga åtgärder vad gäller de tidsfrister för processer för insamling, kontroll och granskning med hänsyn till covid-19-utbrottet ***I
143k
46k
Europaparlamentets ändringar antagna den 19 juni 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av tillfälliga åtgärder vad gäller de tidsfrister för processer för insamling, kontroll och granskning avseende det europeiska medborgarinitiativet som föreskrivs i förordning (EU) 2019/788 ( – C9-0142/2020 – )(1)
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Kommissionens förslag
ÄԻԲ
ÄԻԲ 6 Förslag till förordning Skäl 1
(1)Den 11 mars 2020 tillkännagav Världshälsoorganisationen att covid-19-utbrottet hade blivit en världsomspännande pandemi. Medlemsstaterna har på ett dramatiskt och exceptionellt sätt drabbats av konsekvenserna av pandemin. De har vidtagit en rad restriktionsåtgärder för att stoppa eller bromsa spridningen av covid-19, inklusive nedstängningsåtgärder för att begränsa den fria rörligheten för sina medborgare, förbud mot offentliga evenemang och stängning av affärer, restauranger och skolor. Dessa åtgärder har lett till att det offentliga livet i det närmaste har upphört i nästan alla medlemsstater.
(1)Den 11 mars 2020 tillkännagav Världshälsoorganisationen att covid-19-utbrottet hade blivit en världsomspännande pandemi. Medlemsstaterna har på ett dramatiskt och exceptionellt sätt drabbats av konsekvenserna av pandemin. De har vidtagit en rad restriktionsåtgärder för att stoppa eller bromsa spridningen av covid-19, inklusive nedstängningsåtgärder för att begränsa den fria rörligheten för sina medborgare, förbud mot offentliga evenemang och stängning av affärer, restauranger och skolor. Dessa åtgärder har lett till att det offentliga livet har upphört i nästan alla medlemsstater.
ÄԻԲ 7 Förslag till förordning Skäl 6
(6)Medlemsstaterna har meddelat att de endast gradvis kommer att lätta på de restriktioner som infördes genom åtgärderna för att hantera covid-19-pandemin, i syfte att övervaka och kontrollera folkhälsosituationen. En förlängning av perioden för insamling av stödförklaringar med sex månader från och med den 11 mars 2020, då Världshälsoorganisationen tillkännagav att utbrottet hade blivit en pandemi, är därför lämplig. Förlängningen grundas på antagandet att en majoritet av medlemsstaterna eller ett antal medlemsstater som utgör mer än 35 % av unionens befolkning åtminstone under de första sex månaderna efter den 11 mars 2020 kommer att tillämpa åtgärder som i hög grad inskränker organisatörernas möjligheter att genomföra lokala kampanjer och samla in stödförklaringar i pappersform. Insamlingsperioden för initiativ för vilka insamlingen pågick den 11 mars 2020 ö därför förlängas med sex månader. Om insamlingsperioden för ett initiativ startade efter den 11 mars ö den perioden förlängas proportionellt.
(6)Medlemsstaterna har meddelat att de endast gradvis kommer att lätta på de restriktioner som infördes genom åtgärderna för att hantera covid-19-pandemin, i syfte att övervaka och kontrollera folkhälsosituationen. En förlängning av perioden för insamling av stödförklaringar med sex månader från och med den 11 mars 2020, då Världshälsoorganisationen tillkännagav att utbrottet hade blivit en pandemi, är därför lämplig. Förlängningen grundas på antagandet att minst en ä av medlemsstaterna eller ett antal medlemsstater som utgör mer än 35 % av unionens befolkning åtminstone under de första sex månaderna efter den 11 mars 2020 kommer att tillämpa åtgärder som i hög grad inskränker organisatörernas möjligheter att genomföra lokala kampanjer och samla in stödförklaringar i pappersform. Insamlingsperioden för initiativ för vilka insamlingen pågick den 11 mars 2020 ö därför förlängas med sex månader. Om insamlingsperioden för ett initiativ startade efter den 11 mars ö den perioden förlängas proportionellt.
ÄԻԲ 8 Förslag till förordning Skäl 7
(7)Eftersom det är svårt att förutse när pandemin upphör i unionen ö kommissionen ges befogenhet att anta ԴdzöԻٱ för att ytterligare förlänga insamlingsperioden för initiativ där insamlingsperioden fortfarande pågår den 11 september 2020 om de exceptionella omständigheterna till följd av covid-19-pandemin fortfarande föreligger. Den förlängning av insamlingsperioden med sex månader som föreskrivs genom den här förordningen ö ge kommissionen tillräckligt med tid att besluta huruvida en ytterligare förlängning av insamlingsperioden är motiverad. Befogenheten ö också göra det möjligt för kommissionen att anta ԴdzöԻٱ för att förlänga insamlingsperioden i händelse av en ny folkhälsokris kopplad till ett nytt utbrott av covid-19, om en majoritet av medlemsstaterna eller ett antal medlemsstater som utgör mer än 35 % av unionens befolkning har vidtagit åtgärder som sannolikt har samma effekt.
(7)Eftersom det är svårt att förutse när pandemin upphör i unionen ö kommissionen ges befogenhet att anta ԴdzöԻٱ för att ytterligare förlänga insamlingsperioden för initiativ där insamlingsperioden fortfarande pågår den 11 september 2020 om de exceptionella omständigheterna till följd av covid-19-pandemin fortfarande föreligger. Den förlängning av insamlingsperioden med sex månader som föreskrivs genom den här förordningen ö ge kommissionen tillräckligt med tid att besluta huruvida en ytterligare förlängning av insamlingsperioden är motiverad. Befogenheten ö också göra det möjligt för kommissionen att anta ԴdzöԻٱ för att förlänga insamlingsperioden i händelse av en ny folkhälsokris kopplad till ett nytt utbrott av covid-19, under förutsättning att minst en ä av medlemsstaterna eller ett antal medlemsstater som utgör mer än 35 % av unionens befolkning har vidtagit åtgärder som sannolikt har samma effekt.
ÄԻԲ 9 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1 – stycke 2a (nytt)
Kommissionen ska informera organisatörerna och medlemsstaterna om den förlängning som beviljats för varje berört initiativ och offentliggöra sitt beslut i det register på internet som avses i artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/788.Den ska också offentliggöra förteckningen över alla sådana initiativ och den nya insamlingsperioden för varje initiativ i Europeiska unionens officiella tidning.
ÄԻԲ 10 Förslag till förordning Artikel 2 – led 2 – stycke 1
(2)Kommissionen får anta ԴdzöԻٱ för att förlänga den längsta insamlingsperioden för de initiativ som avses i punkt 1 om en majoritet av medlemsstaterna eller ett antal medlemsstater som utgör mer än 35 % av unionens befolkning efter den 11 september 2020 fortsätter att tillämpa åtgärder för att hantera covid-19-pandemin som i hög grad inskränker organisatörernas möjlighet att samla in stödförklaringar i pappersform och att informera allmänheten om sina pågående initiativ.
(2)Kommissionen får anta ԴdzöԻٱ för att förlänga den längsta insamlingsperioden för de initiativ som avses i punkt 1 om minst en ä av medlemsstaterna eller ett antal medlemsstater som utgör mer än 35 % av unionens befolkning efter den 11 september 2020 fortsätter att tillämpa åtgärder för att hantera covid-19-pandemin som i hög grad inskränker organisatörernas möjlighet att samla in stödförklaringar i pappersform och att informera allmänheten om sina pågående initiativ.
ÄԻԲ 11 Förslag till förordning Artikel 2 - punkt 2 - stycke 2
Kommissionen får anta ԴdzöԻٱ för att förlänga den längsta insamlingsperioden för initiativ för vilka insamlingen pågår vid ett nytt utbrott av covid-19 som kräver att en majoritet av medlemsstaterna eller ett antal medlemsstater som utgör mer än 35 % av unionens befolkning tillämpar åtgärder som påverkar dem som organiserar dessa initiativ i samma utsträckning.
Kommissionen får anta ԴdzöԻٱ för att förlänga den längsta insamlingsperioden för initiativ för vilka insamlingen pågår vid ett nytt utbrott av covid-19 om minst en ä av medlemsstaterna eller ett antal medlemsstater som utgör mer än 35 % av unionens befolkning tillämpar åtgärder som påverkar dem som organiserar dessa initiativ i samma utsträckning.
ÄԻԲ 12 Förslag till förordning Artikel 2 - punkt 2 - stycke 3
Dessa ԴdzöԻٱ ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 6.2 och ska innehålla uppgifter om vilka initiativ som berörs ochom det nya slutdatumet för deras insamlingsperiod.
De ԴdzöԻٱ som avses i första och andra styckena ska innehålla uppgifter om de initiativ för vilka insamlingsperioden förlängs samt det nya slutdatumet för deras insamlingsperiod och resultaten av den bedömning som avses i femte stycket.
De ԴdzöԻٱ som avses i denna punkt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel6.2.
ÄԻԲ 13 Förslag till förordning Artikel 2 - punkt 2 - stycke 5
I syfte att bedöma huruvida kraven i första och andra stycket är uppfyllda ska medlemsstaterna på begäran ge kommissionen information om de åtgärder de har vidtagit eller planerar att vidta för att hantera covid-19-pandemin.
Medlemsstaterna ska på begäran ge kommissionen information om de åtgärder de har vidtagit eller planerar att vidta för att hantera covid-19-pandemin eller för att hantera ett nytt utbrott av covid-19.
I syfte att bedöma huruvida kraven i första och andra styckena är uppfyllda ska kommissionen anta ԴdzöԻٱ som fastställer detaljerade kriterier för en sådan bedömning.
ÄԻԲ 14 Förslag till förordning Artikel 4 - punkt 1
(1)Om Europaparlamentet eller kommissionen efter den 11 mars 2020 har stött på svårigheter med att anordna en offentlig utfrågning eller ett möte med organisatörer på grund av de åtgärder som har vidtagits för att hantera covid-19-pandemin av den medlemsstat där dessa institutioner planerar att anordna utfrågningen eller mötet ska de, trots vad som anges i artiklarna 14.2 och 15.1 iförordning (EU) 2019/788, anordna utfrågningen eller mötet så snart folkhälsosituationen i den berörda medlemsstaten gör det möjligt att göra detta.
(1)Om Europaparlamentet eller kommissionen efter den 11 mars 2020 har stött på svårigheter med att anordna en offentlig utfrågning eller ett möte med organisatörer på grund av de åtgärder som har vidtagits för att hantera covid-19-pandemin av den medlemsstat där dessa institutioner planerar att anordna utfrågningen eller mötet ska de, trots vad som anges i artiklarna 14.2 och 15.1 iförordning (EU) 2019/788, anordna utfrågningen eller mötet så snart folkhälsosituationen i den berörda medlemsstaten gör det möjligt att göra detta eller, ifall organisatörerna går med på att delta i utfrågningen eller mötet på distans, så snart de kan enas med institutionerna om ett datum för utfrågningen eller mötet.
Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen.
Protesterna mot rasism till följd av George Floyds död
149k
51k
Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om protesterna mot rasism till följd av George Floyds död ()
–med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt andrastrecksatsen och strecksatserna4–7 i ingressen, artikel2, artikel3.3 andra stycket samt artikel6,
–med beaktande av artiklarna10 och19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
–med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna1, 2, 3, 4, 5 och21,
–med beaktande av rådets direktiv2000/43/EG av den 29juni2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(1),
–med beaktande av rådets rambeslut2008/913/RIF av den28november2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(2),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv2012/29/EU av den 25oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut2001/220/RIF(3),
–med beaktande av rapporten från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) om de grundläggande rättigheterna 2020, Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering (EU-MIDISII) som offentliggjordes av FRA i december2017, FRA:s undersökningar Being black in the EU som offentliggjordes den 23november2018 respektive den 15november2019, och FRA:s rapport om erfarenheter av rasdiskriminering och rasistiskt våld bland personer av afrikanskt ursprung i EU.
