Luftföroreningar: vad är följderna och vad gör EU för att minska dem?
Luftkvaliteten påverkar människors hälsa. Europaparlamentet kämpar för strängare regler för att minska föroreningarna i luften.
Hur mycket förorenad luft tror du att du andas in under en livstid? Dålig luftkvalitet kan orsaka luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Den har också förödande effekter för den biologiska mångfalden eftersom dålig luft kan förgifta grödor och skogar. Detta leder också till stora ekonomiska förluster.
Som en del av nollföroreningsambitionen i den europeiska gröna given har Europaparlamentet antagit strängare luftkvalitetsnormer och mål för begränsning av partikelföroreningar.
Ta reda på vad EU gör för att förhindra nedsmutsning av vatten.
Hälsokostnaderna för luftföroreningar
Luften har i årtionden förorenats med kvävedioxid, ozon och partiklar där koncentrationen är högre i tätbefolkade stadsområden.
Partiklar eller PM2,5
Dessa är uppkallade efter sin diameter (2,5 mikrometer), som är mindre än ett hårstrå. Det innebär att dessa partiklar så som organiska kemikalier, damm, sot och metaller kan ta sig in i blodet genom andningsorganen. Långvarig exponering kan leda till luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar som kan vara dödliga för personer i riskgrupper. Det kan även leda till cancer. Enligt uppgifter från ledde sådana partiklar till att minst 238 000 människor i EU dog i förtid 2020.
ä徱dz澱
ä徱dz澱 uppstår i motorer, särskilt dieselmotorer, minskar kroppens motståndskraft mot infektioner och är förknippad med en ökning av kroniska luftvägssjukdomar och förtidigt åldrande av lungorna. ä徱dz澱föroreningar ledde under 2020 till att 49 000 människor i EU dog i förtid.
Ozon
Ozon irriterar ögonen, luftvägarna och slemhinnorna om man andas in det. Det är särskilt farligt för personer som lider av astma och det kan även vara dödligt för människor med kroniska andningsbesvär och hjärt- och kärlsjukdomar. Under 2020 dog 24 000 människor i förtid i EU på grund av ozonexponering.
Även om luftföroreningar fortfarande är ett problem har politiken för att minska utsläppen förbättrat luftkvaliteten i Europa under de senaste tre årtiondena. Mellan 2005 och 2020 minskade antalet förtida dödsfall som berodde på exponering för PM2,5 med 45 procent i EU.
Förlust av biologisk mångfald
Enligt Europeiska miljöbyråns analys hade i Europa haft skadliga ozonnivåer under 2020. De ekonomiska förlusterna på grund av minskade veteskördar uppgick till omkring 1,4 miljarder euro i 35 europeiska länder 2019. De största förlusterna noterades i Frankrike, Tyskland, Polen och Turkiet.
Läs mer om orsakerna till förlusten av biologisk mångfald.
öǰԾԲäǰ
Mer än hälften av partikelutsläppen kommer från förbränning av fasta bränslen för uppvärmning. Bostadssektorn, den kommersiella sektorn och de institutionella sektorerna är de största källorna till partikelformiga föroreningar i Europa.
Jordbruket står också för stora föroreningar, med 94 procent av ammoniakutsläppen. Samtidigt står vägtransporter för 37 procent av kväveoxidutsläppen och jordbruket 19 procent.
Alla dessa utsläpp har minskat sedan 2005, trots den betydande ökningen av EU:s bruttonationalprodukt (BNP).
Vad är handlingsplanen för nollförorening?
bidrar till . Inom ramen för den europeiska gröna given har EU satt upp ett mål om att fram till 2050 minska luft-, vatten- och markföroreningarna till nivåer som inte längre är skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen, och som ligger inom de gränser som planeten kan ta hand om. Där fastställs ett antal delmål för 2030 som ska bidra till att detta mål uppnås:
- minska de förtida dödsfallen till följd av luftföroreningar med mer än 55 procent
- minska antalet ekosystem där luftföroreningar hotar den biologiska mångfalden med 25 procent
- minska plastavfall i havet med 50 procent och DZٳܳٲä i miljön med 30 procent
Strängare gränsvärden för flera luftföroreningar
I april 2024 antog Europaparlamentet nya regler för att hindra luftföreningar i EU. Lagen sätter striktare mål än tidigare föreslag från kommissionen för att minska flera föroreningar, däribland partiklar (PM2,5, PM10), NO2 (kvävedioxid), SO2 (svaveldioxid) och O3 (ozon), för att säkerställa att luftkvaliteten i EU inte är skadlig för människors hälsa, naturliga ekosystem eller den biologiska mångfalden.
EU-länderna kommer också att behöva övervaka föroreningar som har visat sig ha negativa hälso- och miljöeffekter, såsom ultrafina partiklar, svart kol, kvicksilver och ammoniak, där höga koncentrationer sannolikt kan förekomma. Kommissionen bör se över EU-standarderna i slutet av 2030 för att anpassa dem till WHO:s riktlinjer och de senaste vetenskapliga bevisen, om det behövs. EU-länder kan begära upp till 10 års extra tid för att nå luftkvalitetsmålen.
Alla EU-länder kommer att behöva färdplaner för luftkvalitet med kort- och långsiktiga åtgärder för att uppfylla de nya gränsvärdena för föroreningar. EU-länder måste också se till att medborgare kan begära ersättning om deras hälsa blir lidande på grund av brott mot EU-lagstiftningen.