Europaparlamentets resolution av den 13 december 2023 om förbindelserna mellan EU och Japan ()
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–med beaktande av den gemensamma förklaring som antogs vid det 29:e toppmötet mellan EU och Japan, som hölls i Bryssel den 13 juli 2023,
–med beaktande av det 41:a interparlamentariska mötet mellan EU och Japan som hölls i Strasbourg den 12–13 juli 2023,
–med beaktande av den 19:e högnivådialogen mellan Japan och EU om miljö, som hölls den 23 januari 2023,
–med beaktande av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan(1),
–med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan(2), vilket är i kraft sedan februari 2019,
–med beaktande av dokumentet Towards a Green Alliance to protect our environment, stop climate change and achieve green growth, som antogs vid toppmötet mellan EU och Japan den 27 maj 2021,
–med beaktande av den strategiska kompass för säkerhet och försvar som godkändes av rådet den 21 mars 2022,
–med beaktande av det avtal om digitalt partnerskap mellan Japan och EU som aviserades vid toppmötet mellan EU och Japan som hölls i Tokyo den 12 maj 2022,
–med beaktande av Natos strategiska koncept för 2022, som antogs vid toppmötet i Madrid den 29 och 30 juni 2022,
–med beaktande av strategidokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa: En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, från juni 2016,
–med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 16 september 2021 EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet (JOIN(2021)0024) och strategierna för regionen Indiska oceanen/Stilla havet, som antagits av flera EU-medlemsstater,
–med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 1 december 2021 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Global Gateway (JOIN(2021)0030),
–med beaktande av partnerskapet om hållbar konnektivitet och infrastruktur av hög kvalitet mellan Europeiska unionen och Japan, som undertecknades i Bryssel den 27 september 2019 under det första europeiska konnektivitetsforumet,
–med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 20 juni 2023 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet (JOIN(2023)0020),
–med beaktande av EU:s strategi för global hälsa, som antogs den 30 november 2022,
–med beaktande av samarbetsavtalet om halvledare mellan EU och Japan och samarbetsavtalet för att stödja säker och motståndskraftig konnektivitet för undervattenskablar för säker, motståndskraftig och hållbar global konnektivitet, som undertecknades den 3 juli 2023 i Tokyo vid det första mötet i rådet för ett digitalt partnerskap mellan Japan och EU,
–med beaktande av det administrativa arrangemanget mellan EU och Japan om samarbete om leveranskedjor för kritiska råvaror, som man enades om den 6 juli 2023,
–med beaktande av samarbetsavtalet om vätgas som undertecknades av kommissionen och Japan den 2 december 2022,
–med beaktande av det femte mötet för dialog om rymdpolitik mellan Japan EU, som hölls i Bryssel den 17 januari 2023, och undertecknandet av samarbetsavtalet om Copernicus,
–med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 mars 2023 om uppdateringen av EU:s strategi för sjöfartsskydd och dess handlingsplan En förbättrad EU-strategi för sjöfartsskydd för nya maritima hot (JOIN(2023)0008),
–med beaktande av rådets beslut (EU) 2023/362 av den 14 februari 2023 om undertecknande på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om vissa bestämmelser i luftfartsavtal mellan Europeiska unionens medlemsstater och Japan(3),
–med beaktande av den administrativa överenskommelsen mellan Eunavfor Atalanta och Japans försvarsstyrka för genomförande av insatser mot piratdåd, som undertecknades den 15 mars 2023,
–med beaktande av ramavtalet om forskning avseende samarbete om framsyn mellan det gemensamma forskningscentrumet (JRC) och det nationella institutet för vetenskap och teknik (NISTEP), som undertecknades den 13 juli 2023,
–med beaktande av de principer för digital handel som antogs vid den tredje ekonomiska högnivådialogen mellan EU och Japan den 27 juni 2023,
–med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1453 av den 13 juli 2023 om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2021/1533 om särskilda villkor för import av foder och livsmedel med ursprung i eller avsända från Japan efter olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima(4),
–med beaktande av medordförandenas pressmeddelande från EU:s ministerkonferens om regionen Indiska oceanen/Stilla havet, som hölls i Stockholm den 13 maj 2023,
–med beaktande av Japans nya plan för en fri och öppen region Indiska oceanen/Stilla havet (Framtiden för regionen Indiska oceanen/Stilla havet), som tillkännagavs i mars 2023,
