Ϸվ

Förslag till resolution - B8-0202/2019Förslag till resolution
B8-0202/2019

FÖRSLAG TILL RESOLUTIONom klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi

11.3.2019-()

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Peter Liese, Christian Ehlerför PPE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslagetRC-B8-0195/2019

öڲԻ:
Dokumentgång i plenum
ٴǰܳԳٲåԲ:
B8-0202/2019
Ingivna texter :
B8-0202/2019
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

8‑0202/2019

Europaparlamentets resolution om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi

()

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (),

–med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

–med beaktande av Parisavtalet, beslut1/CP.21, samt den tjugoförsta partskonferensen (COP21) inom ramen för UNFCCC och den elfte partskonferensen, i dess egenskap av partsmöte för Kyotoprotokollet (CMP11), som hölls i Paris, Frankrike, den 30november–11december2015,

–med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

–med beaktande av sin resolution av den 25oktober 2018 om FN:s klimatkonferens 2018 i Katowice, Polen (COP24)[1],

–med beaktande av paketet för ren energi,

–med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om strategin för en långsiktig minskning av EU:s växthusgasutsläpp i enlighet med Parisavtalet (O-000007/2019 – B8‑0000/2019 och O-000008/2019 – B8‑0000/2019) och om en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (‑000016/2019 – B8‑0000/2019 och O-000017/2019 – B8‑0000/2019),

–med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för industrifrågor, forskning och energi,

–med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

1.Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En ren jord åt alla –Eneuropeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, där man betonar vilka möjligheter och utmaningar som omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser innebär för EU‑medborgarna och EU:s ekonomi, och lägger grunden för en bred debatt mellan EU‑institutionerna, de nationella parlamenten, näringslivet, icke-statliga organisationer, städer och samhällen, liksom medborgarna. Parlamentet stöder målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att göra likadant, som en del av debatten om Europas framtid vid det särskilda EU-toppmötet i Sibiu i maj 2019.

2.Europaparlamentet anser att Europa kan visa vägen till klimatneutralitet genom att investera i innovativa tekniska lösningar, ge medborgarna egenmakt och anpassa åtgärderna på viktiga områden såsom energi, industripolitik och forskning, samtidigt som man säkerställer social rättvisa för en rättvis omställning.

3.Europaparlamentet instämmer i de strategiska områden som kommissionen har identifierat där det krävs gemensamma åtgärder, och stöder energieffektivitet, utbyggnad av förnybara energikällor och EU-industrins globala konkurrenskraft.

4.Europaparlamentet betonar vikten av de olika klimatåtgärder och lagstiftningsåtgärder som införts inom olika politikområden, men varnar för att en splittrad strategi kan leda till inkonsekvens och inte till att EU uppnår en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Parlamentet anser att det behövs en övergripande strategi.

5.Europaparlamentet stöder EU:s mål att uppnå en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 i enlighet med kommissionens meddelande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att enas om en strategi för att nå detta mål vid det särskilda EU-toppmötet i Sibiu i maj 2019 och att förbinda sig till den ambitionsnivå som krävs för att nå målet.

Energipolitik

6.Europaparlamentet framhåller energins viktiga roll i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser.

7.Europaparlamentet påminner om att unionen har lyckats bryta sambandet mellan växthusgasutsläpp och ekonomisk tillväxt under de senaste årtiondena och minskat utsläppen, särskilt genom energieffektivitet och marknadsgenomslaget för förnybara energikällor.

8.Europaparlamentet framhåller energieffektivitetens bidrag till försörjningstrygghet, ekonomisk konkurrenskraft, miljöskydd, lägre energifakturor och bättre bostadskvalitet. Parlamentet bekräftar energieffektivitetens betydelse för affärsmöjligheter och sysselsättning och de fördelar den bringar både globalt och regionalt. Därför måste principen om ”energieffektivitet först” användas på ett kostnadseffektivt sätt som grundval för alla lösningar på väg mot en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser.

9.Europaparlamentet betonar att omställningen till ren energi bör fortsätta att driva på moderniseringen av EU:s ekonomi, främja hållbar ekonomisk tillväxt och skapa sociala och miljömässiga fördelar för EU-medborgarna.

