Ϸվ

Förslag till resolution - B8-0156/2018Förslag till resolution
B8-0156/2018

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om företagens sociala ansvar i ljuset av det aktuella fallet Embraco

12.3.2018-(2018/2633(鳧))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Marco Affronte, Philippe Lamberts, Terry Reintke för Verts/ALE-gruppen

öڲԻ:
Dokumentgång i plenum
ٴǰܳԳٲåԲ:
B8-0156/2018
Ingivna texter :
B8-0156/2018
Debatter :
Antagna texter :

8‑0156/2018

Europaparlamentets resolution om företagens sociala ansvar i ljuset av det aktuella fallet Embraco

()

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 6, 9, 151, 152, 153.1, 153.2, 173 och 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 14, 27 och 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan,

–  med beaktande av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar[1],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen[2],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[3],

–  med beaktande av rådets resolution av den 6 februari 2003 om företagens sociala ansvar[4],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2005 Omstruktureringar och sysselsättning – Att förutse omstruktureringar och ge stöd i samband med dem i syfte att utveckla sysselsättningen: Europeiska unionens roll () och det tillhörande yttrandet av den 14 december 2005 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 december 2013 om EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar (),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar[5],

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi[6],

–  med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt[7],

–  med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla[8],

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet[9],

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om initiativet för grön sysselsättning: ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential[10],

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom[11],

–  med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Embraco meddelade i februari 2018 att man skulle stänga sin produktionsanläggning i Riva di Chieri i Italien och flytta den till Slovakien, enligt vad som rapporterats till följd av ekonomiska och skattemässiga incitament som utlovats av den slovakiska regeringen, delvis finansierade genom statsstöd och EU-stöd. Som en följd av detta kommer nästan 500 arbetstagare i Riva di Chieri att sägas upp.

B.  Företagen sociala ansvar handlar om att företagen ska ta ansvar för hur de påverkar samhället. Företagens sociala ansvar är viktigt för hållbarheten, konkurrenskraften och innovationen i företagen och ekonomin i EU. Begreppet innebär flera fördelar, bland annat för arbetstagarnas rättigheter, riskhantering och kostnadsbesparingar.

C.  Företag som omstrukturerar bör agera på ett socialt ansvarsfullt sätt, eftersom erfarenheten har visat att en socialt och ekonomiskt hållbar omstrukturering kräver en social dialog som särskilt fokuserar på information till och samråd med arbetstagarna.

D.  Enligt artikel 9 i EUF-fördraget ska EU sträva efter att beakta en hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd samt kampen mot social utestängning i all sin verksamhet och politik.

E.  Nedläggningar av stora bolag och de uppsägningar som följer drabbar ofta ett nätverk av lokalt förankrade underleverantörer och små och medelstora företag.

F.  Under de senaste årtiondena har arbetsproduktiviteten ökat i mycket snabbare takt än resursproduktiviteten, och arbetskostnaden uppskattas stå för mindre än 20 procent av produktionskostnaderna, samtidigt som resurskostnaden utgör 40 procent.

G.  Ett antal stora industritillverkningsföretag har i sina strategier varit inriktade på kortsiktig ekonomisk vinst, och detta ständiga tryck på ökad kapitalavkastning har varit till skada för innovation, investeringar i forskning och utveckling, sysselsättning, löner och kompetensutveckling.

H.  Den gröna sektorn var en av de främsta nettoskaparna av arbetstillfällen i EU under lågkonjunkturen, och företag med en långsiktig plan för att verka i den gröna ekonomin skapar arbetstillfällen som är mer motståndskraftiga. Enbart sektorerna för energieffektivitet och förnybar energi skulle kunna skapa fem miljoner direkta arbetstillfällen – och många fler indirekta – fram till 2020.

I.  Arbetstagarna behöver förberedas i tid för en övergång till en resurseffektiv och klimatvänlig ekonomi. EU behöver en ambitiös, miljöeffektiv och grön industristrategi för att återskapa tillverkningskapacitet och generera högkvalificerade och välbetalda arbetstillfällen.