–med beaktande av sin resolution av den 16januari2019 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2017(4),
–med beaktande av sina tidigare resolutioner om rasism och hat mot minoriteter i världen,
–med beaktande av sin resolution av den 26mars2019 om grundläggande rättigheter för personer av afrikansk härkomst i Europa(5),
–med beaktande av sin resolution av den 14februari2019 om rätten till fredliga protester samt rimlig användning av våld(6),
–med beaktande av inrättandet i juni2016 av EU:s högnivågrupp för bekämpande av rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans,
–med beaktande av de allmänna politiska rekommendationerna från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI),
–med beaktande av videopresskonferensen som hölls med vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik den 2juni2020 efter George Floyds död,
–med beaktande av diskussionen i underutskottet för mänskliga rättigheter den 5juni2020 om fallet George Floyd,
–med beaktande av FRA-publikationen Preventing unlawful profiling today and in the future: a guide (en vägledning om förebyggande av olaglig profilering i dag och i framtiden) av den 5december2018,
–med beaktande av protokoll nr12 till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som förbjuder diskriminering,
–med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation av den19september2001 om den europeiska yrkesetiska koden för polisen,
–med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från1948,
–med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från1966,
–med beaktande av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering och de allmänna rekommendationerna från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering,
–med beaktande av uttalandet av den 28maj2020 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, med ett fördömande av dödandet av GeorgeFloyd,
–med beaktande av uttalandet av den 5juni2020 från de oberoende experterna knutna till särskilda förfaranden inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter om protesterna mot systemisk rasism i Förenta staterna,
–med beaktande av Durbanförklaringen och handlingsprogrammet från 2002 och dess uppföljning, samt den rapport som FN:s särskilda rapportör om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans författat på temat bekämpning av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans,
–med beaktande av det internationella årtiondet för människor av afrikansk härstamning,
–med beaktande av Förenta staternas konstitution,
–med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.Den 25 maj 2020 greps George Floyd, en 46-årig afroamerikansk man, i Minneapolis, Minnesota, anklagad för att ha använt en falsk sedel, och dog sedan efter att en vit polisman hade tryckt sitt knä mot hans hals i 8minuter och 46sekunder. George Floyd sade flera gånger att han inte kunde andas.
B.George Floyds död är ännu ett av en rad fall där poliser använt överdrivet och dödligt våld, och har lett till massiva demonstrationer och protester mot rasism och polisbrutalitet både i Förenta staterna och runt om i världen.
C.Efter de massiva protesterna ändrades åtalet mot polismannen Derek Chauvin från mord av tredje graden utan uppsåt att döda till mord av andra graden och dråp, gärningar för vilka det sammanlagda straffet är fängelse i högst 35år. Tre andra poliser som var med vid gripandet av George Floyd avskedades och har åtalats för medhjälp.
D.Våld och skadegörelse kommer inte att lösa problemet med djupt rotad diskriminering och måste med kraft fördömas. Demonstranterna måste uttrycka sina krav på rättvisa på ett fredligt sätt och polisen och andra delar av ordningsmakten måste avhålla sig från att ytterligare trappa upp det spända läget genom användning av övervåld.
E.Demonstrationerna till följd av George Floyds död har föregåtts av en lång historia av demonstrationer mot polisbrutalitet och rasism i Förenta staterna. I Förenta staterna utgör svarta och mörkhyade uppemot 40procent av de intagna på landets fängelser, medan de utgör 13procent av den totala befolkningen. Dödligheten för personer i polisförvar i Förenta staterna är sex gånger högre för svarta än för vita, och tre gånger högre för latinamerikaner(7), liksom användningen av överdrivet eller dödligt våld, som har drabbat mörkhyade i oproportionellt stor utsträckning.
F.Några enskilda våldsincidenter inträffade under demonstrationerna, bland annat i Minneapolis.
G.President Trump satte in nationalgardet.
H.Denna svarsåtgärd och den amerikanske presidentens provocerande retorik, inbegripet hotet om att sätta in armén om de pågående demonstrationerna inte upphörde, tjänade endast till att öka intensiteten i demonstrationerna.
I.CNN-reportern Omar Jimenez och hans kollegor greps när de bevakade demonstrationerna i Minneapolis. De släpptes senare, efter att det bekräftats att de utgjorde medierepresentanter. Ett stort antal journalister hindrades från att fritt rapportera om demonstrationerna trots att de hade sina presslegitimationer klart synliga. Dussintals attackerades av polisen på plats och fick i några fall allvarliga skador till följd av detta.
J.EU har åtagit sig att respektera yttrande- och informationsfriheten samt mötes- och föreningsfriheten. Enligt rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens domstols måste alla inskränkningar av de grundläggande rättigheterna respektera principerna om laglighet, nödvändighet och proportionalitet.
K.Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet, såsom föreskrivs iartikel10 i Europakonventionen.
L.I enlighet med artikel 4.2 i EU-fördraget ska unionen ”respektera [medlemsstaternas] väsentliga statliga funktioner, särskilt funktioner vars syfte är att hävda deras territoriella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. I synnerhet ska den nationella säkerheten också i fortsättningen vara varje medlemsstats eget ansvar”.
M.Efter George Floyds död och demonstrationerna i Förenta staterna marscherade tusentals människor i europeiska städer och andra städer runt om i världen till stöd för de amerikanska demonstrationerna och mot rasism tillsammans med rörelsen Black Lives Matter, som inte är någon ny rörelse.
N.I vissa av EU:s medlemsstater stärkte demonstrationerna rörelsen mot rasism riktad mot svarta och mörkhyade, och ledde också till att Europas koloniala förflutna och dess roll i den transatlantiska slavhandeln lyftes fram. Dessa orättvisor och brott mot mänskligheten ö erkännas på EU-nivå och nationell nivå och ö hanteras inom ramen för olika institutioner och inom utbildning.
O.Vissa i världssamfundet förkastade i kraftiga ordalag den överdrivna användningen av våld, fördömde alla former av våld och rasism och krävde att alla sådana incidenter hanteras utan dröjsmål, på ändamålsenligt sätt och med full respekt för rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. EU-institutionernas ledare ö offentligt och förbehållslöst fördöma den rasism och polisbrutalitet som lett till George Floyds och andra människors död.
P.Demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna utgör nyckelprinciper som fastställs i unionsrätten. Dessa gemensamma principer och värden ö förena oss i kampen mot orättvisor, rasism och diskriminering i alla former.
Q.Rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet som fastställs i fördragen och i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, och den ö respekteras till fullo.
R.Enligt artikel 21.1 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna ska all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, öd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning vara förbjuden.
S.EU:s motto ”Förenade i mångfalden” omfattar inte bara nationalitet, utan också alla ovannämnda grunder.
T.Rasism är ett problem som förekommer i hela världen, och rasistiska och främlingsfientliga attityder dröjer sig envetet kvar överallt i världen.
U.Den strukturella rasismen avspeglas också i socioekonomisk ojämlikhet och fattigdom, och dessa faktorer samverkar och förstärker varandra. Detta är särskilt synligt på arbetsmarknaden, där de med otryggast anställningar är färgade, men också på bostadsmarknaden och i utbildningen. Insatser för jämlikhet och mot strukturell rasism måste gå hand i hand och hanteras systematiskt.
V.Enligt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter är diskriminering och trakasserier på grund av ras fortfarande vanligt förekommande i hela Europeiska unionen(8). Minoriteter i fråga om ras och etniskt ursprung utsätts för trakasserier, våld och hatpropaganda, både på och utanför nätet, och de utsätts även för strukturell diskriminering inom EU på alla områden, till exempel bostäder, hälso- och sjukvård, sysselsättning och utbildning.
W.I undersökningen från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) rapporterades det att de rasifierade grupper som i högst grad utsätts för rasism och diskriminering i Europa på grund av etnisk bakgrund eller invandrarbakgrund är romer, personer från Nordafrika och personer från de afrikanska länderna söder om Sahara9. Det rapporteras också i FRA-undersökningar om omfattande diskriminering och rasism mot muslimer(9) och judar(10)(11).
X.Attityder som ger uttryck för rasism och främlingsfientlighet välkomnas av opinionsbildare och politiker i hela EU, vilket bidrar till ett samhällsklimat som är en god grogrund för rasism, diskriminering och hatbrott. Detta klimat underblåses ytterligare av populistiska och extremistiska rörelser som försöker splittra våra samhällen. Dessa handlingar strider mot de gemensamma europeiska värden som alla medlemsstater har åtagit sig att upprätthålla.
Y.Poliser och personal vid brottsbekämpande myndigheter har i uppdrag att upprätthålla säkerheten för människor i EU och skydda dem mot brottslighet, terrorism och olagliga verksamheter och handlingar, samt tillämpa gällande lagstiftning, ibland under svåra förhållanden. Poliser riskerar ofta sina liv för att skydda andra.
Z.Rasism, diskriminering och överdrivet och dödligt våld från polisens sida förekommer också inom EU. Brottsbekämpande myndigheter i flera medlemsstater har kritiserats för att ha använt överdrivet våld. När en person konfronteras av polis eller andra statliga tjänstemän minskar varje användning av våld som inte är strikt nödvändigt på grund av vederöandes eget beteende den mänskliga värdigheten och utgör, i princip, en överträdelse av den rätt som fastställs i artikel 3 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna(12). Oproportionell användning av våld ö fördömas med kraft.
AA.Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har rapporterat att svarta och mörkhyade i EU utsätts för diskriminering i form av rasprofilering. En ä av alla personer av afrikansk härkomst som ingick i byråns undersökning hade stoppats av polisen någon gång under de fem år som föregick undersökningen, och 41procent av dessa personer beskrev den senaste gången som ett exempel på rasprofilering(13).
AB.En majoritet (63procent) av offren för rasistiska fysiska angrepp från polisens sida anmälde inte händelserna, antingen för att de upplevde att en anmälan inte skulle medföra några förändringar (34procent) eller för att de inte litade på eller var rädda för polisen (28procent)(14). Det är viktigt att se till att offer för polisvåld skyddas och ges tillgång till rättslig prövning.
AC.Den årliga rapporten om hatbrott från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) har kommit fram till att svarta och mörkhyade ofta utsätts för rasistiskt våld, samtidigt som det i många länder saknas rättsligt bistånd och ekonomiskt stöd till offer som återhämtar sig från våldsangrepp.
AD.EU:s institutioner måste vidta konkreta åtgärder för att ta itu med strukturell rasism, diskriminering och underrepresentation av minoriteter i fråga om ras och etniskt ursprung inom sina organisationer.
AE.Kampen mot rasism och diskriminering i våra samhällen måste intensifieras. Denna kamp utgör ett delat ansvar. Det är mycket viktigt att Europeiska unionen utan dröjsmål reflekterar över och gör åtaganden till förmån för åtgärder mot den strukturella rasism och diskriminering som många minoriteter ställs inför.
1.Europaparlamentet bejakar rörelsen Black Lives Matter.
2.Europaparlamentet fördömer med eftertryck George Floyds död i Förenta staterna, liksom liknande mord på andra håll i världen. Parlamentet uttrycker sitt djupa deltagande med anhöriga och vänner till honom och andra offer. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att ingående utreda detta och liknande fall och att lagföra de ansvariga.
3.Europaparlamentet fördömer i starka ordalag alla former av rasism, hatbrott och våld, liksom alla fysiska och verbala angrepp mot människor på grund av deras ras eller etniska ursprung, religion eller övertygelse, och nationalitet, inom såväl den offentliga som den privata sfären. Parlamentet påminner om att det inte finns någon plats för rasism och diskriminering i våra samhällen. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska rådet och rådet att inta en stark och beslutsam hållning mot rasism, våld och orättvisor i Europa.
4.Europaparlamentet uppmanar den amerikanska regeringen och landets myndigheter att vidta kraftfulla åtgärder för att ta itu med den strukturella rasismen och ojämlikheten i landet, vilken återspeglas i polisbrutaliteten. Parlamentet fördömer polisens ingripanden mot fredliga demonstranter och journalister i Förenta staterna och beklagar djupt den amerikanske presidentens hot om att sätta in armén.
5.Europaparlamentet stöder den senaste tidens massiva demonstrationer i europeiska huvudstäder och städer över hela världen mot rasism och diskriminering till följd av George Floyds död. Parlamentet framhåller demonstranternas uppmaning om att ta ställning mot förtryck och strukturell rasism i Europa. Parlamentet uttrycker solidaritet med och respekt och stöd för de fredliga demonstrationerna och anser att våra samhällen måste sätta stopp för den strukturella rasismen och ojämlikheten. Parlamentet påminner om varje människas rätt att fredligt demonstrera såsom det slås fast i internationella avtal. Parlamentet fördömer de enskilda våldsincidenter som inträffade.
6.Europaparlamentet fördömer vit makt-ideologin i alla dess former, inbegripet användningen av slagord som syftar till att undergräva eller förringa rörelsen ”Black Lives Matter” och urholka dess betydelse.
7.Europaparlamentet fördömer de handlingar i form av plundring, mordbrand, vandalism och skadegörelse av offentlig och privat egendom som vissa våldsamma demonstranter gjort sig skyldiga till. Parlamentet kritiserar skarpt de extremistiska och antidemokratiska krafter som avsiktligt missbrukar de fredliga protesterna för att förvärra konflikterna i avsikt att skapa oreda och laglöshet.
