Sydostasien
Sydostasien Àr en del av den större regionen Indiska oceanen/Stilla havet, som har stor geostrategisk betydelse för EU. Den aktuella utvecklingen i omrÄdet medför utmaningar för den regelbaserade internationella ordningen. Regionen Indiska oceanen/Stilla havet genomgÄr snabba förÀndringar, och som hem för mer Àn hÀlften av vÀrldens befolkning hÄller den pÄ att bli en viktig geostrategisk region. TvÄ tredjedelar av vÀrldens containerhandel passerar genom regionen, vars farleder Àr viktiga vÀgar för handel och energiförsörjning. EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet antogs i september 2021 för att öka EU:s engagemang och bygga upp partnerskap för att hantera globala utmaningar. EU anpassar sina nuvarande instrument för att stödja sitt . , som formellt godkÀndes av rÄdet i mars 2022, frÀmjar en öppen och regelbaserad regional sÀkerhetsstruktur, inbegripet sÀkra sjöfartsleder, kapacitetsuppbyggnad och ökad nÀrvaro till havs i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
EU knyter nÀrmare band med lÀnderna i Sydostasien och verkar för regional integration med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), som sammantaget utgör EU:s tredje största handelspartner utanför Europa (efter Kina och USA). Regionen har geostrategiska problem, sÄsom tvisten om Sydkinesiska havet och TaiwanfrÄgan, liksom miljöproblem, sÀrskilt i delregionen Mekong. EU Àr en stark ekonomisk aktör i Sydostasien och en stor givare av utvecklingsbistÄnd och verkar för institutionsuppbyggnad, demokrati, god samhÀllsstyrning och mÀnskliga rÀttigheter.
I detta faktablad beskrivs regionen Sydostasien. Se Ă€ven faktabladen om Sydasien (se faktabladÌę5.6.7) och ĂČőłÙČčČőŸ±±đČÔ (se faktabladÌę5.6.8).
RĂ€ttslig grund
- Avdelning V (unionens yttre ÄtgÀrder) i fördraget om Europeiska unionen.
- Artiklarna 206â207 (handel) och artiklarnaÌę216â219 (internationella avtal) i fördraget om Europeiska unionens funktionssĂ€tt.
- Partnerskaps- och samarbetsavtal (bilaterala förbindelser).
A. Sydostasiatiska nationers förbund (Asean)
Vid det första Asean-toppmötet, som hölls pÄ Bali i februari 1976, deltog Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand. Brunei, Vietnam, Laos, Kambodja och Myanmar/Burma anslöt sig till förbundet senare. Asean har en strikt policy om icke-inblandning i medlemmarnas inre angelÀgenheter.
EU och Asean Ă€r likasinnade partner i ett utmanande geopolitiskt sammanhang, och bĂ„da tror pĂ„ regelbaserad multilateralism. Asean och EU har byggt upp en stark relation, frĂ€mst inom handel och ekonomiska förbindelser, och Ă€r för nĂ€rvarande strategiska partner. och stĂ„r för omkring 10,2Ìę% av handeln med Asean. Asean Ă€r EU:s tredje största handelspartner utanför Europa (efter USA och Kina). SlutmĂ„let Ă€r fortfarande att ingĂ„ ett mellanregionalt frihandelsavtal mellan EU och Asean.
Vid gjordes framsteg med att driva pÄ handeln, med fokus pÄ gröna initiativ, den digitala omstÀllningen och inrÀttandet av sÀkra leveranskedjor. Den regionala och globala sÀkerhetsutvecklingen sÄgs över och uppdateringar gavs om Global Gateway-initiativet, med vederbörlig hÀnsyn till och .
hölls i Jakarta i februari 2023 för att se över bilaterala, multilaterala och globala frĂ„gor samt genomförandet av , dĂ€r 89Ìę% av handlingslinjerna uppnĂ„tts. fick ocksĂ„ ett positivt mottagande.
vid jubileumstoppmötet med EU och Asean. Det första mötet Àgde rum i Jakarta i juni 2023 och fokuserade pÄ regionala energimarknader, utveckling av potential till förnybar energi och energitrygghet.