–med beaktande av Japans säkerhetsstrategier som uppdaterades i december 2022 (nationell säkerhetsstrategi, nationell försvarsstrategi, försvarsuppbyggnadsprogram),
–med beaktande av Japans globala hälsostrategi, som lanserades i maj 2022,
–med beaktande av planen Hiroshima for Global Peace,
–med beaktande av Aseans syn på regionen Indiska oceanen/Stilla havet (ASEAN’s outlook on the Indo-Pacific, AOIP), som offentliggjordes vid det 34:e toppmötet i Asean som hölls i juni 2019,
–med beaktande av G20-ländernas principer för investering i kvalitetsinfrastruktur,
–med beaktande av G20-ländernas operativa riktlinjer för hållbar finansiering,
–med beaktande av OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser,
–med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande,
–med beaktande av G7-ledarnas kommuniké från Hiroshima av den 20 maj 2023, som inbegriper ledarnas uttalanden om Ukraina, visionen om kärnvapennedrustning, ekonomisk resiliens och ekonomisk säkerhet, handlingsplanen för en ekonomi med ren energi samt handlingsförklaringen för resilient global livsmedelstrygghet,
–med beaktande av G7-partnerskapet för global infrastruktur och investeringar,
–med beaktande av den kommuniké som G7-ländernas hälso- och sjukvårdsministrar antog vid toppmötet i Nagasaki den 14 maj 2023,
–med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 18 augusti 2023 om en ny era av trilaterala partnerskap som Japan, Republiken Korea och Förenta staterna enades om vid det trilaterala toppmötet i Camp David,
–med beaktande av rapporten av den 25 november 2020 Nato 2030: United for a New Era från den reflektionsgrupp som utsetts av Natos generalsekreterare,
–med beaktande av FN-stadgan,
–med beaktande av FN:s havsrättskonvention (Unclos) av den 10december1982, i kraft sedan den 16november 1994,
–med beaktande av fördraget om icke-spridning av kärnvapen,
–med beaktande av den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald, som antogs vid den 15:e partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald den 19 december 2022,
–med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution om aggressionen mot Ukraina, som antogs den 2 mars 2022,
–med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och av klimatavtalet från Paris, som trädde i kraft den 4november 2016,
–med beaktande av sin resolution av den 17 april 2014 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om ett strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Japan(5),
–med beaktande av sin resolution av den 13 december 2018 om huruvida skyddet av personuppgifter i Japan är tillräckligt(6),
–med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2020 om internationella och inhemska bortföranden av barn med EU-medborgarskap i Japan(7),
–med beaktande av sin resolution av den26november 2020 om översynen av EU:s handelspolitik(8),
–med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om konnektivitet och förbindelserna mellan EU och Asien(9),
–med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2022 om EU och säkerhetsutmaningarna i regionen Indiska oceanen/Stilla havet(10),
–med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2023 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2022(11),
–med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,
–med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0373/2023), och av följande skäl:
A.EU och Japan kommer att fira 50 år av diplomatiska förbindelser under 2024. Deras företrädare har under decenniernas gång mötts vid 29 toppmöten på högsta nivå.
B.Japan är EU:s närmaste strategiska partner i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Båda sidor delar ett mycket brett spektrum av värderingar och mål. Globala utmaningar och synnerhet tilltagande spänningar i regionen Indiska oceanen/Stilla havet kräver ett ännu närmare partnerskap mellan EU och Japan. EU och Japan söker gemensamma arbetssätt på bilateral nivå och i multilaterala forum såsom G7, G20, FN, Världshandelsorganisationen (WTO), Världshälsoorganisationen (WHO) och OECD samt samordning som likasinnade givare.
C.EU och Japan har åtagit sig att arbeta tillsammans och med ett stort antal likasinnade partner för att främja fred, säkerhet, rättsstatsprincipen, ansvar för miljö och klimat, ekonomisk resiliens, demokratiska värden och mänskliga rättigheter, samt för att främja den internationella regelbaserade ordningen och multilateralismen, däribland rätten till fri sjöfart, i ett säkerhetsmässigt allt mer komplicerat globalt och regionalt landskap. EU och Japan eftersträvar att i internationella förbindelser gemensamt ansvara för att gynna en rättvis och hållbar utveckling och välstånd, gripa sig an humanitära behov, åstadkomma människocentrerad digitalisering och teknisk utveckling, bekämpa klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden och förbättra hälsosäkerheten.