8.Europaparlamentet uppmanar alla ledare och medborgare att stå fast vid våra värden och att stärka åtgärderna för att främja de mänskliga rättigheterna, demokratin och principerna om likhet inför lagen och fria och oberoende medier. Parlamentet fördömer de uttalanden och handlingar som ledare gjort sig skyldiga till och som riskerar att undergräva dessa värden och öka motsättningarna i våra samhällen. Parlamentet konstaterar att dessa värden är av grundläggande betydelse för både EU och Förenta staterna, och för det transatlantiska samarbetet. Parlamentet understryker vikten av att uppnå ett närmare interparlamentariskt samarbete genom den transatlantiska lagstiftardialogen, i syfte att utbyta åsikter och bästa praxis vid det kommande mötet och kartlägga rättsliga medel för att bekämpa strukturell rasism och skydda de mänskliga rättigheterna.
9.Europaparlamentet efterlyser ett närmare multilateralt samarbete för att bekämpa rasism och diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen till ett nära samarbete med internationella aktörer såsom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), FN, Afrikanska unionen och Europarådet samt andra internationella partner för att bekämpa rasism på internationell nivå. Parlamentet välkomnar att 54 afrikanska länder har begärt en brådskande debatt i FN:s råd för mänskliga rättigheter, som ska hållas den 17 juni 2020, om de rasistinspirerade människorättskränkningarna, den systemiska rasismen, polisbrutaliteten och våldet mot fredliga protester.
10.Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner, organ och byråer samt medlemsstaterna att så fort det förekommer kraftfullt och offentligt fördöma det oproportionerliga våld som används och de rasistiska tendenserna i brottsbekämpningen i EU, i Förenta staterna och runt om i världen.
11.Europaparlamentet anser att kampen mot rasism är en övergripande fråga och att den ö beaktas inom unionens alla politikområden. Parlamentet påminner om att alla medborgare ö ha rätt till skydd mot dessa orättvisor, både som individer och som grupp, inklusive positiva åtgärder för att främja deras rättigheter och för att fullt ut och på lika villkor kunna åtnjuta dessa rättigheter.
12.Europaparlamentet påminner om antagandet av sin resolution den 26 mars 2019 om de grundläggande rättigheterna för personer med afrikansk härkomst, och uppmanar EU och medlemsstaterna att omgående genomföra den.
13.Europaparlamentet är djupt oroat över de fall av högerextremism inom säkerhetsstyrkorna som rapporterats och avslöjats de senaste åren i EU(15).
14.Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att officiellt erkänna tidigare orättvisor och de brott mot mänskligheten som begåtts mot svarta, mörkhyade och romer. Parlamentet fastslår att slaveri utgör ett brott mot mänskligheten och vill att den 2 december ska utses till Europadagen till minne av avskaffandet av slavhandeln. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att låta de svartas, mörkhyades och romers historia ingå i deras läroplaner.
15.Europaparlamentet upprepar hur viktig utbildning är för att bryta ned fördomar och stereotyper, främja tolerans, förståelse och mångfald, och betonar att utbildning är ett viktigt verktyg för att få ett slut på strukturell diskriminering och rasism i våra samhällen.
16.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fördöma och avstå från rasistiska och afrofobiska traditioner, t.ex. blackface-traditionen.
17.Europaparlamentet uppmanar EU:s ledare att inom en nära framtid anordna ett europeiskt toppmöte mot rasism för att bekämpa strukturell diskriminering i Europa. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en övergripande strategi mot rasism och diskriminering och en EU-ram för nationella handlingsplaner mot rasism, med ett särskilt avsnitt om att motverka dessa företeelser inom brottsbekämpande myndigheter, och att då ha ett intersektionellt synsätt. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att inrätta en särskild rådskonstellation för jämställdhet. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att inrätta en interinstitutionell arbetsgrupp för att bekämpa rasism och diskriminering på EU-nivå.
18.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja strategier mot diskriminering på alla områden och att utarbeta nationella handlingsplaner mot rasism som är inriktade på områden som utbildning, bostäder, hälso- och sjukvård, sysselsättning, polisarbete, sociala tjänster, rättssystemet och politiskt deltagande samt politisk representation, i nära samarbete med det civila samhället och de berörda lokalsamhällena.
19.Europaparlamentet begär att all antidiskrimineringspolitik ska ha ett intersektionellt och genusinriktat perspektiv för att komma till rätta med flerfaldig diskriminering.
20.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna med kraft att stärka sina åtgärder för ökad mångfald inom poliskåren och att inrätta ramar för dialog och samarbete mellan polis och lokalsamhällen.
21.Europaparlamentet uppmanar rådet att omgående bekämpa diskriminering på alla grunder i EU och uppmanar därför rådet att omedelbart häva blockeringen av och slutföra förhandlingarna om det övergripande direktivet om icke-diskriminering, som har varit blockerat sedan kommissionen föreslog det 2008.
22.Europaparlamentet fördömer alla typer av hatbrott och hatpropaganda, både offline och online, som förekommer dagligen i EU, och påminner om att rasistiskt och främlingsfientligt språkbruk inte omfattas av yttrandefriheten.
23.Europaparlamentet insisterar på att medlemsstaterna genomför och korrekt verkställer rådets rambeslut 2008/913/JHA av den 28november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen, särskilt genom att utreda brott till följd av fördomar om ras, nationellt eller etniskt ursprung, och genom att se till att rasistiska hatbrott registreras, utreds, lagförs och bestraffas. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se över och vid behov revidera rambeslutet och dess genomförande, och att vidta åtgärder mot de medlemsstater som inte genomför det fullt ut.
24.Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att man ö inrätta oberoende mekanismer för klagomål mot polisen, som ska kunna användas till att leda utredningar i fall av tjänstefel och övergrepp från polisens sida. Parlamentet betonar att demokratiskt polisarbete förutsätter att polisen kan ställas till svars för sina handlingar inför lagen, de offentliga myndigheterna och hela den allmänhet i vars tjänst den verkar. Parlamentet anser att grundförutsättningen för ansvarsutkrävande är att man upprätthåller ändamålsenliga och effektiva tillsynsinstrument.
25.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att samla in ytterligare uppgifter, uppdelade efter ras och etniskt ursprung (enligt EU:s direktiv om likabehandling oavsett ras), som är frivilliga och anonyma. Parlamentet anser att om uppgifter om etnisk diskriminering och hatbrott samlas in, ö detta enbart ha till syfte att fastställa orsakerna till och bekämpa rasism och diskriminerande synsätt och handlingar, i enlighet med relevanta nationella rättsliga ramar och EU:s dataskyddslagstiftning.
26.Europaparlamentet noterar att kommissionen kommer att lägga fram den första årsrapporten om rättsstatsprincipen, med begränsad räckvidd. Parlamentet upprepar sitt krav på en övergripande mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, som ö omfatta övervakning av läget i alla EU:s medlemsstater ifråga om rasism och diskriminering
27.Europaparlamentet fördömer den rasprofilering och etniska profilering som används av polis och brottsbekämpande myndigheter, och anser att polisen och de brottsbekämpande myndigheterna måste föregå med gott exempel när det gäller anti-rasism och antidiskriminering. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ta fram strategier och åtgärder för att ta itu med diskriminering och för att avskaffa alla former av rasprofilering och etnisk profilering i brottsbekämpningen, i åtgärder mot terrorism och i invandringskontroller. Parlamentet betonar framför allt att den nya teknik som ska användas av brottsbekämpande myndigheter måste utformas och användas på ett sätt som inte skapar risker för diskriminering av minoriteter i fråga om ras och etniskt ursprung. Parlamentet föreslår åtgärder för att förbättra utbildningen av poliser och personal vid brottsbekämpande myndigheter i strategier för att bekämpa rasism och diskriminering och för att förebygga, identifiera och reagera på rasprofilering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte låta fall av polisbrutalitet och övergrepp förbli ostraffade, och att verkligen utreda, lagföra och bestraffa dem.
28.Europaparlamentet fördömer de statliga myndigheternas våldsamma och oproportionerliga ingripanden. Parlamentet uppmuntrar berörda myndigheter att säkerställa att de utredningar som görs vid misstankar eller påståenden om användning av oproportionerligt våld är öppna, opartiska, oberoende och ändamålsenliga. Parlamentet påminner om att brottsbekämpande organ alltid måste hållas ansvariga för sin tjänsteutövning och sin efterlevnad av relevanta rättsliga och operativa ramar, i synnerhet FN:s grundläggande principer om användning av våld och vapen av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter.
29.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de brottsbekämpande myndigheternas användning av våld alltid har stöd i lagen, är rimlig, nödvändig och används som en sista utväg samt respekterar människors fysiska integritet och inte sätter människors liv på spel. Parlamentet noterar att överdriven användning av våld mot folkmassor strider mot proportionalitetsprincipen.
30.Europaparlamentet påminner om den medborgerliga rättigheten att spela in situationer med polisvåld som kan användas som bevis och att människor aldrig ö hotas av polisen eller den ansvariga myndigheten när de gör det och inte heller tvingas att förstöra bevis eller berövas sina ägodelar för att de ska förhindras att vittna.
31.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en oberoende expertgrupp med uppgift att ta fram en yrkesetisk EU-kod för polisen, som innehåller en uppsättning principer och riktlinjer för polisens mål och arbete samt tillsynen och kontrollen över polisen i demokratiska rättsstater och som också kan hjälpa anställda inom polisen i deras dagliga arbete att på ett korrekt sätt tillämpa förbudet mot rasism, diskriminering och etnisk profilering.
32.Europaparlamentet betonar att en fri press är en grundpelare i alla demokratier. Parlamentet noterar att journalister och bildjournalister spelar en viktig roll när det gäller att rapportera fall av oproportionerligt våld, och fördömer alla fall då dessa yrkesgrupper avsiktligen har angripits.
33.Europaparlamentet uppmanar de berörda EU-byråerna, däribland Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och Europeiska byrån för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), att intensifiera insatserna för att bekämpa rasism och diskriminering inom ramen för sina respektive mandat.
34.Europaparlamentet vill se ett allvarligt menat finansieringsåtagande i nästa fleråriga budgetram för att bekämpa rasism och diskriminering i hela EU. Parlamentet beklagar att det föreslagna beloppet för rubriken ”Rättvisa, rättigheter och värderingar” har minskats avsevärt i kommissionens förslag till reviderad flerårig budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett ändamålsenligt sätt bemöta oron över att utrymmet för det oberoende civilsamhället krymper alltmer i vissa medlemsstater. Parlamentet påminner om vikten av att säkerställa tillräcklig finansiering till stöd för verksamhet bland civilsamhällesaktörer som arbetar mot rasism och diskriminering.
35.Europaparlamentet betonar att enheter som gör sig skyldiga till diskriminering mot rasifierade grupper eller fattar beslut eller vidtar åtgärder i detta syfte inte ö har rätt till finansiering via unionens budget.
36.Europaparlamentet fördömer att extremistiska och främlingsfientliga politiska krafter i hela världen alltmer ägnar sig åt att förvränga historiska, statistiska och vetenskapliga fakta och använder sig av en symbolik och retorik som imiterar aspekter av totalitär propaganda, såsom rasism, antisemitism och hets mot minoriteter.
37.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, FN, Förenta staternas president Donald Trump samt den amerikanska kongressen.
