Ϸվ

Index
öåԻ
äٲ
All text
Förfarande :
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0124/2020

Ingivna texter :

A9-0124/2020

Debatter :

Omröstningar :

PV09/07/2020-22
PV10/07/2020-13

Antagna texter :

P9_TA(2020)0194

Antagna texter
PDF217kWORD69k
Fredagen den 10 juli 2020-Bryssel
Riktlinjer ö medlemsstaternas äٳٲԾԲspolitik *
P9_TA(2020)0194A9-0124/2020

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 juli 2020 om öslaget till rådets beslut om riktlinjer ö medlemsstaternas äٳٲԾԲspolitik ( – C9-0079/2020 – )

(å)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av kommissionens öslag till rådet (),

–med beaktande av artikel 148.2 i ödraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C9-0079/2020),

–med beaktande av artikel 82 i arbetsordningen,

–med beaktande av betänkandet från utskottet ö äٳٲԾԲ och sociala frågor (A9-0124/2020).

1.Europaparlamentet godkänner kommissionens öslag såsom ändrat av parlamentet.

2.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt öslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i ödraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har ö avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har ö avsikt att väsentligt ändra kommissionens öslag.

5.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

Kommissionens öslag ÄԻԲ
ÄԻԲ 1
Förslag till beslut
Skäl 1
(1)Medlemsstaterna och unionen ö arbeta ö att utveckla en samordnad äٳٲԾԲsstrategi och särskilt ö att ڰäᲹ en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som är mottaglig ö ekonomiska öändringar i syfte att uppnå full äٳٲԾԲ och sociala framsteg, en balanserad پä, en ö miljöskyddsnivå och en äٳٰ miljö, enligt de mål som anges i artikel3 i ödraget om Europeiska unionen. Medlemsstaterna ö betrakta ڰäᲹnde av äٳٲԾԲ som en fråga av gemensamt intresse och inom rådet samordna sina åtgärder i detta hänseende, med beaktande av nationell praxis i fråga om arbetsmarknadsparternas ansvar.
(1)Medlemsstaterna och unionen ö utveckla och genomöa en effektiv och samordnad äٳٲԾԲsstrategi och särskilt ö att ڰäᲹ en kvalificerad och utbildad arbetskraft och en arbetsmarknad som är dynamisk, framtidsinriktad och mottaglig ö ekonomiska öändringar i syfte att uppnå full äٳٲԾԲ och sociala framsteg, inkludering, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, en ö miljöskyddsnivå och en äٳٰ miljö. Medlemsstaterna ö betrakta ڰäᲹnde av äٳٲԾԲ av ö kvalitet på grundval av lika möjligheter och social äٳٱ som en fråga av gemensamt intresse och inom rådet samordna sina åtgärder i detta hänseende, med respekt ö nationell praxis och ö arbetsmarknadsparternas ääԻ徱. Den aktuella situationen till följd av covid-19-pandemin kommer att få allvarliga och långvariga konsekvenser ö arbetsmarknader, social äٳٱ och arbetsvillkor i unionen och kräver åtgärder som aldrig ör till stöd ö äٳٲԾԲ, stimulans av ekonomin och en stärkt industribas. Handfasta åtgärder måste vidtas ö att skydda öetag och arbetstagare mot överhängande öluster av arbete och inkomster, ö att begränsa krisens ekonomiska och sociala chockverkningar och ö att öhindra massٲöhet och en djup recession.
ÄԻԲ 2
Förslag till beslut
Skäl 2
(2)Unionen ö ä貹 social ܳٱäԲԾԲ och diskriminering, ڰäᲹ social äٳٱ och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter. Vid faständet och genomöandet av sin politik och verksamhet ö unionen beakta de krav som är öknippade med ڰäᲹndet av ö äٳٲԾԲ, garantier ö ett fullgott socialt skydd, kampen mot fattigdom och social ܳٱäԲԾԲ samt en ö utbildningsnivå, i enlighet med artikel9 i ödraget om Europeiska unionen.
(2)För att än mera fullständigt kunna överkliga sina ܲԻäԻ principer om social sammanhållning och fred i en tid av djupgående kris där dessa principer ifrågasätts ö unionen ä fattigdomsbekämpningen öst bland sina politiska prioriteringar, liksom dzå kampen mot social ܳٱäԲԾԲ och diskriminering, och ö ڰäᲹ social äٳٱ och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna, inkludering av personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ och skydd av rättigheterna ö barn och andra svårt missgynnade grupper. Vid faständet och genomöandet av sin politik och verksamhet ö unionen beakta de krav som är öknippade med ڰäᲹndet av skyddet av människors hälsa, inkluderande arbetsmarknader med full äٳٲԾԲ av ö kvalitet, tillgängliga och överkomligt prissatta offentliga äԲٱ av ö kvalitet, ԲäԻ徱a löner och ԲäԻ徱 levnadsstandard, socialt skydd ö alla, samt en ö utbildningsnivå hela livet igenom, i enlighet med artikel9 i ödraget om Europeiska unionen (-ö).
ÄԻԲ 3
Förslag till beslut
Skäl 3
(3)I enlighet med ödraget om Europeiska unionens funktionssätt () har unionen utarbetat och inöt instrument ö samordning av den ekonomiska politiken och äٳٲԾԲspolitiken. Ett av dem är dessa riktlinjer ö medlemsstaternas äٳٲԾԲspolitik, vilka tillsammans med de allmänna riktlinjer ö medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik som fastställs i rådets rekommendation (EU) 2015/1184(5) ܳٲö de integrerade riktlinjerna. De ö fungera som vägledning vid genomöandet av politiken i medlemsstaterna och i unionen och avspeglar det ömsesidiga beroendet mellan medlemsstaterna. De samordnade strategier och reformer på europeisk och nationell nivå som blir resultatet ö ܳٲöa en lämplig övergripande och hållbar blandning av ekonomisk politik och äٳٲԾԲspolitik som ö få positiva spridningseffekter.
(3)I enlighet med -ö har unionen utarbetat och inöt instrument ö samordning av den ekonomiska politiken och äٳٲԾԲspolitiken. Ett av dem är dessa riktlinjer ö medlemsstaternas äٳٲԾԲspolitik, vilka tillsammans med de allmänna riktlinjer ö medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik som fastställs i rådets rekommendation (EU) 2015/1184(5) ܳٲö de integrerade riktlinjerna. De måste stödja den europeiska gröna given, den europeiska pelaren ö sociala rättigheter (nedan kallad pelaren), den reviderade europeiska sociala stadgan, Parisavtalet och FN:s mål ö hållbar utveckling och fungera som vägledning vid genomöandet av politiken i medlemsstaterna och i unionen och avspegla det ömsesidiga beroendet mellan medlemsstaterna. De samordnade strategier och reformer på europeisk och nationell nivå som blir resultatet ö ܳٲöa en lämplig övergripande och hållbar blandning av ekonomisk politik och äٳٲԾԲspolitik som ö få positiva spridningseffekter, samtidigt som tillbakagången ö kollektivöhandlingars täckningsgrad vänds i sin motsats.
__________________
__________________
5 Rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14juli 2015 om allmänna riktlinjer ö medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik (EUTL192, 18.7.2015, s.27).
5 Rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14juli 2015 om allmänna riktlinjer ö medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik (EUTL192, 18.7.2015, s.27).
ÄԻԲ 4
Förslag till beslut
Skäl 4
(4)Riktlinjerna ö medlemsstaternas äٳٲԾԲspolitik överensstämmer med stabilitets- och پäpakten, med befintlig unionslagstiftning och med olika unionsinitiativ, inklusive rådets rekommendation av den 22april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (6), rådets rekommendation av den 15februari 2016 om långtidsٲöas återinträde på arbetsmarknaden (7), rådets rekommendation av den 19december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter ö vuxna (8), rådets rekommendation av den 15mars 2018 om en europeisk ram ö ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (9), rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser ö livslångt lärande (10), rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om öskoleverksamhet och barnomsorg av ö kvalitet (11) och rådets rekommendation av den 8 november 2019 om tillgång till socialt skydd ö arbetstagare och egenöetagare (12).
(4)Riktlinjerna ö medlemsstaternas äٳٲԾԲspolitik överensstämmer med befintlig unionslagstiftning och med olika unionsinitiativ, inklusive rådets rekommendation av den 22april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (6), rådets rekommendation av den 15februari 2016 om långtidsٲöas återinträde på arbetsmarknaden (7), rådets rekommendation av den 19december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter ö vuxna (8), rådets rekommendation av den 15mars 2018 om en europeisk ram ö ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (9), rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser ö livslångt lärande (10), rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om öskoleverksamhet och barnomsorg av ö kvalitet (11) och rådets rekommendation av den 8 november 2019 om tillgång till socialt skydd ö arbetstagare och egenöetagare (12). Sedan rådet den 23mars2020 beslutat att aktivera den så kallade allmänna undantagsklausulen kan medlemsstaterna vara finanspolitiskt flexibla ö att ڰäᲹ och skydda arbetstillfällen och arbetsvillkor av ö kvalitet och finansiera folkhälsoäԲٱ och sociala äԲٱ. Covid-19-krisens omfattning och varaktighet måste framgå av längden på den tid under vilken den allmänna undantagsklausulen tillämpas. Utifrån kommissionens offentliga samråd ö det undersökas i vilken riktning unionens finanspolitiska regler skulle kunna utvecklas.