Med det strategiska partnerskapet mellan EU och Asean strÀvar EU efter att fortsÀtta att frÀmja den parlamentariska dimensionen av förbindelserna, till exempel genom att stödja mer strukturella utbyten och frÀmja en gemensam parlamentarisk församling mellan Europaparlamentet och Aseans interparlamentariska församling (AIPA) för att fÄ till stÄnd demokratisk ansvarsskyldighet och ett forum för multilaterala utbyten för att ta itu med globala frÄgor. Den tredje interregionala dialogen mellan parlamentet och AIPA i november 2023 innebar ett steg framÄt i vidareutvecklingen av dialogerna och frÄgor av gemensamt intresse för ekonomiskt samarbete och handels- och investeringssamarbete samt globala och regionala sÀkerhetsutmaningar.
, som undertecknades i november 2020, trĂ€dde i kraft i januari 2022. Detta partnerskap, som omfattar de tio AseanlĂ€nderna och fem av blockets partner i Asien och ł§łÙŸ±±ô±ôČčłóČč±čČőŽÇłŸ°ùĂ„»ć±đłÙ, Ă€r vĂ€rldens största frihandelsavtal och omfattar mer Ă€n hĂ€lften av den globala exporten och nĂ€stan en tredjedel av den globala bruttonationalprodukten (BNP). Partnerskapet omfattar de flesta ekonomiska sektorer, och omkring 90Ìę% av varorna förvĂ€ntas vara tullfria. De flesta av dessa varor omfattas redan av denna förmĂ„n enligt de befintliga avtalen mellan medlemmarna. TullsĂ€nkningar som inte har genomförts kan komma att ta upp till 20ÌęĂ„r, medan kĂ€nsliga sektorer som jordbruket till största delen Ă€r undantagna frĂ„n tullsĂ€nkningar. Medlemmarna i partnerskapet ska kunna dra nytta av gemensamma ursprungsregler, avskaffande av exportkvoter, förenklade tullförfaranden och enklare grĂ€nsöverskridande tilltrĂ€de till handelszoner. RĂ„varor, maskiner, motorfordon och konsumentprodukter Ă€r viktiga tillvĂ€xtomrĂ„den.
B. AsienâEuropa-mötet (Asem) och mötet i det parlamentariska partnerskapet AsienâEuropa (Asep)
Asem syftar till att stĂ€rka det ekonomiska samarbetet, den politiska dialogen och frĂ€mjandet av direkta personkontakter mellan EU och Asien. Asem, som samlar 53Ìępartner frĂ„n Europa och Asien, Ă€r den viktigaste multilaterala plattform med betydande global vikt som kopplar samman Europa och Asien â Asem-partnerna stĂ„r för omkring 65Ìę% av vĂ€rldens BNP, 60Ìę% av vĂ€rldens befolkning, 75Ìę% av den globala turismen och 68Ìę% av den globala handeln. Partnerna betonar behovet av effektiva och snabba Ă„tgĂ€rder nĂ€r det gĂ€ller klimatförĂ€ndringar, sĂ€kerhetssamarbete, handel och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.
I november 2021 övertog Kambodja vÀrdskapet vid det trettonde Asem-toppmötet (ASEM13) och det elfte Asep-toppmötet (ASEP11). Syftet med ASEM13 var att stÀrka multilateralismen för att dela tillvÀxten, med tonvikt pÄ att hantera globala utmaningar sÄsom klimatförÀndringar, hÄllbar utveckling och terrorism samt att förbÀttra det multilaterala handelssystemet.
C. Indonesien
Indonesien blir en allt viktigare partner för EU som medlem av G20-gruppen, vÀrldens tredje största demokrati och det största landet med muslimsk majoritet. Samarbetet mellan EU och Indonesien grundar sig pÄ . för att diskutera gemensamma insatser för att frÀmja bilateralt samarbete. Detta omfattar de befintliga arbetsgrupperna och dialogerna mellan EU och Indonesien och möjliga gemensamma aktiviteter för att göra det möjligt för partnerskapet mellan EU och Indonesien att bidra till fred, stabilitet och vÀlstÄnd i regionen och globalt. Den sjÀtte sÀkerhetspolitiska dialogen hölls i maj 2023 och . Indonesien har uttryckt intresse för förbÀttrad rörlighet vid inresa till EU genom Schengenvisumliberalisering för indonesiska affÀrs- och turistbesök.