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering – Att vara svart i EU, https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/c046fe4f-388-11e8-9982-01aa75ed71a1/language-sv
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering – Att vara svart i EU, https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/c046fe4f-f388-11e8-9982-01aa75ed71a1/language-sv
Kinas nationella säkerhetslag för Hongkong och nödvändigheten av att EU försvarar Hongkongs höga grad av autonomi
147k
51k
Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om Kinas nationella säkerhetslag för Hongkong och om nödvändigheten av att EU försvarar Hongkongs höga grad av autonomi ()
–med beaktande av sin resolution av den18juli2019 om situationen i Hongkong(1), sina resolutioner av den24november2016 om fallet GuiMinhai, den fängslade förläggaren i Kina(2), och av den4februari2016 om fallet med de försvunna bokförläggarna i Hongkong(3), och sina tidigare rekommendationer om Hongkong, särskilt rekommendationen av den13december2017 om Hongkong – 20år efter överlämnandet(4),
–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kina, särskilt resolutionerna av den12september2018(5) och av den16december2015(6) om förbindelserna mellan EU och Kina,
–med beaktande av den kinesiska Nationella folkkongressens antagande den28maj2020 av en resolution om den nationella säkerhetslagen för Hongkong,
–med beaktande av uttalandena av den22och29maj2020 från viceordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på Europeiskaunionens vägnar,
–med beaktande av det gemensamma uttalandet från det 21:atoppmötet mellan EU och Kina den9april2019,
–med beaktande av den särskilda administrativa regionen Hongkongs grundlag, som antogs den4april1990 och trädde i kraft den1juli1997,
–med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten av den22juni2016 med titeln Byggstenar för en ny EU-strategi för Kina (JOIN(2016)0030), det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten av den12mars2019 med titeln EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019)0005) och rådets slutsatser av den18juli2016 om EU:s strategi avseende Kina,
–med beaktande av de gemensamma rapporterna från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten av den8maj2019 (JOIN(2019)008), av den26april2017 (JOIN(2016)0016) och av den25april2016 (JOIN(2016)0010) om den särskilda administrativa regionen Hongkong – årsrapport, och de övriga 20 liknande rapporterna före den,
–med beaktande av den trettonde årliga strukturerade dialogen, som ägde rum i Hongkong den28november2019, och den 37:emänniskorättsdialogen mellan EU och Kina, som hölls i Bryssel den1–2april2019,
–med beaktande av den gemensamma förklaringen av den19december1984 från Förenadekungarikets regering och FolkrepublikenKinas regering om Hongkong‑frågan, även kallad den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen,
–med beaktande av EU:s politik för ”ett enat Kina”,
–med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från1948,
–med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den16december1966,
–med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.I den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen från 1984 och i grundlagen för den särskilda administrativa regionen Hongkong (Hongkong SAR) från 1990 garanteras respektive föreskrivs det att Hongkong ska behålla självstyre och oberoende för den verkställande, lagstiftande och dömande makten samt de grundläggande fri- och rättigheterna, inbegripet yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och pressfrihet i 50år efter överlämnandet av överhögheten. Grundlagen för Hongkong SAR innehåller bestämmelser som garanterar dess autonomi när det gäller att upprätthålla säkerhet och ordning och anta lagstiftning om alla handlingar som rör förräderi mot, utträde ur, uppvigling mot, eller omstörtande verksamhet mot Kinas centrala regering. Både den gemensamma förklaringen och grundlagen slår fast principen om ”ett land, två system”, som Kina och Förenadekungariket har enats om. Kina har också undertecknat och ratificerat internationella överenskommelser som säkerställer dessa rättigheter och därmed erkänt de mänskliga rättigheternas betydelse och allmänna giltighet. Hongkong är part i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
B.EU förespråkar främjande av och respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen som grundläggande värden som vägleder våra långvariga förbindelser med FolkrepublikenKina, i linje med EU:s åtagande att upprätthålla dessa värden i sina yttre åtgärder. EU är alltjämt en stark förespråkare för Hongkongs fortsatta stabilitet och välstånd enligt principen ”ett land, två system”, och fäster stor vikt vid dels upprätthållandet av Hongkongs höga grad av autonomi, i linje med dess grundlag och med internationella åtaganden, dels respekten för denna princip. Sedan framför allt Occupy Centrals protester har principen om ”ett land, två system” öjat urholkas genom inblandning från kinesiska myndigheter. Politiska ledare har satts i fängelse, yttrandefriheten har urholkats, de påtvingade försvinnandena har ökat och bokhandlar och mediekanaler har köpts upp av Pekingvänliga ägare.
C.Den28maj2020 antog den kinesiska Nationella folkkongressen en resolution, enligt vilken Nationellfolkkongressens ständiga utskott tillåts att anta lagstiftning som är inriktad på separatism, omstörtande verksamhet, terrorism och utländsk inblandning i Hongkong. I resolutionen nämns andra åtgärder som ska vidtas, bland annat utbildning i nationell säkerhet, inrättande av Folkrepubliken Kinas centralregerings nationella säkerhetsorgan i Hongkong och regelbunden rapportering från chefsministern till centralregeringen om Hongkongs fullgörande av skyldigheten att skydda den nationella säkerheten.
D.Det internationella samfundet betraktar detta beslut som ett hot mot principen om ”ett land, två system” och anser att det bortser från bestämmelserna i grundlagen och den gemensamma kinesisk-brittiska förklaringen, går emot Hongkongs människorättsåtaganden, helt och hållet kringgår Hongkongs egen lagstiftningsprocess och utgör det senaste och mest uppenbara av Pekings ständiga försök under flera år att begränsa Hongkongs frihet och autonomi och dess invånares medborgerliga friheter.
E.Under de senaste åren har ett rekordstort antal Hongkongbor gett sig ut på gatorna för att utöva sin grundläggande mötesfrihet och rätten att demonstrera. I stället för att minska de pågående spänningarna i Hongkongs politik och samhälle ökar denna lag de rådande oroligheterna ännu mer. I februari 2019 föreslog den särskilda administrativa regionen Hongkongs administration 2019 års ändringslag om förrymda brottslingar och ömsesidig rättslig hjälp i straffrättsliga frågor (Fugitive Offenders and Mutual Legal Assistance in Criminal Matters Legislation (Amendment) Bill 2019) för att ändra förordningen om förrymda brottslingar (Fugitive Offenders Ordinance), vilket mötte massivt motstånd från medborgare i Hongkong och ledde till omfattande protester i Hongkong 2019–2020. Lagförslaget drogs senare tillbaka efter 20veckors protester.
F.Under april och maj2020 fördubblade Peking sina ansträngningar att påtvinga Hongkong sitt herravälde och tysta ner, gripa och lagföra hundratals prodemokratiska aktivister och oppositionsgrupper. Hongkongpolisen har åtnjutit strafflöshet för all den brutalitet som den begick mot demonstranter 2019 och 2020. Över 360 av Hongkongs prodemokratiska aktivister greps den27maj2020 under demonstrationer mot den kinesiska lagen om uppvigling. Hongkong-polisen använde åtgärder för socialt avstånd i samband med covid-19-pandemin som en förevändning för att använda onödigt och överdrivet våld mot den fredliga överväldigande majoriteten, inklusive tårgas, gummikulor, bönpåsar och pepparsprej.
G.Den 20 april 2020 uppmanade ledamöter av Europaparlamentet chefsministern att se till att åtalen mot 15prodemokratiska aktivister som deltog i fredliga protester i Hongkong 2019 lades ner. Den13maj2020 uppmanade FN:s människorättsexperter med kraft myndigheterna i den särskilda administrativa regionen Hongkong att omedelbart avbryta lagföringen mot de 15prodemokratiska aktivisterna.
H.Enligt den föreslagna nationella säkerhetsplanen kan aktivistgrupper förbjudas och lagföras, domstolar kan utdöma långa fängelsestraff för brott mot den nationella säkerheten, Kinas säkerhetsorgan kan verka öppet i staden och ett nytt förbud mot terrorism ger de kinesiska myndigheterna, säkerhetsstyrkorna och militären ett stort och okontrollerat handlingsutrymme att verka i Hongkong. Fastlandskinas brottsbekämpande organ rapporteras redan vara verksamma i Hongkong olagligen. All verksamhet som de kinesiska brottsbekämpande organen bedriver i Hongkong är en allvarlig överträdelse av principen om ”ett land, två system”.
I.Hongkongs ledare Carrie Lam försvarade den av Peking föreslagna lagstiftningen och medgav att inget offentligt samråd kommer att äga rum i Hongkong om säkerhetsplanen, samtidigt som hon hävdade att rättigheter och friheter inte är absoluta. I en skrivelse som publicerades i tidningar den29maj2020 vädjade chefsministern till Hongkongs invånare om deras fulla förståelse och starka stöd för det beslut som fattats av Nationella folkkongressen.
J.Folkrepubliken Kinas statliga råd utfärdade den10juni2014 en vitbok om tillämpningen av politiken ”ett land, två system” i Hongkong, där det påpekades att Hongkong SAR:s autonomi ytterst är underordnat FolkrepublikenKinas centralregerings godkännande. Den kinesiska regeringen har uppmuntrat Hongkong SAR:s regering att anta en ny nolltoleranspolitik mot varje omnämnande av ”självbestämmande” eller ”oberoende”, med den nationella säkerheten som motiv och i strid med grundlagen.
K.Rättsväsendet i Fastlandskina står inte oberoende från regeringen och det kinesiska kommunistpartiet och kännetecknas av godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och andra former av misshandel, allvarliga kränkningar av rätten till en rättvis rättegång, påtvingade försvinnanden och olika system av frihetsberövande under isolering utan rättegång.
L.En partiöverskridande internationell koalition som leds av lordChrisPatten, före detta guvernör i Hongkong, och till vilken omkring 900parlamentsledamöter och politiska beslutsfattare från över 40 länder har anslutit sig hittills, utfärdade ett uttalande som fördömde Pekings ensidiga införande av nationell säkerhetslagstiftning i Hongkong, och som uppmanade sympatiska regeringar att gå samman mot detta uppenbara brott mot den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen.
M.Det pandemokratiska lägret vann en överväldigande seger i distriktvalen i Hongkong den24november2019. Val till Hongkongs lagstiftande råd planeras hållas i september2020.
N.Förenade kungarikets utrikesminister DominicRaab meddelade den2juni2020 i underhuset att om Kina fortsätter på den inslagna vägen med sin föreslagna lagstiftning kommer regeringen att införa nya arrangemang som tillåter innehavare av det speciella BNO-passet (British National Overseas passport) att komma till Förenade kungariket utan den nuvarande sexmånadersgränsen, för att bo och ansöka om att studera och arbeta där under förlängningsbara perioder på 12månader, vilket också öppnar för medborgarskap.
O.I artikel 21 i fördraget om Europeiskaunionen (EU-fördraget) anges att ”[u]nionens åtgärder i internationella sammanhang ska utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen”.
1.Europaparlamentet beklagar djupt Pekings ensidiga införande av lagstiftning om nationell säkerhet i Hongkong, som är ett omfattande angrepp på stadens autonomi och på rättsstatsprincipen och de grundläggande friheterna. Parlamentet betonar att integriteten hos principen om ”ett land, två system” är allvarligt hotad. Parlamentet betonar att införandet av den planerade nationella säkerhetslagstiftningen skulle betraktas som ett brott mot FolkrepublikenKinas åtaganden och skyldigheter enligt folkrätten, särskilt den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen, och att det riskerar att allvarligt skada förtroendet mellan Kina och EU och påverka såväl ett framtida samarbete som företags förtroende för Hongkong ett stort globalt finanscentrum.
2.Europaparlamentet fördömer i hårda ordalag Kinas ständiga och ökande inblandning iHongkongs inre angelägenheter, liksom Kinas påstående nyligen att den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen från 1984 är ett historiskt dokument som således inte längre är giltigt. Parlamentet understryker att den kinesiska regeringen är bunden av den gemensamma förklaringen, som registrerats hos FN som ett rättsligt bindande fördrag, om att upprätthålla Hongkongs höga grad av autonomi och dess rättigheter och friheter. Parlamentet uttrycker djup oro över att en permanent överträdelse av Hongkongs ram för självstyre kommer att försvaga landets ekonomi allvarligt. Parlamentet uppmanar Kinas centralregering att avstå från att utöva påtryckningar på näringslivet för att det ska stödja den nationella säkerhetslagstiftningen och att avstå från att kategorisera internationellt stöd för Hongkongs autonomi och Hongkongs friheter som ”inblandning i inre angelägenheter” och handlingar som rör omstörtande verksamhet och separation, eftersom dessa frågor rör Kinas bindande internationella skyldigheter.
3.Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att respektera Kinas internationella förpliktelser enligt den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen. Parlamentet understryker att Kina till fullo ö respektera Hong Kongs grundlag och principen om ”ett land, två system”, bland annat genom att slutligen införa allmän rösträtt, och inte undergräva den särskilda administrativa regionen Hongkongs höga grad av autonomi.
4.Europaparlamentet stöder vice ordföranden/den höga representanten i dennes bedömning att en ny och mer robust strategi behövs för att hantera ett mer självsäkert Kina, liksom en öppen och ärlig dialog. Parlamentet uppmanar med kraft rådet och Europeiskautrikestjänsten att inta en starkare ställning till stöd för Hongkongs fortsatta rättsliga oberoende. Parlamentet betonar att detta är av största vikt för att låta prodemokratiska aktivister i Hongkong och det vidare internationella samfundet se att EU står fast vid sina grundläggande värden frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.
5.Europaparlamentet uppmanar med eftertryck rådet och vice ordföranden/den höga representanten att se till att alla aspekter av EU:s förbindelser med Folkrepubliken Kina vägleds av de principer och värden som fastställs i artikel21 i EU-fördraget, och att behandla frågan om den nationella säkerhetslagen för Hongkong som en topprioritering på dagordningen för det kommande toppmötet mellan EU och Kina och det planerade mötet mellan EU:s och Kinas ledare, samt andra människorättsfrågor, såsom uigurernas situation.
