Ϸվ

Index
öåԻ
äٲ
All text
Förfarande :
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0247/2023

Ingivna texter :

A9-0247/2023

Debatter :

PV12/09/2023-19
CRE12/09/2023-19

Omröstningar :

PV13/09/2023-7.10
öٴöԲ

Antagna texter :

P9_TA(2023)0320

Antagna texter
PDF181kWORD58k
Onsdagen den 13 september 2023-Strasbourg
2022 års rapport om Turkiet
P9_TA(2023)0320A9-0247/2023

Europaparlamentets resolution av den 13 september 2023 om kommissionens rapport för 2022 om Turkiet ()

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 juni 2022, 24 juni 2021 och 1oktober 2020 och av alla relevanta tidigare slutsatser från rådet och Europeiska rådet,

–med beaktande av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 25 mars 2021 om Turkiet,

–med beaktande av uttalandena från EU och Turkiet av den 18 mars 2016 och 29november 2015,

–med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3oktober 2005och mandatet i den ramen att Turkiet, precis som alla kandidatländer, helt och hållet måste uppfylla Köpenhamnskriterierna och normalisera förbindelserna med alla EU:s medlemsstater, inklusive Republiken Cypern, för att få ansluta sig till EU,

–med beaktande av den förklaring som den dåvarande Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater utfärdade den 21september 2005, efter Turkiets förklaring efter undertecknandet av tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet den 29juli 2005, inbegripet bestämmelsen att ett erkännande av alla medlemsstater är en nödvändig del i förhandlingarna, liksom att till fullo genomföra tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet gentemot alla medlemsstater genom att undanröja alla hinder för den fria rörligheten för varor, inbegripet restriktioner för transportmedel, utan fördomar eller diskriminering,

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 oktober 2022 om EU:sutvidgningspolitik () och den åtföljande rapporten för 2022 om Turkiet (SWD(2022)0333),

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 maj 2022 Sjätte årsrapporten om faciliteten för flyktingar i Turkiet (),

–med beaktande av den ram för restriktiva åtgärder som inrättades av EU den 11november 2019, som ett svar på Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet, senast förlängd genom rådets beslut (Gusp) 2022/2186 av den 8november 2022 om ändring av beslut (Gusp) 2019/1894 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet(1),

–med beaktande av resultatet av presidentvalet och parlamentsvalet i Turkiet den 14 maj 2023 och den andra omgången av presidentvalet den 28 maj 2023,

–med beaktande av uttalandena om preliminära resultat och slutsatser av den 14 maj 2023 och den 28 maj 2023 från den internationella valobservatörsgruppen för Turkiet, utsänd av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och dess kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR),

–med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution nr 2459 (2022) av den12oktober2022 om Turkiets respekt för sina skyldigheter och åtaganden och den tillhörande rapporten från Europarådets övervakningskommitté av den14september2022,

–med beaktande av artikel 46 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, enligt vilken de fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta sig efter slutgiltiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i alla mål där de är parter, och därmed med beaktande av Turkiets skyldighet att genomföra alla domar från Europadomstolen,

–med beaktande av relevanta resolutioner från Europarådets ministerkommitté, inbegripet interimsresolutionerna av den 2februari2022 och den 2december2021 om verkställandet av Europadomstolens dom i målet Kavala mot Turkiet, interimsresolutionerna av den 9mars2023 och den 2december2021 om verkställandet av Europadomstolens dom i målet Selahattin Demirtaş mot Turkiet (nr 2) samt Europarådets krav den 8 juni 2023 på att Osman Kavala, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş omedelbart ska friges,

–med beaktande av FN:s spannmålsinitiativ för Svarta havet (Svartahavsinitiativet) av den 22 juli 2022 om säker transport av spannmål och livsmedel från ukrainska hamnar,

–med beaktande av den ekonomiska studien av Turkiet från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) av den27februari2023,

–med beaktande av 2023års globala pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser, som rankade Turkiet på 165:eplats av 180länder,

–med beaktande av Unescos uttalande av den 10juli2020 om Hagia Sofia i Istanbul och beslutet av Unescos världsarvskommitté av den 31juli2021,

–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt av den 7 juni 2022 om kommissionens rapport för 2021 om Turkiet(2) och av den 19 maj 2021 om kommissionens rapporter 2019 och 2020 om Turkiet(3) och av den 26 november 2020 om ökande spänningar i Varosha efter Turkiets olagliga agerande och det brådskande behovet av återupptagna samtal(4),

–med beaktande av FN:s säkerhetsråds pressuttalande av den 21 augusti 2023 om Cypern,

–med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2022 om fallet Osman Kavala i Turkiet(5),

–med beaktande av sin resolution av den7oktober 2021 om genomföranderapporten om EU:s förvaltningsfonder och faciliteten för flyktingar i Turkiet(6),

–med beaktande av sina tidigare resolutioner, i synnerhet resolutionerna av den 15 april 2015, om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet(7),

–med beaktande av artikel54 i arbetsordningen,

–med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0247/2023), och av följande skäl:

A.I maj2023 höll Turkiet presidentval och parlamentsval.

B.Europarådets parlamentariska församling och OSSE:s parlamentariska församling bjöds in för observation av valet som hölls i Turkiet den 14maj2023. Europaparlamentet inbjöds inte, baserat på påståenden om orättvis behandling.

C.Den gemensamma observatörsgruppen från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), OSSE och Europarådets parlamentariska församling fann att den rättsliga ramen för president- och parlamentsvalet inte till fullo utgjorde en grund för att hålla demokratiska val och att fortsatta begränsningar av grundläggande friheter såsom mötes-, förenings- och yttrandefrihet hindrade vissa oppositionspolitikers och oppositionspartiers deltagande samt det civila samhällets och oberoende mediers deltagande.

D.Den 6 februari 2023 drabbades sydöstra Turkiet av förödande jordbävningar som orsakade många dödsfall och omfattande skador på infrastrukturen och ledde till ett akut behov av humanitärt bistånd för 1,7miljoner människor i Turkiet och norraSyrien. 21 EU-medlemsstater skickade snabbt sök- och räddningsgrupper till Turkiet. EU och dess internationella partner lovade 6,05miljarder euro under den internationella givarkonferensen för att hjälpa Turkiet efter jordbävningen.

E.Turkiet är fortfarande ett kandidatland för EU-medlemskap, en Natoallierad, en viktig partner i säkerhet, handelsförbindelser, ekonomiska förbindelser och i migrationsfrågor. Turkiet förväntas respektera demokratiska värden, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna och följa EU-rätten.

F.Europeiska unionen och dess medlemsstater är partner till Turkiet och dess folk, som Europa delar djupa kommersiella, kulturella och historiska band med. Turkiet är EU:s sjätte största handelspartner, och EU är Turkiets största handelspartner.