Indonesien och EU har bekrÀftat sitt engagemang för Ukrainas suverÀnitet, oberoende och territoriella integritet och fördömt Rysslands aggression. De bÄda parterna har enats om att efterstrÀva ett partnerskap med ömsesidiga fördelar nÀr det gÀller sÀkerhetssamarbete, inbegripet sjöfartsskydd, fredsbevarande insatser, cybersÀkerhet och terrorismbekÀmpning. Indonesien uppmuntrar till ytterligare kunskapsutbyte och samrÄd om sÀkerhets- och försvarssamarbete genom följande EU-program: och .
EU och Indonesien har föresatt sig att pĂ„skynda arbetet med med sikte pĂ„ att avsluta förhandlingarna under 2024. med en total varuhandel till ett vĂ€rde av 32,6Ìęmiljarder euro 2022 och ett överskott pĂ„ 14,5Ìęmiljarder euro i Indonesiens favör.
I juni 2021 utfÀrdade VÀrldshandelsorganisationen (WTO) . I december 2019 hade Indonesien vÀckt talan mot EU inför WTO angÄende vissa ÄtgÀrder avseende palmolja och palmoljebaserade biobrÀnslen. Landet hÀvdade att EU:s restriktioner för palmoljebaserade biobrÀnslen var orÀttvisa och diskriminerande och begÀrde tvistlösningssamrÄd inom ramen för WTO. Den ryska invasionen av Ukraina har emellertid orsakat en global brist pÄ matolja, vilket kan hjÀlpa Indonesien att ÄterfÄ marknadsandelar för palmolja i EU. Oberoende av resultaten av WTO:s beslut Àr EU angelÀget om att stÀrka sitt anseende och underteckna nya avtal, Àven till följd av , eftersom EU:s import av palmolja kan komma att öka under de kommande Ären. med EU betrÀffande EU:s införande av slutgiltiga antidumpningstullar pÄ import av fettsyror frÄn Indonesien.
för att vĂ€lja president, vice president, regionala representationsrĂ„d och nationella och subnationella lagstiftande församlingar. President- och vicepresidentkandidaterna, Prabowo Subianto respektive Gibran Rakabuming Raka, segrade med den högsta andelen röster, som uppgick till 58Ìę%.
. Stor uppmÀrksamhet Àgnades Ät klyftan mellan G20-lÀnderna nÀr det gÀller frÄgan om Rysslands rÀtt att ta plats vid G20-bordet. Ryssland bjöds in till toppmötet pÄ Bali i november 2022, liksom Ukraina. President Putin deltog dock inte, och president Zelenskyj deltog via videolÀnk. Indonesien försökte dock begrÀnsa kritik mot Ryssland. Indonesien sÄg G20-gruppen frÀmst som ett ekonomiskt forum och undvek att ta upp nÄgon annan sÀrskild frÄga.
2023 var Indonesien ordförande för Asean och dess interparlamentariska församling AIPA. för att diskutera visionen för tiden efter 2025, Ăsttimors medlemskap, krisen i Myanmar, förebyggande av mĂ€nniskohandel, migrerande arbetstagare, fiskeriarbetare, hĂ€lso- och sjukvĂ„rdssektorn, elfordon, förstĂ€rkning av Aseans kapacitet samt grĂ€nsöverskridande betalningar. Ăsttimor deltog för första gĂ„ngen som observatör. Indonesien stod vĂ€rd för pĂ„ temat âResponsive șÏ·šČ©ČÊÍűŐŸ for a Stable and Prosperous ASEANâ. Europaparlamentets delegation (DASE) deltog som observatör.
I oktober 2019 antog parlamentet en resolution om den föreslagna strafflagen i Indonesien och uttryckte oro över dess bestÀmmelser om hÀdelse och Àktenskapsbrott och att den nya lagen skulle anvÀndas mot minoriteter och tillÄta diskriminering pÄ grund av kön, religion och sexuell lÀggning. Den föreslagna nya lagen utlöste demonstrationer i landet. Parlamentet vÀlkomnade president Widodos beslut att senarelÀgga antagandet av lagen efter storskaliga protester med deltagande av tusentals mÀnniskor i hela Indonesien.
D. Myanmar/Burma
EU har varit en aktiv partner i Myanmars övergÄng till demokrati och stÄtt i spetsen för det internationella samfundets Äterupptagna kontakter med Myanmar sedan landet började ÄterupprÀtta demokratin och öppna sig för omvÀrlden 2015. Det finns inget formellt ramavtal, pÄ grund av Ärtionden av internationell isolering och sanktioner.