6.Europaparlamentet understryker att EU är Kinas största exportdestination, och anser att EU ö använda sitt ekonomiska inflytande för att med ekonomiska medel protestera mot Kinas människorättskränkningar. Parlamentet understryker att den nuvarande situationen stärker parlamentets övertygelse om att respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste ingå som en viktig del i förhandlingarna om ett investeringsavtal mellan EU och Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja alla tillgängliga medel, tillsammans med de pågående förhandlingarna om ett bilateralt investeringsavtal, för att utöva påtryckningar på de kinesiska myndigheterna för att bevara Hongkongs höga grad av autonomi samt grundläggande rättigheter och friheter för sina medborgare och oberoende civilsamhällesorganisationer och för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna på fastlandet och i Hongkong. Parlamentet upprepar sitt krav om att avtalet ska omfatta ett bindande och verkställbart kapitel om hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar med kraft EU att i enlighet med artikel21 i EU-fördraget inkludera en människorättsklausul i alla framtida handelsavtal med FolkrepublikenKina. Parlamentet uppdrar åt kommissionen att informera den kinesiska sidan om att parlamentet kommer att beakta människorättssituationen i Kina, inbegripet i Hongkong, när det uppmanas att godkänna ett övergripande avtal om investeringar eller framtida handelsavtal med Kina.
7.Europaparlamentet betonar att det internationella samfundet måste föra ett nära samarbete för att sätta press på Peking, i syfte att se till att dess agerande överensstämmer med landets internationella åtaganden enligt den kinesisk-brittiska förklaringen från 1984.
8.Europaparlamentet konstaterar att Kinas politik att överge principen om ”ett land, två system” i hög grad lett till avståndstagande från folket i Taiwan, och betonar sin vilja att samarbeta med internationella partner för att bidra till att stärka demokratin i Taiwan.
9.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater, ifall den nya säkerhetslagen tillämpas, att överväga att väcka talan vid Internationella domstolen och göra gällande att Kinas beslut att införa nationell säkerhetslagstiftning i Hongkong strider mot den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
10.Europaparlamentet uppmanar med kraft de EU-medlemsstater som är medlemmar i FN:s säkerhetsråd att sammankalla ett s.k. Arriamöte för att diskutera situationen i Hongkong med aktivister, företrädare för icke-statliga organisationer och FN:s särskilda rapportörer. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU att verka för att FN:s generalsekreterare eller FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter utser ett särskilt sändebud från FN eller en särskild rapportör för situationen i Hongkong, och därmed ansluta sig till initiativet från ordförandena för de brittiska, kanadensiska, australiska och nyzeeländska utrikesutskotten.
11.Europaparlamentet uppmanar rådet och vice ordföranden/den höga representanten att samarbeta med det internationella samfundet för att inrätta en internationell kontaktgrupp för Hongkong och att samordna åtgärderna med internationella partner, särskilt med Förenadekungariket.
12.Europaparlamentet uppmanar rådet, och framför allt det tillträdande rådsordförandeskapet, att under 2020 slutföra arbetet med en EU-mekanism för globala sanktioner mot människorättskränkningar, vilket parlamentet uttryckte stöd för i sin resolution av den 14mars2019(7), och uppmanar rådet att anta riktade sanktioner och frysning av tillgångar mot de kinesiska tjänstemän som bär ansvaret för att utforma och genomföra politik som kränker de mänskliga rättigheterna. Parlamentet anser att denna ram för mänskliga rättigheter kan användas för att vidta Magnitskij-liknande sanktioner mot de ledare som genomför dessa kraftåtgärder mot Hongkong och dess folk och som ligger bakom allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att sådana sanktioner ö diskuteras och, om möjligt, samordnas med demokratiska partner som Australien, Kanada, USA, Japan och Sydkorea.
13.Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att arbeta för införandet av lämpliga exportkontrollmekanismer, inbegripet itövervakningsprodukter, för att förhindra att Kina, och i synnerhet Hongkong, får tillgång till teknik som används för att kränka grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar medlagstiftarna att i detta avseende komma fram till en gemensam ståndpunkt om en reform av förordningen om produkter med dubbla användningsområden. Parlamentet betonar att det har vidareutvecklat och skärpt kommissionens förslag om införande av stränga exportkontroller för itövervakningsteknik, oberoende av om den tas upp i förteckningen eller inte.
14.Europaparlamentet uppmanar EU-medlemsstaterna att noggrant överväga hur de kan undvika ekonomiskt, och framför allt tekniskt, beroende av Kina, inbegripet i EUmedlemsstaternas beslut om utvecklingen av 5G-näten.
15.Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att överväga inrättandet av ett ”livbåts”-system för Hongkongs invånare i händelse av en ytterligare försämring av situationen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
16.Europaparlamentet fördömer kraftfullt alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Hongkong, särskilt godtyckliga gripanden, överlämnanden, framtvingade bekännelser, häktningar i isoleringscell och kränkningar av publikations- och yttrandefriheten. Parlamentet kräver att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de politiska trakasserierna omedelbart upphör. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över den rapporterade förekomsten av hemlig internering, tortyr och misshandel och framtvingade bekännelser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut tillämpa de relevanta EU-riktlinjerna för mänskliga rättigheter, och att mobilisera all diplomatisk personal för att beslutsamt agera på gripanden av och fällande domar mot aktivister, bland annat genom att säkerställa observation vid rättegångar, begära fängelsebesök och nå ut till relevanta myndigheter för att med kraft uppmana dem att frige dem som frihetsberövats och dömts för att på fredligt sätt ha utövat sin yttrandefrihet.
17.Europaparlamentet efterlyser en oberoende, opartisk, effektiv och snabb utredning av Hongkongpolisens användning av våld mot demonstranterna. Parlamentet uppmanar myndigheterna i den särskilda administrativa regionen Hongkong att se till att åtalen mot de 15prodemokratiska aktivisterna och politikerna samt mot fredliga demonstranter, inbegripet bland annat MartinLee, MargaretNg, LeeCheuk-yan, BennyTai, JimmyLai, AlbertHo och LeungKwok-hung, läggs ner och lagföringen stoppas.
18.Europaparlamentet uttrycker stor oro över den stadiga försämringen av medborgerliga och politiska rättigheter samt av pressfriheten. Parlamentet är djupt oroat över upphävandet av journalisters rättigheter, påtryckningarna utan tidigare motstycke mot journalister och den allt större självcensur de utövar med avseende på inte minst rapporteringen om känsliga frågor som rör Fastlandskina eller Hongkong SAR:s regering.
19.Europaparlamentet uttrycker allt större oro över den ökade risk som den nationella säkerhetslagens ikraftträdande innebär för hundratusentals EU-medborgare i Hongkong.
20.Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaternas delegationer att noggrant övervaka och regelbundet rapportera om förberedelserna inför valet till det lagstiftande rådet, som för närvarande är planerat till september, och att särskilt notera huruvida kandidater orättmätigt har fråntagits rätten att ställa upp i val genom antingen processuella hinder eller grundlösa rättsliga förfaranden, med beaktande också av huruvida alla har möjlighet att samlas i kampanjsyfte och om väljarna kan avge sina röster fritt. Parlamentet uppmanar Hongkong SAR:s regering att säkerställa fria och rättvisa val till det lagstiftande rådet i september2020, och uppmanar med kraft Kina att avstå från inblandning i valprocessen i Hongkong. Parlamentet efterlyser på nytt systematiska reformer för att införa direkta val till befattningen som chefsminister och till den lagstiftande församlingen, vilket är inskrivet i grundlagen, och efterlyser en överenskommelse om ett valsystem som över lag är demokratiskt, rättvist, öppet och transparent och som garanterar Hongkongs folk rätten att välja kandidater och att kandidera i samband med valet till alla ledande befattningar.
21.Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av den svenska bokhandlaren GuiMinhai, som sitter i fängelse i Kina.
22.Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiskautrikestjänsten och medlemsstaterna att resolut ta upp alla dessa frågor och att säkerställa en dialog med Hongkong SAR:s och Kinas regeringar. Parlamentet erinrar om vikten av att EU tar upp frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, i synnerhet i fråga om minoriteter i Tibet och Xinjiang, vid varje politisk dialog och människorättsdialog med de kinesiska myndigheterna, i linje med EU:s åtagande om att agera på ett starkt, klart och enigt sätt gentemot landet. Parlamentet påminner vidare om att Kina i sin pågående reformprocess och sitt ökade globala engagemang har valt att ansluta sig till de internationella människorättsramarna genom att underteckna ett stort antal människorättsfördrag. Parlamentet uppmanar därför till dialog med Kina för att säkerställa att landet lever upp till dessa åtaganden.
23.Europaparlamentet hedrar de modiga personer som samlades på Himmelska fridens torg i Peking i juni1989 för att kräva ett slut för korruptionen och uppmana till politiska reformer och medborgerliga fri- och rättigheter. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att möjliggöra högtidlighållande av massakern på Himmelskafridens torg, inte bara i Hongkong utan inom Kinas hela territorium.
24.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FolkrepublikenKinas regering och parlament samt den särskilda administrativa regionen Hongkongs chefsminister och lagstiftande församling.
–med beaktande av 35-årsdagen för Schengenavtalet, som undertecknades den 14 juni 1985(1), 30-årsdagen för konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, som undertecknades den 19 juni 1990(2) och 25-årsdagen för Schengenavtalets ikraftträdande den 26mars 1995,
–med beaktande av artikel 67.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), enligt vilken unionen ska utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, som ”ska säkerställa att det inte förekommer någon kontroll av personer vid de inre gränserna”,
–med beaktande av artikel 21.1 i EUF-fördraget, enligt vilken varje unionsmedborgare måste ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,
–med beaktande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, bland annat artikel45 i denna, som föreskriver att varje unionsmedborgare har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)(3) som kodifierade versionen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006(4) av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) vilken hade varit den första rättsakten som antogs enligt medbeslutandeförfarande på området för rättsliga och inrikes frågor,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (direktivet om fri rörlighet)(5), och principen om icke-diskriminering som anges i denna,
–med beaktande av kommissionens riktlinjer (Covid‑19: riktlinjer för gränsförvaltningsåtgärder för att skydda hälsa och säkerställa tillgänglighet för varor och grundläggande tjänster av den 16mars 2020 (C(2020)1753), som godkändes av stats- och regeringscheferna den 17mars 2020,
–med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets ordförande efter videokonferensen den 17mars 2020 med Europeiska rådets medlemmar om covid‑19, där man ställde sig bakom uppmaningen att stärka de yttre gränserna genom att införa samordnade tillfälliga restriktioner av icke nödvändiga resor till EU under en period på 30 dagar, baserat på kommissionens meddelande Covid-19 – Tillfälliga restriktioner för icke nödvändiga resor till EU () och dess påföljande förlängning,
–med beaktande av kommissionens meddelande Covid‑19: Vägledning om genomförandet av de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU, om underlättandet av transitarrangemang för återvändande EU-medborgare och om effekterna på viseringspolitiken av den 30mars 2020, (C(2020)2050),
–med beaktande av den gemensamma europeiska färdplanen för att lätta på coronarestriktionerna, som lagts fram av kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande,
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 april 2020 om bedömningen av tillämpningen av de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU (),
–med beaktande av kommissionens meddelande Covid‑19: Med sikte på ett stegvist och samordnat återställande av den fria rörligheten och avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna av den 13maj 2020 (C(2020)3250),
–med beaktande av sin resolution av den 30maj 2018 om årsrapporten om Schengenområdets funktionssätt(6),
–med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien: avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna(7),
–med beaktande av det förberedande arbetet med denna resolution som gjorts av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och arbetsgruppen för granskning av Schengen,
–med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om situationen i Schengenområdet efter covid‑19-utbrottet (O-000037/2020 – B9‑0010/2020 and ‑000038/2020 – B9‑0011/2020),
–med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,
A.För att hantera covid-19-pandemin har de flesta medlemsstater, som med tanke på syftet med denna resolution omfattar de Schengenassocierade länderna, återinfört kontroller vid de inre gränserna eller helt eller delvis stängt dessa gränser, eller har stängt dem för vissa typer av resenärer, däribland EU-medborgare och deras familjemedlemmar och tredjelandsmedborgare som är bosatta på deras territorium eller i en annan medlemsstat. Det fanns tydliga brister i samordningen mellan medlemsstaterna och med unionens institutioner när dessa åtgärder infördes.
B.Inre gränskontroller påverkar människors rättigheter och friheter enligt unionslagstiftningen. Reserestriktioner vid de yttre gränserna ska inte påverka rätten att söka asyl.
C.Den fria rörligheten för personer enligt Schengenavtalet och konventionen om tillämpning av Schengenavtalet åtföljs av kompensationsåtgärder som syftar till att garantera säkerheten inom Schengenstaternas territorium(8). Dessa kompensationsåtgärder inbegriper instrument såsom Schengens informationssystem (SIS) och andra stora it-system, vilka finns till för att säkerställa informationsutbytet mellan myndigheterna i Schengenstaterna och gemensamma regler för skydd av de yttre gränserna.
D.Förutsättningen för att ett område utan inre gränskontroller ska fungera smidigt är att det finns ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna.
