FÖRSLAG TILL RESOLUTIONom EU:s fortsatta och orubbliga stöd för Ukraina efter tre år av Rysslandsanfallskrig
7.3.2025-()
i enlighet med artikel 136.2 i arbetsordningen
Adam Bielan, Assita Kanko, Jadwiga Wiśniewska, Jaak Madison, MariuszKamiński, Michał Dworczyk, Aurelijus Veryga, Cristian Terheş, Małgorzata Gosiewska, Reinis Pozņaks, Roberts Zīle, Rihards Kols, Alexandr Vondra, Ondřej Krutílek, Veronika Vrecionová, SebastianTynkkynen, Joachim Stanisław Brudziński
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslagetRC-B10-0156/2025
10‑0168/2025
Europaparlamentets resolution om EU:s fortsatta och orubbliga stöd för Ukraina efter tre år av Rysslands anfallskrig
()
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Ryssland sedan den1mars2022,
–med beaktande av FN-stadgan, konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide), Haagkonventionerna, Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen till dessa samt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,
–med beaktande av Helsingforsslutakten från konferensen om säkerhet och samarbete iEuropa 1975,
–med beaktande av Parisstadgan för ett nytt Europa av den 19–21november 1990,
–med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan[1],
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den29februari2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten[2],
–med beaktande av de gemensamma säkerhetsåtagandena mellan Europeiska unionen och Ukraina av den 27 juni 2024,
–med beaktande av Natos strategiska koncept 2022,
–med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 6 mars 2025,
–med beaktande av artikel 136.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.Den 24 februari 2025 uppmärksammades treårsdagen av ukrainska soldaters och medborgares motståndskraft och orubbliga beslutsamhet, mod och uppoffringar när det gäller att försvara sitt land mot Rysslands anfallskrig, trots Rysslands barbariska brott som orsakar enorma civila och militära förluster.
B.Rysslands aggression mot Ukraina inleddes 2014, men möttes av otillräckliga och fragmenterade svar från många västeuropeiska huvudstäder, vilket då inte avskräckte från ytterligare upptrappning och uppmuntrade Moskva att genomföra en fullskalig invasion 2022. Trots den olagliga annekteringen av Krim och ockupationen av Donbasfortsatte vissa medlemsstater att köpa ryska fossila bränslen, vilket direkt finansierade Kremls krigsmaskin.
C.Rysslands styrkor har i tre år systematiskt och urskillningslöst attackerat bostadsområden och civil infrastruktur, vilket orsakat tusentals ukrainska civila dödsoffer och förstörelse av offentlig och privat egendom. Ryska styrkor har gjort sig skyldiga till tvångsdeportationer, försvinnanden, inbegripet barn, olagliga fängslanden, tortyr, avrättningar av civila, soldater och krigsfångar samt terrorhandlingar, inbegripet användning av sexuellt våld och massvåldtäkt som krigsvapen, och de fortsätter att ändra den etniska sammansättningen i de ockuperade territorierna i Ukraina, som alla utgör krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och uppfyller kriterierna för folkmord.
D.Miljontals ukrainare är fortfarande flyktingar både inom och utanför sitt land, efter att ha flytt från det våld och den förstörelse som Rysslands aggression orsakat.
E.Ryssland har ökat sin militära personal i Ukraina, med omkring 620000 ryska soldater som är direkt inblandade i stridsoperationer, vilket tyder på Kremls avsikt att föra ett långt krig som syftar till att nöta ut Ukraina och dess partner.
E.Sedan den fullskaliga invasionen har Ukraina kunnat frigöra cirka 63% av de territorier som ockuperats av Ryssland. Trots Rysslands fortsatta offensiv – som förstärkts av nordkoreanska soldater och militärt stöd från sina uppbackare – har landet under de senaste månaderna endast uppnått blygsamma territoriella vinster och misslyckats med att fördriva ukrainska styrkor från Kurskregionen. Ur ett strategiskt perspektiv har Kreml misslyckats i sitt försök att uppnå en snabb seger och andra mål, eftersom Putin öppet har försökt utpressa Ukraina och väst. Kriget har blivit en utdragen konflikt, och ingendera sidan har gjort betydande genombrott på slagfältet.