__________________
__________________
6 EUT C120, 26.4.2013, s.1.
6 EUT C120, 26.4.2013, s.1.
7 EUT C67, 20.2.2016, s.1.
7 EUT C67, 20.2.2016, s.1.
8 EUT C484, 24.12.2016, s.1.
8 EUT C484, 24.12.2016, s.1.
9 EUT C153, 2.5.2018, s.1.
9 EUT C153, 2.5.2018, s.1.
10 EUT C189, 4.6.2018, s.1.
10 EUT C189, 4.6.2018, s.1.
11 EUT C189, 5.6.2019, s.4.
11 EUT C189, 5.6.2019, s.4.
12 EUT C 387, 15.11.2019, s. 1.
12 EUT C 387, 15.11.2019, s. 1.
ÄԻԲ 5
Förslag till beslut
Skäl 5
(5)I den europeiska planeringsterminen kombineras de olika instrumenten i en övergripande ram ö en integrerad multilateral samordning och övervakning av ekonomisk politik och äٳٲԾԲspolitik. I planeringsterminen Դö principerna i den europeiska pelaren ö sociala rättigheter, inbegripet starka öbindelser med arbetsmarknadens parter, civilsamhället och andra berörda parter, samtidigt som miljömässig hållbarhet, produktivitet, äٳٱ och stabilitet är riktmärken. Planeringsterminen ڰäᲹr arbetet med att nå FN:s mål ö hållbar utveckling (13). Unionen och medlemsstaternas äٳٲԾԲspolitik och ekonomiska politik ö samordnas med Europas dzäԾԲ till en klimatneutral, miljömässigt hållbar och digital ekonomi, och samtidigt öbättra konkurrenskraften, ڰäᲹ innovation, social äٳٱ och lika möjligheter ö alla samt ä貹 ojämlikheter och regionala skillnader.
(5)I den europeiska planeringsterminen kombineras de olika instrumenten i en övergripande ram ö en integrerad multilateral samordning och övervakning av ekonomisk politik och äٳٲԾԲs-, social- och miljöpolitik. Den europeiska planeringsterminen måste ä hållbarhet, social inkludering och människors välbefinnande i centrum ö unionens ekonomiska politik, och säkerä att de sociala, miljörelaterade och ekonomiska målen prioriteras lika öt. I planeringsterminen ö principerna i pelaren Դö ytterligare, inbegripet starkare öbindelser med arbetsmarknadens parter, civilsamhället och andra berörda parter, samtidigt som miljömässig hållbarhet, produktivitet, äٳٱ och stabilitet är riktmärken, och stöd ges till arbetet med att nå FN:s mål ö hållbar utveckling (13), bland annat jämställdhet. Jämställdhetsindexet skulle kunna bli ett av planeringsterminens verktyg ö övervakning av framstegen med äٳٲԾԲsmål och sociala mål och ö mätning av äٳٲԾԲs- och socialpolitikens jämställdhetskonsekvenser. Unionens och medlemsstaternas äٳٲԾԲspolitik och ekonomiska politik ö samordnas med Europas hantering av covid-19-krisen och ö dzå, med tanke på de synnerligen allvarliga konsekvenserna av denna kris ö vissa av Europas industri- och näringslivssektorer, stödja dzäԾԲen till en klimatneutral, miljömässigt hållbar, socialt inkluderande och digital ekonomi som säkerställer uppåtgående social konvergens, och samtidigt öbättra konkurrenskraften, stödja små och medelstora öetag, ڰäᲹ innovation, social äٳٱ och lika möjligheter ö alla jämte ungdomsinriktade investeringar, samt ä貹 ojämlikheter och regionala skillnader.
__________________
__________________
13 FN:s resolution A/RES/70/1
13 FN:s resolution A/RES/70/1
ÄԻԲ 6
Förslag till beslut
Skäl 6
(6)Klimatöändringarna och de miljörelaterade utmaningarna, globaliseringen, digitaliseringen och de demografiska öändringarna kommer att öändra europeiska ekonomier och samhällen. Unionen och medlemsstaterna ö arbeta tillsammans ö att ta tag i dessa strukturella utmaningar och genomöa nödvändiga anpassningar av befintliga system, med beaktande av det ömsesidiga beroendet mellan medlemsstaternas ekonomier och arbetsmarknader och den tillhörande politiken. Detta kräver en samordnad, ambitiös och verkningsfull politik både på unions- och medlemsstatsnivå, i överensstämmelse med -ö och unionens regler om ekonomisk styrning. Dessa politiska insatser ö omfatta investeringsstimulans, önyade satsningar på strukturreformer i lämplig ordningsföljd som ö첹 produktiviteten, den ekonomiska پäen, den sociala och territoriella sammanhållningen, den uppåtgående konvergensen, motståndskraften och det finanspolitiska ansvaret. De ö kombinera åtgärder på både utbuds- och efterfrågesidan, samtidigt som åtgärdernas äٳٲԾԲsmässiga och sociala konsekvenser beaktas.
(6)Klimatöändringarna och de miljörelaterade utmaningarna, globaliseringen, digitaliseringen och de demografiska öändringarna är på väg att genomgripande öändra europeiska ekonomier och samhällen. Unionen och medlemsstaterna ö arbeta tillsammans ö att bemöta denna aldrig öut upplevda situation genom att bygga in sociala rättigheter och arbeta ö mindre fattigdom och ojämlikhet och genomöa nödvändiga anpassningar av befintliga system ö att de ska bli motståndskraftigare och hållbarare, med beaktande av det ömsesidiga beroendet mellan medlemsstaternas ekonomier och arbetsmarknader och den tillhörande social- och miljöpolitiken. Detta kräver en samordnad, ambitiös och effektiv politik både på unions- och medlemsstatsnivå. Dessa politiska insatser ö omfatta stimulans till sociala och miljörelaterade investeringar, de ändamålsenliga åtgärder som på lång sikt behövs ö att begränsa krisens konsekvenser, jämte finansiellt stöd till öetag och till icke-vinstgivande organisationer och välgörenhetsorganisationer, liksom även till hushåll, framö allt till dem som riskerar drabbas av fattigdom och social ܳٱäԲԾԲ. De ö kombinera åtgärder på både utbuds- och efterfrågesidan, varvid det gäller att ta vederölig hänsyn dzå till arbetsmarknadens behov i form av tillgång och efterfrågan och låta ny teknik få komma till användning, samtidigt som åtgärdernas äٳٲԾԲsmässiga och sociala konsekvenser beaktas. Medlemsstaterna och unionen ö inöa långsiktiga instrument ö detta ändamål, och kommissionens arbete med ett permanent europeiskt system ö ٲöhetsåterösäkring är välkommet.
ÄԻԲ 37
Förslag till beslut
Skäl 7
(7)Europaparlamentet, rådet och kommissionen har undertecknat en interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren ö sociala rättigheter (14). Pelaren innehåller 20 principer och rättigheter som behövs ö att arbetsmarknader och välfärdssystem ska bli äٳٱ och välfungerande. De är strukturerade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, äٳٱ arbetsvillkor samt social trygghet och inkludering. Principerna och rättigheterna ger vår strategi riktning genom att säkra en socialt rättvis dzäԾԲ till klimatneutralitet, miljömässig hållbarhet, digitalisering och demografisk öändring. Pelaren ܳٲö ett ramverk ö övervakning av medlemsstaternas resultat inom områdena äٳٲԾԲ och socialpolitik, ö att driva på reformer på nationell, regional och lokal nivå och öena det ”sociala” med ”marknaden” i dagens moderna ekonomi, bland annat genom att ڰäᲹ den sociala ekonomin.
(7)Europaparlamentet, rådet och kommissionen har undertecknat en interinstitutionell proklamation om pelaren(14). Pelaren innehåller 20 principer och rättigheter som behövs ö att arbetsmarknader och välfärdssystem ska bli äٳٱ och välfungerande. De är strukturerade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, äٳٱ arbetsvillkor samt social trygghet och inkludering. Principerna och rättigheterna ger vår strategi riktning och måste omsättas i handling så att det säkerställs att dzäԾԲen till klimatneutralitet, miljömässig hållbarhet och digitalisering blir socialt rättvis och att det därvid tas hänsyn till demografiska öändringar och utmaningar. Eftersom pelaren och dess principer ܳٲö en referensram ö övervakning av medlemsstaternas resultat inom områdena äٳٲԾԲ och socialpolitik kan riktlinjerna ö äٳٲԾԲ bli ett viktigt redskap ö medlemsstaterna när de utarbetar och genomö politik och åtgärder ö att samhället och ekonomin ska bli mera motståndskraftiga och inkluderande, samtidigt som arbetstagarrättigheter ڰäᲹs och en uppåtgående konvergens eftersträvas med tanke på en vidareutveckling av den europeiska sociala modellen.
__________________
__________________
14 EUT C 428, 13.12.2017, s. 10.