, som skrevs av militĂ€rregeringen och antogs genom folkomröstning 2008, begrĂ€nsar den civila regeringens handlingsutrymme och ger militĂ€ren exceptionell makt. Exempelvis tilldelas militĂ€ren 25Ìę% av platserna i parlamentet och kontrollerar de viktigaste ministerierna med ansvar för sĂ€kerhet och territoriell förvaltning. I Myanmar pĂ„gĂ„r fortfarande ett inbördeskrig som bröt ut 1948. Ett avtal om eldupphör ingicks i oktober 2015, men flera etniskt baserade rebellgrupper har inte undertecknat det. Framsteg med demokratiska reformer gjordes efter valet 2015, dĂ„ Aung San Suu Kyi tog över posterna som statsrĂ„dgivare, utrikesminister och kansliminister vid presidentens kansli. Det senaste . Aung San Suu Kyis regerande Nationella demokratiförbund (NLD) vann tillrĂ€ckligt med mandat i parlamentet för att bilda en ny regering.
I februari 2021 tog dock militÀren makten i en kupp och grep Aung San Suu Kyi, president U Win Myint och andra högt uppsatta personer frÄn NLD som reaktion pÄ pÄstÄtt valfusk. Försvarsmaktens överbefÀlhavare, general Min Aung Hlaing, utnÀmndes till ledare för militÀrjuntan. à tal har vÀckts mot Aung San Suu Kyi och andra inom den högsta ledningen för NLD. HÀndelserna har föranlett protester till försvar för demokratin, och vid sammandrabbningar med armén har mÀnniskor mist livet eller skadats svÄrt. .
EU har, tillsammans med andra internationella aktörer, gjort talrika yttranden om Myanmar och infört sanktioner mot juntan och militÀrÀgda enheter. , tillsammans med krav pÄ att undantagstillstÄndet skulle hÀvas, den legitima regeringen skulle ÄterinsÀttas och alla som har frihetsberövats eller gripits i samband med kuppen omedelbart skulle friges. I april 2021 gjorde vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frÄgor och sÀkerhetspolitik ett i Indonesien, till stöd för Aseans sÀrskilda sÀndebud. Myanmar utfÀrdade dock ett pressmeddelande dÀr man avvisade Aseans sÀrskilda sÀndebuds begÀran om att fÄ trÀffa Aung San Suu Kyi. I mars, april och juni 2021 införde rÄdet sanktioner mot personer med ansvar för militÀrkuppen och utvidgade sanktionerna till företag och enheter under militÀr kontroll. mot enskilda personer och företag med anknytning till Myanmars militÀrjunta.
Som ett av de minst utvecklade lĂ€nderna omfattas Myanmar av handelsinitiativet âAllt utom vapenâ inom ramen för det allmĂ€nna preferenssystemet (GSP). Trots militĂ€rkuppen har kommissionen hittills inte velat införa handelsrestriktioner eftersom detta skulle fĂ„ konsekvenser för Myanmars befolkning, och inverkan pĂ„ militĂ€ren skulle vara begrĂ€nsad. i humanitĂ€rt bistĂ„nd för att tillgodose befolkningens mest akuta behov, eftersom konflikten fortgĂ„r i de flesta delar av Myanmar. bygger pĂ„ specifika prioriteringar för Myanmar: samhĂ€llsstyrning, rĂ€ttsstaten, hĂ„llbar tillvĂ€xt, stöd till fördrivna personer, den gröna given och den digitala agendan.
Myanmar tvinga Ă€ven hantera en upptrappning av spĂ€nningarna mellan olika folkgrupper. I augusti 2020 Ă„terupptogs det fjĂ€rde mötet i Fredskonferensen för unionen eller âPanglongkonferensen för 2000-taletâ för att lösa konflikter mellan militĂ€ren och etniskt baserade rebellgrupper. MilitĂ€ren har förlorat kontrollen över stora delar av landet och de vĂ€pnade rebellgrupperna Ă€r starka i mĂ„nga grĂ€nsstĂ€der. MilitĂ€ren har förlorat en betydande andel av sina styrkor genom massdeserteringar. En lag om obligatorisk vĂ€rnplikt har aktiverats, vilket tvingar alla mĂ€n i Ă„ldernÌę18â35ÌęĂ„r och kvinnor i Ă„ldernÌę18â27ÌęĂ„r att tjĂ€nstgöra i upp till tvĂ„ Ă„r under militĂ€rt befĂ€l. MĂ„nga unga mĂ€nniskor flyr nu till grannlĂ€nderna.