F.Sedan Donald Trump valdes till Förenta staternas president har Washington inlett direkta samtal med den ryska regimen i syfte att förhandla fram ett eldupphör, följt av ett fredsfördrag. En bilateral överenskommelse mellan Förenta staterna och Ukraina om kritiska mineraler och andra värdefulla resurser, om vilken en preliminär överenskommelse har nåtts, har hittills inte undertecknats efter den allvarliga diplomatiska oenigheten mellan Ukrainas och USA:s presidenter.
G.Förenta staterna har varit den största givaren av bistånd till Ukraina sedan krigets början. Dess finansiella stöd och utbyte av underrättelser avbröts nyligen av Trumpadministrationen. Inom EU har de största statliga anslagen, mätt som procentandel av bruttonationalprodukten, kommit från Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige, medan stora ekonomier såsom Tyskland och Frankrike ligger långt efter.
H.President Trump har upprepat sin långvariga uppmaning till de europeiska länderna att öka sina investeringar i försvar och militär beredskap. Kommissionen har presenterat planer på att öka försvarsutgifterna som potentiellt skulle kunna mobilisera så mycket som 800miljarder euro. Nato-allierade, såsom Förenade kungariket, planerar också att öka sina försvarsbudgetar.
I.I maj 2024 godkände EU:s medlemsstater användningen av finansiella intäkter från immobiliserade ryska statliga tillgångar som innehas inom EU, vilka uppskattas till omkring 210miljarder euro, för att stödja Ukraina, i syfte att tillhandahålla upp till 3miljarder euro per år till stöd för Ukrainas insatser för återuppbyggnad och resiliens. Ryssland spenderar över 40% av sina totala utgifter på militären. Rysslandsbudgetintäkter härrör fortfarande främst från olja, gas och andra kolväterelaterade produkter, liksom från export av mineraler och råvaror och från gasbaserade gödselmedel, vilket är en fråga som EU eller G7 inte har tagit itu med.
J.Medlemsstaterna fortsätter att köpa fossila bränslen, däribland flytande naturgas (LNG), vars import ökar, och uran från Ryssland, vilket bidrar till den ryska ekonomin och stärker landets krigskassa. Försäljningen av ryska fossila bränslen till EU sedan utbrottet av det fullskaliga anfallskriget mot Ukraina har överskridit 200miljarder euro, vilket är dubbelt så mycket som den totala finansieringen till Ukraina under samma period. EU har beviljat ett undantag för rysk råolja som importeras via Druzjba‑ledningen till Ungern, Slovakien och Tjeckien. En skuggflotta av miljöfarliga och oförsäkrade ryska oljetankfartyg är fortfarande i drift, även i Östersjön och utgör därmed ett kringgående av sanktionssystemet och allvarliga miljöhot.
K.I juni 2024 undertecknade Ryssland ett strategiskt partnerskapsavtal med Nordkorea, världens mest ökända totalitära regim, som upprättar en militär allians mellan de båda länderna. Pyongyang har gått in i kriget på den ryska sidan och skickat militär personal och officerare.
L.Sedan 2012 har Ryssland genomfört en ”belägrad fästning”-strategi, isolerat sig från omvärlden, vingklippt demokratin, uppviglat till västfientliga stämningar, militariserat samhället och övergått från det relativt milda auktoritära ”suverän demokrati”-styret till den ryska motsvarigheten till Nordkoreas juche-ideologi.
1.Europaparlamentet upprepar sitt starkaste fördömande av Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina och Belarus och Nordkoreas inblandning i detta krig, och kräver att Ryssland omedelbart upphör med all militär verksamhet i Ukraina, villkorslöst drar tillbaka samtliga styrkor och all militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium och kompenserar Ukraina för de skador som åsamkats landets befolkning, mark, natur och infrastruktur.
2.Europaparlamentet uttrycker sin odelade solidaritet med det ukrainska folket, stöder till fullo Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser och betonar att detta anfallskrig är en grov och flagrant kränkning av FN-stadgan och folkrättens grundläggande principer. Parlamentetupprepar sitt stöd för det internationella samfundets åtaganden att tillhandahålla humanitärt bistånd, militärt stöd, ekonomiskt och finansiellt bistånd och politiskt stöd på alla tänkbara sätt för att hjälpa Ukraina att avvärja Rysslandsaggression.