E.Sedan kontrollerna vid de inre gränserna avskaffades första gången har man sällan återinfört sådana kontroller. Flera medlemsstater har dock haft kvar de inre gränskontrollerna sedan 2015 med hänvisning till hot om ökad migration och/eller till ett ökat säkerhetshot. Europaparlamentet har ifrågasatt lagligheten och proportionaliteten i dessa inre gränskontroller.
F.En återgång till ett fullt fungerande Schengenområde är av yttersta vikt för att slå vakt om principen om fri rörlighet som är en av den europeiska integrationens största framgångar och en förutsättning för EU:s ekonomiska återhämtning efter covid-19-pandemin.
1.Europaparlamentet påminner om att Schengenområdet är en mycket uppskattad och konkret bedrift som utgör själva kärnan i EU-projektet och som gör att över 400miljoner människor kan resa utan hinder, vilket är ovärderligt för både medborgare och företag och historiskt unikt i världen.
2.Europaparlamentet uttrycker oro över den nuvarande situationen när det gäller de inre gränskontroller som införts av så många medlemsstater, och över andra åtgärder som vidtagits för att helt eller delvis stänga gränserna, eller för att stänga gränserna för vissa typer av resenärer, inbegripet EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare som är bosatta på medlemsstaternas territorium, och över de mycket allvarliga konsekvenserna av dessa åtgärder för människor och företag, bland annat för turism och säsongsarbete.
3.Europaparlamentet påpekar att det visserligen fullt ut stöder de folkhälsoåtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19 genom fysisk distansering, inbegripet de isoleringsåtgärder som medlemsstater har beslutat om och infört och som är tillämpliga på deras territorier, men att medlemsstaterna i sina formella anmälningar enligt kodexen om Schengengränserna har gett få förklaringar till varför gränskontroller är ett lämpligt sätt att begränsa spridningen av covid-19. Parlamentet påminner i detta avseende om att gränskontroller definieras i kodexen om Schengengränserna som ”verksamhet vid en gräns som utan hänsyn till andra skäl enbart bedrivs som svar på en avsikt att passera gränsen eller själva passagen av den”. Parlamentet anser att mer riktade restriktioner som är tillämpliga på regional nivå, inbegripet gränsregioner, skulle ha varit lämpligare och mindre inkräktande.
4.Europaparlamentet påpekar att bestämmelserna om unionens inre gränser fastställs i kodexen om Schengengränserna och att medlemsstaterna, när de antar åtgärder som inverkar på passagen av de inre gränserna, måste respektera både andan och ordalydelsen i kodexen.
5.Europaparlamentet påminner om att terminologin i kodexen om Schengengränserna är otvetydig: gränskontroll vid de inre gränserna ska vara ett undantag, en sista utväg som grundas på objektiva kriterier, som på ett adekvat sätt kan avhjälpa hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten, som är absolut nödvändig och proportionerlig, och som ö gälla endast i begränsad omfattning, under en begränsad tidsperiod.. Parlamentet anser att det i många av de anmälningar som medlemsstaterna har lämnat saknas tillräckliga uppgifter för att man ska kunna kontrollera huruvida dessa principer har respekterats.
6.Europaparlamentet påpekar att begreppet ”sista utväg” betyder att man måste undersöka huruvida det finns andra åtgärder som skulle kunna vara lika bra eller bättre för att uppnå målet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se möjligheten att införa minimikontroller av hälsan som ett bättre alternativ än att införa inre gränskontroller. Parlamentet påminner i detta avseende om de hälsorelaterade åtgärder som anges i kommissionens riktlinjer(9). Parlamentet påminner dessutom om kommissionens rekommendation om proportionella poliskontroller(10) enligt vilken medlemsstaterna i en situation där det föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten överväger att tillämpa kapitel II i avdelning III i förordning (EU) 2016/399 (om införande av inre gränskontroll, först ö undersöka om situationen kan lösas på ett tillfredsställande sätt genom att öka poliskontrollerna inom territoriet, inbegripet i gränsområdena.
7. Europaparlamentet erkänner att Schengenområdet aldrig tidigare har drabbats av ett så allvarlig pandemiutbrott på dess territorium. Parlamentet påminner om att det i bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna uttryckligen anges att ett hot mot folkhälsan kan utgöra ett skäl för nekad inresa vid den yttre gränsen, och påminner vidare om att kodexen inte anger – och att konventionen om tillämpning av Schengenavtalet inte angav – folkhälsan som ett skäl för att återinföra gränskontroller vid de inre gränserna, utan föreskriver ett återinförande av kontroller vid de inre gränserna endast för att hantera allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten.
8.Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater med kort varsel införde gränskontroller och andra gränsrestriktioner utan att i tillräcklig utsträckning informera sin egen befolkning och andra medlemsstater. Parlamentet beklagar dessutom de sidoeffekter som gränskontrollerna har medfört och som har konstaterats vid vissa inre gränser, till exempel mycket långa väntetider utan tillräckliga hygienutrymmen och tillräcklig fysisk distansering, vilket skapar hälsorisker både för personer som är föremål för gränskontroller och för gränskontrolltjänstemännen, och den ytterligare öda som läggs på redan överbelastade gränskontrolltjänstemän och poliser, som inte har hälso- och sjukvårdsutbildning. Parlamentet uttrycker dessutom oro över alla de hinder som många gränsarbetare inom Schengenområdet möter sedan pandemiutbrottet, bland annat bristen på tydlig och tillgänglig information om de restriktioner som gäller för dem när de passerar gränser.
9.Europaparlamentet konstaterar att enligt direktivet om fri rörlighet får medlemsstaterna, av folkhälsoskäl, begränsa rätten att fritt röra sig och uppehålla sig för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar, oavsett nationalitet. Parlamentet vidhåller dock att de garantier som fastställs i direktivet måste garanteras av alla medlemsstater och att framför allt icke-diskriminering mellan medlemsstaternas egna medborgare och bosatta EU-medborgare måste säkerställas.
10.Europaparlamentet anser att en snabb återgång till ett fullt fungerande Schengenområde är av yttersta vikt och beroende av både medlemsstaternas politiska vilja och deras åtagande att samordna åtgärderna inom ramen för Schengenregelverket. Parlamentet uppmanar kommissionen att inta en ledarroll i samordningen av åtgärder på EU-nivå, med målet att hantera den utmaning som covid-19 innebär för de europeiska medborgarnas hälsa, samtidigt som Schengenområdet upprätthålls som ett område utan inre gränskontroller, med full respekt för principerna om solidaritet och ömsesidigt förtroende. Parlamentet anser att sökandet efter europeiska lösningar kommer att ge ömsesidiga fördelar. Parlamentet beklagar djupt och avvisar alla icke samordnade, bilaterala eller multilaterala åtgärder som vidtas av enskilda medlemsstater och som diskuteras utanför unionens ram. Parlamentet kräver att alla arrangemang måste respektera principen om icke-diskriminering.
11.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska restriktionerna för den fria rörligheten i samma utsträckning som man lättar på coronarestriktionerna. Parlamentet anser att med hjälp av lämplig samordning på unionsnivå kan en mer regional strategi vara mer proportionerlig än nationella gränskontroller och skulle kunna innebära att restriktionerna för den fria rörligheten kan hävas då folkhälsosituationen i angränsande regioner har förbättrats relativt sett.
12.Europaparlamentet anser att det är mycket angeläget att medlemsstaterna, tillsammans med parlamentet, rådet och kommissionen, diskuterar en återhämtningsplan för Schengen, inklusive metoder och medel för att så snabbt som möjligt återgå till ett fullt fungerande Schengenområde utan inre gränskontroller och med beredskapsplaner i händelse av en eventuell andra våg, för att inte tillfälliga kontroller vid de inre gränserna ska bli halvpermanenta på medellång sikt.
13.Europaparlamentet påminner om att enligt kodexen om Schengengränserna ö bedömningen av nödvändigheten av inre gränskontroller och en förlängning av dessa, då de införs som en omedelbar åtgärd, övervakas på unionsnivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att på lämpligt sätt kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket, och framför allt utvärdera de åtgärder som redan vidtagits av medlemsstaterna, och kontrollera att de anmälningar som medlemsstaternas gör kommer in i tid och har rätt kvalitet, att noga övervaka utvecklingen och att vid behov påminna medlemsstaterna om deras rättsliga skyldigheter och anta yttranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av sina befogenheter för att begära ytterligare information från medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin rapportering till parlamentet om hur den utövar sina befogenheter enligt fördragen.
14. Europaparlamentet beklagar att den bestämmelse i kodexen om Schengengränserna enligt vilken medlemsstaterna ska rapportera till parlamentet, rådet och kommissionen inom fyra veckor efter det att gränskontrollerna avskaffats har förlorat sitt syfte, och parlamentet har därför inte informerats. Parlamentet uppmanar därför de medlemsstater som har infört kontroller vid de inre gränserna att snabbt, åtminstone var sjätte månad, rapportera till parlamentet genom att tillhandahålla korrekta och detaljerade uppgifter om grunderna för återinförandet av kontroller vid de inre gränserna. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen inte sedan 2015 har offentliggjort någon årlig rapport om hur området utan inre gränskontroller fungerar, vilket den är skyldig att göra enligt kodexen om Schengengränserna.
15.Europaparlamentet påminner om att tillfälliga reserestriktioner för alla icke nödvändiga resor från tredjeländer till Schengenområdet har införts. Parlamentet understryker att alla beslut om nekad inresa vid de yttre gränserna måste ske i enlighet med bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna, inbegripet med respekt för de grundläggande rättigheterna i synnerhet, i enlighet med artikel 4 i kodexen.
16.Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att alla EU:s medlemsstater ska integreras i Schengensamarbetet. Parlamentet upprepar sitt krav till rådet om att så snart som möjligt lägga fram ett nytt utkast till beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien. Parlamentet är redo att, när det hörs av rådet i enlighet med artikel 4 ianslutningsakten, uttrycka sin åsikt om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Kroatien. Parlamentet anser att solidaritet och ansvar gäller alla och att ett framtida Schengenområdet endast kan vara ett område utan fragmentering.
17.Europaparlamentet anser att man på medellång sikt måste fundera på hur man kan öka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och se till att unionens rättsliga verktyg tillhandahåller en verkligt europeisk förvaltning av Schengenområdet, vilket skulle kunna möjliggöra en effektiv samordnad europeisk insats för att möta utmaningar såsom covid-19-pandemin, samtidigt som rätten till fri rörlighet och principen om avsaknad av kontroller vid de inre gränserna upprätthålls, vilka utgör kärnan i det Schengenprojekt som EU-medborgarna värderar så högt. Parlamentet efterlyser därför ett förslag från kommissionen om att reformera förvaltningen av Schengenområdet mot bakgrund av nya utmaningar.
18.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
Schengenregelverket –avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGTL239, 22.9.2000, s. 13).
Schengenregelverket – Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den14juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGTL239, 22.9.2000, s. 19).
Kommissionens rekommendation C(2020)1753 av den 16mars2020 om riktlinjer för gränsförvaltningsåtgärder för att skydda hälsa och säkerställa tillgänglighet för varor och grundläggande tjänster.
Kommissionens rekommendation C(2017)3349 av den 12 maj 2017 om proportionella poliskontroller och polissamarbete i Schengenområdet.
