Straffrättsligt samarbete
Det straffrättsliga samarbetet bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, och inbegriper åtgärder för tillnärmning av medlemsstaternas lagar på flera områden. Lissabonfördraget har stärkt grunden för ett straffrättsligt område, och föreskriver dessutom nya befogenheter för Europaparlamentet.
Rättslig grund
Artiklarna 82–86 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
å
Det gradvisa avskaffandet av gränskontroller inom EU har gjort det betydligt lättare för EU-medborgarna att röra sig fritt, men det har även underlättat för brottslingar att verka över gränserna. I syfte att ta itu med de utmaningar som gränsöverskridande brottslighet medför inbegriper området med frihet, säkerhet och rättvisa åtgärder som främjar ett straffrättsligt samarbete mellan medlemsstaterna. Utgångspunkten är principen om ömsesidigt erkännande. Särskilda åtgärder har antagits för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism, och för att säkerställa att brottsoffers, misstänkta personers och interners rättigheter är skyddade i hela EU.
Resultat
A. EU:s centrala rättsakter om straffrättsligt samarbete
1. ԳٲԻöڲԻ
I enlighet med EUF-fördraget antas de flesta åtgärder för straffrättsligt samarbete enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet och genomgår rättslig prövning av Europeiska unionens domstol. Men även om man bortser från de specifika särdragen för området med frihet, säkerhet och rättvisa (undantag för Irland och Danmark (se protokollen21 och 22 till EUF-fördraget) och den framskjutna rollen för nationella parlament (se protokollen 1 och 2)) så har straffrättsligt samarbete, tillsammans med polissamarbetet, inte helt integrerats i EU-ramen, utan bibehåller vissa av sina ursprungliga grunddrag från före Lissabonfördraget:
- Kommissionen delar sin initiativrätt med medlemsstaterna, förutsatt att dessa företräds av en fjärdedel av rådets ledamöter (artikel76 i EUF-fördraget).
- Parlamentet ska endast höras om särskilda åtgärder för straffrättsligt samarbete, som sedan antas enhälligt av rådet. Om ingen enighet nås i rådet är det fortfarande möjligt för nio eller fler medlemsstater att samarbeta på grundval av ett fördjupat samarbete.
2. Centrala lagstiftningsakter antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet
a. Gemensamma miniminormer för straffrättsliga förfaranden:
- Europaparlamentets och rådets av den20oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden.
- Europaparlamentets och rådets av den22maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden.
- Europaparlamentets och rådets av den22oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet.
- Europaparlamentets och rådets av den9mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden.
- Europaparlamentets och rådets av den11maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden,
- Europaparlamentets och rådets av den26oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder.
b. Kampen mot terrorism:
- Europaparlamentets och rådets av den27april 2016 om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet.
- Europaparlamentets och rådets av den15mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF.
- Europaparlamentets och rådets av den29april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online.
- Europaparlamentets och rådets av den4oktober 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 och rådets beslut 2005/671/JHA vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden.
c. Kampen mot korruption, it-brottslighet, bedrägeri och penningtvätt:
- Europaparlamentets och rådets av den12augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets rambeslut 2005/222/RIF (it-brottslighetsdirektivet).
- Europaparlamentets och rådets av den3april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen.
- Europaparlamentets och rådets av den16april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektivet)
- Europaparlamentets och rådets av den15maj 2014 om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning och om ersättande av rådets rambeslut 2000/383/RIF.
- Europaparlamentets och rådets av den5juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen.
- Europaparlamentets och rådets av den30maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
- Europaparlamentets och rådets av den23oktober 2018 om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser.
- Europaparlamentets och rådets av den14november 2018 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.
- Europaparlamentets och rådets av den17april 2019 om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter och om ersättande av rådets rambeslut 2001/413/RIF.
d. Utbytet av information mellan medlemsstaterna och EU-byråerna:
- Europaparlamentets och rådets av den3april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området.
- Europaparlamentets och rådets av den14november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA).
- Europaparlamentets och rådets av den28november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete.
- Europaparlamentets och rådets av den17april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726. Denna förordning är kopplad till av den17april 2019 om ändring av rådets rambeslut 2009/315/RIF vad gäller utbyte av information om tredjelandsmedborgare och vad gäller det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris).
- Europaparlamentets och rådets av den20maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration.
- Europaparlamentets och rådets av den10maj 2023 om informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och om upphävande av rådets rambeslut 2006/960/RIF.
- Europaparlamentets och rådets av den12juli 2023 om europeiska utlämnandeorder och europeiska bevarandeorder för elektronisk bevisning i straffrättsliga förfaranden och för verkställande av fängelsestraff inom ramen för straffrättsliga förfaranden.