3.Europaparlamentet understryker att EU och dess medlemsstater måste dra lärdom av de strategiska misslyckandena i Minskavtalen, som varken säkerställde Ukrainas suveränitet eller ställde Ryssland till svars. Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater på nytt bör bekräfta sitt stöd för Ukrainas suveräna beslut att inleda förhandlingar om ett eldupphör och ett eventuellt framtida fredsavtal med Ryssland och stödja Kiev i alla skeden av den diplomatiska processen. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att vara berett att ge Ukraina säkerhetsgarantier om en sådan överenskommelse nås eller, om det ukrainska ledarskapet beslutar att fortsätta försvara sig mot Ryssland, respektera detta beslut och tillhandahålla allt nödvändigt stöd.
4.Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att förse Ukraina med fler långdistansvapen, inbegripet Taurus-system som utlovats av det nya tyska ledarskapet, avancerade luftförsvarssystem, inbegripet Patriot-robotar och SAMP/T, ammunition samt Manpads, artillerisystem och artillerigranater, elektroniska krigssystem i tillräckliga volymer, teknisk utrustning, drönare och antidrönarkapacitet, för att Ukraina ska kunna avvärja den pågående aggressionen och avskräcka Ryssland från alla framtida aggressionshandlingar.
5.Europaparlamentet understryker det fortsatta behovet av ökat luftförsvarssamarbete, inbegripet användning av moderna luftförsvarssystem för att stoppa ryska robotar och drönare riktade mot Ukraina, vilket säkerställer skydd mot hot som sträcker sig in iEU:s och Natos luftrum och territorium. Parlamentet välkomnar åtagandet från ettkonsortium av europeiska länder, däribland Belgien, Danmark, Nederländerna och Norge, att leverera stridsflygplan av typen F-16 till Ukraina och att utbilda ukrainskapiloter, vilket innebär en betydande förändring av det militära stödet till Ukraina och ger det ukrainska flygvapnet en stabil utgångspunkt för att utföra olika uppgifter, bland annat när det gäller luftherravälde, markangrepp och rekognoscering.
6.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att omedelbart förse Ukraina med andra avancerade stridsflygplan, av fjärde generationen eller bättre, samt långdistansrobotar såsom Taurus, inbegripet medel för att underhålla dessa, i tillräcklig volym och utan restriktioner, för att stödja Ukrainas försvarsinsatser, dess strategiska och operativa intressen och dess förmåga att avskräcka Ryssland från angrepp på lång sikt.
7.Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets slutsatser av den 6 mars 2025, som är förenliga med strategin ”fred genom styrka”.
8.Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands användning av sexuellt våld, massdeportationer, påtvingade försvinnanden, tortyr och summariska avrättningar som terrorvapen, inbegripet olaglig deportering och fängslande av ukrainska barn, och kräver att de ansvariga ställs till svars genom internationella mekanismer.
9.Europaparlamentet upprepar EU:s åtagande för Ukrainas europeiska integration och betonar att Ukrainas motståndskraft när det gäller att försvara sin suveränitet och sina värderingar är i linje med de principer om demokrati, rättsstatlighet och mänskliga rättigheter som är centrala för EU.
10.Europaparlamentet påminner om att Rysslands anfallskrig mot Ukraina är en del av enbredare uppsättning mål mot väst, den regelbaserade världsordningen och mot vår demokrati, vår säkerhet, våra intressen och våra värden, vilket Putin öppet förklarade under veckorna före den fullskaliga invasionen. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att Ukraina är på en oåterkallelig väg mot medlemskap i EU och Nato. Parlamentetunderstryker att en brist på mer avgörande och betydande militärt bistånd från väst endast kommer att uppmuntra Ryssland att fortsätta sin aggression. Parlamentet noterar att Rysslands angrepp tydligt har visat att Nato är den främsta garanten för den europeiska säkerheten. Parlamentet understryker att det efter Sverigesoch Finlands anslutning endast kommer att vara fyra EU-medlemmar som inte är Nato-allierade, nämligen Irland, Cypern, Malta och Österrike.