Europeiskt skydd av gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare i samband med covid-19- krisen
168k
57k
Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om europeiskt skydd av gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare i samband med covid-19-krisen ()
–med beaktande av artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),
–med beaktande av artiklarna 4, 9, 26.2, 45, 46, 48, 151, 153 och 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
–med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt principerna5, 6, 10, 12 och 16,
–med beaktande av gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter,
–med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/54/EU av den 16 april 2014 om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare(1),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den5april2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen(2),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning(3),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den19november2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag(4),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20juni 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten(5),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen(6),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen(7),
–med beaktande av rådets direktiv 89/654/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (första särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)(8),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandhållande av tjänster(9),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 av den 28 juni 2018 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster(10),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)(11),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv2000/54/EG av den18september2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet(12),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten(13),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt(14),
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2020 Med sikte på ett stegvist och samordnat återställande av den fria rörligheten och avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna – Covid-19 (C(2020)3250),
–med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 15 maj 2020 från de europeiska arbetsmarknadsparterna inom jordbruket – Arbetsgivargruppen för yrkesorganisationer inom jordbruket i EU (Geopa-Copa) och Europeiska förbundet av fackföreningar inom livsmedel, jordbruk och turism (Effat) – om utstationering av säsongsarbetare från europeiska länder i EU,
–med beaktande av de gemensamma uttalandena av den 11 mars 2020 och den27april2020 från arbetsmarknadens parter inom den europeiska besöksnäringen, Effat och paraplyorganisationen för hotell, restauranger och kaféer (Hotrec),
–med beaktande av riktlinjerna av den 9 april 2020 från arbetsmarknadens parter inom livsmedelsindustrin, Effat och FoodDrinkEurope, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet i livsmedelsföretag under covid-19-pandemin,
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den20juni2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen(15),
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU av den13december 2011 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat(16),
–med beaktande av 2018 års globala pakt för säker, ordnad och reguljär migration, särskilt målen 5 och 22,
–med beaktande av den gemensamma europeiska färdplanen i riktning mot ett upphävande av åtgärderna mot covid‑19,
–med beaktande av det gemensamma uttalandet från medlemmarna i Europeiska rådet av den 26 mars 2020,
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 13mars2020 En samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet (),
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 mars 2020 om riktlinjer om fri rörlighet för arbetstagare under utbrottet av covid-19,
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 mars 2020 om covid-19: Vägledning om genomförandet av de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU, om underlättandet av transitarrangemang för återvändande EU-medborgare och om effekterna på viseringspolitiken, (C(2020)2050),
–med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(17),
–med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om arbetsvillkor och osäkra anställningar(18),
–med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, särskilt mål 3 och mål 8,
–med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande arbetsnormer och dess konventioner och rekommendationer om arbetsvillkor,
–med beaktande av ILO:s konvention nr 184 (säkerhet och hälsa i jordbruket),
–med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2020 Transport och turism under 2020 och framåt (),
–med beaktande av riktlinjerna av den 24 april 2020 från Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) Covid-19: Tillbaka till arbetet – Anpassa arbetsplatsen och skydda arbetstagarna,
–med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.Den fria rörligheten för arbetstagare är en rättighet för arbetstagarna och en av Europeiska unionens grundläggande principer, och den är väsentlig för att den inre marknaden ska fungera väl. Arbetstagarnas rörlighet ö inte bara vara fri utan också rättvis. Principen om likabehandling fastställs i artikel 45.2 i EUF-fördraget, som förbjuder all diskriminering på grund av nationalitet mellan arbetstagare i medlemsstaterna vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. Denna princip gäller i samma mån för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare, som måste garanteras likabehandling i förhållande till arbetstagare som är medborgare i deras värdmedlemsstat i enlighet med EU:s lagstiftning, oavsett om det rör sig om lika rättigheter, lika arbetsvillkor eller likvärdigt skydd.
B.Gränsöverskridande arbetare inkluderar personer som utövar sin rätt till fri rörlighet för att arbeta i en medlemsstat samtidigt som de fortsätter att vara bosatta i en annan, gränspendlare samt utstationerade arbetstagare. Gränspendlare är arbetstagare som är anställda i ett gränsområde i en medlemsstat, men som återvänder dagligen eller åtminstone en gång i veckan till gränsområdet i ett angränsande land där de är bosatta och där de är medborgare. En utstationerad arbetstagare är en arbetstagare som sänds ut av sin arbetsgivare för att tillfälligt utföra en tjänst i en annan EU-medlemsstat, inom ramen för ett avtal om tjänster, en koncernintern utstationering eller en uthyrning genom ett bemanningsföretag. Säsongsarbetare inkluderar EU-medborgare och tredjelandsmedborgare som reser till en medlemsstat för att tillfälligt bo där och bedriva en säsongsbunden verksamhet.
C.Det finns över 17 miljoner EU-medborgare som bor och arbetar utomlands i ett annat EU-land än det där de är medborgare (3,9% av den totala arbetskraften 2018). Det finns 1,5 miljoner gränsöverskridande arbetare i EU. Det finns över 2,3 miljoner utstationeringar för vilka tjänster utförs i en annan medlemsstat.
D.Covid-19-pandemin är ett allvarligt hot mot folkhälsan som påverkar hälsan och livet för alla personer som är bosatta i EU samt hälso- och sjukvårdssystemen i medlemsstaterna. Krisen har ytterligare påverkat det europeiska samhället och den europeiska ekonomin, särskilt de arbetstagare och sektorer som står i frontlinjen. Alla arbetstagare berörs, oavsett deras rättsliga ställning. Pandemin har belyst den inneboende kopplingen mellan rättvis och säker rörlighet.
E.Många gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare är väsentliga för tillhandahållandet av kritiska varor och tjänster inom centrala ekonomiska sektorer såsom jordbruk och livsmedelsproduktion, transporter, logistik, byggverksamhet, sociala tjänster, inbegripet vård, socialt arbete och turism, men även bearbetning och förpackning av livsmedel, fiske, skogsbruk, hälso- och sjukvård, forskning, it, läkemedelsindustri, kritisk infrastruktur och andra sektorer, och är avgörande för alla insatser för ekonomisk återhämtning. Somliga bemanningsföretag och arbetsgivare i dessa sektorer baserar sina affärsmodeller på minskade arbetskraftskostnader och otrygga arbetsvillkor. Yrkesinspektioner har upprepade gånger rapporterat om kränkningar av arbetstagarna rättigheter när det gäller gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare i dessa sektorer.
F.Gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare har drabbats hårt av både krisen och medlemsstaternas åtgärder för att begränsa och förhindra spridningen av viruset, särskilt stängningar av gränserna, tillfälliga restriktioner och kontroller vid de inre gränserna. Covid-19-pandemin ledde till att gränserna stängdes och att många ekonomiska verksamheter upphörde eller ställdes in, vilket i sin tur ledde till ökad arbetslöshet och allvarliga svårigheter att återvända för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare som satt fast i medlemsstater där de tidigare var sysselsatta, utan inkomst, trygghet eller möjlighet att ta sig någonstans, och ibland utan tak över huvudet eller tillgång till hälso- och sjukvård eller mat. Unga och kvinnliga gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare kan vara särskilt utsatta.
G.Många gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare är anställda inom ramen för kortvariga anställningsavtal som ger dem liten eller ingen anställningstrygghet och otillräcklig eller obefintlig social trygghet, och som ofta placerar dem under nationella tröskelvärden för erhållande av sociala förmåner. Många gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare kommer från fattiga och sårbara regioner, minoriteter och samhällsgrupper och löper ofta risk att drabbas av fattigdom, trots att de arbetar, liksom social utestängning, och de kan få sina rättigheter kränkta av bemanningsföretag eller arbetsgivare. Alla dessa risker har förvärrats av pandemin. Arbetstagare med kortvariga uppdrag bor ofta i gruppboenden, vilket gör det svårt att hålla socialt avstånd och ökar risken för att de ska smittas. Stora utbrott av covid-19-infektioner har inträffat inom sådana branscher som livsmedelsproduktion, och sannolikt kommer de att fortsätta i sektorer och på arbetsplatser där det kan vara svårt att hålla socialt avstånd såvida inte lämpliga åtgärder vidtas.
H.Många gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare befinner sig i en särskilt utsatt situation när det gäller arbetsvillkor och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i samband med covid-19-krisen. Oroväckande rapporter om överträdelser av gränsöverskridande arbetares och säsongsarbetares rättigheter när det gäller arbets- och levnadsvillkor har kommit fram under krisen, i fråga om arbetstid, minimilöner, ogrundade uppsägningar, arbetsmiljönormer, såsom avsaknad av skriftliga instruktioner och varningar på arbetsplatsen, brist på säkra transporter och anständig inkvartering som uppfyller de sanitära kraven och där åtgärder för socialt avstånd kan upprätthållas, pressade och icke anpassade arbetsformer, utstationeringsarrangemang och underleverantörspraxis, bristande efterlevnad av karantänrestriktioner och stöd till repatriering samt ett otillräckligt tillhandahållande av personlig skyddsutrustning. Dessa rapporter och krisen i allmänhet har avslöjat och förvärrat den sociala dumpningen och den rådande otryggheten för många gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare samt luckor i genomförandet och efterlevnaden av befintlig lagstiftning för skydd av dem. Många gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare är i praktiken beroende av sin arbetsgivare eller sitt bemanningsföretag, inte bara för sin inkomst utan även för sitt boende. Åtskilliga gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare har hamnat på gatan efter att de avskedats. Med tanke på sin utsatta situation kan dessa arbetstagare också uppleva det svårt att rapportera om missförhållanden eller att stanna hemma från arbetet om de känner sig sjuka, på grund av bristande information eller rädsla för att förlora sin inkomst, sitt boende eller sitt uppehållstillstånd.
I.Gränsöverskridande egenföretagare och entreprenörer har också drabbats allvarligt av krisen. Medlemsstaternas insatser och åtgärder under covid-19-pandemin för att ge arbetstagare, egenföretagare och entreprenörer ekonomisk ersättning ܳٲå i regel från den nationella arbetsmarknaden och saknar ofta egentliga föreskrifter för gränsöverskridande arbetare och egenföretagare.
J.Ett antal arbetstagare har ådragit sig covid-19, och dödsfall har förekommit i flera medlemsstater. För en del av dessa arbetstagare var det redan före krisen problematiskt eller i vissa fall omöjligt att få tillgång till vård, läkarhjälp och inrättningar, men även sjuk- och socialförsäkring. En annan fråga handlar om att främja och bereda möjlighet till sjukledighet för sådana arbetstagare.
K.Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) inrättades i juli 2019 i syfte att hjälpa medlemsstaterna och kommissionen att effektivt tillämpa och verkställa unionsrätten om mobilitet och samordning av den sociala tryggheten. ELA förväntas nå full operativ kapacitet 2024.
L.Civilsamhällesorganisationer och arbetsmarknadsparter har varit mycket behjälpliga med att bistå arbetstagare under krisen, både i deras hemländer och i den medlemsstat där de är anställda.
M.Den stora majoriteten av alla gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare som drabbats av covid-19-pandemins ekonomiska konsekvenser har hittills inte kunna åtnjuta adekvat socialt skydd och trygghetsförmåner på grund av hinder i samordningen mellan medlemsstaternas socialförsäkringsinstitutioner, något som förvärrats av covid-19. Gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare har hamnat i situationer där de inte nödvändigtvis har rätt till tillfälliga stödåtgärder som förkortad arbetstid, anpassade arbetslöshetsförmåner och åtgärder för att underlätta distansarbete.
N.Under krisen har vissa medlemsstater agerat för att åtgärda gränsöverskridande arbetares och migrerande säsongsarbetares sårbarhet i samband med covid-19 och ta fasta på deras roll i våra samhällen.
O.Gränspendlare och gränsregioner i EU har drabbats hårt av krisen även i fråga om sysselsättning, tillträde till arbetsplatsen och arrangemang för distansarbete samt rättslig osäkerhet om vilka socialförsäkrings- och skattesystem som gäller.
P.Den europeiska jordbrukssektorn upplever ibland inkomstnivåer under genomsnittet i kombination med långa arbetstider, olycks- och sjukdomsfall och lågt deltagande i utbildningsprogram, särskilt för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare. Dåliga arbetsvillkor i jordbrukssektorn är en av de främsta orsakerna till bristen på arbetskraft i vissa medlemsstater.
Q.Det finns ingen EU-omfattande systematisk datainsamling eller digital spårning för att tillhandahålla adekvata uppgifter om det totala antalet drabbade gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare eller för att låta arbetstagare snabbt och enkelt fastställa sin socialförsäkringsstatus och göra anspråk på olika rättigheter som förvärvats före krisen. Kommunerna saknar alltför ofta information om gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare som bor och arbetar där.
R.Det finns en risk för att krisen fortsätter att förvärra befintliga problem med hur gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare behandlas av vissa rekryteringsföretag och lokala arbetsgivare.
Skydda rättigheterna, garantera säkerheten och tillämpa lagstiftningen
1.Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortsatta vägledning som ett led i den pågående samordningen av ett gemensamt EU-svar på covid-19-utbrottet, särskilt när det gäller tillämpningen av principen om likabehandling och icke-diskriminering samt utövandet av fri och rättvis rörlighet för arbetstagare. Parlamentet betonar att gränskontroller, hälsokontroller och inskränkningar av rörligheten måste förbli proportionerliga och utgöra undantag från regeln och att all fri rörlighet ö återupprättas så snart det bedöms vara säkert med hänsyn till ländernas nationella covid-19-situation. Parlamentet erinrar om att likabehandlingsprincipen inte är begränsad endast till gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare i samhällsviktiga sektorer och yrken utan omfattar alla arbetstagare som behöver korsa en inre gräns, med tanke på att sektorerna i fråga är öppna för lokal arbetskraft i den värdmedlemsstat där arbetet utförs. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att så snart som möjligt häva alla reserestriktioner och alla diskriminerande isolerings- och karantänsåtgärder för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare för att undvika brist på arbetskraft i nyckelsektorer och för att gynna alla arbetstagare och samtidigt slå vakt om deras hälsa och säkerhet.