J.  Företagens sociala ansvar är avgörande för att målen för hållbar utveckling till 2030 ska kunna uppnås.

1.  Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som med fackföreningarnas medverkan nåddes i början av mars 2018, genom vilken uppsägningen av 497 arbetare vid Embracos produktionsanläggning i Riva di Chieri tillfälligt upphävdes, för att man skulle få tid att arbeta med återindustrialiseringen av platsen, och arbetstagarnas löner garanterades för resten av året.

2.  Europaparlamentet betonar att det först och främst är företagets ansvar att ta hand om de berörda arbetstagarna och se till att de snabbt kommer in i högkvalitativ sysselsättning och omskolas där så behövs. Parlamentet anser vidare att den italienska regeringen bör ingripa för att skydda de berörda arbetstagarna om företaget underlåter att uppfylla sina skyldigheter, och att det bör övervägas om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan användas för detta ändamål.

3.  Europaparlamentet beklagar djupt samtliga fall där ett företags beslut att omlokalisera eller lägga ner sin verksamhet leder till att arbetstagare förlorar sina arbeten och inkomster. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har lagt fram de nödvändiga lagstiftningsförslagen för att förbättra skyddet för arbetstagarnas rättigheter i fall av omlokaliseringar och massuppsägningar och för att prioritera arbetstagarnas rättigheter framför den inre marknadens funktion.

4.  Europaparlamentet påpekar att omlokalisering påverkar andra än bara det enskilda företaget, vilket ökar behovet av flerpartsforum för diskussioner om sociala frågor.

5.  Europaparlamentet betonar att socialt ansvarsfull omlokalisering kräver förberedelser så tidigt som möjligt, med början så snart som behovet att omstrukturera uppstår, om de ekonomiska, sociala, miljömässiga och territoriella konsekvenserna ska kunna undvikas eller hållas till ett minimum.

6.  Europaparlamentet betonar att företagen måste ta fullt ansvar för sina omlokaliseringsbeslut. Parlamentet anser att alla omlokaliseringar bör förklaras och motiveras, även med avseende på valet av åtgärder som planeras för att uppnå målen och eventuella alternativ. Det behövs meningsfulla samråd med alla berörda parter. Parlamentet begär att alla omlokaliseringar föregås av adekvata förberedelser i god tid, med fullständig och lämplig involvering av arbetstagarnas företrädare på alla nivåer, så att de ekonomiska, sociala, miljömässiga och lokala konsekvenserna kan undvikas eller lindras.

7.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar för att se till, i de fall där massuppsägningar genomförs av företag som fortfarande går med vinst, att företagen i fråga tar ekonomiskt ansvar för att lindra de ekonomiska, sociala, miljömässiga och lokala spridningseffekterna.

8.  Europaparlamentet betonar att EU-medel inte får användas för att ge incitament till omlokalisering, vare sig direkt genom investeringar i produktionen eller indirekt genom investeringar i infrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa effektiva verktyg för att förhindra detta och vidta korrigerande åtgärder i fall av missbruk av medel.

9.  Europaparlamentet påminner om att bidrag från EU-fonder måste återbetalas av det mottagande företaget om detta flyttar inom fem år efter att det mottagit EU-stöd. Parlamentet vidhåller att denna tidsfrist bör förlängas till tio år för att säkra hållbarheten och genomslagskraften för de investeringar som görs inom ramen för EU-budgeten.

10.  Europaparlamentet påminner om att direktiven om offentlig upphandling föreskriver införandet av kvalitativa tilldelningskriterier i upphandlingskontrakt, såsom främjande av höga sociala, arbetsrättsliga och miljörelaterade normer. Parlamentet påminner också om att bristande efterlevnad av internationella konventioner om sociala villkor och anställningsvillkor och om miljöskydd utgör en överträdelse av reglerna för offentlig upphandling.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom en månad rapportera till parlamentet om huruvida någon form av offentligt stöd – såväl under som över tröskelvärdet för statligt stöd, även genom skatteincitament – har gått eller förväntas gå till Embraco i samband med den planerade omlokaliseringen av verksamheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida någon form av skatteincitament i detta sammanhang skulle kunna anses utgöra aggressiv skatteplanering eller skatteflykt.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast anta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för att bekämpa företagens skatteflykt och förhindra skadlig skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att företagen, med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som inbegriper beskattningsrättigheter som bygger på en likvärdigt viktad fördelningsnyckel, inte längre skulle kunna ägna sig åt skattedumpning på EU:s inre marknad.