11.Europaparlamentet lovordar medlemsstater som Polen, Estland, Litauen, Lettland och Grekland för deras investeringar i försvar samt för deras beslutsamma åtgärder – tillsammans med ledare från Tjeckien och Slovenien – under krigets allra första veckor, som var avgörande för Ukrainas överlevnad och också bidrog till att rädda EU:sanseende, med tanke på vissa andra medlemsstaters hållning. Parlamentetunderstryker att alla EU-initiativ fullt ut bör komplettera och vara förenliga med Natos arbete.
12.Europaparlamentet understryker att en trovärdig avskräckande effekt på framtida ryskaggression kräver betydande investeringar i nationell försvarskapacitet, starkare europeiska bidrag till Nato och utveckling av en gemensam hotbild i hela EU. Parlamentet betonar att det, oberoende av eventuell framtida vapenvila, inte kan ske någon återgång till ”business-as-usual” med Moskva. Parlamentet betonar vikten av att bygga upp viljan bland ledare och samhällen att bära kostnaderna för att försvara internationella regler och värden, som utgör grunden för EU.
13.Europaparlamentet uttrycker sin oro över den amerikanska administrationens beslut att tillfälligt avbryta militärt bistånd till och utbyte av underrättelser med Ukraina. Parlamentet understryker att underrättelsedata och luftförsvarsrobotar var avgörande för de defensiva krigsinsatserna och att undanhålla dem kommer att orsaka ytterligare dödsoffer i civilbefolkningen, som inte bör bli till gisslan i de pågående förhandlingarna.
14.Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse om att Ryssland måste betala kompensation för de omfattande skador som landet orsakat i Ukraina. Parlamentetvälkomnar rådets nyligen fattade beslut att rikta extraordinära intäkter från immobiliserade ryska tillgångar till stöd för Ukrainas krigsinsatser. Parlamentet anser dock att detta inte är tillräckligt. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU att tillsammans med likasinnade partner inrätta en sund rättslig ordning för förverkande av ryska statsägda tillgångar som frysts av EU och använda dem för att stödja Ukraina. Parlamentet efterlyser också inrättandet av en mekanism för att tvinga Ryssland till långsiktig betalning av gottgörelse till Ukraina.
15.Europaparlamentet uppmanar rådet att upprätthålla och utvidga sin sanktionspolitik mot Ryssland och Belarus och att samtidigt övervaka, granska och förbättra dess ändamålsenlighet och genomslagskraft. Parlamentet uppmanar rådet att systematiskt behandla problemet med att EU-baserade företag, tredje parter och länder utanför EU kringgår sanktionerna och att anta och strikt genomföra restriktiva åtgärder mot alla enheter som underlättar kringgåendet av sanktioner eller förser det ryska militärkomplexet med militär teknik och utrustning med dubbla användningsområden. Parlamentet understryker behovet av att förhindra att kritiska komponenter som tillverkas i EU-länderna når den ryska militärindustrin. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att stärka kontrollerna av export och underhåll av högteknologisk utrustning som tillverkas i EU samt att öka de brottsbekämpande åtgärderna och samarbetet för att förhindra kringgående av sanktioner. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att särskilt ta upp frågan om komponenter som utformats i väst och som används i ryska vapen. Parlamentet efterlyser ytterligare begränsningar av ryska medborgares tillträde till EU, särskilt genom striktare säkerhetsgranskningar, inbegripet uppvisande av militärtjänstgöringsregister under ansökningsförfarandet för Schengenviseringar.
16.Europaparlamentet efterlyser ytterligare sanktioner mot sektorer av särskild ekonomisk betydelse för Ryssland (som metallurgiska, nukleära, kemiska och jordbruksrelaterade sektorer), liksom mot ryska stålprodukter och råvaror såsom aluminium, uran, titan och nickel, samt ett fullständigt embargo mot flytande naturgas och sanktioner mot Gazprom och ryska oljeföretag. Parlamentet understryker behovet av att upphöra med allt samarbete med Ryssland inom kärnenergisektorn. Parlamentet betonar att Ryssland håller på att övergå från ett beroende av gasexport till gasbaserade gödselmedel, som utgör en viktig inkomstkälla och inkomster i utländsk valuta för den ryska staten, vilket direkt finansierar Rysslands krigsmaskin, samtidigt som det äventyrar EU:s ekonomier och hotar livsmedelstryggheten. Parlamentet uppmanar EU att ta itu med denna utmaning på ett korrekt och skyndsamt sätt och med kraftfulla och beslutsamma åtgärder.