G.Turkiet har under flera år gradvis men stadigt rört sig längre och längre bort från EU:s värden och normativa ram, vilket är ett uttryck för en mycket oroande och allt djupare trend som exemplifieras av ett ökande antal lagar och åtgärder som inskränker rättsstatsprincipen, de grundläggande friheterna, de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga friheterna, tillsammans med landets åtgärder som strider mot internationell rätt och goda grannförbindelser.

H.Den nedåtgående spiralen när det gäller mänskliga rättigheter och rättsstaten har fortsatt, vilket framgår av att Turkiet nu kommer på 165:e plats bland 180 länder i det internationella pressfrihetsindexet 2023, vilket är 16 platser lägre än 2022. Turkiet rankades 48:e bland 49länder när det gäller hbt-personers mänskliga rättigheter, enligt 2022 års Rainbow Europe Map som publicerades av ILGA-Europe – den europeiska sammanslutningen för lesbiska, homosexuella, trans- och intersexuella.

I.Den positiva agenda som EU lade fram 2021 har för närvarande praktiskt taget stannat av. EU:s anslutningsförhandlingar har i själva verket varit stillastående sedan 2018 på grund av den försämrade situationen vad gäller rättsstaten och demokratin i Turkiet. Turkiet måste på ett trovärdigt sätt visa sitt engagemang för närmare förbindelser med och anpassning till EU.

J.Turkiet är medlem av Europarådet och är därför bundet av Europadomstolens domar.

K.Enligt rapporten från den turkiska plattformen för att stoppa kvinnomord (KCDP) dödades i Turkiet 334kvinnor av män under 2022, och 245kvinnor hittades döda under misstänkta omständigheter. I 2021 års rapport noterade plattformen att 280 kvinnor dödades och 217 kvinnor hittades döda under misstänkta omständigheter.

L.Rysslands anfallskrig orsakar geopolitiska förändringar av aldrig tidigare skådat slag i Europa. Turkiets viktiga läge gör att landet har möjlighet att spela en avgörande och strategisk roll. Turkiet har varit den enda medlaren som accepterats av både Ukraina och Ryssland och hade en avgörande roll i avtalet om det viktiga Svartahavsinitiativet. Turkiet har dock beslutat att inte anpassa sig till EU:s sanktioner mot Ryssland. Mycket på grund av denna icke-anpassning till sanktionerna har Turkiets utrikespolitiska anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) försämrats från 14% till endast 7% mellan 2021 och 2022, vilket är den absolut lägsta siffran bland alla utvidgningsländerna. Handeln mellan Turkiet och Ryssland har nästan fördubblats sedan EU:s sanktioner mot Ryssland infördes.

M.Nu, mer än någonsin tidigare i förbindelserna mellan EU och Turkiet, måste det göras en gemensam insats till stöd för den rättsligt erkända tidigare situationen oavsett var Ryska federationen har fört anfallskrig eller kränkt internationell rätt och internationellt erkända gränser.

N.Turkiet är fortfarande en viktig partner för stabiliteten i östra Medelhavsområdet i stort, och spänningarna mellan EU och Turkiet i samband med situationen i östra Medelhavsområdet har trappats ned men inte upphört.

O.Turkiet har upprepade gånger uppmanats att avstå från alla åtgärder som kränker EU-medlemsstaternas suveränitet och suveräna rättigheter och som är i strid med internationell rätt och EU-rätten.

P.Efter en lång fördröjning ratificerade den turkiska nationalförsamlingen Finlands Natomedlemskap i mars 2023, vilket gjorde det möjligt för landet att ansluta sig till Nato. Den turkiska regeringen har avsiktligt satt press på Sverige och fördröjt landets anslutning till Nato i en tid av historisk rysk aggressivitet.

Q.Under 2022 fördjupades den finansiella och ekonomiska integrationen mellan Turkiet och Ryssland avsevärt, vilket är synligt på många områden och marknader, däribland bankverksamhet, fastigheter, turism och energi.

R.Den ekonomiska tillväxten i Turkiet har förblivit stabil, men inflationen är fortfarande den högsta under de senaste 20 åren, och den externa obalansen i ekonomin håller på att förvärras.

S.Turkiet är värd för världens största flyktingbefolkning med nästan 4miljoner registrerade flyktingar, främst från Syrien, Irak och Afghanistan. Det finns trovärdiga rapporter om utvisningar av flyktingar som är bosatta i Turkiet och ogrundade avvisningar av flyktingar vid den turkiska gränsen, med liten eller ingen prövning av deras ansökningar om internationellt skydd.

Allmän bedömning och den senaste utvecklingen

1.Europaparlamentet noterar resultatet av presidentvalet och parlamentsvalet som nyligen hölls i Turkiet och betraktar dem som ett tecken på politisk kontinuitet i landet. Parlamentet välkomnar det höga valdeltagandet och noterar att valen till stor del var fredliga, trots isolerade våldsfall, främst mot oppositionsanhängare.

2.Europaparlamentet beklagar dock att, såsom framgår av OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag, bristen på lika villkor gav den etablerade parten en oberättigad fördel, vilket bland annat framgick av den överdrivet partiska och ojämlika mediebevakningen. Parlamentet beklagar vidare att hård retorik, inflammatoriskt och diskriminerande språkbruk, inbegripet mot minoriteter, och fortsatta hot och trakasserier mot anhängare av vissa oppositionspartier, tillsammans med falska påståenden från regeringspartiernas sida om att oppositionen haft kopplingar till terrorism, undergrävde processen. Parlamentet betonar att den turkiska regeringen under en lång tid före valet använde sin makt över statliga institutioner och tillsynsorgan för att kontrollera narrativ och debatter i både traditionella och sociala medier, för att fängsla journalister och politiker och för att avsätta valda tjänstemän i områden med kurdisk majoritet, för att missgynna oppositionen.

3.Europaparlamentet upprepar sin stora sorg över de dödliga och förödande jordbävningar som skakade sydöstra Turkiet och Syrien den 6 februari 2023 och uttrycker ännu en gång sitt djupa deltagande med offrens familjer. Parlamentet välkomnar de internationella hjälp- och återhämtningsinsatserna, särskilt de från EU:s och dess medlemsstaters sida, och den snabba aktiveringen av EU:s civilskyddsmekanism för att bistå drabbade områden, vilket visar på en stark europeisk solidaritet med det turkiska folket. Parlamentet anser att EU bör fortsätta att stödja Turkiets folk när det gäller deras humanitära behov och återuppbyggnadsinsatser. Parlamentet välkomnar särskilt de betydande löften som gjordes vid givarkonferensen som sammankallades av Europeiska kommissionen och det svenska ordförandeskapet, och uppmanar EU och medlemsstaterna samt alla andra internationella givare att uppfylla sina löften och se till att utformningen, genomförandet och övervakningen av återuppbyggnads- och katastrofinsatser är transparent, hållbar och säker. Parlamentet understryker att europeisk solidaritet skulle kunna leda till en påtaglig förbättring av förbindelserna mellan EU och Turkiet. Parlamentet är oroat över att jordbävningen avslöjade brister såsom regeringens bristande beredskap, sönderfallande infrastruktur och utbredd korruption. Parlamentet beklagar att under de kritiska timmarna efter jordbävningen var tillgången till internet och sociala medier avsevärt begränsad, vilket påverkade räddningsinsatserna, och att journalister blev föremål för angrepp, vilket hindrade det fria informationsflödet.