10.Europaparlamentet anser att EU:s ledarskap inom förnybar energi och energieffektivitet visar för andra delar av världen att omställningen till ren energi både är möjlig och fördelaktig, även på andra områden än kampen mot klimatförändringar.

11.Europaparlamentet påpekar att en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser kommer att kräva ytterligare betydande investeringar i EU:s energisystem och tillhörande infrastruktur jämfört med dagens referensscenario, i storleksordningen 175–290miljardereuro per år.

12.Europaparlamentet betonar med tanke på de olika utgångspunkterna för energiomställningen att insatserna för att minska växthusgasutsläppen i syfte att uppnå klimatneutralitet på EU-nivå kan vara ojämnt fördelade i EU.

13.Europaparlamentet understryker att fullbordandet av den inre energimarknaden är avgörande för att minska utsläppen. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att utan dröjsmål genomföra paketet för ren energi. Parlamentet påminner om medlemsstaternas behörighet att besluta om sin energimix inom EU:s klimat- och energiram.

14.Europaparlamentet anser att EU:s energimarknad behöver bli bättre sammankopplad och att förtur måste ges åt att bygga upp de infrastrukturlänkar som saknas på både gas- och elmarknaderna. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att göra de nödvändiga investeringarna för att nå elsammanlänkningsmålet enligt förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder.

15.Europaparlamentet anser att teknisk utveckling och tekniska lösningar, energieffektivitet, hållbar förnybar energi och en fullständig integrering av den inre energimarknaden kommer att vara avgörande.

Sociala aspekter av klimatförändringarna och en rättvis omställning

16.Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande att nettonollutsläpp är möjliga utan nettoförlust av arbetstillfällen och ser positivt på den detaljerade bedömningen av omställningen i energiintensiva industrier. Parlamentet lyfter fram slutsatsen att enrättvis omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser, om den hanteras väl och med lämpligt stöd till de mest sårbara regionerna, sektorerna och medborgarna, har potential att skapa en nettoökning av arbetstillfällen i unionen – sysselsättningen i hela ekonomin kommer att öka med 2,1miljoner arbetstillfällen fram till 2050 i ett scenario med nettonollutsläpp jämfört med en sysselsättningsökning på 1,3miljonerarbetstillfällen i scenariot med 80% utsläppsminskning, förutsatt att finansieringen är den rätta. Parlamentet anser därför att kommissionen bör ta fram en ny kompetenskartläggning inom ramen för kompetenskartan för EU, med regionala uppgifter om kompetensbehoven för ett klimatneutralt Europa för att stödja de mest sårbara regionerna, sektorerna och människorna med omskolning till framtidssäkrade, högkvalitativa arbetstillfällen i dessa regioner.

17.Europaparlamentet understryker behovet av en föregripande strategi för att säkerställa en rättvis omställning för EU:s medborgare och för att stödja regioner vars ekonomier är beroende av verksamhet kopplad till sektorer eller teknik som väntas gå tillbaka eller som kommer att behöva omvandlas i framtiden.

18.Europaparlamentet understryker att fler och större insatser för en omställning till ren energi skulle behövas i vissa EU-regioner, som t.ex. kolregioner. Parlamentet upprepar idetta sammanhang sin vädjan om att ett särskilt anslag på 4,8miljarder euro till en fond för en rättvis omställning ska införas i den fleråriga budgetramen 2021–2027 till stöd för arbetstagare och samhällen i sådana regioner som påverkas negativt av omställningen.

19.Europaparlamentet välkomnar att människor över hela Europa allt aktivare demonstrerar för klimaträttvisa. Parlamentet välkomnar dessa aktivisters krav på högre ambitionsnivå och anser att nationella, regionala och lokala myndigheter såväl som EU bör hörsamma dem.

20.Europaparlamentet uppmanar myndigheter på alla nivåer – nationell, regional och lokal – att vidta åtgärder för att uppmuntra medborgarna att delta i energiomställningen och att stimulera utbyte av bästa praxis.