- Europaparlamentets och rådets av den12juli 2023 om fastställande av harmoniserade bestämmelser för utseende av utsedda inrättningar och utnämning av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden.
e. Skydd av brottsoffer:
- Europaparlamentets och rådets av den5april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer.
- Europaparlamentets och rådets av den13december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi
- Europaparlamentets och rådets av den13december 2011 om den europeiska skyddsordern.
- Europaparlamentets och rådets av den25oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem:
B. Byråer för straffrättsligt samarbete och andra liknande organ
1. Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)
stimulerar och förbättrar samordningen av utredningar och lagföringar samt samarbetet mellan myndigheterna i medlemsstaterna. Framför allt underlättar byrån fullgörandet av internationella begäranden om ömsesidig rättslig hjälp och verkställandet av framställningar om utlämning. Eurojust stöder medlemsstaternas myndigheter på alla sätt för att göra deras utredningar och lagföringar av gränsöverskridande brottslighet mer effektiva.
Eurojust får på begäran av en medlemsstat bistå medlemsstaten vid undersökningar och lagföringar som rör medlemsstaten och ett tredjeland om Eurojust och tredjelandet har ingått ett samarbetsavtal eller om ett väsentligt intresse har påvisats.
Eurojust arbetar med samma typer av brott och överträdelser som Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) gör, bland annat terrorism, droghandel, människohandel, varumärkesförfalskning, penningtvätt, it-brottslighet, brott mot privat eller allmän egendom inklusive bedrägeri och korruption, brott som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen, miljöbrott och deltagande i en kriminell organisation. Eurojust får på begäran av en medlemsstat också bistå vid undersökningar och lagföringar av andra typer av brott.
Efter Rysslands militära aggression mot Ukraina, som inleddes i februari 2022, har en varit verksam i Ukraina sedan mars 2022. Den14april 2023 enades de sju medlemmarna i den gemensamma utredningsgruppen om att utreda inte bara påstådda krigsförbrytelser utan även folkmord som begåtts i Ukraina. Internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina, ett rättsligt nav i Eurojust, möjliggör utbyte av bevis och en gemensam strategi för lagföring. Eurojust har också en central databas över bevis avseende brott till stöd för den gemensamma utredningsgruppens arbete och andra utredningar av internationella brott. Den2april 2024 deltog Eurojust i den internationella konferensen i Haag om återupprättande av rättvisa för Ukraina för att utvärdera de framsteg som gjorts när det gäller att utreda brott, lagföra gärningsmän och samordna internationella insatser.
I april 2022 offentliggjorde kommissionen ett om att utvidga Eurojusts mandat. Parlamentet och rådet nådde en överenskommelse några veckor senare om det reviderade mandatet, som gör det möjligt för Eurojust att bevara, analysera, lagra och dela bevis för krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten med de behöriga rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna och med Internationella brottmålsdomstolen. Den nya Eurojustförordningen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den31maj 2022 och trädde i kraft dagen därpå.
Den tidigare rättsliga ramen för Eurojust ( av den16december 2008 om förstärkning av Eurojust) trädde i kraft den4juni 2009. Den12december 2019 började tillämpas. Den nuvarande rättsliga grunden för Eurojust är Europaparlamentets och rådets av den30maj 2022 om ändring av förordning (EU) 2018/1727 vad gäller bevarande, analys och lagring vid Eurojust av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och brott som hör samman med sådan brottslighet.
Varje år offentliggör Eurojust en årsrapport. Den24maj 2023 offentliggjorde Eurojust sin . De tre vanligaste brottstyperna som byrån hanterade under 2022 var svindleri och bedrägeri, narkotikahandel och penningtvätt.
Eurojust är baserat i Haag i Nederländerna.
2. Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo)
av den12oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten trädde i kraft den20november 2017. Parlamentet godkände utkastet till rådets förordning i sin .
är ett oberoende kontor med ansvar för att utreda och lagföra brott mot EU:s budget, såsom bedrägeri, korruption och gränsöverskridande momsbedrägerier till ett värde av mer än 10miljoner euro, samt för att delta i rättskipning i samband med sådana brott. Förteckningen över brott kan i framtiden komma att utvidgas till att omfatta exempelvis terrorism.
Parlamentet och rådet har i samförstånd utnämnt den första europeiska chefsåklagaren, Laura Codruța Kövesi, för en period på sju år som inte kan förnyas.
Hittills har 23medlemsstater anslutit sig till Eppo, och de återstående medlemsstater som inte deltar kan ansluta sig när som helst. Ytterligare två medlemsstater är på väg att ansluta sig. Eppos huvudkontor ligger i Luxemburg, och där finns också chefsåklagarens kansli och kollegiet av europeiska åklagare, som kommer från alla deltagande medlemsstater. De övervakar de dagliga brottsutredningar som utförs av de delegerade åklagarna.