4.Europaparlamentet anser att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har påverkat förbindelserna mellan EU och Turkiet och lagt till ännu en dimension i dessa förbindelser, eftersom Turkiet försöker upprätthålla banden till både väst och Ryssland samtidigt. Parlamentet välkomnar att Turkiet i FN:s generalförsamling röstade för att fördöma det ryska anfallskriget mot Ukraina och välkomnar landets engagemang för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet beklagar samtidigt att Turkiet inte ställer sig bakom sanktioner utanför FN-ramen. Parlamentet understryker att Turkiets anpassningsgrad till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har sjunkit till den lägsta nivån någonsin på 7%, jämfört med 11% 2021. Parlamentet uppmanar Turkiet att vidta betydande åtgärder för att anpassa sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik så snart som möjligt, bland annat när det gäller sanktioner och kringgående av sanktioner.

5.Europaparlamentet välkomnar Turkiets ansträngningar att underlätta samtalen mellan Ukraina och Ryssland och upprepar sin uppskattning för den centrala roll som landet spelat tillsammans med FN när det gäller Svartahavsinitiativet, både i att förhandla fram det och i att hålla det vid liv, vilket har varit ett avgörande bidrag till att motverka en global brist på viktiga livsmedel, i synnerhet spannmål. Parlamentet noterar att när det gäller hybridhot har, i samband med internationella konflikter och kriser, en spridning av falsk information och propaganda observerats i sociala medier och vanliga medier även i den turkiska informationsmiljön. Parlamentet fördömer det faktum att Turkiet inte begränsat de ryska mediekanalernas verksamhet i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

6.Europaparlamentet konstaterar att handeln mellan Turkiet och Ryssland nästan fördubblats sedan kriget i Ukraina började, och att det finns en förhöjd risk för att sanktionerade varor och tekniker, såsom halvledare, kan passera genom turkiskt territorium. Parlamentet betonar den särskilda risken med sanktioner som möjliggör tekniköverföring med dubbla användningsområden till Ryssland och som i slutändan skulle kunna användas av Rysslands armé i Ukraina. Parlamentet noterar de turkiska myndigheternas begränsade insatser under de senaste månaderna för att förhindra återexport och direkt transitering till Ryssland av varor som omfattas av EU:s sanktioner. Parlamentet uppmanar dock Turkiet att gå längre för att se till att landet upphör att fungera som nav för enheter och individer som vill kringgå sanktioner, att med lagstadgade och reglerande medel fullt ut säkerställa att sanktioner aldrig kringgås på landets territorium och att vidta alla nödvändiga åtgärder i detta avseende, bland annat genom att straffa enheter och individer. Parlamentet fördömer att Turkiets kringgående av EU:s sanktioner undergräver kollektiva insatser och uppmanar kommissionen att undersöka ökningen av handeln mellan Ryssland och Turkiet och bedöma de relevanta handelsflöden som skulle kunna tyda på kringgående av sanktioner. Parlamentet uttrycker vidare oro över att allt fler ryska medborgare, däribland oligarker, bosätter sig i stora turkiska städer och kustregioner – vilket bidrar till stora prisökningar på hyres- och fastighetsmarknaden – varifrån de fortsätter med sin affärs- och handelsverksamhet som för in stora mängder ryskt kapital i det turkiska systemet. Parlamentet betonar sin förväntning om att Turkiet kommer att undvika att bli en fristad för ryskt kapital och ryska investeringar. Parlamentet uttrycker oro över Turkiets nära samarbete med Ryssland om utvecklingen av stora kärnkraftverk, däribland kärnkraftverket Akkuyu, som byggs, ägs och kommer att drivas av det ryska statliga atomenergibolaget Rosatom.

7.Europaparlamentet beklagar djupt att ratificeringen av Sveriges Natomedlemskap i samband med den ryska invasionen av Ukraina och den förändrade säkerhetsstrukturen på den europeiska kontinenten försenats, efter den tidigare förseningen av Finlands anslutning till Nato, vilket endast spelar Ryssland i händerna och undergräver förbindelserna mellan Turkiet och dess Natoallierade. Parlamentet fördömer vidare i detta sammanhang försöken att undergräva de demokratiska friheterna i EU:s medlemsstater genom att utnyttja tillbakahållandet av sitt samtycke till Sveriges anslutning till Nato. Parlamentet noterar att Turkiets president, efter ytterligare samråd, slutligen den 10juli2023 gick med på att översända Sveriges anslutningsprotokoll till Turkiets nationalförsamling så snart som möjligt och att ha ett nära samarbete med församlingen för att se till att ratificeringen sker. Parlamentet beklagar dock att denna process fortfarande är oavslutad och att det inte finns någon tydlig tidsplan. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att utan ytterligare dröjsmål ratificera Sveriges Natomedlemskap. Parlamentet uppmanar med kraft de turkiska myndigheterna att infria sitt löfte om ett mer konstruktivt partnerskap inom Nato, även i östra Medelhavsområdet. Parlamentet betonar att ett lands anslutningsprocess till Nato inte på något sätt kan kopplas till ett annat lands anslutningsprocess till EU, eftersom det andra landets anslutningsprocess till EU bygger på det landets egna meriter.

8.Europaparlamentet anser, när det gäller mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, att den bedrövliga bild som målades upp i parlamentets resolution av den 7 juni 2022 om kommissionens rapport för 2021 om Turkiet fortfarande är riktig, och upprepar innehållet i denna resolution. Parlamentet stöder till fullo Europarådets parlamentariska församlings resolution av den 12oktober2022 och den tillhörande rapporten från dess övervakningskommitté om Turkiets respekt för sina skyldigheter och åtaganden, samt resolutionerna som antagits av Europarådets ministerkommitté i väntan på verkställandet av domar från Europadomstolen, som i detalj redogör för de många allvarliga bristerna i fråga om de mänskliga rättigheterna, vilket ständigt rapporteras av välrenommerade lokala och internationella människorättsorganisationer.