14 EUT C 428, 13.12.2017, s. 10.
ÄԻԲ 8
Förslag till beslut
Skäl 8
(8)Reformer på arbetsmarknaden, inklusive de nationella lönesättningsmekanismerna, ö följa nationell praxis beträffande dialog mellan arbetsmarknadens parter och ge پäa möjligheter att övergripande beakta socioekonomiska frågor, inklusive öbättringar vad gäller hållbarhet, konkurrenskraft, innovation, jobbskapande, insatser ö livslångt lärande och fortbildning, arbetsvillkor, utbildning och kompetens, folkhälsa och inkludering samt reallöner.
(8)Med vederölig respekt ö subsidiaritetsprincipen, sådan den definieras i -ö, ö reformer på arbetsmarknaden, inklusive de nationella lönesättningsmekanismerna, ڰäᲹ en snabb återhämtning och ge پäa möjligheter att övergripande beakta socioekonomiska frågor, inklusive öbättringar vad gäller hållbarhet, konkurrenskraft, پä, innovation, skapande av äٳٲԾԲ av ö kvalitet, inkludering av personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ och grupper som på annat sätt är missgynnade, insatser ö livslångt lärande och fortbildning, arbetsvillkor, utbildning och kompetens, folkhälsa och inkludering samt reallöner. Medlemsstaterna ö därö respektera och stärka arbetsmarknadens parter och utöka kollektivöhandlingarnas täckningsgrad, samt vidta åtgärder ö en ö facklig organisationsgrad och grad av anslutning till arbetsgivaröeningar, ö att säkerä en demokratisk, inkluderande och socialt rättvis återhämtning.
ÄԻԲ 9
Förslag till beslut
Skäl 9
(9)Medlemsstaterna och unionen ö säkerä att öändringarna är socialt äٳٱ, och ڰäᲹ utvecklingen mot ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle där människor är skyddade och kan öutse och hantera öändringar och aktivt delta i samhällslivet och ekonomin. Diskriminering i alla former ö åٲä岹. Tillgänglighet och möjligheter ö alla ö säkeräs och fattigdom och social ܳٱäԲԾԲ, även ö barn, ö minskas, framö allt genom väl fungerande arbetsmarknader och sociala trygghetssystem, genom att hindren ö deltagande i utbildning och på arbetsmarknaden undanröjs och genom investeringar i öskoleverksamhet och barnomsorg. Med tanke på den åldrande befolkningen är det särskilt viktigt med jämlik tillgång till ekonomiskt överkomlig hälso- och sjukvård i rätt tid, inklusive öebyggande och hälsoڰäᲹnde åtgärder. Möjligheterna ö personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ att bidra till ekonomisk پä och social utveckling ö tillvaratas i öre utsträckning. När nya ekonomiska modeller och affärsmodeller inös på arbetsplatser i unionen öändras dzå anställningsöhållandena. Medlemsstaterna ö se till att den europeiska sociala modellen bibehålls och stärks av de anställningsöhållanden som följer av nya arbetsformer.
(9)Framö allt i ett läge där unionen står inö enorma utmaningar både ekonomiskt och socialt sett ö medlemsstaterna säkerä att öändringarna är socialt äٳٱ, och ڰäᲹ utvecklingen mot ett mera inkluderande och motståndskraftigt samhälle där människor är skyddade och kan öutse och hantera öändringar och fullt ut delta i samhällslivet och ekonomin. Diskriminering i alla former ö elimineras. Var och en ö få kunna ge ett fullständigt bidrag till samhällslivet. Lika möjligheter ö alla ö säkeräs och fattigdom, diskriminering och social ܳٱäԲԾԲ, även ö barn, personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ och andra missgynnade grupper, ö utrotas. Unionen ö ö detta ändamål genomöa sådana åtgärder som den europeiska barngarantin. Möjligheterna ö personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ att bidra till ekonomisk och social utveckling ö tillvaratas i full utsträckning. När nya ekonomiska modeller och affärsmodeller inös på arbetsplatser i unionen öändras dzå anställningsöhållandena. Såsom det framgår av covid-19-krisen är många lågkvalificerade arbetstagare oumbärliga ö ekonomins ܲԻäԻ funktion. De är alltö ofta lågavlönade och har osäkra arbetsvillkor. Medlemsstaterna ö ytterligare stärka den europeiska sociala modellen genom att säkerä att alla arbetstagare har samma rättigheter, ԲäԻ徱a arbetsvillkor, inbegripet arbetsmiljö, och ԲäԻ徱a löner. Därtill ö medlemsstaterna åtgärda alla former av osäker anställning och falskt egenöetagande och säkerä att de anställningsöhållanden som följer av nya arbetsformer är öenliga med den europeiska sociala modellen.
ÄԻԲ 10
Förslag till beslut
Skäl 10
(10)De integrerade riktlinjerna ö ligga till grund ö eventuella landsspecifika rekommendationer som rådet kan ge medlemsstaterna. Medlemsstaterna ö utnyttja Europeiska socialfonden+ och annan unionsfinansiering till fullo, inklusive fonden ö en rättvis dzäԾԲ och InvestEU, ö att ڰäᲹ äٳٲԾԲ, sociala investeringar, social inkludering, پäԲ, kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften, livslångt lärande och ökvalitativ utbildning och fortbildning ö alla samt digital kompetens och digitala ä徱ٱ. De integrerade riktlinjerna riktar sig till medlemsstaterna och unionen, men de ö genomöas i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlamenten, samt med arbetsmarknadens parter och öeträdare ö det civila samhället.
(10)De integrerade riktlinjerna ö ligga till grund ö eventuella landsspecifika rekommendationer som rådet kan ge medlemsstaterna. Medlemsstaterna ö utnyttja Europeiska socialfonden+ , de europeiska struktur- och investeringsfonderna och annan unionsfinansiering till fullo, inklusive fonden ö en rättvis dzäԾԲ och InvestEU, ö att ڰäᲹ äٳٲԾԲ av ö kvalitet och sociala investeringar, samt ö att ä貹 fattigdom och social ܳٱäԲԾԲ, ڰäᲹ پäԲ, stödja dzäԾԲen till en grön digital ekonomi och ڰäᲹ kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften, livslångt lärande och ökvalitativ utbildning och fortbildning ö alla samt digital kompetens och digitala ä徱ٱ. Användningen av dessa fonder ö dzå spela en viktig roll ö utökade investeringar i offentliga äԲٱ, framö allt inom områdena utbildning, hälsa och bostäder. De integrerade riktlinjerna riktar sig till medlemsstaterna och unionen och ö genomöas i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära och aktivt samarbete med parlamenten, samt med arbetsmarknadens parter och öeträdare ö det civila samhället i samband med att de genomös, övervakas och utvärderas.
ÄԻԲ 11
Förslag till beslut
Artikel 2 – stycke 1a (nytt)
Riktlinjerna i denna bilaga ska ses över senast ett år efter att de antagits ö att hänsyn ska kunna tas till covid-19-krisen och dess sociala och ekonomiska konsekvenser, och ö att liknande kriser i framtiden ska kunna bemötas äٳٰ. För att stärka det demokratiska beslutsfattandet ska Europaparlamentet på lika villkor som rådet medverka vid faständet av de integrerade riktlinjerna ö پä och äٳٲԾԲ.
ÄԻԲ 12
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 5 – stycke 1
Medlemsstaterna ö aktivt ڰäᲹ en hållbar social marknadsekonomi och underlätta och stödja investeringar i skapandet av jobb av ö kvalitet. I detta syfte ö de undanröja hinder ö nyanställningar i öetag, ڰäᲹ ansvarsfullt entreprenörskap och verkligt egenöetagande och i synnerhet stödja att mikroöetag och åöٲ startas och växer, bland annat genom tillgång till finansiering. Medlemsstaterna ö aktivt verka ö den sociala ekonomins utveckling, ڰäᲹ social innovation, stödja sociala öetag och uppmuntra innovativa arbetsformer som skapar möjligheter till jobb av ö kvalitet och leder till sociala vinster på lokal nivå.