Klimat- och energimål

21.Europaparlamentet välkomnar de kraftfulla mål på medellång sikt fram till 2030 som EU antagit och som bör förbli konstanta för att skapa tillräcklig stabilitet för marknadsinvesteringar, till fullo utnyttja potentialen i teknisk innovation och stärka möjligheterna för Europas företag att bli världsledande på marknaden i fråga om produktion med låga utsläpp.

22.Europaparlamentet betonar att man för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser 2050 på det mest kostnadseffektiva sättet måste prioritera ett stabilt, förutsägbart och ambitiöst genomförande av de mål för 2030 som antagits i paketet för ren energi.

23.Europaparlamentet lyfter fram översynsklausulerna för klimat- och energimålen för 2030 och uppmanar kommissionen att bedöma om en höjning är i linje med ettkostnadseffektivt sätt att nå en ekonomi med nettonollutsläpp 2050 och om detta är ekonomiskt genomförbart med beaktande av den globala konkurrensen.

24.Europaparlamentet anser att det som ett sätt att ytterligare säkerställa ökad stabilitet för marknaderna vore fördelaktigt om EU även fastställde ett extra etappmål för utsläppsminskning fram till 2040 som kan skapa ytterligare stabilitet och säkerställa att det långsiktiga målet för 2050 uppnås.

Industripolitik

25.Europaparlamentet upprepar att omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser innebär utmaningar och möjligheter för EU och att det kommer att behövas investeringar i industriell innovation, bland annat digital teknik och ren teknik, för att stimulera tillväxt, stärka konkurrenskraften, främja framtida färdigheter och skapa miljontals arbetstillfällen, till exempel i en växande cirkulär ekonomi och bioekonomi.

26.Europaparlamentet anser att ekonomiskt välstånd, global industriell konkurrenskraft och klimatpolitik ömsesidigt förstärker varandra.

27.Europaparlamentet framhåller den energiintensiva industrins roll för att EU på lång sikt ska kunna minska sina växthusgasutsläpp. Parlamentet anser att det behövs smarta och målinriktade politiska ramar för att EU ska kunna förbli ledande på den koldioxidsnåla industrins område, ha kvar sin industriproduktion, bevara den europeiska industrins konkurrenskraft och förhindra risken för koldioxid- och investeringsläckage. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny och integrerad klimatstrategi för den energiintensiva industrin i EU till stöd för en konkurrenskraftig omställning av den tunga industrin.

28.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en industristrategi med åtgärder för att den europeiska industrin ska kunna konkurrera globalt på lika villkor. Som ett led i denna strategi bör kommissionen undersöka om det vore ändamålsenligt och förenligt med Världshandelsorganisationens bestämmelser att införa ytterligare åtgärder som ska skydda industrier som löper risk för koldioxidläckage i form av importerade produkter och ersätta, anpassa eller komplettera eventuella befintliga åtgärder mot koldioxidläckage.

29.Europaparlamentet understryker att en stabil och förutsägbar energi- och klimatpolitisk ram är avgörande för att skapa ett välbehövligt förtroende bland investerarna och för att göra det möjligt för den europeiska industrin att fatta långsiktiga investeringsbeslut iEuropa, eftersom de flesta industrianläggningar har en livslängd på över 20 år.

30.Europaparlamentet vill att EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet ska genomföras snabbt och att den första ansökningsomgången ska inledas 2019 för att främja investeringar i demonstration av banbrytande industriteknik med låga koldioxidutsläpp i en lång rad olika sektorer, inte bara elproduktion utan även fjärrvärme och industriprocesser.

31.Europaparlamentet framhåller att riktlinjerna för statligt stöd är ett effektivt verktyg till stöd för den erforderliga omställningen inom industrin och att de därför måste anpassas på lämpligt sätt för att ta tag i den europeiska industrins farhågor om den globala konkurrenskraften.