D.Rysslands krig mot Ukraina har påvisat behovet av att förbättra allianserna i området Indiska oceanen/Stilla havet och ha ett närmare samarbete med likasinnade partner världen över.
E.Japan är en betydelsefull aktör i åtskilliga forum och plattformar för dialog i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, såsom t.ex. det östasiatiska toppmötet och fyrpartssamtalet om säkerhet (Quad).
F.EU är den ledande partnern för utvecklingssamarbete, en av de största handelspartnerna och den främsta investeraren i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Europas säkerhet och säkerheten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet är nära sammanlänkade.
G.Det är av yttersta vikt för EU att samarbeta med Japan med tanke på den växande ekonomiska, demografiska och politiska tyngden i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och landets geopolitiska och geoekonomiska strategiska ställning. Både EU och Japan konfronteras med liknande socioekonomiska utmaningar. EU och några av dess medlemsstater har tagit upp frågor om regionen Indiska oceanen/Stilla havet genom sina strategier för regionen. Japan var ett av de första länderna som antog en ekonomisk säkerhetsstrategi, och kommissionen offentliggjorde sitt meddelande om den europeiska strategin för ekonomisk säkerhet den 20 juni 2023.
H.EU och Japan strävar efter fred och stabilitet i hela regionen Indiska oceanen/Stilla havet, eftersom detta har ett direkt samband med fred och säkerhet på den europeiska kontinenten. En fri och öppen region Indiska oceanen/Stilla havet är därför av grundläggande intresse och något som både Japan och EU eftersträvar, särskilt genom att främja en regelbaserad internationell ordning där alla länder rättar sig efter internationell rätt och principen om en fredlig lösning av konflikter. Japan är en viktig försvarare av den regelbaserade världsordningen i regionen. Båda sidor motsätter sig alla ensidiga försök att genom våld eller tvång ändra status quo i Taiwansundet, och har upprepade gånger åter försäkrat att det är förbjudet att förvärva territorium med våld. Båda sidor anser att konflikter i Sydkinesiska havet och Östkinesiska havet bör lösas fredligt på grundval av internationell rätt, däribland FN:s havsrättskonvention, och utan att någon part tar till tvång mot andra anspråksställande parter. I havsrättskonventionen fastställs den rättsliga ram inom vilken alla verksamheter i hav och oceaner måste utföras.
I.Japan antog nya nationella säkerhets- och försvarsstrategier i december 2022. Den 19 april 2021 antog rådet EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
J.EU och Japan håller regelbundna samråd och dialoger om säkerhets- och försvarsrelaterade frågor, däribland om cybersäkerhet, desinformation och rymdfart, samtidigt som de också samarbetar angående icke-spridning av kärnvapen, kärnvapennedrustning och krishantering. EU och Japan har nyligen inlett en strategisk dialog på utrikesministernivå.
K.Japan är en partner till Nato när det gäller att försvara globala normer och regler. Partnerskapet mellan Nato och Japan har förbättrats ytterligare genom det enskilda skräddarsydda partnerskapsprogrammet för 2023–2026.
L.Eunavfor Atalanta och Japans försvarsstyrka har ett framgångsrikt samarbete och utför gemensamma övningar till havs i Adenviken och Arabiska havet. EU och Japan utforskar möjligheter till samarbete för att tillhandahålla utbildning och kapacitetsuppbyggnad på områdena sjöfartsskydd och fredsbevarande till partnerländer i Sydostasien och Afrika, däribland genom EU-projektet för viktiga sjöfartsrutter i Indiska oceanen (Crimario).
M.Japan och EU har gemensamt fördömt att Nordkorea fortsätter trotsa relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd. EU har uttryckt sin solidaritet med Japan mot nordkoreanska provokationer.
N.EU och Japan har båda uppvisat tillförlitligt stöd för Ukraina och sin fördömelse av Rysslands brutala, oprovocerade och olagliga anfallskrig. EU och Japan har åtagit sig att upprätthålla pressen på Ryssland genom bl.a. restriktiva åtgärder och förebygga att de restriktiva åtgärderna kringgås.
O.Kinas militära uppbyggnad, militära aktiviteter och allt mer påstridiga utrikespolitik ger upphov till spänningar i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
P.Både EU och Japan har utsatts för utländska påverkansoperationer och desinformationskampanjer från auktoritära aktörer.