9.Europaparlamentet är bestört över att den negativa trenden är långt ifrån att avta eller vända, och att den demokratiska tillbakagången i Turkiet har fortsatt under det senaste året, med flera lagar som skärper censur på nätet och begränsar tillgången till information under förevändning att förhindra felaktig information. Parlamentet är också bestört över de outtröttliga ingripandena mot alla kritiska röster, särskilt inför och under det senaste valet. Parlamentet beklagar djupt att den turkiska regeringen med flera olika lagar, däribland lagen om sociala medier från 2020, lagen om bekämpning av penningtvätt från 2021 och lagen om desinformation från 2022, har byggt ett komplext lagstiftningsnät som fungerar som ett verktyg för att systematiskt kontrollera och tysta journalister, mediearbetare, det civila samhällets organisationer, politiska aktivister, akademiker och konstnärer. Parlamentet beklagar att Turkiet nu har blivit en av de globala förebilderna för auktoritära sedvänjor. Parlamentet oroas över den ökande mängden falska nyheter i den turkiska sociala mediemiljön, men uttrycker sin djupa oro över den drakoniska desinformationslagen som antogs i oktober 2022 som skärper regeringens kontroll över sociala medieplattformar och nyhetswebbplatser på nätet och inför fängelsestraff för publicering av ”desinformation och falska nyheter”. Parlamentet anser att lagförslagets vaga definition av ”desinformation” och ”avsikt” innebär att miljontals av Turkiets internetanvändare, däribland små och medelstora företag, riskerar att åtalas för publicering av information som regeringen inte håller med om. Parlamentet anser att den turkiska regeringen därför uppmanar till självcensur genom hot. Parlamentet är oroat över spridningen av statlig propaganda, särskilt från den statliga nyhetsbyrån Anadolu.

10.Europaparlamentet fördömer rättsväsendets bristande oberoende och den politiska instrumentaliseringen av domstolsväsendet, och betonar att detta område är av största vikt för EU, eftersom rättsväsendets oberoende är hörnstenen i ett fungerande demokratiskt system som arbetar för befolkningen och i dess tjänst. Parlamentet är fortsatt oroat över de allvarliga inskränkningarna av de grundläggande friheterna – särskilt yttrande- och föreningsfriheten, fortfarande symboliserat av Gezi-fallet – och de ständiga angreppen på oppositionsmedlemmars, människorättsförsvarares, advokaters, fackföreningsmedlemmars, minoriteters, journalisters, akademikers och civilsamhällesaktivisters grundläggande rättigheter, bland annat genom rättsliga och administrativa trakasserier, godtycklig användning av antiterrorlagar, stigmatisering och stängning av föreningar. Parlamentet förväntar sig att alla sektorer i det organiserade turkiska samhället ska ha möjlighet att utföra sitt arbete och sin verksamhet fritt, eftersom detta skulle kunna stärka den turkiska demokratin. Parlamentet uttrycker oro över rapporter om att fångar utsätts för övervåld. Parlamentet betonar med kraft att en human behandling av alla fångar måste säkerställas, i enlighet med grundläggande mänskliga rättigheter.

11.Europaparlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut genomföra alla domar från Europadomstolen i enlighet med artikel46 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, vilket är en ovillkorlig skyldighet som följer av Turkiets medlemskap i Europarådet. Parlamentet är bestört över de turkiska myndigheternas, särskilt rättsväsendets, fortsatta åsidosättande av och underlåtenhet att tillämpa banbrytande domar från Europadomstolen, såsom fallen Selahattin Demirtaş och Osman Kavala, där Turkiet står inför historiska överträdelseförfaranden i Europarådet.

12.Europaparlamentet fördömer förföljelsen, censuren och trakasserierna av journalister och oberoende medier i Turkiet. Parlamentet är också oroat över att journalister och politiska motståndare i EU med ursprung i Turkiet har blivit måltavlor. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att låta organisationer i det civila samhället, advokater och andra juridiska ombud samt pressen fungera i enlighet med sina skyldigheter, inom ramen för sina befogenheter och sin räckvidd, och att fritt utöva sitt yrke, eftersom detta möjliggör en allmänt hälsosammare demokrati och ett allmänt hälsosammare samhälle.

13.Europaparlamentet beklagar djupt att politiska partier och oppositionsmedlemmar har utsatts för allt större påtryckningar. Parlamentet är oroat över att förtrycket och förföljelsen av den politiska oppositionen kommer att intensifieras efter det senaste valet på grund av den försämrade ekonomiska situationen i landet. Parlamentet är särskilt oroat över de fortsatta tillslagen mot kurdiska politiker, journalister, advokater och konstnärer inbegripet massgripanden före valet, liksom det pågående avstängningsärendet mot Folkets demokratiska parti (HDP). Parlamentet är bekymrat över användningen av rättsväsendet för att påverka oppositionspartiernas politiska beslut, såsom fallet mot borgmästaren i storstadskommunen Istanbul.

14.Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över försämringen när det gäller kvinnors rättigheter, könsrelaterat våld och ökningen av kvinnomord, som återspeglar de allvarliga bristerna när det gäller att tillhandahålla ett effektivt skydd för kvinnor iTurkiet. Parlamentet är särskilt oroat över ”hedersmord”. Parlamentet beklagar bristen på tillförlitliga officiella uppgifter om kvinnomord, även om det finns konsekvent rapportering från kvinnorättsorganisationer. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att stödja kvinnor som överlevt våld och att ställa förövarna till svars. Parlamentet uttrycker oro över sammandrabbningarna mellan demonstranter och polisen den 8mars2023, då hundratals kvinnor och hbt+-aktivister deltog i den 20:e årliga kvinnomarschen i Istanbul. Parlamentet upprepar sitt starka fördömande av att Turkiet genom ett presidentdekret drog sig ur Istanbulkonventionen, vilket är ett stort bakslag för insatserna för att främja kvinnors rättigheter i landet, och upprepar sin uppmaning till Turkiets regering att upphäva detta oacceptabla beslut och att följa och agera i enlighet med de internationella fördrag, konventioner och skyldigheter som landet är part i. Parlamentet uppmanar Turkiet att snabbt anta en effektiv nationell handlingsplan för att bekämpa barnäktenskap och tvångsäktenskap.

15.Europaparlamentet uttrycker oro över den utbredda hatpropagandan mot och diskrimineringen av hbti+-personer. Parlamentet beklagar de ständiga angreppen och trakasserierna mot hbti+-personer, särskilt användningen av anti-hbti-retorik av politiker och offentliga tjänstemän på hög nivå, inklusive republikens president. Parlamentet beklagar att myndigheterna sedan 2014 har förbjudit Prideparader i större städer, däribland Istanbul. Parlamentet påminner om att Turkiets skyldigheter enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna medför ett ansvar att bekämpa diskriminering och våld mot hbti+-personer och uppmanar med kraft de turkiska myndigheterna att uppfylla sina åtaganden, och lägga till sexuell läggning, könsidentitet och könsegenskaper som skyddsskäl i antidiskrimineringsbestämmelserna.

