FÖRSLAG TILL RESOLUTIONom en översyn av riktlinjerna för transeuropeiska energiinfrastrukturer
2.3.2020-()
i enlighet med artikel 136.5 i arbetsordningen
Cristian‑Silviu Buşoi
för utskottet för industrifrågor, forskning och energi
9‑0122/2020
Europaparlamentets resolution om en översyn av riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer
()
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG)nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009[1],
–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)nr1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG)nr680/2007 och (EG) nr67/2010[2],
–med beaktande av Europaparlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av den 17april2019 om översynen av förordning (EG) nr 1316/2013 om inrättande av Fondenför ett sammanlänkat Europa[3] och av dess uppmaning att öppna förordningen om transeuropeiska energinät (347/2013) för översyn utifrån Europeiska unionens nuvarande klimat- och energimål,
–med beaktande av rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förentanationernas ramkonvention om klimatförändringar[4],
–med beaktande av sin resolution av den 4oktober 2017 om FN:s klimatkonferens 2017 (COP23) i Bonn, Tyskland[5],
–med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiskarådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken med titeln En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, ().
–med beaktande av sin resolution av den 25oktober 2018 om FN:s klimatkonferens 2018 i Katowice, Polen (COP24)[6],
–med beaktande av lagstiftningspaketet om ren energi för alla i Europa,
–med beaktande av sin resolution av den 28november 2019 om FN:sklimatkonferens2019 (COP25) i Madrid, Spanien[7],
–med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019, i vilka man ställer sig bakom målet att uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050,
–med beaktande av sin resolution av den 28november 2019 om klimat- och miljönödläget[8],
–med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiskarådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln Den europeiska gröna given (),
–med beaktande av Europeiska investeringsbankens utlåningskriterier för energilån,
–med beaktande av sin resolution av den 15januari2020 om den europeiska grönagiven[9],
–med beaktande av artikel172 i fördraget om Europeiskaunionens funktionssätt (EUF‑fördraget),
–med beaktande av frågan till kommissionen om översynen av riktlinjerna för transeuropeiska energiinfrastrukturer (O-000012/2020 – B9–0008/2020),
–med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen:
–med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och av följande skäl:
A.I förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer (förordningen om transeuropeiska energinät) fastställs regler för snabb utveckling av, och driftskompatibilitet för, transeuropeiska energinät för att uppnå unionens energimål.
B.Förordningen om transeuropeiska energinät innehåller prioriterade korridorer och tematiska områden för transeuropeisk energiinfrastruktur samt fastställer riktlinjer för urval av projekt av gemensamt intresse. I förordningen anges att projekt av gemensamt intresse kan få ekonomiskt stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa och skulle gynnas av en effektivisering av tillståndsprocesserna samt av specifika regler som ger tillgång till mekanismer och incitament för gränsöverskridande kostnadsanslag och ökad transparens.
C.Den första förteckningen över projekt av gemensamt intresse, som upprättades 2013 genom kommissionens delegerade förordning (EU) 1391/2013, innehöll 248 projekt, den andra förteckningen, som upprättades genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/89, innehöll 195 projekt och den tredje förteckningen, som inrättades genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/540, innehöll 173 projekt. Kommissionen antog sin fjärde förteckning, med 151 projekt av gemensamt intresse, den 31 oktober 2019.
D.I den ståndpunkt av den 17 april 2019 som parlamentet antog vid första behandlingen av kommissionens förslag till förordning om Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2021–2027, enas medlagstiftarna preliminärt om att kommissionen ska utvärdera effektiviteten och den politiska samstämmigheten i förordningen om transeuropeiska energinät utifrån bland annat unionens energi- och klimatmål för 2030, EU:s långsiktiga åtagande om att fasa ut fossila bränslen samt principen om energieffektivitet först. Denna utvärdering ska läggas fram för parlamentet och rådet senast den 31 december 2020.
E.Förordningen om transeuropeiska energinät godkändes före Parisavtalet, där man åtar sig att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen långt under 2°C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriell nivå.
F.Utvecklingen har medfört att energipolitiken i unionen har förändrats avsevärt sedan förordningen om transeuropeiska energinät antogs 2013.
G.Energin spelar en central roll i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser och man måste fortsätta att fasa ut fossila bränslen från energisystemen om unionen ska kunna uppnå nettonollutsläpp senast till 2050, samtidigt som övergången inom andra branscher måste främjas och man måste hantera den ökade efterfrågan på elektricitet.
H.I syfte att nå sina klimat- och energimål och främja smart, hållbar och inkluderande tillväxt behöver unionen en uppdaterad, högeffektiv energiinfrastruktur som är framtidssäkrad, kostnadseffektiv samt säkrar energiförsörjningen genom bland annat diversifiering av rutter, källor och leverantörer.
I.I förordningen om transeuropeiska energinät fastställs dels vilka prioriteringar som behöver göras inom den transeuropeiska energiinfrastrukturen för att nå unionens energi- och klimatmål, dels vilka projekt av gemensamt intresse som behövs inom dessa prioriteringar.
J.Prioriterade korridorer, prioriterade områden och kriterier för stödberättigande bör följa utvecklingen av energisystem och alltid vara förenliga med unionens politiska prioriteringar, i synnerhet när det gäller långsiktiga vägar för att fasa ut fossila bränslen.
K.Införandet av en lämplig infrastruktur måste gå hand i hand med åtgärder för att förbättra energieffektiviteten om unionens mål ska kunna nås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
L.I sin resolution av den14januari2020 om den europeiska gröna given[10] efterlyser parlamentet ”en revidering av riktlinjerna för transeuropeiska energinät (TEN-E) innan nästa förteckning över projekt av gemensamt intresse antas”.
1.Europaparlamentet välkomnar meddelandet i den europeiska gröna given om att riktlinjerna för transeuropeiska energiinfrastrukturer kommer att ses över 2020.
2.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2020 lägga fram ett förslag för översyn av riktlinjerna för de transeuropeiska energinäten där man i synnerhet tar hänsyn till unionens energi- och klimatmål för 2030, unionens långsiktiga åtagande om att fasa ut fossila bränslen samt principen om energieffektivitet först.
3.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå övergångsvägledning om utgifter inom Fonden för ett sammanlänkat Europa och om projekturvalet för den femtelistan med projekt av gemensamt intresse i slutet av 2020, samt att se till att såväl utgifter som urval är i linje med åtagandena i Parisavtalet.
4.Europaparlamentet anser att de kriterier för att välja ut projekt av gemensamt intresse som finns i riktlinjerna för transeuropeiska energinät måste följa unionens klimat- och energimål, inklusive målet om klimatneutralitet till 2050 såsom anges i Europeiska rådets slutsatser från december 2019, samt energiunionens fem dimensioner, däribland målet om rimliga priser.
°
°°
5.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] EUT L 115, 25.4.2013, s.39.
- [2] EUT L 348, 20.12.2013, s. 129.
- [3] Antagna texter, P8_TA(2019)0420.
- [4] EUT L 282, 19.10.2016, s. 1.
- [5] EUT C346, 27.9.2018, s.70.
- [6] Antagna texter, P8_TA(2018)0430.
- [7] Antagna texter, P9_TA(2019)0079.
- [8] Antagna texter, P9_TA(2019)0078.
- [9] Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
- [10] Antagna texter, P9_TA(2020)0005.