Q.EU och Japan har båda åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Japan är en avgörande partner för EU när det gäller att genomföra Parisavtalet. För att ta itu med den dubbla krisen med klimatförändringar och förlorad biologisk mångfald behövs det adekvata bidrag från EU och Japan till klimatfinansiering, vilket särskilt inbegriper bidrag till fonden för förluster och skador.
R.Japans premiärminister Shinzo Abe var särskild gäst vid ”EU:s konnektivitetsforum” i Bryssel i september 2019, där EU och Japan ingick ett partnerskap om hållbar konnektivitet och infrastruktur av hög kvalitet. Detta partnerskap var det första i sitt slag. EU och Japan har åtagit sig att stödja säker och hållbar, tillförlitlig konnektivitet inom ramen för partnerskapet för global infrastruktur och globala investeringar. Särskilt prioriterade är transoceana undervattenskablar, bland annat längs den arktiska rutten, och energiomställningsprojekt samt investeringar i motståndskraftiga leveranskedjor.
S.Den digitala omställningen och den globala konkurrensen om teknik har betydande ekonomiska och säkerhetsmässiga aspekter. EU och Japan har gemensamma intressen av att samarbeta om internationell standardisering, artificiell intelligens (AI), nätinfrastruktur, kvantdatorteknik och innovativ teknik.
T.Ett nytt partnerskapsavtal mellan EU och staterna i Afrika, Karibien och Stilla havet kommer att träda i kraft inom den närmaste framtiden. Detta öppnar möjligheter till närmare samarbete mellan EU och Japan i deras respektive engagemang med länder i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
U.Internationella sjöfartsorganisationen fastställer globala tillsynsstandarder för säkerhet, trygghet och miljöprestanda inom internationell sjöfart.
V.EU och Japan är ledande givare av globalt utvecklingsbistånd. Europeiska investeringsbanken och Japans byrå för internationellt samarbete har ingått avtal, inbegripet om transporter, infrastrukturinvesteringar, mikrofinansiering och förnybara energikällor.
W.Samarbete i vetenskapliga, samhälleliga, kulturella och politiska frågor och ömsesidigt utbyte av erfarenheter kan stärka partnerskapet och ge resultat för medborgarna på båda sidor. Parlamentarisk diplomati och förbindelser mellan parterna kan spela en konstruktiv roll i detta sammanhang.
X.Det digitala partnerskapet mellan Japan och EU lanserades vid toppmötet mellan EU och Japan i Tokyo den 12 maj 2022.
Y.EU:s andra ministerkonferens om regionen Indiska oceanen/Stilla havet hölls i Stockholm den 13 maj 2023.
Z.Det 49:e G7-toppmötet hölls i Hiroshima den 19–21 maj 2023.
AA.Japan har inte avskaffat dödsstraffet och fortsätter att tillämpa det.
AB.Japan rangordnas inte särskilt högt i internationella jämförelser av jämn könsfördelning.
AC.Den 19 juli 2022 ratificerade Japan Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 105 angående avskaffande av tvångsarbete.
1.Europaparlamentet betonar att förbindelserna mellan EU och Japan utgör förbindelser mellan exceptionellt likasinnade partner och bygger på en solid grund av gemensamma värden, demokrati, frihandel, gemensamma mål och ömsesidigt kompatibla intressen, vilket gör Japan till en av EU:s viktigaste och mest betrodda partner globalt. Parlamentet betonar med eftertryck EU:s intresse av att fördjupa och bredda detta partnerskap bilateralt och även i plurilaterala och multilaterala sammanhang. Parlamentet förespråkar en strategi som bygger på Team Europe för förbindelserna. Parlamentet påpekar att EU och Japan tillsammans står för nästan 25% av hela världens BNP och partnerskapet kan och bör spela en viktig roll för att forma en fredlig, regelbaserad, inkluderande, rättvis, hållbar och välståndspräglad världsordning.
2.Europaparlamentet erkänner den grundläggande roll som avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan och det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan spelar i förbindelserna i en tid av geopolitiska omvälvningar. Parlamentet uppmanar båda sidor att uppvisa den politiska vilja som krävs för att ratificera det strategiska partnerskapsavtalet, i synnerhet de tre återstående medlemsstater som ännu inte har gjort detta. Parlamentet begär att båda avtalen ska genomföras fullt ut. Parlamentet välkomnar utvecklingen av ett allt tätare nätverk av bilaterala dialoger, samråd, samförståndsavtal och avtal där det årliga toppmötet mellan EU och Japan står i centrum. Parlamentet välkomnar också de allt närmare förbindelserna mellan Japan och enskilda EU-medlemsstater. Parlamentet understryker betydelsen av multilaterala handelspolitiska nätverk och lovordar Japan för dess ledande roll i ingåendet av det övergripande och progressiva avtalet för Stillahavspartnerskapet (CPTPP), och rekommenderar EU att eftersträva ett nära samarbete med och, om så är möjligt, en anslutning till partnerskapet.