16.Europaparlamentet är fortfarande mycket oroat över den så kallade kurdfrågan och upprepar att det är brådskande att återuppta en trovärdig politisk process där alla berörda parter och demokratiska krafter deltar för att nå en fredlig lösning. Parlamentet uppmanar den nya turkiska regeringen att gå i denna riktning genom att främja dialog och försoning. Parlamentet är oroat över det allvarliga och förvärrade förtrycket av den kurdiska befolkningen, särskilt i sydöstra delen av landet, inbegripet hur kulturella rättigheter och rättigheter att använda det kurdiska språket som undervisningsspråk i utbildningen förminskas ytterligare.

17.Europaparlamentet noterar att högerextrema islamistiska partier vid det senaste valet till det turkiska parlamentet tog plats i den styrande koalitionen. Parlamentet oroas över den ökande vikten av den islamistiska agendan i lagstiftning och i många områden i den offentliga förvaltningen, även genom det ökande inflytandet för direktoratet för religiösa frågor (Diyanet) i utbildningssystemet. Parlamentet anser att det är särskilt oroande att den turkiska kultursektorn och turkiska konstnärer utsätts för ökande påtryckningar från statliga myndigheter och islamistiska och ultranationalistiska grupper, som på senare tid tagit sig uttryck i att allt fler konserter, festivaler och andra kulturevenemang ställts in eftersom de betraktats som kritiska eller ”omoraliska”, med målet att genomdriva en ultrakonservativ agenda som är oförenlig med EU:s värden.

18.Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya medvetenhet, som har lett till att finansieringen av Erasmus+ har upphört och att medel som betalats ut till den turkiska Yavuz Sultan Selim-föreningen, vars verksamhet strider mot EU:s värden, har återkrävts. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att säkerställa att EU-medel inte går till att finansiera föreningar som inte respekterar EU:s värden.

19.Europaparlamentet konstaterar att inga betydande framsteg har noterats när det gäller skyddet av etniska och religiösa minoriteters rättigheter, inbegripet rättigheterna för den grekisk-ortodoxa befolkningen på öarna Gökçeada (Imbros) och Bozcaada (Tenedos). Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att fullt ut respektera den historiska och kulturella karaktären hos kulturella och religiösa monument och symboler, i synnerhet de som Unesco har klassificerat som världsarvsplatser. Parlamentet noterar med oro den senaste utvecklingen kring Hagia Sophia-monumentet och Choramuseet. Parlamentet understryker att begränsningarna av utbildning, utnämning och efterträdande av präster måste upphöra samt att Halkiseminariet, som hålls stängt sedan 1971, måste tillåtas öppna på nytt och alla hinder för en välfungerande verksamhet där undanröjas. Parlamentet uppmanar Turkiet åter att respektera det ekumeniska patriarkatets roll för ortodoxa kristna över hela världen och att erkänna dess juridiska personlighet och den offentliga användningen av den kyrkliga titeln ekumenisk patriark. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut genomföra alla relevanta domar från Europadomstolen och rekommendationer från Europarådet om skydd av minoriteters äganderätt och att införa lagstiftning som gör det möjligt för alla religiösa samfund och etniska minoriteter att förvärva status som juridisk person, genom att genomföra Venedigkommissionens relevanta rekommendationer. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att effektivt utreda och lagföra personer som är ansvariga för hatpropaganda mot minoriteter eller vandalism mot religiösa platser.

20.Europaparlamentet uttrycker sin starka oro över den fortsatta överkoncentrationen av makt hos den turkiska presidenten, utan några effektiva kontroller och motvikter, vilket allvarligt har urholkat landets demokratiska institutioner. Parlamentet betonar att bristen på autonomi på flera förvaltningsnivåer på grund av ett extremt beroende av presidenten för alla typer av beslut under ett enmansstyre kan leda till att systemet blir dysfunktionellt, vilket blev tydligt av den långsamma reaktionen på de förödande konsekvenserna av jordbävningarna i februari.

21.Europaparlamentet drar slutsatsen att den turkiska regeringen inte har något intresse av att överbrygga den långlivade och växande klyftan mellan Turkiet och EU när det gäller värden och normer, eftersom landets regering under de senaste åren har visat en tydlig brist på politisk vilja att genomföra de reformer som krävs, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och skyddet för och inkluderingen av alla etniska, religiösa och sexuella minoriteter. Parlamentet drar vidare slutsatsen att den turkiska regeringen inte har visat något intresse för att respektera och upprätthålla Köpenhamnskriterierna och anpassa sig efter EU:s politik och mål.

22.Europaparlamentet uttrycker oro över Turkiets bristfälliga marknadsekonomi, särskilt mot bakgrund av landets penning- och skattepolitik, institutionella miljö och regelverk, liksom över den turkiska presidentens direkta inblandning i penningpolitiken. Parlamentet anser att regeringen nu kommer att behöva ta itu med de ekonomiska sårbarheterna och de höga inflationsnivåerna. Parlamentet uppmanar regeringen att återställa trovärdigheten för viktiga institutioner såsom den turkiska centralbanken och Turkiets statistiska institut. Parlamentet anser att starkare och ärligare förbindelser med EU skulle bidra till att lindra vissa svårigheter och till att förbättra levnadsstandarden för den turkiska befolkningen.

23.Europaparlamentet uppmanar Turkiet att göra framsteg med anpassningen till EU:s direktiv och regelverk som rör miljö och klimatåtgärder. Parlamentet lovordar det arbete som utförs av turkiska miljörättsförsvarare. Parlamentet välkomnar den turkiska regeringens beslut att ratificera Parisavtalet om klimatförändringar och dess löfte om att bli koldioxidneutralt senast 2053. Parlamentet beklagar att detta åtagande inte följs upp av särskilda åtgärder. Parlamentet beklagar vidare att trots att Turkiet har fastställt ambitiösa mål på områden som föroreningskontroll, avfallshantering och bekämpning av klimatförändringar är kontrollen av efterlevnaden fortfarande svag, och hanteringen av de pågående ekonomiska kriserna har prioriterats framför arbetet för att uppnå en hållbar ekonomi. Parlamentet uppmanar Turkiet att öka sitt bidrag till skyddet av klimatet och den biologiska mångfalden och prioritera antagandet av sin klimatlag. Parlamentet upprepar sin uppmaning till den turkiska regeringen att ställa in sina planer för kärnkraftverket Akkuyu, som ligger i en region med risk för allvarliga jordbävningar och som därmed utgöra ett allvarligt hot inte bara mot Turkiet utan även mot hela Medelhavsområdet. Parlamentet uppmanar i detta avseende Turkiet att ansluta sig till Esbo- och Århuskonventionerna från FN:s ekonomiska kommission för Europa och upprepar sin uppmaning till den turkiska regeringen att involvera regeringarna i sina grannländer i all fortsatt utveckling av Akkuyuprojektet.