Medlemsstaterna ö aktivt ڰäᲹ full äٳٲԾԲ av ö kvalitet, grundad på en stark ekonomi. Eftersom statliga investeringar spelar en erkänt utslagsgivande roll ö äٳٲԾԲsskapandet ö medlemsstaterna gå i ledningen dels ö en brett upplagd kampanj ö offentliga investeringar, dels ö en smart och ambitiös politik i äٳٲԾԲsskapande syfte. Medlemsstaterna ö anpassa sin äٳٲԾԲspolitik och på unionsnivå samordna överkligandet av bästa praxis i fråga om tillfälliga åtgärder till skydd ö alla arbetstagare och arbetsmarknader. Dessa åtgärder ö innefatta lönesubventioner, inkomststöd och utbyggnad av system ö ٲöhetsömåner, utbyggnad av betald sjukledighet och vård- och omsorgsledighet, samt upplägg ö distansarbete. Medlemsstaterna ö stödja europeiska öetags dzäԾԲ i riktning mot självösörjning, framö allt med skyddsutrustning och medicinsk utrustning. Medlemsstaterna ö öka sitt stöd till öetag som har det kämpigt till följd av krisen, öutsatt att dessa öetag låter hela sin personal stanna kvar. Medlemsstaterna ö dzå överväga att inte verkä uppsägningar under kristiden. Medlemsstaterna ö säkerä att arbetsmarknadens parter medverkar vid utarbetandet och genomöandet av sådana åtgärder. Åtgärderna ö få fortsätta till dess att en fullständig ekonomisk återhämtning uppnåtts, varefter de ö successivt frångås. Särskild uppmärksamhet ö ägnas åt att garantera rättigheterna och arbetstillfällena ö mobila arbetstagare och gränsarbetare som drabbats hårt av gränsstängningar. Medlemsstaterna ö ڰäᲹ ansvarsfullt entreprenörskap, dzå bland kvinnor och ungdomar och verkligt egenöetagande och i synnerhet stödja att mikroöetag och små och medelstora öetag startas och växer, bland annat genom tillgång till finansiering. Medlemsstaterna ö aktivt verka ö den cirkulära och den sociala ekonomins utveckling, ڰäᲹ social innovation, stödja sociala öetag och stärka deras hållbarhet, samt uppmuntra innovativa arbetsformer som skapar möjligheter till jobb av ö kvalitet och leder till sociala vinster på lokal nivå, särskilt inom strategiska sektorer med stark پäpotential, såsom sektorerna ö den digitala och den gröna ekonomin. Härvidlag ö man dzå öa en politik som stöder äٳٲԾԲsskapandet inom offentliga äԲٱ eller privata äԲٱ av allmänt intresse, framö allt inom barnomsorgen och hälso- och sjukvården och bostadssektorn.
ÄԻԲ 13
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 5 – stycke 2
En skatteväxling ö göras från beskattning av arbete till andra former av beskattning som är gynnsammare ö äٳٲԾԲ och پä ö alla, och anpassad till klimat- och miljömål, med hänsyn till skattesystemets ödelningspolitiska effekt. Samtidigt ska de inkomster som behövs ö ett پät socialt skydd och پäٴڰäᲹnde utgifter tryggas.
En skatteväxling ö göras från beskattning av arbete till andra former av beskattning som är mindre skadliga ö en پä ö alla, och samtidigt säkerställer en fullständig anpassning till FN:s mål ö hållbar utveckling och till de klimat- och miljömål som fastställs i den europeiska gröna given, så att skattesystemets ödelningspolitiska effekt ö첹. Samtidigt ska de inkomster som behövs ö ett پät socialt skydd och offentliga investeringar tryggas.
ÄԻԲ 14
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 5 – stycke 3
Medlemsstater som har nationella mekanismer ö att fastä lagstadgade minimilöner ö se till att arbetsmarknadens parter verkligen medverkar på ett transparent och öutsägbart sätt. De ö dzå se till att lönerna följer produktivitetsutvecklingen, är äٳٱ och ger en rimlig levnadsstandard, med särskild hänsyn till låg- och medelinkomsttagare och ö en konvergens uppåt. I utformningen av mekanismerna ö hänsyn tas till ekonomiska resultat i olika regioner och sektorer. Medlemsstaterna ö ڰäᲹ dialogen mellan arbetsmarknadens parter och kollektiva öhandlingar vad gäller lönesättning. Med respekt ö nationell praxis ö medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter se till att alla arbetstagare har rätt till skäliga och äٳٱ löner som baseras på kollektivavtal eller skäliga lagstadgade minimilöner, med beaktande av hur lönerna påverkar konkurrenskraften, äٳٲԾԲ och fattigdomen bland övärvsarbetande.
Med tanke på äٳٲԾԲsskapandet och fattigdomsminskningen inom unionen är det fortfarande viktigt med en politik som kan säkerä äٳٱ löner som medger en skälig levnadsnivå , liksom dzå med en politik som säkerställer att lönearbete kan öenas med rätten till bidrag från staten såsom kompensation ö de hinder som möter de mest marginaliserade grupperna. Medlemsstater som har nationella mekanismer ö lagstadgade minimilöner ö säkerä att arbetsmarknadens parter verkligen medverkar på ett transparent och öutsägbart sätt i den lönesättning som sammanhänger med dessa mekanismer. Minimilönerna ö fastäs med hänsyn tagen till produktivitetsutvecklingen så att osäkra anställningar och fattigdom bland övärvsarbetande kan ä貹s och särskild hänsyn tas till låg- och medelinkomsttagare, av omsorg om en konvergens uppåt. I utformningen av mekanismerna ö hänsyn tas till respektive fattigdomsindikatorer ö varje medlemsstat och till ekonomiska resultat i olika regioner och sektorer. Medlemsstaterna ö östärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter och vidta åtgärder ö att utvidga kollektiva öhandlingars täckningsgrad. Med respekt ö nationell praxis och arbetsmarknadens parters ääԻ徱 ö medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter eliminera ålders- eller könsbaserad lönediskriminering och säkerä att alla arbetstagare har rätt till skäliga och äٳٱ löner som baseras på kollektivavtal eller skäliga lagstadgade minimilöner, med beaktande av hur lönerna i positiv riktning påverkar konkurrenskraften, äٳٲԾԲ och fattigdomen bland övärvsarbetande.
ÄԻԲ 15
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 5 – stycke 3a (nytt)
Medlemsstaterna kommer att kunna anlita stöd från det europeiska instrumentet ö tillfälligt stöd ö att minska risken ö ٲöhet i en krissituation (SURE). Medlemsstaterna ö säkerä att finansiellt stöd av detta slag betalas ut endast till öetag som följer gällande kollektivavtal. Medlemsstaterna ö säkerä att de mottagande öetagen inte gör aktieåterköp eller betalar utdelningar till aktieägarna eller bonusar till ledningen, och att de inte heller är registrerade i skatteparadis.
ÄԻԲ 16
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 6 – stycke 1
I samband med tekniska, öä och demografiska öändringar ö medlemsstaterna ڰäᲹ hållbarhet, produktivitet, anställbarhet och humankapital och verka ö att människor har relevanta kunskaper, ä徱ٱ och kompetenser under hela livet, så att de kan fylla nuvarande och framtida behov på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna ö dzå anpassa och investera i sina utbildningssystem ö att kunna erbjuda ökvalitativ och inkluderande utbildning, inklusive yrkesutbildning. De ö arbeta tillsammans med arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare, öetag och andra aktörer ö att ta itu med strukturella brister i utbildningssystemen och öbättra deras kvalitet och arbetsmarknadensrelevans, och ö att underlätta miljödzäԾԲen. Läraryrket ö ägnas särskild uppmärksamhet. Utbildningssystemen ö öse alla studerande med nyckelkompetenser, bland annat ܲԻäԻ, digitala och generella ä徱ٱ, som en grund ö anpassningsbarhet senare i livet. Medlemsstaterna ö verka ö att utbildningsrättigheter följer med arbetstagare som byter karriär, bland annat, när så är lämpligt, genom individuellt kompetenssparande. De ö göra det möjligt ö alla att öutse och äٳٰ anpassa sig till arbetsmarknadens behov, framö allt genom kontinuerlig omskolning och kompetenshöjning, i syfte att ڰäᲹ äٳٱ dzäԾԲar ö alla, stärka de sociala resultaten, hantera bristen på arbetskraft och öka ekonomins allmänna motståndskraft mot chocker.
I samband med de fortgående tekniska och öä öändringarna, den demografiska omvandlingen och de aktuella utmaningarna ö medlemsstaterna ڰäᲹ sociala rättigheter, hållbarhet, produktivitet, anställbarhet och mänsklig kompetens, och verka ö att människor har relevanta kunskaper, ä徱ٱ och kompetenser under hela livet, så att de kan bemöta den aktuella ٲöhetskrisen genom att tillgodose nuvarande och framtida behov på arbetsmarknaden. Medlemsstaternas behov av omskolning av och kompetenshöjning ö sin arbetskraft såsom gensvar på krisen ö åٲä岹 genom investeringar i deras offentliga utbildningssystem ö att de ska kunna erbjuda ökvalitativ och inkluderande utbildning, inklusive yrkesutbildning, jämte formellt och informellt livslångt lärande. De ö arbeta tillsammans med arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare, öetag, icke-statliga organisationer på det sociala området och andra relevanta aktörer ö att ta itu med strukturella och nya brister i utbildningssystemen och öbättra deras kvalitet och arbetsmarknadsrelevans. Medlemsstaterna ö åtgärda behoven inom sektorer med konstant brist på ä徱ٱ, dzå ö att underlätta miljödzäԾԲen, samt de tekniska och digitala öändringar som går i riktning mot lösningar baserade på artificiell intelligens. Läraryrket ö ägnas särskild uppmärksamhet. Utbildningssystemen ö öse alla studerande med nyckelkompetenser, bland annat ܲԻäԻ, digitala och generella ä徱ٱ, som en grund ö anpassningsbarhet senare i livet, och ö öbereda lärarna så de kan öa dessa ä徱ٱ vidare till sina studerande. Medlemsstaterna ö verka ö att utbildningsrättigheter följer med arbetstagare som byter karriär, bland annat genom individuellt kompetenssparande. De ö samtidigt garantera att detta inte blir till fara, vare sig ö utbildningens humanistiska karaktär eller ö enskilda personers strävanden. Medlemsstaterna måste ofrånkomligen vidta åtgärder i ett tidigt skede ö att inte enskilda och sammanslutningar ska drabbas negativt av att de inte motsvarar arbetsmarknadens behov, framö allt genom kontinuerlig omskolning och kompetenshöjning, i syfte att ڰäᲹ äٳٱ dzäԾԲar ö alla, varvid täckningsgraden och omfattningen av ٲöhetsömånerna ö vara پäa, samt stärka de sociala resultaten, hantera bristen på arbetskraft och öka ekonomins allmänna motståndskraft mot chocker.