3.Europaparlamentet lovordar det japanska G7-ordförandeskapets arbete under 2023. Parlamentet uppmanar kommissionen att fokusera på de mål som fastställs i G7-ledarnas kommuniké från Hiroshima, och välkomnar det generellt utmärkta samarbetet inom G7, inbegripet i synnerhet inom områdena ekonomisk resiliens och ekonomisk säkerhet. Parlamentet påpekar att EU, inbegripet dess byråer och finansiella institutioner, också måste ha ett mycket nära samarbete med Japan inom G20, FN och dess specialiserade organ, UNFCCC, internationella standardiseringsorganisationer och finansiella institutioner och andra internationella format i strävan efter fred, sjöfartsskydd, icke-spridning och resiliens mot hybridhot samt respekt för mänskliga rättigheter, välstånd, iakttagande av rättsstatsprincipen och genomförandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet gläder sig över att Japan 2023 anslöt sig till det interimistiska flerpartsarrangemanget för skiljedomsförfaranden, och uttrycker sin förhoppning om att Japan kommer att arbeta konstruktivt i riktning mot en meningsfull reform av WTO och på den punkten dess system för tvistlösning. Parlamentet efterlyser att det upprättas ett förfarande för regelbundna parlamentariska samråd inför multilaterala evenemang.
4.Europaparlamentet noterar med intresse Japans insatser för att främja en tillförlitlig regional stabilitetsstruktur som vägleds av konceptet med en fri och öppen region Indiska oceanen/Stilla havet, till exempel genom sitt deltagande i Quad, sitt samarbete med östaterna i Stillahavsområdet eller sitt engagemang i Camp David-avtalet med Republiken Korea och Förenta staterna nyligen. Parlamentet välkomnar de viktiga steg som den japanska regeringen och Republiken Korea har tagit för att bygga upp framtidsinriktade förbindelser, då båda länderna är mycket viktiga likasinnade strategiska partner till EU. Parlamentet inser att det fortfarande råder en kraftig oro från Japans sida över det hot som utgörs av Nordkoreas olagliga program för ballistiska robotar och den ökande stridslystnaden. Parlamentet stöder Japans välmotiverade begäranden i det sammanhanget, däribland i frågan om bortföranden, och föreslår att EU bör överväga ett mer samordnat arbetssätt i den så kallade cellen för samordning av verkställighet, belägen i Yokosuka, Japan. Parlamentet har för avsikt att fortlöpande samarbeta med Japan för att motsätta sig Kinas alltför påstridiga politik gentemot grannländerna. Parlamentet delar Japans ståndpunkt att Taiwan är en viktig partner och en god vän. Parlamentet fastslår på nytt att fred och stabilitet i Taiwansundet är en ofrånkomlig del av säkerheten och välståndet för det internationella samfundet. Parlamentet betonar att en förändring av status quo i Taiwansundet endast får äga rum med fredliga metoder och med ömsesidigt samtycke. Parlamentet upprepar sitt fulla stöd för Sydostasiatiska nationers förbunds (Asean) enighet och centrala roll och sitt stöd för införlivande av Aseans syn på regionen Indiska oceanen/Stilla havet (ASEAN’s outlook on the Indo-Pacific, AOIP). Parlamentet understryker betydelsen av en fri och öppen region Indiska oceanen/Stilla havet, som även är inkluderande, välståndspräglad och säker, i enlighet med vad som fastställs i det gemensamma uttalandet från toppmötet mellan EU och Japan den 13 juli 2023. Parlamentet delar i detta sammanhang till fullo Japans höga respekt för Asean och Japans stöd i uppbyggnaden av sjöfartskapacitet för grannländer. Parlamentet betonar att EU behöver bygga upp en närvaro till havs och utöka gemensamma övningar och hamnanlöp med Japan, i enlighet med EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och EU:s strategiska kompass. Parlamentet välkomnar att vissa nya samarbetsformer på biträdande ministernivå i regionen också omfattar EU. Parlamentet välkomnar Japans roll i det regionala samarbetet i Arktis och förespråkar ett starkt samarbete mellan EU och Japan om arktisk forskning.