24.Europaparlamentet välkomnar att Turkiet efter en tid av konfrontation på senare tid tagit steg mot en normalisering av förbindelserna med flera länder, såsom Armenien, Egypten, Israel och Gulfstaterna. Parlamentet uppmanar Turkiet att gå vidare med denna positiva utveckling i form av konkreta åtgärder med avseende på alla grannländer. Parlamentet välkomnar Turkiets deltagande i toppmötena i den europeiska politiska gemenskapen. Parlamentet är dock fortfarande oroat över att Turkiets utrikespolitik i många avseenden fortfarande går emot EU:s intressen, och att landets utrikespolitik istället för att närma sig EU har rört sig ännu längre bort under det senaste året, då det nått en rekordlåg grad av anpassning och bara 7% av besluten inom utrikes- och säkerhetspolitiken varit gemensamma, enligt kommissionens senaste rapport om Turkiet.

25.Europaparlamentet fördömer Turkiets militära interventioner i Syrien och dess olagliga ockupation av områden i norra Syrien och fördömer att Turkiet och lokala syriska grupperingar kränker civilpersoners rättigheter och begränsar deras friheter med straffrihet i de turkiskockuperade territorierna. Parlamentet beklagar att ockupationen åtföljdes av att en stor del av befolkningen i området flydde, och att de hittills inte har kunnat återvända på grund av de turkiska ockupanterna och deras allierade lokala islamistiska milisgrupper. Parlamentet upprepar att ett nytt intrång på syrisk mark skulle få allvarliga konsekvenser för den internationella säkerheten.

26.Europaparlamentet uttrycker oro över Turkiets luftangrepp i norra Syrien och Irak, särskilt mot Sinjarregionen som är hem för den yazidiska befolkningen som drabbades av folkmord begångna av IS under 2014, och över den fortsatta militära närvaron på irakiskt territorium. Parlamentet upprepar att civilbefolkningen aldrig bör bli offer för militärt självförsvar. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att vara återhållsamma i fullständig respekt för internationella standarder.

27.Europaparlamentet beklagar att Turkiets ståndpunkter och politik när det gäller Libyen har förblivit i stort sett oförändrade. Parlamentet noterar med oro att Turkiet i oktober 2022 undertecknade ett nytt samförståndsavtal om kolväten med den libyska nationella samlingsregeringen, som skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den regionala stabiliteten på så sätt att det skulle medföra ett direkt eller indirekt genomförande av de två olagliga samförståndsavtalen från 2019 om militärt samarbete och marin avgränsning. Parlamentet upprepar sitt fördömande av undertecknandet av samförståndsavtalen mellan Turkiet och Libyen om övergripande säkerhetssamarbete och militärt samarbete och om avgränsningen av havsområden, som hänger samman med varandra och utgör tydliga kränkningar av internationell rätt, relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och EU-medlemsstaternas suveräna rättigheter. Parlamentet uppmanar Turkiet att samarbeta med Irini-insatsen för att verkställa vapenembargot mot Libyen och bekämpa människosmuggling och människohandel.

28.Europaparlamentet understryker att västra Balkans betydelse i Turkiets utrikespolitik växer och att landet har särskilda band med länder som Bosnien och Hercegovina och Serbien, som är Turkiets viktigaste kontaktpunkt för Balkanfrågor.

29.Europaparlamentet är bekymrat över Turkiets inblandning i EU:s medlemsstater, riktad mot europeiska medborgare med turkiska rötter. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra rekommendationerna från det särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning (ING2) i paketet för försvar av demokratin för att motverka inblandning från utländska myndigheter. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänstens avdelningar för strategisk kommunikation att dokumentera misstankar om turkisk desinformation riktad mot EU och att rapportera resultaten till parlamentet.

30.Europaparlamentet påminner om att Turkiet, som Natomedlem, spelar en geostrategisk roll för att säkerställa regional och europeisk säkerhet och förväntas agera i enlighet med sina skyldigheter i Nato.

31.Europaparlamentet stöder normaliseringen av förbindelserna mellan Armenien och Turkiet för att främja försoning, regional stabilitet och säkerhet samt socioekonomisk utveckling och välkomnar de framsteg som hittills har gjorts. Parlamentet noterar med uppskattning att Armeniens premiärminister närvarade vid installationen av Turkiets nyvalda president. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av de avtal som ingåtts av de turkiska och armeniska regeringarnas särskilda representanter, såsom öppnandet av luftrummet och gränsen mellan de båda länderna. Parlamentet uppmanar båda sidor att delta i arbetet i god tro och utan förhandsvillkor. Parlamentet hoppas att detta kan bidra till en normalisering av förbindelserna i Sydkaukasien. Parlamentet uppmuntrar än en gång Turkiet att erkänna det armeniska folkmordet för att bana väg för verklig försoning mellan de turkiska och armeniska folken och att fullt ut respektera sina skyldigheter att skydda det armeniska kulturarvet.

32.Europaparlamentet lovordar Turkiets insatser för att fortsätta att hysa den största flyktingbefolkningen i världen bestående av nästan 4 miljoner människor. Parlamentet välkomnar i detta avseende det fortsatta tillhandahållandet av EU-finansiering för flyktingar och värdsamhällen i Turkiet, och uttrycker sitt starka åtagande att upprätthålla detta i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om fortsatt finansiering för syriska flyktingar och vårdsamhällen i Turkiet efter 2024. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa högsta grad av transparens och korrekthet i tilldelningen av medel inom ramen för efterföljande program till faciliteten för flyktingar i Turkiet, så att det säkerställs att dessa medel i första hand ges direkt till flyktingar och värdsamhällen och förvaltas av organisationer som garanterar ansvarsskyldighet och insyn. Parlamentet stöder en objektiv bedömning av samarbetet mellan EU och Turkiet i flykting- och migrationsfrågor och understryker vikten av att båda sidor fullgör sina respektive åtaganden enligt det gemensamma uttalandet från EU och Turkiet från 2016 och återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet gentemot alla medlemsstater, inbegripet återupptagandet av återtagandet av återvändande från Grekland och aktiveringen av det frivilliga humanitära mottagandesystemet. Parlamentet upprepar att turkiska myndigheter endast bör genomföra återvändanden på frivillig basis och endast om de genomför dem på ett säkert sätt. Parlamentet motsätter sig med kraft varje instrumentalisering av migranter av den turkiska regeringen. Parlamentet understryker behovet att säkerställa skyddet av alla flyktingars och migranters rättigheter och friheter. Parlamentet noterar att Turkiets beklagliga utnyttjande av flyktingar för politiska ändamål har lett till att ett ökande antal asylansökningar registrerats på Cypern under de senaste åren. Parlamentet påminner om Turkiets skyldighet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra att nya havs- eller landvägar för olaglig migration skapas från Turkiet till EU. Parlamentet är mycket oroat över trovärdiga rapporter om godtyckliga deportationer och summariska avvisningar av personer som grips när de försöker korsa gränsen. Parlamentet fördömer främlingsfientliga attacker mot flyktingar i Turkiet och främjandet av flykting- och invandringsfientlig retorik av turkiska politiker. Parlamentet beklagar bristen på tillgång till de mer än 30 särskilda förvarsanläggningarna i Turkiet för att internationella och nationella organisationer ska kunna övervaka dem och ge bistånd. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-finansierade projekt är tillgängliga och övervakas ordentligt.