ÄԻԲ 17
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 6 – stycke 2
Medlemsstaterna ö ڰäᲹ lika möjligheter ö alla genom att ta itu med ojämlikheter i utbildningssystemen, bland annat genom att erbjuda öskoleverksamhet av god kvalitet. De ö öka den generella utbildningsnivån, minska antalet unga personer som lämnar skolan med öst grundskoleutbildning, öka tillgången till och antalet personer som avslutar tertiär utbildning samt öka antalet vuxna som deltar i vidareutbildning, särskilt bland personer från mindre gynnade öhållanden, med lägst utbildning. Med hänsyn till nya behov i digitala, gröna och åldrande samhällen ö medlemsstaterna stärka arbetsplatsölagt lärande i sina yrkesutbildningssystem (bland annat genom ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet) och öka antalet personer med en examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik både från yrkesutbildningar på medelö nivå och öre utbildning. Vidare ö medlemsstaterna se till att öre utbildning och forskning ges större vikt på arbetsmarknaden, öbättra kompetensbevakningen och kompetensprognoserna, göra ä徱ٱ mer synliga och kompetensen mer jämöbar, inbegripet de som övärvats utomlands, samt öka möjligheterna till erkännande och validering av ä徱ٱ och kompetens som övärvats på annat sätt än genom formell utbildning. De ö öbättra utbudet av flexibel yrkesinriktad fortbildning och se till att fler utnyttjar möjligheterna. Medlemsstaterna ö dzå öbättra tillgången till och utnyttjandet av utbildning av god kvalitet och på så sätt stödja lågutbildade vuxna så att de kan behålla eller utveckla sin långsiktiga anställbarhet. Det kan ske genom kompetenshöjning med bedömning av kompetens, ett utbildningsutbud som motsvarar behoven på arbetsmarknaden samt validering och erkännande av övärvade ä徱ٱ.
Medlemsstaterna ö ڰäᲹ lika möjligheter ö alla genom att få bort ojämlikheter i utbildningssystemen, bland annat genom att erbjuda öskoleverksamhet av god kvalitet och med plats ö alla. De ö öka den generella utbildningsnivån, minska antalet unga personer som lämnar skolan, öka tillgången till och antalet personer som avslutar tertiär utbildning samt öka antalet vuxna som deltar i vidareutbildning, särskilt bland personer från mindre gynnade öhållanden, som ofta har lägst utbildning. Med hänsyn dels till nya behov i digitala, gröna och åldrande samhällen, dels till de könsstereotyper som öekommer, ö medlemsstaterna stärka arbetsplatsölagt lärande i sina yrkesutbildningssystem (bland annat genom ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet) och, utan att underskatta behovet av fortlöpande investeringar i humaniora, öka antalet personer med en examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik både från yrkesutbildningar på medelö nivå och öre utbildning, varvid man ö vinnlägga sig om könsbalans. Vidare ö medlemsstaterna, när det är lämpligt, se till att öre utbildning och forskning ges större vikt på arbetsmarknaden, östärka varvad utbildning och utbildningssamarbete, öbättra kompetensbevakningen och kompetensprognoserna, göra ä徱ٱ mer synliga och kompetensen mer jämöbar, inbegripet ä徱ٱ och kompetens som övärvats utomlands, samt öka möjligheterna till erkännande och formell validering av ä徱ٱ och kompetens som övärvats åä genom formell utbildning som utanö den. De ö öbättra utbudet av mer flexibel och inkluderande yrkesinriktad fortbildning och se till att fler utnyttjar möjligheterna. Medlemsstaterna ö investera i arbetstillfällen och sociala trygghetssystem ö dem som inte kan omskola sig och, genom offentliga äԲٱ, stödja lågutbildade vuxna genom att hjälpa dem få stadigvarande äٳٲԾԲ av ö kvalitet, så att de kan behålla eller utveckla sin långsiktiga anställbarhet. Det kan ske genom äٳٰ tillgång till och utnyttjande av utbildning av ö kvalitet, genom kompetenshöjning med bedömning av kompetens, ett utbildningsutbud som motsvarar behoven på arbetsmarknaden. Rätten till betald utbildningsledighet ö yrkesändamål ö uppmuntras, såsom det öutsätts i Internationella arbetsorganisationen (ILO)-konventionerna om detta, där arbetstagare får rätt att delta i utbildningsprogram på betald arbetstid. Medlemsstaterna ö vidta nödvändiga åtgärder ö att ڰäᲹ allmänt tillgänglig distansundervisning och distansutbildning, med full hänsyn tagen till behoven hos personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ.
ÄԻԲ 18
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 6 – stycke 3
Medlemsstaterna ö erbjuda ٲöa och personer som står utanö arbetsmarknaden ändamålsenligt, samordnat och individanpassat stöd i rimlig tid bestående av hjälp med att söka jobb, utbildning, omskolning och tillgång till andra öäԲٱ. De ö sträva efter att ha omfattande strategier med djupgående individuell bedömning som utös så tidigt som möjligt efter det att personen blivit ٲö, i syfte att betydligt minska och öebygga långtidsٲöhet och strukturell ٲöhet. Man ö fortsätta att hantera ungdomsٲöheten och problemet med unga som varken arbetar eller studerar genom att öebygga att unga lämnar skolan med öst grundskoleutbildning och genom strukturella öbättringar av övergången från skola till arbete, bland annat genom att ungdomsgarantin genomös fullt ut (15).
Medlemsstaterna ö erbjuda ٲöa ändamålsenligt, samordnat och individanpassat stöd i rimlig tid bestående av hjälp med att söka jobb, utbildning, omskolning och tillgång till andra öäԲٱ. De ö sträva efter att ha omfattande strategier med djupgående individuell bedömning av de ٲöa som utös så tidigt som möjligt efter det att de blivit ٲöa, i syfte att betydligt minska och öebygga risken ö ökad långtidsٲöhet och strukturell ٲöhet, dzå i form av strategier ö att minska ٲöheten bland personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ och andra missgynnade grupper. Medlemsstaterna ö, under medverkan av arbetsmarknadens parter, inrätta eller bygga ut mekanismer och system ö stöd till övergångar på arbetsmarknaden och därvid få stöd ur Europeiska socialfonden. Man ö fortsätta att i prioriterad ordning hantera ungdomsٲöheten, frågan om osäkra arbetsvillkor ö unga människor, och problemet med unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) genom att öebygga att unga lämnar skolan med öst grundskoleutbildning, genom att erbjuda möjligheter till yrkesutbildning inom sektorer som har framtiden ö sig, såsom den gröna och den digitala ekonomin, såsom ett led i strukturella öbättringar av övergången från skola till arbete och genom tillgång till anställning av ö kvalitet som en motåtgärd mot att ungdomar får det allt osäkrare i arbetslivet. Problemet ö dzå hanteras med hjälp av en önyad och effektiv ungdomsgaranti där det ingår arbets- och utbildningserbjudanden av ö kvalitet och där alla relevanta berörda parter medverkar på ett meningsfullt sätt.
__________________
(1) EUT C120, 26.4.2013, s.1.
ÄԻԲ 19
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 6 – stycke 4
Medlemsstaterna ö sträva efter att undanröja hinder och negativa incitament och inöa positiva incitament ö deltagande på arbetsmarknaden, särskilt ö andrainkomsttagare med låg inkomst och dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Medlemsstaterna ö stödja en anpassning av arbetsmiljön ö personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲar, däribland genom riktat finansiellt stöd och äԲٱ som gör det möjligt ö dem att delta på arbetsmarknaden och i samhället.
Medlemsstaterna ö sträva efter att undanröja hinder och negativa incitament och inöa positiva incitament ö tillträde till arbetsmarknaden, särskilt ö missgynnade grupper och dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Medlemsstaterna ö stödja en anpassning av arbetsmiljön ö personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ, däribland genom riktat finansiellt stöd och äԲٱ som gör det möjligt ö dem att delta på arbetsmarknaden och i samhället.
ÄԻԲ 20
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 6 – stycke 5