5.Europaparlamentet uppskattar i hög grad Japans starka och orubbliga stöd, innefattande 7,6 miljarder US-dollar i finansiellt stöd och bidragsstöd till Ukraina till stöd för landets självförsvar mot Rysslands anfallskrig, särskilt genom leverans av transportfordon, skottsäkra västar och minröjningsutrustning. Parlamentet välkomnar att den första förhandlingsrundan mellan Japan och Ukraina om ett bilateralt avtal om säkerhetsgarantier inleddes den 7 oktober 2023, i enlighet med den gemensamma förklaringen om stöd till Ukraina. Parlamentet välkomnar att Japan infört ett brett spektrum av sanktioner mot Ryssland, däribland exportkontroller av känslig teknik, och stöder ytterligare anpassning till EU:s restriktiva åtgärder. Parlamentet håller med Japan om att det är ytterst viktigt att alla internationella aktörer som stöder FN:s principer om nationell suveränitet och territoriell integritet ansluter sig till detta tänkesätt för att underlätta fredlig konfliktlösning och undvika ensidiga försök att genom våld eller tvång ändra den rådande situationen. Parlamentet uttrycker oro över att maktbalansen till havs och de strategiska beräkningarna kan komma att påverkas negativt om Moskva och Peking går samman i sina territoriella dispyter med Japan och de sydostasiatiska länderna. Parlamentet uttrycker EU:s tydliga åtagande att stödja insatserna för att upprätthålla fred och stabilitet i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, särskilt i Sydkinesiska havet, Östkinesiska havet och Taiwansundet, och att främja en fri och öppen region Indiska oceanen/Stilla havet, och parlamentet stöder Aseans AOIP.
6.Europaparlamentet efterlyser ett brådskande stärkande av samarbetet med Japan för att utveckla mer balanserade förbindelser med länderna på södra halvklotet. Parlamentet betonar vikten av att genomföra den nödvändiga finansieringen av klimatförändringspolitiken, hållbar och fri handel och en rättvis internationell energiomställning. Parlamentet betonar vikten av Global Gateway-initiativet och betydelsen av att samarbeta med Japan för att säkerställa att Global Gateway blir väl samordnat med G7-partnerskapet för global infrastruktur och globala investeringar. Parlamentet anser att samordnade åtgärder för strategiska investeringar har hög geopolitisk betydelse, genom mobiliseringen av offentliga och privata medel. Parlamentet välkomnar de första konnektivitetsprojekten mellan EU och Japan och Far North Fiber-projektet.
7.Europaparlamentet noterar omställningen av Japans nationella säkerhetsstrategi, däribland en budgetökning till 2 % av BNP. Parlamentet understryker betydelsen av att vara vaksam, samtidigt som man främjar fred och stabilitet och bidrar till att trappa ned spänningarna. Parlamentet välkomnar samtidigt Japans insatser för att stabilisera de diplomatiska förbindelserna med Kina för att minska friktionerna. Parlamentet framhåller att både EU:s och Japans förbättrade försvarspolitiska ram ger nya möjligheter till samarbete, inbegripet när det gäller att säkra kommunikationslinjerna till havs, bekämpa piratdåd och terrorism samt upprätthålla rätten till fri sjöfart i regionen. Parlamentet välkomnar Japans deltagande i den militära övningen inom insatsen Eunavfor Atalanta, och anser att det avtal om kommunikation som förhandlats fram om detta bör slutföras. Parlamentet fortsätter att stödja Japans engagemang för icke-spridning av kärnvapen och för en kärnvapenfri värld. Parlamentet efterlyser ett omfattande säkerhetspartnerskap mellan EU och Japan som grund för utökade samråd, gemensamma övningar, gemensam försvarsforskning och försvarsutveckling samt arbete med gemensam beredskapsplanering för farliga kriser. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas 2+2-dialogformat med Japan. Parlamentet välkomnar Natos enskilda skräddarsydda partnerskapsprogram med Japan, men beklagar att öppnandet av Natos sambandskontor i Japan har försenats. Parlamentet föreslår att ett format för en säkerhetsdialog mellan EU, Nato och AP4 (Japan/Korea/Australien/Nya Zeeland) inrättas. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att utstationera en militärattaché i Tokyo. Parlamentet stöder Japans deltagande i EU:s GSFP-insatser och skulle välkomna förhandlingar om ett ramavtal om deltagande mellan EU och Japan. Parlamentet är kritiskt till att projektet för förstärkt säkerhetssamarbete i och med Asien (Esiwa) inte har mycket substans. Parlamentet efterlyser ett ökat samarbete kring maritim medvetenhet på grundval av initiativet Crimario. Parlamentet insisterar på att driva målet att utöka EU:s samordnade närvaro till havs i såväl nordvästra Indiska oceanen som Stilla havet. Parlamentet välkomnar att EU, genom fartyg och övervakningsplan från Frankrike, Förenade kungariket och Tyskland, deltar i övervakningen av sanktionerna från FN:s säkerhetsråd. Parlamentet insisterar på att inkludera icke-konventionella säkerhetsfrågor, såsom desinformation, cyberfrågor, däribland i synnerhet statligt sponsrade cyberangrepp, rymden och klimatförändringar. Parlamentet manar till närmare samarbete och utbyte av bästa praxis för att övervaka och bekämpa utländsk manipulation av information och störningar, samt för strategisk framsynskapacitet.