Bidrag från andra sektorer

32.Europaparlamentet understryker att alla sektorer, däribland internationell luft- och sjöfart, måste dra sitt strå till stacken för att vi ska uppnå klimatneutralitet för EU:sekonomi som helhet. Parlamentet noterar att kommissionens analys visar att de nuvarande globala målen och de åtgärder som planeras av Internationella sjöfartsorganisationen respektive Internationella civila luftfartsorganisationen skulle bli otillräckliga för att åstadkomma de nödvändiga utsläppsminskningarna, även om de genomfördes fullt ut, och att det krävs rejält med ytterligare åtgärder som är förenliga med det ekonomiövergripande målet med nettonollutsläpp. Parlamentet framhåller behovet av investeringar i teknik och bränslen med inga eller låga koldioxidutsläpp idessa sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att omsätta principen om att förorenaren betalar i praktiken i dessa sektorer. Parlamentet påminner om att den internationella sjöfartens växthusgasutsläpp beräknas öka med hela 250% fram till 2050. Parlamentet välkomnar att den internationella sjöfartssektorn har uppställt ettabsolut minskningsmål för de egna växthusgasutsläppen, men noterar med oro bristen på framsteg med att omsätta detta mål i åtgärder på kort och medellång sikt och andra konkreta insatser. Parlamentet noterar att olika transportslag bär olika tungt lass, och anser att ökade intäkter bör användas för att främja miljövänliga transportslag som bussar eller tåg.

33.Europaparlamentet stöder ett aktivt och hållbart skogsbruk på nationell nivå, tillsammans med konkreta åtgärder för att stimulera en effektiv och hållbar bioekonomi i EU, med tanke på skogarnas stora potential att bidra till att stärka EU:s klimatinsatser (genom bindnings-, lagrings- och ersättningseffekter) och nå målet om nollutsläpp senast 2050. Parlamentet inser behovet av att anpassa sig till klimatförändringarna, stoppa förlusten av biologisk mångfald och försämringen av ekosystemtjänster i EU och utveckla en evidensbaserad politik som bidrar till att genomföra och finansiera EU:sbevarandeåtgärder för den biologiska mångfalden.

Forskning och innovation

34.Europaparlamentet understryker att EU:s och medlemsstaternas forsknings- och innovationsprogram är avgörande för att stödja EU i dess ledande roll i kampen mot klimatförändringarna.

35.Europaparlamentet anser att industrifrågor bör integreras på ett adekvat sätt iutarbetandet och genomförandet av forsknings- och innovationsprogram.

36.Europaparlamentet uppmärksammar rapporten från högnivåpanelen för vägar för utfasning av fossila bränslen[2] om den roll som forskning och innovation spelar för att nå målen i Parisavtalet, samtidigt som EU ges en konkurrensfördel i kapplöpningen mot utfasningen av fossila bränslen. Parlamentet noterar de tematiska och övergripande rekommendationer som högnivåpanelen tagit fram, i synnerhet när det gäller inriktningen på EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2021–2027, Horisont Europa.

37.Europaparlamentet anser att det under de kommande två årtiondena kommer att krävas betydande forsknings- och innovationsinsatser för att utsläppssnåla och utsläppsfria lösningar ska bli tillgängliga för alla och socialt och ekonomiskt genomförbara och för att nya lösningar ska skapas så att man kan uppnå en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser.

EU och globala klimatåtgärder

38.Europaparlamentet beklagar att många andra större ekonomier ännu inte utarbetar strategier för 2050 och att det nästan inte förekommer några diskussioner i andra större ekonomier om att öka de nationellt fastställda bidragen för att bringa dem i linje med det globala målet enligt Parisavtalet. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att öka klimatdiplomatin och vidta andra lämpliga åtgärder för att uppmuntra andra större ekonomier så att vi tillsammans kan nå de långsiktiga målen iParisavtalet.

39.Europaparlamentet framhåller vikten av att EU visar prov på stark klimat- och energidiplomati och ett starkt ledarskap för att stärka ett globalt och multilateralt samarbete och globala multilaterala ambitioner i kampen mot klimatförändringar och för en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förorda gemensamma ramar och åtgärder inom FN-forumen.

40.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

Senaste uppdatering: 12 mars 2019
Rättsligt meddelande-Integritetspolicy