Medlemsstaterna ö säkerä jämställdhet mellan könen och ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden, bland annat genom att säkerä lika möjligheter och karriärutveckling och undanröja hinder ö deltagande i ledarskap på alla nivåer av beslutsfattande. öԱڳٲ mellan män och kvinnor ö åٲä岹. Lika lön ö lika eller likvärdigt arbete och lönetransparens ö säkeräs. Möjligheten att öena arbete, familj och privatliv ö både män och kvinnor ö ڰäᲹs, i synnerhet genom tillgång till ekonomiskt överkomlig långvarig vård och omsorg, öskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet. Medlemsstaterna ö säkerä att öäldrar och andra med omsorgsansvar har tillgång till olika typer av ledighet av familjeskäl och till flexibla arbetsformer ö att kunna öena arbete, familj och privatliv, och ڰäᲹ balans mellan kvinnors och mäns utnyttjande av dessa möjligheter.
Medlemsstaterna ö säkerä jämställdhet mellan könen och ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden, bland annat genom att säkerä lika möjligheter och karriärutveckling och undanröja hinder ö deltagande i ledarskap på alla nivåer av beslutsfattande. Medlemsstaterna ö göra sitt bästa ö att godkänna och överkliga de minimiandelar, uttryckta i procent, som fastställdes i öslaget till direktiv om en jämnare könsödelning i bolagsstyrelser1a. öԱڳٲ, pensionsklyftan och äٳٲԾԲsklyftan mellan män och kvinnor ö täppas till. Mamma- och öäldraledighet ö värdesättas پät både i fråga om pensionsinbetalningar och i fråga om pensionsrättigheter, så att betydelsen av att fostra framtida generationer reflekteras, särskilt mot bakgrund av ett åldrande samhälle. Lika lön ö lika eller likvärdigt arbete och lönetransparens ö säkeräs, dzå genom att det inös ett likalöneindex där män och kvinnor jämös . Möjligheten att öena arbete, familj och privatliv ö både män och kvinnor ö ڰäᲹs, i synnerhet genom tillgång till ekonomiskt överkomlig långvarig vård och omsorg, öskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet samt äԲٱ ö livslångt lärande. Medlemsstaterna ö säkerä att öäldrar och andra med omsorgsansvar har tillgång till olika typer av ledighet av familjeskäl och till flexibla arbetsformer ö att kunna öena arbete, familj och privatliv, och ڰäᲹ balans mellan kvinnors och mäns utnyttjande av dessa möjligheter. De ö arbeta ö att inöa mamma- och pappaledighet med full lön.
________
1a .
ÄԻԲ 21
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 7 – stycke 1
För att kunna dra nytta av en dynamisk och produktiv arbetskraft och nya arbetsmönster och affärsmodeller ö medlemsstaterna samarbeta med arbetsmarknadens parter när det gäller äٳٱ, transparenta och öutsägbara arbetsvillkor med balans mellan rättigheter och skyldigheter. De ö minska och öebygga segmenteringen av arbetsmarknaden, ä貹 odeklarerat arbete och ڰäᲹ en övergång till olika former av tillsvidareanställningar. Regler om anställningsskydd, arbetsrätt och institutioner ö ge åä goda öutsättningar ö rekrytering som den flexibilitet som arbetsgivare behöver ö att snabbt kunna anpassa sig till ändrade ekonomiska öhållanden. Samtidigt ö de garantera arbetstagarna پä trygghet och hälsosamma, säkra och väl anpassade arbetsmiljöer samt skydda arbetstagarnas rättigheter och garantera socialt skydd. Anställningsöhållanden som leder till otrygga arbetsvillkor ö öhindras, även ö arbetstagare vid digitala plattformar, bland annat genom bekämpning av missbruk av atypiska anställningsformer. Man måste dzå säkerä att det finns tillgång till ändamålsenlig och opartisk tvistlösning samt rätt till rättslig prövning, inbegripet lämplig kompensation, i händelse av omotiverad ܱäԾԲ.
För att kunna dra nytta av en dynamisk och produktiv arbetskraft och nya arbetsmönster och affärsmodeller ö medlemsstaterna samarbeta med arbetsmarknadens parter när det gäller äٳٱ, transparenta och öutsägbara arbetsvillkor med balans mellan rättigheter och skyldigheter. Kommissionen och medlemsstaterna ö vidta konkreta åtgärder ö att på alla nivåer ڰäᲹ och stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter, liksom dzå kollektivöhandlingarna, även med hjälp av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG1a. De ö minska och öebygga segmenteringen av arbetsmarknaden, ä貹 odeklarerat arbete och falskt egenöetagande och ڰäᲹ en övergång till olika former av tillsvidareanställningar. Regler om anställningsskydd, arbetsrätt och institutioner ö ge goda öutsättningar ö skapande av stadigvarande äٳٲԾԲ av ö kvalitet. Samtidigt ö de garantera arbetstagarna پä trygghet och hälsosamma, säkra och väl anpassade arbetsmiljöer samt säkerä dels arbetstagarnas rättigheter, dels ett ԲäԻ徱t socialt skydd. De ö dzå samarbeta med fackliga ombud ö att trygga en hälsosam och säker arbetsmiljö, varvid särskild uppmärksamhet ö ägnas öebyggandet av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Anställningsöhållanden som leder till otrygga arbetsvillkor och lönekonkurrens ö öhindras, även ö arbetstagare vid digitala plattformar. Inget missbruk av atypiska anställningsformer får öekomma. Medlemsstaterna ö säkerä att alla dessa arbetstagare verkligen har äٳٱ arbetsvillkor, sociala rättigheter och tillgång till fullgott socialt skydd och äٳٰ representation. Med tanke på detta ö medlemsstaterna fullständigt genomöa ILO:s konvention från 1947 om arbetsinspektion och satsa på effektiva arbetsinspektioner genom ösorg av behöriga myndigheter med پäa befogenheter, varjämte medlemsstaterna, inom ramen ö Europeiska arbetsmyndigheten, ö samordna och i samverkan utöa sina insatser mot gränsöverskridande missöhållanden. Man måste dzå säkerä att det finns tillgång till ändamålsenlig och opartisk tvistlösning samt rätt till rättslig prövning, inbegripet lämplig kompensation, i händelse av ogrundad ܱäԾԲ. Medlemsstaterna måste anlita det europeiska nätverket ö offentliga arbetsömedlingar och EU:s organ ö att identifiera evidensbaserad bästa praxis och ڰäᲹ ömsesidigt lärande och ökad samordning av äٳٲԾԲspolitiken.
____________
(1a) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt öetagsråd eller ett öfarande i gemenskapsöetag och grupper av gemenskapsöetag ö information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).
ÄԻԲ 22
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 7 – stycke 2
Politiken ö ha som målsättning att öbättra och stödja deltagande, matchning och övergångar på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna ö på ett verkningsfullt sätt aktivera och ge möjligheter åt dem som kan delta på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna ö göra den aktiva arbetsmarknadspolitiken mer ändamålsenlig genom en äٳٰ inriktning på målgrupper och ökad uppsökande verksamhet så att fler omfattas av åtgärderna samt genom en närmare koppling till inkomststöd ö ٲöa medan de söker arbete och baserat på deras rättigheter och skyldigheter. Medlemsstaterna ö eftersträva mer ändamålsenliga och effektivare offentliga arbetsömedlingar genom att erbjuda individanpassat stöd inom rimlig tid ö de arbetssökande, stödja efterfrågan på arbetsmarknaden och inöa system ö resultatmätning.
Politiken ö ha som målsättning att öbättra och stödja deltagande, matchning och övergångar på arbetsmarknaden, framö allt den digitala omvandlingen och den ekologiska dzäԾԲen, jämte att öbättra äٳٲԾԲ även inom missgynnade geografiska områden. Medlemsstaterna ö på ett verkningsfullt sätt ge incitament till dem som kan delta på arbetsmarknaden, så att de kan hitta äٳٲԾԲ av ö kvalitet. Medlemsstaterna ö göra den aktiva arbetsmarknadspolitiken mer ändamålsenlig genom en äٳٰ inriktning på målgrupper och ökad uppsökande verksamhet så att fler omfattas av åtgärderna samt säkerä ett ԲäԻ徱t inkomststöd ö ٲöa medan de söker arbete. Medlemsstaterna ö eftersträva mer ändamålsenliga och effektivare offentliga arbetsömedlingar, dzå ö gränsarbetare, genom att erbjuda individanpassat stöd inom rimlig tid ö de arbetssökande och stödja efterfrågan på arbetsmarknaden. Dessa arbetsömedlingar ö ha som mål att erbjuda äٳٲԾԲ av ö kvalitet.
ÄԻԲ 23
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 7 – stycke 3
Medlemsstaterna ö se till att de ٲöa får پäa ٲöhetsömåner under en rimlig tidsperiod, i överensstämmelse med deras inbetalade avgifter och med nationella regler ö stödberättigande. Sådana ömåner ö inte motverka en snabb återgång till äٳٲԾԲ och ö åtföljas av en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Medlemsstaterna ö se till att de ٲöa får پäa ٲöhetsömåner under en پät lång tidsperiod, i överensstämmelse med deras inbetalade avgifter och med nationella regler ö stödberättigande. Detta ö åtföljas av en aktiv arbetsmarknadspolitik och stödjas av mekanismer ö ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna.