De humanitĂ€ra förhĂ„llandena och livsmedelsotryggheten har förvĂ€rrats, och ekonomin har försĂ€mrats dramatiskt. FN larmar om att en tredjedel av befolkningen Ă€r i behov av humanitĂ€rt bistĂ„nd. Det finns för nĂ€rvarande omkring 2,6Ìęmiljoner internflyktingar i Myanmar. HĂ€lso- och sjukvĂ„rdssektorn och utbildningssektorn har kollapsat, samtidigt som de militĂ€ra utgifterna ökade till 4,9Ìę% av BNP 2023.
.Det föreligger allvarliga mÀnniskorÀttsproblem, till exempel förföljelsen av rohingyafolket i delstaten Rakhine. Sedan augusti 2017 har över 800 000 rohingyaflyktingar tagit sin tillflykt till Bangladesh för att undkomma förföljelser i Myanmar. I augusti 2019 vÀgrade tusentals flyktingar, eftersom de fruktade för sin sÀkerhet, att ge vika för försök frÄn Bangladesh, Myanmar och FN att ÄtersÀnda dem. . och krÀnkningarna av de mÀnskliga rÀttigheterna och uppmanade juntan att Äterinstallera det civila styret och omedelbart frige samtliga frihetsberövade personer.
, den pÄgÄende diskrimineringen av etniska minoriteter och juntans anvÀndning av vÄld mot sina medborgare samt militÀrens angrepp pÄ sjukvÄrdspersonal och vÄrdinrÀttningar. Parlamentet uppmanade ocksÄ kraftfullt Myanmar att samarbeta med Aseans sÀrskilda sÀndebud och uppmanade rÄdet att fortsÀtta att rikta sanktioner mot dem som Àr ansvariga för militÀrkuppen i februari 2021. , och bekrÀftade sin stÄndpunkt om Myanmar. och krÀvde dÀr att partierna omedelbart skulle ÄterupprÀttas och att alla politiska fÄngar skulle friges.
E. Filippinerna
Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Filippinerna och EU undertecknades 2011 och trÀdde i kraft i mars 2018. och inrÀttade specialiserade underkommittéer i syfte att lyfta de bilaterala förbindelserna till en högre nivÄ. I augusti 2021 tog Filippinerna dessutom över rollen som Aseans samordnare för dialogen med EU fram till 2024.
för att se över det pĂ„gĂ„ende bilaterala samarbetet inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet. NĂ€r det gĂ€ller den regionala sĂ€kerhetsutvecklingen, sĂ„som tvisten i Sydkinesiska havet, enades de bĂ„da parterna om behovet att hitta fredliga och inkluderande lösningar pĂ„ konflikter, samtidigt som principerna i internationell rĂ€tt och FN-stadgan respekteras. BĂ„da delegationerna diskuterade antagandet av de relevanta resolutionerna vid FN:s generalförsamlings extra session om Ukraina och FN:s rĂ„d för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, som fördömde Rysslands aggression mot Ukraina. och sĂ„g dĂ„ över det pĂ„gĂ„ende bilaterala, regionala och multilaterala samarbetet. EU Ă€r en betydelsefull givare till Filippinerna och har gett 325Ìęmiljoner euro under perioden 2014â2020, med rĂ€ttsstatlighet och tillvĂ€xt för alla som fokusomrĂ„den. EU:s för Filippinerna fortsĂ€tter det övergripande EU-samarbetet.
Den bilaterala handeln med varor mellan EU och Filippinerna uppgick 2022 till 18,4Ìęmiljarder euro, och EU Ă€r Filippinernas fjĂ€rde största handelspartner och svarade för 7,9Ìę% av landets totala handel. Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Filippinerna inleddes i december 2015 och en första omgĂ„ng Ă€gde rum i maj 2016. , dĂ€r handelsaspekterna av offentlig upphandling, immateriella rĂ€ttigheter, konkurrens och hĂ„llbarhet stĂ„r i centrum.
I maj 2016 vann Rodrigo Duterte presidentvalet och antog kontroversiella Ă„tgĂ€rder mot narkotikahandeln och gav order om att âskjuta för att dödaâ, vilket ledde till mĂ€nniskorĂ€ttskrĂ€nkningar. Duterte lade ocksĂ„ om Filippinernas utrikespolitik och byggde en ny allians med Ryssland och Kina, trots meningsskiljaktigheterna om Sydkinesiska havet, dĂ€r Filippinerna Ă€r en av de rĂ€ttssökande Asean-staterna i denna tvist.