13.  Europaparlamentet framhåller den kommande översynen av direktivet om icke-finansiell rapportering. Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av översynen lägga fram lagstiftningsförslag om direktivets tillämpningsområde (särskilt när det gäller underleverantörskedjor), transparens och jämförbarhet för den information som krävs samt de administrativa förfaranden som behövs för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt direktivet.

14.  Europaparlamentet insisterar på behovet att förbättra företagens sociala ansvar inom den privata sektorn genom rättsligt bindande regler. Parlamentet betonar att företagens sociala ansvar måste omfatta mänskliga rättigheter, arbets- och anställningsförhållanden, miljönormer och kampen mot mutor och korruption, exempelvis genom god förvaltning i skattefrågor (dvs. öppenhet och insyn, informationsutbyte och lojal skattekonkurrens).

15.  Europaparlamentet konstaterar med oro att få framsteg har gjorts i genomförandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att vidta rättsligt bindande åtgärder för att hålla europeiska bolags- och finansenheter ansvariga för brott mot de grundläggande rättigheterna och att tillhandahålla ändamålsenliga mekanismer för rättsmedel, klagomål och påföljder.

16.  Europaparlamentet anser att mekanismer för kollektiv prövning bör vara tillgängliga för alla fall av kränkningar av de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram EU-lagstiftning om kollektiv prövning av ansökningar om förbudsföreläggande och av ersättningsanspråk vid åsidosättande av rättigheter som garanteras enligt unionsrätten, inbegripet arbetstagares rättigheter.

17.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att på ett konstruktivt sätt delta i den mellanstatliga arbetsgruppen om transnationella företag och i andra näringslivsforum som tar upp frågor om mänskliga rättigheter, i syfte att införa obligatoriska och verkställbara rättsliga ramar som bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, på hur företagen följer de mänskliga rättigheterna och på deras skyldigheter med avseende på sociala normer och miljönormer.

18.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om en gemensam återindustrialiseringspolitik för EU som kombinerar konkurrenskraft, hållbarhet och arbetstillfällen av hög kvalitet och som gör det möjligt för industrin att bli en aktör i övergången till hållbarhet och bemöta stora samhällsutmaningar. Parlamentet begär att denna politik ska bygga på tydliga mål och indikatorer – inklusive ambitiösa energieffektivitets-, resurs- och klimatmål – och på en strategi som baseras på livscykeltänkande och den cirkulära ekonomin.

19.  Europaparlamentet varnar för att företagen i framtiden kan bli hållbara endast om de ingår i en hållbar ekonomi, och anser att det inte finns några alternativ till anpassningen till en framtid med låga koldioxidutsläpp, där även bevarandet av världens sociala kapital och naturkapital ingår, en process där företagens sociala ansvar måste spela en avgörande roll.

20.  Europaparlamentet konstaterar att övergången till en grön ekonomi erbjuder en stor potential att skapa lokala arbetstillfällen som inte kan omlokaliseras i sektorer som inte kan ersättas av andra. Parlamentet konstaterar att det finns starka belägg för att övergången till en grön ekonomi på det hela taget kommer att påverka sysselsättningen positivt, eftersom hållbar ekonomisk verksamhet, såsom energibesparingar, är mer arbetskraftsintensiv än de verksamheter som den ersätter och skulle kunna hjälpa regioner att bli mer självförsörjande.

21.  Europaparlamentet anser att det för att maximera den gröna ekonomins sysselsättningsskapande nettopotential är avgörande att vi ger den befintliga arbetskraften rätt möjligheter att skaffa sig den nya kompetens som behövs för den cirkulära ekonomin och att klara övergången till mer hållbara produktionsprocesser och produkter. Parlamentet efterlyser en europeisk utbildnings- och fortbildningsstrategi som stöder företag, forskningsinstitut och arbetsmarknadens parter så att de tillsammans kan undersöka kompetensbehoven för miljöhållbarhet.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

Senaste uppdatering: 15 mars 2018
Rättsligt meddelande-Integritetspolicy