17.Europaparlamentet är bekymrat över att Ryssland lyckades överträffa sina rekryteringskvoter under 2024 och januari 2025, främst till följd av att de ekonomiska incitamenten för att underteckna kontrakt med försvarsministeriet fördubblades. Parlamentet understryker att Rysslands inkomster från export av fossila bränslen ijanuari 2025 uppgick till i genomsnitt 687miljoner euro per dag, vilket inbegriper skuggflottans verksamhet, men även försäljningen av LNG, inbegripet till Europa, där vissa EU-länder ökade sin import på månadsbasis med så mycket som 25%.
18.Europaparlamentet understryker att aggressionsbrottet inte får förbli ostraffat och att anstiftarna och förövarna av anfallskriget mot Ukraina – Ryska federationens president Vladimir Putin, Belarus president Aljaksandr Lukasjenka, Ryska federationens utrikesminister Sergej Lavrov, Ryska federationens tidigare försvarsminister, SergejSjojgu, och Ryska federationens nuvarande försvarsminister Andrej Belousov – samt alla som är involverade i planeringen, förberedelserna, inledandet eller förandet av kriget mot Ukraina bör ställas inför rätta internationellt utan åtnjutande av personlig immunitet. Parlamentet efterlyser sanktioner även mot de länder som frivilligt underblåser den ryska krigsmaskinen, levererar utrustning och ammunition till angriparen eller underlättar kringgående av sanktioner.
19.Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sin viseringspolitik för att hindra ryskakrigsförbrytare från att resa in på EU:s territorium genom att införa nödvändiga ändringar av Schengenkodexen för viseringar, såsom att kräva att den obligatoriska ryska militärtjänstgöringsboken presenteras och införa obligatoriska kontroller av militärtjänstgöringsjournaler, för att säkerställa att personer som medverkat till krigsförbrytelser i Ukraina, Syrien och Afrika identifieras och förbjuds att resa in på EU:s territorium, både nu och i framtiden.
20.Europaparlamentet fördömer Irans fortsatta militära stöd till Ryssland, inbegripet leveranser av ballistiska robotar, och efterlyser stärkta restriktiva åtgärder mot Iran och alla de som är inblandade i Irans robotprogram.
21.Europaparlamentet fördömer starkt det ökande militära samarbetet mellan Nordkorea och Ryssland, och anser att utplaceringen av nordkoreanska trupper, tillsammans med miljontals artillerigranater, ballistiska robotar av typen KN-23 och tusentals specialtrupper från den koreanska folkarméns 11:e kår till fronten i Ukraina, utgör ettbrott mot flera resolutioner från FN:s säkerhetsråd, och att alla bidrar till att stärka Rysslands aggression.
22.Europaparlamentet betonar att det fördjupade militärtekniska samarbetet mellan Ryssland, Nordkorea och Iran utgör allvarliga säkerhetshot, inte bara för Ukraina och Europa, utan även för Koreahalvön och Mellanöstern.
23.Europaparlamentet efterlyser ett närmare samarbete med allierade och partner, särskilt Japan, Australien, Taiwan och Sydkorea, och understryker vikten av en djupare dialog med likasinnade parter i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
24.Europaparlamentet uppmanar med kraft Kina att utöva påtryckningar på Nordkorea för att landet ska dra tillbaka sina trupper, givet Nordkoreas beroende av Kina.
25.Europaparlamentet noterar med oro att Ryssland aktivt rekryterar personer från avlägsna regioner, däribland Afrika, Mellanöstern och Latinamerika, genom vilseledande eller tvång, i syfte att skicka ut dem i det imperialistiska och nykoloniala kriget mot det ukrainska folket. Parlamentet uppmanar FN och Afrikanska unionen, liksom de länder vars befolkning är föremål för Moskvas rekrytering, att vidta aktiva åtgärder för att motverka denna rekrytering.
26.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada, Förenta nationerna, Förentastaternasregering och kongress, Nato, Sydostasiatiska nationers förbund, Afrikanska unionen och de kinesiska myndigheterna.