Eppo inledde sin verksamhet den1juni 2021 och genomför redan många utredningar. Arbetet fortsätter också på ett antal områden, däribland anpassningen av de nationella rättssystemen till Eppo-förordningarna, utnämningen av de europeiska delegerade åklagarna samt rekryteringen av personal
Den9april 2024 lade Eppo fram sin årsrapport för 2023 vid ett gemensamt sammanträde för budgetkontrollutskottet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Den31december 2023 hade Eppo 1 927 aktiva utredningar, med en uppskattad skada på över 19,2miljarder euro. Med 139 åtal, mer än 50% mer än 2022, ökade Eppo sina ansträngningar för att få personer som begår bedrägerier i EU att ställas rätta i nationella domstolar. I linje med Eppos mål att fokusera på reparation av skador beviljade domare slutligen europeiska delegerade åklagare beslut om frysning till ett värde av 1,5miljarder euro, vilket är mer än fyra gånger högre än 2022.
Europaparlamentets roll
Parlamentet har spelat en nyckelroll i utformningen av EU:s lagstiftning på området för straffrättsligt samarbete genom att göra kampen mot brottslighet och korruption en politisk prioritet. Parlamentet har arbetat för straffrättsligt samarbete på samma villkor som rådet. Det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas på nästan alla områden inom EU:s straffrätt, med några få undantag, såsom framför allt godkännandeförfarandet för inrättande av Eppo.
Det främsta instrumentet för att uppnå straffrättsligt samarbete mellan medlemsstaterna är Eurojust. När Eurojust reformerades förespråkade parlamentet aktivt en större parlamentarisk kontroll och bättre dataskyddsbestämmelser.
Den1december 2020 anordnade parlamentet (med deltagande på distans på grund av covid-19) det första interparlamentariska utskottssammanträdet om utvärderingen av Eurojusts verksamhet. Sammanträdet ägnades åt Europaparlamentets och de nationella parlamentens första utvärdering av Eurojusts verksamhet i enlighet med artikel85 i EUF-fördraget och . Det andra interparlamentariska utskottssammanträdet om utvärderingen av Eurojusts verksamhet anordnades den1februari 2022 och det tredje ägde rum den30november 2022. Det fjärde interparlamentariska utskottssammanträdet hölls i Bryssel den7november 2023 i Bryssel.
Den20januari 2021 antog parlamentet en resolution om genomförandet av den europeiska arresteringsordern och förfarandena för överlämnande mellan medlemsstaterna (och godkände också en genomföranderapport om rådets rambeslut 2002/584/JHA av den13juni 2002, som antogs före Lissabonfördraget). I denna resolution bedömde parlamentet resultatet av det förenklade förfarandet för överlämnande över gränserna, som 2004 ersatte EU:s långdragna utlämningsförfaranden, på grundval av principen om ömsesidigt erkännande av domstolsavgöranden.
Den6oktober 2021 antog parlamentet en resolution om artificiell intelligens inom straffrätten och polisens och rättsväsendets användning av artificiell intelligens i brottsärenden, Den13mars 2024 antog parlamentet sin åԻܲ om öet till förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI-akten).
Parlamentet utarbetade nyligen betänkanden och resolutioner om följande frågor: förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, korruptionsbekämpning, förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer för sådan verksamhet, överföring av straffrättsliga förfaranden, brottsoffers rättigheter, penningtvätt och finansiering av terrorism, förverkande och återvinning av tillgångar, hatpropaganda på nätet, upptäckt och avlägsnande av material med sexuella övergrepp mot barn, it-brottslighet, digitalisering av rättsväsendet, samarbete inom brottsbekämpning, terrorism och våldsinriktad radikalisering, inkräktande spionprogram och utländsk inblandning och desinformation.
Den12mars 2024 antog parlamentet sin åԻܲ om ett nytt direktiv om överträdelser av EU:s sanktioner. Som svar på Rysslands aggression mot Ukraina lade kommissionen i december 2022 fram detta direktiv, som antogs den24april 2024. I denna lagstiftning fastställs en definition av brott och påföljder för överträdelser av EU:s restriktiva åtgärder, samtidigt som kringgående av sanktioner kriminaliseras.
Politiken för det straffrättsliga samarbetet håller fortfarande på att utformas, och fokus ligger framför allt på att avvärja EU-omfattande hot och brottslighet mer effektivt. Parlamentet har antagit särskilda åtgärder för att bekämpa terrorism, gränsöverskridande brottslighet, korruption, bedrägeri och penningtvätt samt för att skydda brottsoffers, misstänkta personers och interners rättigheter i hela EU. Flera åtgärder har också antagits för att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna.
Alessandro Davoli