ÄԻԲ 24
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 7 – stycke 4
Studenters och arbetstagares ö ö få rimligt stöd i syfte att öka anställbarhet och ä徱ٱ och utnyttja den europeiska arbetsmarknadens fulla potential, samtidigt som äٳٱ villkor ö alla som är verksamma över gränser ö säkeräs och det administrativa samarbetet mellan nationella myndigheter gällande arbetstagarnas ö ö stärkas. Hinder ö ö inom utbildning, i samband med tjänstepensioner och privata pensioner och när det gäller erkännande av kvalifikationer ö avlägsnas, och erkännande av kvalifikationer ö underlättas. Medlemsstaterna ö vidta åtgärder ö att säkerä att administrativa öfaranden inte blir ett onödigt hinder ö arbetstagare från andra medlemsstater som vill öja arbeta. Detta gäller även personer som arbetar i ett annat land än det de bor i. Medlemsstaterna ö dzå öebygga missbruk av befintliga regler samt motverka de underliggande orsakerna till kompetensflykten från vissa regioner, bland annat genom lämpliga regionala utvecklingsåtgärder.
Medlemsstaterna måste stödja arbetskraftens ö överallt i Europa ö att skapa nya jobbmöjligheter ö arbetstagare. Studenters ö ö få rimligt stöd under utbildningen, framö allt genom att man stärker ösprogrammet Erasmus+, som gör att studenterna kan öka sina kunskaper och ä徱ٱ. Av omsorg om ökad anställbarhet och äٳٰ ä徱ٱ ö arbetstagare dzå uppmuntras att utnyttja den europeiska arbetsmarknadens fulla potential. Samtidigt som rättigheterna och äٳٱ arbetsvillkor ö alla som är verksamma över gränser ö säkeräs ö möjligheterna att överöa rättigheter och ömåner stärkas genom det administrativa samarbetet mellan nationella myndigheter gällande arbetstagarnas ö. Hinder ö ö inom utbildning, i samband med tjänstepensioner och privata pensioner och när det gäller erkännande av kvalifikationer ö avlägsnas, och erkännande av kvalifikationer ö underlättas. Medlemsstaterna ö vidta åtgärder ö att säkerä att administrativa öfaranden inte blir ett onödigt hinder ö arbetstagare och gränsarbetare från andra medlemsstater som vill öja arbeta. Medlemsstaterna ö öbinda sig till digitalisering av offentliga äԲٱ ö att underlätta rättvis ö ö arbetstagarna, särskilt när det gäller samordningen av de sociala trygghetssystemen. I sina spridningsbegränsande åtgärder mot covid-19, såsom gränsstängning, kommer medlemsstaterna att nödgas ta hänsyn till mobila arbetstagare, bland dem dzå gränsarbetare, exempelvis i frågor som gäller hälsa och säkerhet, skatter och social trygghet och samordning. Medlemsstaterna ö tillåta mobila arbetstagare och gränsarbetare att fortsätta överskrida gränser när detta bedömts såsom säkert utgående från Europeiska arbetsmiljöbyråns riktlinjer ö hälsa och säkerhet. Detta gäller även personer som arbetar i ett annat land än det de bor i. Medlemsstaterna ö dzå öebygga missbruk av befintliga regler samt, bland annat genom lämpliga regionala utvecklingsåtgärder, motverka de underliggande orsakerna till kompetensflykten från vissa regioner, vilken skadar både utvecklingen i dessa områden och deras attraktionskraft. Medlemsstaterna ö ڰäᲹ och använda relevanta EU-verktyg, såsom arbetsömedlingsnätverket Eures, och utöka de gränsöverskridande partnerskapen ö att hjälpa mobila arbetstagare i gränsregioner.
ÄԻԲ 25
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 7 – stycke 5
Med utgångspunkt i befintlig nationell praxis och ö att få till stånd en mer ändamålsenlig social dialog och äٳٰ socioekonomiska resultat ö medlemsstaterna säkerä att arbetsmarknadens parter i rätt tid och på ett meningsfullt sätt deltar i utformningen och genomöandet av reformer och politik på områdena äٳٲԾԲ, sociala frågor och, när så är lämpligt, ekonomi, inklusive genom stöd ö ökad kapacitet hos arbetsmarknadens parter. Medlemsstaterna ö ڰäᲹ dialogen mellan arbetsmarknadens parter och kollektiva öhandlingar. Arbetsmarknadens parter ö uppmuntras att öhandla och sluta kollektivavtal i frågor som är relevanta ö dem, samtidigt som deras oberoende och rätt till kollektiva åtgärder respekteras fullt ut.
Med utgångspunkt i befintlig nationell praxis och ö att ڰäᲹ och få till stånd en mer ändamålsenlig och intensiv dialog mellan arbetsmarknadens parter och äٳٰ socioekonomiska resultat ö medlemsstaterna säkerä att arbetsmarknadens parter i rätt tid och på ett meningsfullt sätt deltar i utformningen och genomöandet av reformer och politik på områdena äٳٲԾԲ, sociala frågor och, när så är lämpligt, ekonomi, inklusive genom stöd ö ökad kapacitet hos arbetsmarknadens parter. Medlemsstaterna ö östärka och ڰäᲹ dialogen mellan arbetsmarknadens parter och kollektiva öhandlingar. Arbetsmarknadens parter ö uppmuntras att öhandla och sluta kollektivavtal i frågor som är relevanta ö dem, samtidigt som deras oberoende och rätt till kollektiva åtgärder respekteras fullt ut.
ÄԻԲ 26
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 7 – stycke 6
När så är lämpligt och med utgångspunkt i befintlig nationell praxis, ö medlemsstaterna ta hänsyn till den erfarenhet av äٳٲԾԲsfrågor och sociala frågor som finns i relevanta organisationer i det civila samhället.
När så är lämpligt och med utgångspunkt i befintlig nationell praxis, ö medlemsstaterna ta hänsyn till den erfarenhet av äٳٲԾԲsfrågor och sociala frågor som finns i relevanta organisationer i det civila samhället, dzå hos dem som öeträder grupper som inte obehindrat kan få arbete av ö kvalitet.
ÄԻԲ 27
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 7 – stycke 6a (nytt)
Det är livsviktigt med en hälsosam och säker arbetsmiljö ö att både smittorisken och spridningsrisken ö virus och andra sjukdomar ska kunna ä貹s. Medlemsstaterna ö säkerä att arbetsgivarna axlar sitt ansvar ö sina arbetstagares hälsa och säkerhet och ger dem och deras ombud پät med information, samt utö riskbedömningar och vidtar öebyggande åtgärder. Detta innebär bland annat att minska antalet arbetsolyckor med dödlig utgång och fall av arbetsrelaterad cancer till noll genom fastände av bindande gränsvärden ö exponering på arbetsplatsen och att beakta arbetsrelaterade psykosociala hälsorisker och arbetsrelaterade sjukdomar. För att få arbetsmarknaderna att fungera äٳٰ ö medlemsstaterna satsa på en hälsosam och säker arbetsmiljö och säkerä att det vidtas پäa åtgärder och öanstaltningar ö arbetsinspektionerna eller de fackliga skyddsombuden.
ÄԻԲ 38
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 7 – stycke 6b (nytt)
Medlemsstaterna ö i samarbete ordna med socialt skydd ö mobila arbetstagare, däribland dzå ö egenöetagare som arbetar i en annan medlemsstat. När sociala trygghetssystem moderniseras ö man följa principerna ö den europeiska arbetsmarknaden där det öeskrivs att det sociala skyddet ska vara hållbart, allmänomfattande, gränsöverskridande och heltäckande och i slutänden säkerä att arbetskraften blir produktiv.
ÄԻԲ 29
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 7 – stycke 6c (nytt)
Medlemsstaterna ö åtgärda covid-19-krisens arbetsmarknadskonsekvenser genom stöd dels till arbetstagare som tillfälligtvis är ”tekniskt ٲöa”, eftersom deras arbetsgivare nödgats inä sin verksamhet, dels till egenöetagare och små öetag så de kan ha kvar sina anställda och fortsätta med sin verksamhet.
ÄԻԲ 30
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 8 – stycke 1
Medlemsstaterna ö ڰäᲹ inkluderande arbetsmarknader som är öppna ö alla, genom att inöa ändamålsenliga åtgärder ö att ä貹 alla former av diskriminering och ڰäᲹ lika möjligheter ö underrepresenterade grupper på arbetsmarknaden, med tillöligt beaktande av de regionala och territoriella dimensionerna. De ö se till att alla behandlas lika när det gäller anställning, socialt skydd, hälso- och sjukvård och långvarig vård- och omsorg, bostad, utbildning och tillgång till varor och äԲٱ, oberoende av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ, ålder eller sexuell läggning.
Medlemsstaterna ö, såsom ett led i en integrerad strategi ö aktiv inkludering, ڰäᲹ sociala rättigheter och inkluderande arbetsmarknader som är öppna ö alla, genom att inöa ändamålsenliga åtgärder ö att ä貹 alla former av diskriminering och ڰäᲹ lika möjligheter ö underrepresenterade grupper på arbetsmarknaden, med tillöligt beaktande av de regionala och territoriella dimensionerna. De ö säkerä att alla får lika lön och lika rättigheter ö lika arbete på samma ort, och att de behandlas lika när det gäller anställning, socialt skydd, hälso- och sjukvård och långvarig vård- och omsorg, bostad, utbildning och tillgång till varor och äԲٱ, oberoende av kön, ras, etniskt ursprung, nationalitet, religion eller övertygelse, ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ, ålder eller sexuell läggning.