33.Europaparlamentet välkomnar nedtrappningen av spänningarna i östra Medelhavet på senare tid och den positiva kraft som nyligen förefaller ha utvecklats där, särskilt efter jordbävningarna i februari, och uttrycker sin förhoppning om att en eventuell ny era i Turkiets utrikespolitik skulle kunna ge positiva resultat i de bilaterala förbindelserna mellan Turkiet och alla EU:s medlemsstater. Parlamentet är fortfarande fullständigt medvetet om att varje form av positiv dynamik när som helst kan vändas till sin motsats när de underliggande problemen kvarstår utan lösning. Parlamentet uttrycker sin oro över vissa turkiska tjänstemäns uttalanden, där de ifrågasätter de grekiska öarnas suveränitet. Parlamentet uppmanar Turkiet att respektera EU-medlemsstaternas suveränitet över sina territorialvatten och luftrum samt deras suveräna rättigheter, bland annat rätten att utforska och utnyttja naturresurser, i enlighet med EU-rätten och internationell rätt. Parlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med Grekland och Republiken Cypern. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att uppvisa ett genuint kollektivt engagemang för att lösa avgränsningen av exklusiva ekonomiska zoner och kontinentalsockeln i både Egeiska havet och östra Medelhavet, i god tro och i överensstämmelse med internationell rätt och principen om goda grannförbindelser, och att avstå från ensidiga olagliga åtgärder eller hot. Parlamentet uttrycker djup oro över att Turkiet fortsätter att upprätthålla ett formellt krigshot mot Grekland (casus belli) om Grekland skulle utöva sin lagstadgade rätt att utvidga sina territorialvatten upp till 12 nautiska mil i Egeiska havet, i enlighet med artikel 3 i Förenta nationernas havsrättskonvention. Parlamentet uppmanar med kraft alla berörda parter att med ärligt uppsåt engagera sig i fredlig tvistlösning.

34.Europaparlamentet beklagar att Cypernproblemet kvarstår. Parlamentet bekräftar på nytt med eftertryck sin ståndpunkt att den enda hållbara lösningen på Cypernfrågan är en rättvis, övergripande och genomförbar lösning, även i fråga om dess externa aspekter, inom FN-ramen, på grundval av en federation med två befolkningsgrupper och två zoner med en enda internationell rättskapacitet, en enda suveränitet och ett enda medborgarskap samt politisk jämbördighet, i enlighet med vad som anges i relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och i överensstämmelse med folkrätten och på grundval av respekt för unionens grundläggande principer. Parlamentet beklagar djupt att den turkiska regeringen har övergett den överenskomna grunden för en lösning och FN:s ram, för att på egen hand försvara en tvåstatslösning på Cypern. Parlamentet uppmanar Turkiet att överge detta oacceptabla förslag till en tvåstatslösning. Parlamentet fördömer med kraft alla åtgärder för att på något sätt underlätta eller bidra till ett internationellt erkännande av den olagliga separatistiska entiteten på Cypern och betonar att sådana åtgärder allvarligt skadar arbetet för att skapa en miljö som bidrar till att återuppta samtalen om en lösning under FN:s överinseende. Parlamentet stöder alla konstruktiva förslag som syftar till att bryta dödläget i förlikningsprocessen och uppmanar EU att engagera sig mer aktivt i detta avseende. Parlamentet fördömer att Turkiet fortsätter att bryta mot FN:s säkerhetsråds resolutioner 550 (1984) och 789 (1992), där Turkiet uppmanas att överföra Varoshaområdet till sina rättmätiga invånare under FN:stillfälliga förvaltning, genom att stödja öppnandet av staden Varosha för allmänheten. Parlamentet anser att detta undergräver det ömsesidiga förtroendet och därmed utsikterna till ett återupptagande av direkta samtal om en övergripande lösning på Cypernproblemet. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet än en gång att upphöra med sin olagliga och ensidiga verksamhet i Varosha. Parlamentet uppmanar dessutom Turkiet att dra tillbaka sina trupper från Cypern och avhålla sig från eventuella ensidiga åtgärder som skulle främja en permanent delning av ön och från åtgärder som ändrar den demografiska balansen. Parlamentet uppmanar med kraft till att förhandlingarna om Cyperns återförening återupptas under FN:s generalsekreterares överinseende så snart som möjligt utifrån det läge där de avbröts i Crans-Montana 2017. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att fullgöra sitt åtagande att fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt tillämpa tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet gentemot alla medlemsstater, inbegripet Republiken Cypern. Parlamentet är fortsatt oroat över de utbildningsrestriktioner som grekcyprioterna i enklaver ställs inför. Parlamentet beklagar att Turkiet ännu inte har gjort några framsteg mot att normalisera förbindelserna med Republiken Cypern. Parlamentet understryker att samarbete fortfarande är avgörande på områden som rättsliga och inrikes frågor samt luftfartslagstiftning och flygtrafikkommunikation med alla EU-medlemsstater, inbegripet Republiken Cypern. Parlamentet beklagar Turkiets fortsatta vägran att följa luftfartslagstiftningen och att ge fartyg som för en medlemsstats flagg tillträde till Bosporen och Dardanellerna. Parlamentet anser att detta skulle kunna bli ett område där Turkiet visar sitt engagemang för förtroendeskapande åtgärder.

35.Europaparlamentet fördömer de turkiska ockupationsstyrkornas olagliga byggnadsarbete inom buffertzonen nära byn Pyla/Pile, som består av två befolkningsgrupper, på Cypern, liksom de attacker mot FN:s fredsbevarande styrka och skador på FN-fordon som skedde den 18 augusti 2023. Parlamentet begär att buffertzonens status och mandatet för FN:s fredsbevarande styrka på Cypern respekteras. Parlamentet påminner om att säkerhetshot mot FN:s fredsbevarande styrkor och skador på FN:s egendom utgör ett brott enligt internationell rätt. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet och det turkcypriotiska ledarskapet att upphöra med och upphäva all sådana ensidiga ageranden och undvika ytterligare ageranden och provokationer som inte främjar ett återupptagande av de FN-ledda förhandlingarna.