2.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa åtgärder för att se till att gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare samt gränsöverskridande entreprenörer och egenföretagare erbjuds adekvat skydd mot covid-19 och dess effekter, bland annat enkel tillgång till testning, och informeras om riskerna och om vilka säkerhetsåtgärder som ö vidtas på ett språk som de förstår. Parlamentet framhåller den särskilda utsattheten bland unga och kvinnliga gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare. Parlamentet efterlyser dessutom åtgärder för att slå vakt om deras hälsa och säkerhet under resan och säkerställa skäliga boendeförhållanden med social distansering på anställningsorten om detta inte är samma som bostadsorten, samt lösningar för återvändande som inte bekostas av den anställde om detta skulle bli nödvändigt. Parlamentet understryker att befintlig lagstiftning om tillgång till sociala rättigheter och överföring av dessa till ett annat land måste respekteras. Parlamentet understryker att gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare inte får lämnas i sticket för att de utövat sin rätt till fri rörlighet som EU-medborgare.
3.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja arbetsmarknadsparternas och civilsamhällesorganisationernas aktiva arbete på detta område så att arbetstagare som blivit strandsatta på landets territorium till följd av krisen eller på annat sätt får adekvat och brådskande tillgång till samhällsservice, fackligt stöd, anständigt boende, skyddsutrustning, måltider samt hälso- och sjukvård. Parlamentet välkomnar arbetsmarknadsparternas engagemang för att ta upp sektorsspecifika frågor om rörlighet och rättigheter för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare.
4.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samband med covid-19 se till att säsongsarbetare från tredjeländer behandlas på samma sätt som EU-medborgare i enlighet med direktiv 2014/36/EU, och erinrar om att sådana arbetstagare har samma arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter som EU-medborgare.
5.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i brådskande ordning se till att tillämplig EU-lagstiftning om gränsöverskridande arbetares och säsongsarbetares rättigheter genomförs och efterlevs ordentligt, särskilt rätten till lika lön för lika arbete på samma arbetsplats, bland annat via nationella och gränsöverskridande samordnade och gemensamma yrkesinspektioner. Parlamentet insisterar på att tydliga åtgärder måste vidtas för att se till att arbetstagare tydligt förstår och får fullständig information om och obehindrad tillgång till sina avtal, rättigheter och skyldigheter före avresa och att avtalen görs tillgängliga för arbetarskyddsenheterna inom deras anställningsområde. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka yrkesinspektionernas kapacitet och att prioritera sektorer med riskutsatta arbetstagare.
6.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bevaka tillämpningen av sina riktlinjer om fri rörlighet för arbetstagare under covid-19-utbrottet och i synnerhet att utfärda nya specifika riktlinjer för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare samt gränsöverskridande entreprenörer och egenföretagare, arbetsgivare och medlemsstater i samband med covid-19, särskilt om utövandet av fri och rättvis rörlighet, anständigt boende, tillämpliga arbets- och anställningsvillkor samt hälso- och säkerhetskrav som t.ex. behovet av att säkerställa social distansering under transport, i bostaden och på arbetsplatsen, socialt skydd och samordning av detta, tillgång till och tillhandahållande av hälso- och sjukvård, information såsom skriftliga instruktioner och meddelanden på arbetsplatsen på ett språk som arbetstagarna förstår samt utbyte av bästa praxis för detta. Parlamentet understryker att arbetsmarknadens parter måste vara fullt delaktiga i utarbetandet av dessa riktlinjer.
7.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa kvalitetsboende för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare utan koppling till deras lön och att säkerställa anständiga faciliteter, skydd av hyrestagarens privatliv och skriftliga hyresavtal vars efterlevnad kontrolleras av yrkesinspektionerna, samt att fastställa standarder i detta avseende.
8.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en prioriterad fråga se till att ELA blir helt operativt och arbetar för att tillhandahålla relevant information om rättigheter och skyldigheter för personer som omfattas av arbetstagares gränsöverskridande rörlighet, bland annat genom en EU-omfattande webbplats som ö fungera som portal för informationskällor och tjänster på EU-nivå och nationellt. Parlamentet noterar avsaknaden av ett harmoniserat förfarande för att anmäla missförhållanden och problem. Parlamentet uppmanar därför ELA att i samarbete med berörda myndigheter i medlemsstaterna skapa en europeisk mekanism till vilken gränsöverskridande arbetare anonymt kan rapportera missförhållanden och att genomföra artikel 8.1 i förordning (EU) 2019/1149 för att göra gemensamma eller samordnade inspektioner av misstänkta missförhållanden som kommit till dess kännedom.
9.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå långsiktiga lösningar för att bekämpa missbruk av underentreprenader och skydda säsongsarbetare och gränsöverskridande arbetare som är anställda i underentreprenörs- och leveranskedjan.
Främja rättvis rörlighet och stärka den inre marknaden
10.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förbereda sig för eventuella framtida vågor av covid-19 och manar åter till samordning av nationella gränsåtgärder och utveckling av säkerhetsåtgärder för mobila arbetstagare, bland annat med säkra tillflyktsorter. Parlamentet konstaterar att det måste införas en permanent mobilitetsberedskap med identifiering och upprätthållande av ”gröna korridorer” tillsammans med säkerhetsåtgärder och väletablerade och offentliggjorda resevillkor. I detta sammanhang lyfter parlamentet fram nyckelrollen för regionala och lokala myndigheter och befintliga gränsöverskridande institutioner, bland annat för att föra register, och regelbundet uppdatera sådana register, över alla gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare som är skrivna i de kommuner där de har sin bostad. Parlamentet framhåller att de vägledande principerna för alla åtgärder som sätts in med anledning av krisen och på vägen mot återhämtning ö vara hälsa och säkerhet för alla arbetstagare samt respekt för och verkningsfull tillämpning av alla tillämpliga arbetsvillkor, med hänsyn till den särskilt utsatta situationen för gränsöverskridande arbetare och mobila arbetstagare under covid-19-utbrottet och i dess kölvatten.
11.Europaparlamentet erinrar om betydelsen och behovet av ett gott samarbete med tredjeländer där det finns många gränsöverskridande arbetare, såsom länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), Schweiz och Storbritannien.
12.Europaparlamentet understryker behovet av ett gott samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller insamling av uppgifter om gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare för att överbrygga gapet mellan olika nationella rutiner, få bättre tillgång till tillgänglig information och skapa en förutsägbar och lättillgänglig arbetsmarknad. Parlamentet uppmanar ELA att ta på sig en aktiv roll i insamlingen och samordningen av uppgifter för att göra analyser av arbetskraftens rörlighet och riskbedömningar i överensstämmelse med ELA:s arbetsuppgifter enligt dess inrättandeförordning.
13.Europaparlamentet anser att de anställda även behöver tydliga regler och klarhet angående rättsläget för att gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare ska kunna skyddas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in och lägga upp uppdaterad information om alla sådana regler, även sådana som rör covid-19 och reserestriktioner, på de relevanta nationella institutionernas webbplatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att skapa en portal eller mobilapplikation som kan samla in data från medlemsstaterna för att ge EU-medborgarna precis information om reserestriktioner i realtid tillsammans med resealternativ och möjliga resvägar för den händelse att nödåtgärder helt eller delvis skulle återinföras.
14.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att gränsöverskridande arbetare, i synnerhet gränspendlare och gränsöverskridande egenföretagare som drabbats av krisen, även sådana som distansarbetar från sitt bosättningsland, har tillgång till social trygghet, arbetstagarrättigheter och skatteregler och får klarhet i vilken myndighet som är behörig för deras skydd samt att de kan komma i fråga för förkortad arbetstid på samma villkor som andra anställda och inte påverkas negativt i fråga om skatte- eller socialförsäkringsrättigheter på grund av att de vistats en viss tid i bosättningsmedlemsstaten till följd av pandemin. Parlamentet begär att distansarbetet från utlandet räknas som om det utfördes i arbetslandet.
Motståndskraft, digitalisering och insyn
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt företa en studie om den allmänna sysselsättnings- och hälso- och säkerhetssituationen för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare, bland annat om rollen för bemannings- och rekryteringsföretag samt andra förmedlare och underentreprenörer, i syfte att identifiera luckor i skyddet och ett eventuellt behov av att revidera det befintliga regelverket, såsom arbetsmiljölagstiftningen, direktiv 2014/36/EU om säsongsarbetare och direktiv 2008/104/EG om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, samt pandemisäkring. Parlamentet betonar att lärdomarna inte bara är relevanta för covid-19-krisen utan även ö stärka det evidensbaserade beslutsfattandet i syfte att komma till rätta med brister i EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning i kristider och under normala förhållanden.
16.Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna ansvarar för att deras socialförsäkringssystem är stabila, pålitliga och krissäkrade, och att EU tillhandahåller gemensamma regler för att skydda socialförsäkringsrättigheterna för den som flyttar inom Europa. Rådets nuvarande och kommande ordförandeskap och medlemsstaterna uppmanas att samverka med parlamentet för att nå en snabb och välavvägd uppgörelse om den föreslagna revideringen av förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om samordning av social trygghet och därigenom få till stånd moderniserade och ändamålsenliga bestämmelser som främjar rättvis rörlighet och socialt skydd för alla EU-medborgare och samtidigt effektivt bekämpar socialförsäkringsbedrägeri och missbruk av mobila arbetstagares sociala rättigheter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att i brådskande ordning genomföra alla delar av systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter för att säkerställa effektivare samarbete mellan socialförsäkringsinstitutioner och snabbare, digitaliserad handläggning av enskilda ärenden till gagn för personer i gränsöverskridande situationer.
17.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera och marknadsföra sina webbsidor mot bakgrund av covid-19 med information om arbetstagares rättigheter och om tillämplig nationell lagstiftning för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare samt uppgifter om nationella och regionala arbetarskyddsmyndigheter och att i samarbete med medlemsstaterna ta fram lättillgängliga medvetandehöjande informationskampanjer för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare med deltagande av arbetsmarknadsparter och civilsamhällesorganisationer för att ge informationen ytterligare spridning.
18.Europaparlamentet upprepar betydelsen av ordentligt skydd för visselblåsare i medlemsstaterna, även för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att gå längre än minimikraven i direktiv 2019/1937/EU för alla arbetstagare oavsett ställning och att undersöka hur nationell lagstiftning till skydd för visselblåsare kan tillämpas på gränsöverskridande arbetare eller säsongsarbetare som anmäler missförhållanden. Parlamentet framhåller att möjligheter att anmäla missförhållanden och få stöd utan rädsla för repressalier måste inbegripas på ett öppet sätt i anställningsavtal. Parlamentet framhåller att tillgång till fackföreningar och civilsamhällesorganisationer, även i värdlandet, måste säkerställas för sådana arbetstagare.
19.Europaparlamentet anser att ett digitalt och dynamiskt system för datautbyte mellan medlemsstaterna kan göra det lättare att bekämpa missbruk av gränsöverskridande arbetares och säsongsarbetares rättigheter och problem med svartarbete och fastställa vad det ansvariga socialförsäkringssystemet omfattar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utarbeta en heltäckande konsekvensbedömning av införandet av ett digitalt europeiskt socialförsäkringsnummer i syfte att lägga fram ett förslag. Parlamentet understryker att personuppgifter får användas endast för det särskilda avsedda ändamålet och endast av de behöriga sociala myndigheterna i överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen(19).
20.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva det reviderade utstationeringsdirektivet i tid och på ett korrekt och ambitiöst sätt och att säkerställa fullständig likabehandling och fullständigt skydd för utstationerade arbetstagare, särskilt för att iaktta arbetsgivarens skyldighet enligt artikel 3.7 i det direktivet att betala ut ersättning till utstationerade arbetstagare för utgifter som i själva verket har uppkommit till följd av utstationeringen, t.ex. utgifter för resa, kost eller logi, i enlighet med nationell rätt och/eller praxis som gäller för anställningsförhållandet.
21.Europaparlamentet konstaterar att kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, behöver ta tag i bristen på tydliga bestämmelser om inrättande av bemannings- och rekryteringsföretag för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare i EU. Parlamentet erinrar om befintlig god praxis enligt vilken sådana företag omfattas av tydliga öppenhetslicenser från särskilda administrativa organ.
22.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att jord-till-bord-strategin och den kommande översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken ger resultat för Europas jordbruksarbetare, däribland säsongs- och migrantarbetare och andra mobila arbetstagare.
23.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att där det förekommer bekämpa den negativa bilden av säsongsarbetare och gränsöverskridande arbetare. Parlamentet konstaterar att ursprungsmedlemsstaterna är skyldiga att ge medborgare som arbetar som säsongsarbetare eller gränsöverskridande arbetare tillgång till adekvat information om arbetar- och socialskydd, stöd vid arbetsplatsolyckor och hjälp med återvändande och återintegrering och att samtidigt se till att deras rättigheter respekteras av rekryteringsföretag, underentreprenörer och andra förmedlare som är verksamma på landets territorium.
o oo
24.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska rådet och kommissionen.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).