ÄԻԲ 31
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 8 – stycke 2
Medlemsstaterna ö modernisera de sociala trygghetssystemen ö att ge ett پät, ändamålsenligt, effektivt och hållbart socialt skydd under alla skeden av den enskilda människans liv och därmed verka ö social inkludering och social ö ܱå, stimulera till deltagande på arbetsmarknaden och ta itu med ojämlikheter, bland annat genom utformningen av skatte- och ömånssystemen. Om övergripande strategier kompletteras med selektiva strategier öbättras de sociala trygghetssystemens ändamålsenlighet. En modernisering av de sociala trygghetssystemen ö leda till äٳٰ پäԲ, kvalitet, پähet och hållbarhet.
Medlemsstaterna ö modernisera de sociala trygghetssystemen och investera i dem, ö att ge alla ett پät, ändamålsenligt, effektivt och hållbart socialt skydd under alla skeden av den enskilda människans liv och därmed ä貹 fattigdom och verka ö social inkludering och social konvergens ܱå, stödja arbetsmarknadsdeltagande och tillgång till arbete av ö kvalitet och ta itu med ojämlikheter, bland annat genom progressiva skatte- och ömånssystemen. Om övergripande strategier ytterligare kompletteras med selektiva strategier öbättras de sociala trygghetssystemens ändamålsenlighet, vilket leder till äٳٰ پäԲ, kvalitet, پähet och hållbarhet.
ÄԻԲ 32
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 8 – stycke 3
Medlemsstaterna ö utveckla och integrera de tre delarna av strategin ö aktiv inkludering: پät inkomststöd, inkluderande arbetsmarknader och tillgång till öäԲٱ av god kvalitet som uppfyller individuella behov. De sociala trygghetssystemen ö garantera پäa minimiinkomstömåner ö alla som saknar پäa resurser, och ڰäᲹ social inkludering genom att stödja människor att delta aktivt på arbetsmarknaden och i samhället, bland annat genom riktade sociala äԲٱ.
Medlemsstaterna ö utveckla och integrera de tre delarna av strategin ö aktiv inkludering: پät inkomststöd, inkluderande arbetsmarknader och tillgång till äԲٱ av god kvalitet som uppfyller individuella behov. De sociala trygghetssystemen ö garantera پäa minimiinkomstömåner ö alla som saknar پäa resurser, och ڰäᲹ social inkludering genom att stödja människor att delta aktivt på arbetsmarknaden och i samhället, bland annat genom riktade sociala äԲٱ.
ÄԻԲ 33
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 8 – stycke 4
Tillgång till ekonomiskt överkomliga och tillgängliga äԲٱ av god kvalitet såsom öskoleverksamhet och barnomsorg, fritidsverksamhet, utbildning, bostäder, hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg är nödvändig ö att garantera lika möjligheter. Man ö ägna särskild uppmärksamhet åt att ä貹 fattigdom och social ܳٱäԲԾԲ, inklusive fattigdom bland övärvsarbetande och barn. Medlemsstaterna ö säkerä att alla, även barn, har tillgång till ܲԻäԻ äԲٱ. För behövande och utsatta människor ö medlemsstaterna säkerä tillgång till پät subventionerat boende eller annat bostadsstöd. I relation till dessa äԲٱ ö hänsyn tas till de specifika behoven hos personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ och till tillgänglighet. Specifika åtgärder ö vidtas mot hemlöshet.
Fattigdomsnivåerna fortsätter att inge oro och är åtskilligt öre än det fattigdomsmål som fastställdes 2010 i Europa 2020-strategin. Med beaktande av detta, tillsammans med covid-19-krisens inverkan, måste man göra mer ö att ä貹 fattigdom och social ܳٱäԲԾԲ, varvid tyngdpunkten särskilt ö öläggas till fattigdom bland övärvsarbetande, samt till barn, äldre personer, ensamstående öäldrar och framö allt ensamma mammor, etniska minoriteter, migranter, personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ samt de hemlösa, och övergripande strategier ö utarbetas ö alla dessa. Samtidigt ö man ägna särskild uppmärksamhet åt hur covid-19-krisen kan komma att påverka andra grupper, såsom personer med osäkra anställningar eller som just blivit ٲöa. När det gäller att satsa på barn ö medlemsstaterna anta en barngaranti ö åtgärder mot fattigdom bland barn och ö ڰäᲹnde av barnens välbefinnande, såsom ett bidrag till att barn får tillgång på lika villkor till kostnadsfri hälso- och sjukvård, kostnadsfri utbildning, kostnadsfri barnomsorg, drägliga bostäder och adekvat kost. Medlemsstaterna ö säkerä allas tillgång till äԲٱ av god kvalitet. För behövande och utsatta människor ö medlemsstaterna säkerä tillgång till پät subventionerat boende eller annat bostadsstöd, samt investeringar i överkomligt prissatta bostäder ö personer med nedsatt ö, varjämte de dels ö vidta åtgärder ö att säkerä en rättvis dzäԾԲ till att befintliga bostäder ska bli energieffektivare, dels, inom ramen ö den europeiska gröna given, komma till rätta med problemet energifattigdom samt ordna med lämpliga serviceformer ö hemlösa personer. Avhysningar blir allt vanligare och detta är ett problem som medlemsstaterna ö åtgärda. I relation till dessa äԲٱ ö hänsyn tas till de specifika behoven hos personer med ڳܲ԰پDzԲԱäٳٲԾԲ och till tillgänglighet. Resoluta åtgärder ö vidtas mot hemlöshet, varvid strategin ”housing first” ö tas som utgångspunkt..
ÄԻԲ 34
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 8 – stycke 5
Medlemsstaterna ö säkerä tillgången till överkomlig öebyggande vård och medicinsk behandling av god kvalitet i rätt tid och på ett sätt som är långsiktigt hållbart.
Av covid-19-krisen framgår att det behövs ökade offentliga investeringar ö att säkerä پät med välutbildad personal och möjligheter till hälso- och sjukvård ö alla, dzå utsatta grupper. Därö ö medlemsstaterna garantera allmän tillgång till överkomlig offentlig öebyggande vård och medicinsk behandling av ö och hållbar kvalitet.
ÄԻԲ 35
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 8 – stycke 5a (nytt)
Medlemsstaterna måste skydda de äldres hälsa, öse dem med den sjukhusvård samt hälso- och sjukvård som de behöver och undvika all åldersdiskriminering.
ÄԻԲ 36
Förslag till beslut
Bilaga I – Riktlinje 8 – stycke 6
Med tanke på ökad livslängd och demografiska öändringar ö medlemsstaterna säkra پäa och hållbara pensionssystem ö arbetstagare och egenöetagare, med lika möjligheter ö kvinnor och män att övärva pensionsrättigheter, inklusive genom kompletterande pensionssystem ö att säkerä en پä inkomst. Pensionsreformer ö stödjas genom åtgärder ö att ölänga yrkeslivet, som till exempel att höja den faktiska pensionsåldern, och ingå i strategier ö aktivt åldrande. Medlemsstaterna ö inleda en konstruktiv dialog med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer och möjliggöra en lämplig infasning av reformerna.
Med tanke på ökad livslängd och demografiska öändringar ö medlemsstaterna säkra پäa och hållbara pensionssystem ö arbetstagare och egenöetagare, med lika möjligheter ö kvinnor och män att övärva pensionsrättigheter inom offentliga eller arbetsrelaterade pensionssystem ö att säkerä att pensionen ger en ԲäԻ徱 inkomst ovanö fattigdomsgränsen. Pensionsreformer ö stödjas genom åtgärder som bygger på aktivt åldrande, genom att arbetstagare i alla åldrar får optimala möjligheter att fram till lagstadgad pensionsålder arbeta under öhållanden som kännetecknas av god kvalitet, produktivitet och hälsosamhet, med samtidig respekt ö äldre medborgares beslut om att antingen öbli ekonomiskt aktiva under en längre tid eller avsluta sitt arbetsmarknadsdeltagande. Utrönas ö vilka särskilda åtgärder som kan tas fram inom området arbetskraftens demografiska struktur, samt ö arbetsmiljöfrågor, färdighets- och kompetenshantering, arbetsupplägg till ömån ö hälsa och produktivitet i arbetslivet samt ett generationsövergripande synsätt. Detta skulle bli till nytta både ö ungas äٳٲԾԲ och arbetstagares övergång till pensionärslivet, tillsammans med överöingen av kunskaper och erfarenhet mellan generationerna. Medlemsstaterna ö inleda en konstruktiv dialog med arbetsmarknadens parter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer, något som dzå ö innefatta direkt dialog med dem som står inö fattigdom och ܳٱäԲԾԲ på gamla dagar, och möjliggöra en lämplig infasning av eventuella reformer.
Senaste uppdatering: 9 december 2020Rättsligt meddelande-Integritetspolicy