8.Europaparlamentet delar Japans betoning på ekonomisk säkerhet och resiliens, och välkomnar Japans stöd för riskminskningsparadigmet. Parlamentet noterar i detta sammanhang G7:s samordningsplattform för ekonomiskt tvång. Parlamentet föreslår en dialog om ekonomisk säkerhet i samband med den ekonomiska högnivådialogen mellan EU och Japan (HLED). Parlamentet påpekar den enorma betydelsen av internationellt samarbete om styrning och standardisering av digitala tjänster och handel med digitala varor, däribland bindande internationella regler, i synnerhet med tanke på datasäkerhet, och för att skapa rättvisa konkurrensmöjligheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det digitala partnerskapet mellan EU och Japan. Parlamentet välkomnar förhandlingarna om dataflöden inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap, förutsatt att de övergripande bestämmelserna från 2018 om gränsöverskridande dataflöden och skydd av personuppgifter integreras i texten. Parlamentet är fortfarande övertygat om att den adekvata skyddsnivån enligt dataskyddslagstiftningen upprätthålls. Parlamentet värdesätter G7-ramen för samarbete om standardisering av digital teknik, samarbetet med Japans organisation för metall- och energitrygghet (Jogmec) om kritiska råvaror, den industripolitiska dialogen och Hiroshimaprocessen för ansvarsfull AI. Parlamentet stöder Japans avsikt att göra demokratin mer motståndskraftig och samtidigt avvärja manipulativa försök att t.ex. genom hybridhot undergräva tilltron till demokratiska institutioner. Parlamentet välkomnar här engagemanget i G7:s snabbinsatsmekanism som en del av en kollektiv insats för att stärka demokratin världen över. Parlamentet stöder återupptagandet av det trilaterala samarbetet om globala lika villkor mellan EU, Japan och USA för att ta upp subventioner och orättvisa marknadsvillkor och för att inkludera andra partner. Parlamentet beklagar Japans ovilja att delta i Horisont Europa. Parlamentet motsätter sig all uteslutning av Japan från Horisont Europa, och stöder rådet och kommissionen i arbetet med att främja Japans deltagande. Parlamentet anser att det skulle vara ömsesidigt fördelaktigt om Japan anslöt sig till Horisont Europa. Parlamentet betonar att det är av ömsesidigt intresse att stärka samarbetet och öka finansieringen av vetenskap, forskning och innovation. Parlamentet eftersträvar att öka det strategiska samarbetet om säker digital konnektivitet, ny teknik och gemensamma strategier för digital utveckling på både bilateral och multilateral nivå. Parlamentet betonar betydelsen av internationell standardisering utifrån öppna och värderingsgrundade normer för användning av teknik. Parlamentet eftersträvar en mer gemensam strategi för tekniköverföring. Parlamentet vill utforska ett närmare samarbete om cybersäkerhet genom utbildning och informationsutbyte. Parlamentet betonar den strategiska betydelsen av undervattenskablar för telekommunikationer. Parlamentet anser att samarbetsavtalet om Copernicus, som ger fri och öppen tillgång till data från jordobservationssatelliter och utbyte av god praxis, är ett bra exempel på civilt rymdfartssamarbete som kommer att vara till nytta för förvaltningen av naturresurser och för klimatanpassningen på lång sikt. Parlamentet noterar att samarbetet om satellitinformation och rymdfart skulle kunna utredas ytterligare för att utöka övervakningen till sjöss och utbytet av information.