36.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att ge den turkcypriotiska befolkningsgruppen utrymme att agera i enlighet med sin roll som en legitim gemenskap på ön, en rättighet som garanteras i Republiken Cyperns konstitution. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att öka sina ansträngningar för att samarbeta med den turkcypriotiska befolkningsgruppen och påminner om att dess plats är i Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att uppvisa mer mod i förhållningssättet när det gäller att föra befolkningsgrupperna samman. Parlamentet betonar att EU:s regelverk måste tillämpas på hela ön när en övergripande lösning på Cypernproblemet har uppnåtts. Parlamentet understryker att Republiken Cypern under tiden har ett ansvar att öka sina ansträngningar för att underlätta turkcyprioternas engagemang i EU. Parlamentet lovordar det viktiga arbete som utförts av den kommitté med företrädare för båda befolkningsgrupperna som arbetar för att ta reda på vad som hänt saknade personer, och upprepar sin uppmaning till Turkiet att öka sina ansträngningar för att tillhandahålla viktig information från sina militära arkiv samt tillgång till vittnen i stängda områden. Parlamentet uppmanar Turkiet att samarbeta med relevanta internationella organisationer, i synnerhet Europarådet, för att förhindra och bekämpa olaglig handel med och medveten förstörelse av kulturarvet. Parlamentet fördömer Turkiets upprepade försök att skrämma och tysta turkcypriotiska journalister och progressiva medborgare i den turkcypriotiska befolkningsgruppen, vilket kränker deras rätt till åsikts- och yttrandefrihet.

Vägen framåt för förbindelserna mellan EU och Turkiet

37.Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse att Turkiet är ett land av strategisk relevans i politiskt, ekonomiskt, energipolitiskt och utrikespolitiskt hänseende, en viktig partner för stabiliteten i regionen i bredare bemärkelse, och en viktig allierad, bland annat inom Nato. Parlamentet upprepar att EU beslutsamt strävar efter att ha bästa tänkbara relationer med Turkiet, baserade på dialog, respekt och ömsesidigt förtroende, i linje med internationell rätt och goda grannförbindelser. Parlamentet begär att förbindelserna mellan EU och Turkiet ska bygga på en långsiktig vision och på samarbete istället för konfrontation.

38.Europaparlamentet anser med beaktande av ovanstående att Turkiets anslutningsprocess till EU, i avsaknad av en drastisk kursändring från den turkiska regeringens sida, inte kan återupptas under rådande omständigheter. Parlamentet uppmanar med kraft den turkiska regeringen, Europeiska unionens institutioner och medlemsstaterna att bryta det nuvarande dödläget och gå vidare mot ett närmare, mer dynamiskt och strategiskt partnerskap. Parlamentet rekommenderar att man närmar sig denna fråga med största ansvar och engagemang och att man inleder en reflektionsprocess för att hitta en parallell och realistisk ram för förbindelserna mellan EU och Turkiet där alla berörda parters intressen tas tillvara. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genom en omfattande och inkluderande process undersöka möjliga format för en ram som är tilltalande för både Turkiet och EU, såsom ett moderniserat associeringsavtal.

39.Europaparlamentet insisterar på att demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter samt en ömsesidig respekt för suveränitet, territoriell integritet och minoriteters rättigheter bör fortsätta stå i centrum för goda grannförbindelser mellan EU och Turkiet och att alla ramar för dessa förbindelser bör vara fast förankrade i principerna om internationell rätt och multilateralism.

40.Europaparlamentet erkänner och lovordar de demokratiska och proeuropeiska strävandena som finns i majoriteten av det turkiska samhället (särskilt bland turkiska ungdomar), som EU inte kommer att svika. Parlamentet uttrycker sitt stora engagemang för att upprätthålla och öka stödet till Turkiets oberoende civila samhälle, inbegripet direkt ekonomiskt bistånd, under alla omständigheter och inom alla ramar för förbindelserna som framtiden kan medföra, även genom regelbunden övervakning av situationen när det gäller rätten till mötes- och föreningsfrihet i Turkiet och skyddet av människorättsförsvarare och det minskade handlingsutrymmet för det civila samhället. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att stärka och fördjupa den ömsesidiga kunskapen och förståelsen mellan samhällena i Turkiet och EU-medlemsstaterna, för att främja kulturell tillväxt och sociokulturella utbyten och bekämpa alla yttringar av sociala, religiösa, etniska eller kulturella fördomar. Parlamentet uppmuntrar Turkiet och EU att främja gemensamma värderingar genom att stödja ungdomar, främja ungdomars deltagande och bygga vidare på tidigare erfarenheter av deras samarbete inom forskning och utbildning. Parlamentet välkomnar i detta avseende överenskommelserna om att bevilja Turkiet associeringsstatus för Horisont Europa, Erasmus+ och Europeiskasolidaritetskåren för perioden 2021–2027 och efterlyser ökat EU-stöd till dessa program.

41.Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för en uppgraderad tullunion med ett bredare och ömsesidigt fördelaktigt tillämpningsområde, som skulle kunna omfatta ett brett spektrum av områden av gemensamt intresse, till exempel digitalisering och anpassning till den gröna given. Parlamentet insisterar på att en sådan modernisering skulle behöva bygga på strikta villkor med anknytning till mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, respekt för internationell rätt och goda grannförbindelser och endast kan komma i fråga om Turkiet fullt ut genomför tilläggsprotokollet om att utvidga Ankaraavtalet till alla medlemsstater utan förbehåll och på ett icke-diskriminerande sätt. Parlamentet betonar att båda parter måste vara fullt medvetna om denna demokratiska villkorlighet från början av alla förhandlingar, eftersom parlamentet inte kommer att ge sitt godkännande till det slutliga avtalet om inga framsteg görs på detta område. Parlamentet beklagar att den nuvarande tullunionen inte kommer att uppnå sin fulla potential förrän Turkiet fullständigt och effektivt genomför tilläggsprotokollet gentemot samtliga medlemsstater på ett icke-diskriminerande sätt. Parlamentet är fortsättningsvis redo att gå vidare mot viseringsliberalisering så snart de turkiska myndigheterna uppnår de sex kvarstående målen på ett icke-diskriminerande sätt gentemot alla medlemsstater. Parlamentet beklagar djupt de turkiska myndigheternas ständiga försök att beskylla EU för att inte gå vidare med detta ärende, samtidigt som de själva inte vidtar några nödvändiga åtgärder för att uppfylla de sex kända målen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att skapa ett snabbspår för viseringsförfaranden för turkiska Erasmusstudenter.

o
oo

42.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiskarådet, rådet och kommissionen. Parlamentet begär att denna resolution ska översättas till turkiska och översändas till Turkiets president, regering och parlament.

(1) EUT L 288, 9.11.2022, s. 81.
(2) EUT C 493, 27.12.2022, s. 2.
(3) EUT C 15, 12.1.2022, s. 81.
(4) EUT C 425, 20.10.2021, s. 143.
(5) EUT C 465, 6.12.2022, s. 112.
(6) EUT C 132, 24.3.2022, s. 88.
(7) EUT C 328, 6.9.2016, s. 2.

Senaste uppdatering: 19 december 2023Rättsligt meddelande-Integritetspolicy