9.Europaparlamentet beklagar att den gröna alliansen mellan EU och Japan från 2021 fortfarande till stor del inte har förverkligats. Parlamentet noterar att Japan har uttryckt sitt fortsatta åtagande att stärka den ömsesidiga miljöambitionen på nationell och multilateral nivå i linje med den gröna alliansen mellan EU och Japan. Parlamentet skulle här välkomna en mer aktiv roll från centrumet för industriellt samarbete mellan EU och Japan och från rundabordssamtalet mellan EU och Japan, i synnerhet angående återvinning. Parlamentet efterlyser ett påskyndande av EU:s och Japans energisamarbete, särskilt på områdena flytande naturgas, elmarknadsreformer och innovativ teknik för förnybar energi. Parlamentet betonar behovet av att utöka dialogen mellan EU och Japan till energitrygghet, och då förespråka grön omställning och ett minskat beroende av totalitära regimer för de grundläggande leveranskedjorna. Parlamentet noterar att Japan har åtagit sig att släppa ut ALPS-behandlat vatten (Advance Liquid Processing System-treated water) från Fukushima endast på grundval av vetenskapliga standarder, transparens och oberoende övervakning. Parlamentet uppmanar EU och Japan att stödja oberoende internationell långsiktig övervakning av utsläppen av sådant vatten. Parlamentet hoppas på en mer proaktiv japansk roll när det gäller förluster och skador samt klimatfinansiering vid det 28:e mötet i partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP 28). Parlamentet pekar här på genomförandet av dem globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald, då klimat och skydd av biologisk mångfald är ofrånkomligt sammankopplade. Parlamentet påminner om att det behövs samarbete för att göra framsteg i kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, så att man stärker den globala styrningen över haven och den hållbara användningen av havets resurser.
10.Europaparlamentet betonar vikten av bilateralt samarbete och direkta personkontakter för att utbyta bästa praxis i frågor som jämställdhet och ekonomiska möjligheter för kvinnor, hälso- och sjukvårdspolitik, livsmedelstrygghet, ett åldrande samhälle, ny kulturell utveckling som digital kultur eller grön kultur, lokalt självstyre och det civila samhällets organisationer, eller arbetsmarknadspraxis. Parlamentet värdesätter parlamentariska utbyten och utbyten parterna emellan, och förespråkar att en högt uppsatt delegation från det japanska parlamentet bjuds in till Bryssel 2024 för att fira 50-årsjubileet för EU:s och Japans diplomatiska förbindelser och femårsjubileet för EU:s och Japans konnektivitetsavtal. Parlamentet betonar människorättsdialogen, där EU och Japan till exempel kan diskutera dödsstraffet, som fortfarande existerar i Japan och som EU motsätter sig i grunden, och även andra människorättsfrågor av ömsesidigt intresse. Parlamentet värdesätter ömsesidigt utbyte om insatser för att avskaffa diskriminering av sinti, buraku eller andra minoriteter. Parlamentet uppmanar kommissionen att finansiera mer Japan-relaterad forskning för att gynna kompetens om Japan i Europa. Parlamentet föreslår att det inrättas ett forum mellan EU och Japan för unga ledare om globalt partnerskap för att driva målen för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin oro över föräldrars bortförande av barn. Parlamentet välkomnar den japanska regeringens riktlinjer för respekt för mänskliga rättigheter i ansvarsfulla leveranskedjor från 2022. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att Japan 2022 ratificerade ILO:s konvention nr 105 om tvångsarbete. Parlamentet hoppas att Japan ska ratificera de viktigaste återstående konventionerna, och att landet kan anta lagstiftning som motsvarar EU:s föreslagna direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet under 2024. Parlamentet välkomnar den kommuniké som G7:s hälso- och sjukvårdsministrar antog den 13 och 14 maj 2023 i Nagasaki. Parlamentet understryker att behovet av forskning om postcovid erkänns i dokumentet, och uppmanar EU och Japan, att erkänna postakuta infektionssyndrom såsom postcovid, Post Vac och kroniskt trötthetssyndrom som folkhälsokriser och att samarbeta kring forskning om diagnostik och behandling.
11.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, parlamenten i EU:s medlemsstater, Japans regering, det japanska parlamentet samt alla organisationer och institutioner som omnämns i denna text.