. Ferdinand âBongbongâ Marcos valdes till president och Sara Duterte, dotter till den avgĂ„ende ledaren, valdes till vicepresident. Till skillnad frĂ„n Duterte har Marcos för avsikt att driva en mer balanserad diplomati mellan Peking och Washington.
med ett starkt fördömande av de tusentals utomrÀttsliga avrÀttningarna och andra allvarliga krÀnkningarna av de mÀnskliga rÀttigheterna i samband med president Rodrigo Dutertes krig mot narkotika. ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Filipina Senator Leila De Lima, en av den tidigare presidenten Dutertes mest ihÀrdiga kritiker.
F. Vietnam
Förbindelserna mellan EU och Vietnam grundar sig pĂ„ . Sammanlagt 400Ìęmiljoner euro anslogs för perioden 2014â2020, med fokus pĂ„ god samhĂ€llsstyrning, energi och klimatförĂ€ndringar, sĂ€rskilt i Mekongdeltat. tar upp centrala frĂ„gor och nyckelomrĂ„den för landet.
. Parlamentet gav sitt godkĂ€nnande till de tvĂ„ avtalen i februari 2020, och frihandelsavtalet trĂ€dde i kraft i augusti 2020. Frihandelsavtalet innebĂ€r ett omedelbart avskaffande av 65Ìę% av tullarna pĂ„ EU:s export till Vietnam och 71Ìę% av dessa tullar pĂ„ import frĂ„n Vietnam. Parlamentets utskott för internationell handel (INTA) följer genomförandet av frihandelsavtalet.
Vietnam Ă€r ett av de mest framgĂ„ngsrika exemplen pĂ„ ett land som har övergĂ„tt frĂ„n ett fallerat kommunistiskt ekonomiskt system till en öppen och marknadsinriktad ekonomi. Landet Ă€r ett av de snabbast vĂ€xande i Asean. , med ett totalt handelsflöde pĂ„ 64,2Ìęmiljarder euro. EU Ă€r en av de största utlĂ€ndska investerarna i Vietnam, sĂ€rskilt i sektorn för industribearbetning och tillverkning.
för att faststÀlla en rÀttslig grund för Vietnams deltagande i EU:s krishanteringsinsatser.
Den övergripande situationen för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i Vietnam har försĂ€mrats, och antalet tillslag mot oliktĂ€nkande ökar, liksom antalet gripanden för âstatsfientligâ verksamhet. Vietnam Ă€r en kommunistisk enpartistat utan politisk frihet. till den femtonde nationalförsamlingen och till folkrĂ„den pĂ„ lokal nivĂ„. Vietnams kommunistparti vann valet, behöll full kontroll över medierna och valprocessen och ingen oberoende övervakning av röstningen förekom. Genom den helt statskontrollerade valprocessen eliminerades 64 av de 75 som sjĂ€lvstĂ€ndigt stĂ€llt upp som kandidater, och tvĂ„ oberoende kandidater greps. .
om Vietnam med krav pÄ omedelbar och villkorslös frigivning av alla mÀnniskorÀttsförsvarare och journalister och fördömande av missbruket av repressiva rÀttsliga bestÀmmelser som begrÀnsar de grundlÀggande fri- och rÀttigheterna. Regeringen uppmanades ocksÄ att lÄta oberoende medier fungera, och inrÀttandet av en oberoende mekanism för övervakning av mÀnskliga rÀttigheter efterlystes.
I över ett Ă„rtionde har ledaren för Vietnams kommunistparti, Nguyá» n PhĂș Trá»ng, utvecklat en strikt politik för korruptionsbekĂ€mpning. I juni 2022 avskedades och greps landets hĂ€lsominister Nguyá» n Thanh Long och Hanois borgmĂ€stare Chu Ngá»c Anh pĂ„ grund av anklagelser om ett bedrĂ€geri pĂ„ 169Ìęmiljoner euro som rörde covid-19-testkit. Andra högt uppsatta tjĂ€nstemĂ€n greps ocksĂ„. Enligt , och landets kampanj mot korruption kantades av en fortsatt begrĂ€nsning av kritiska röster.
G. Thailand
EU och Thailand slutförde förhandlingar om ett partnerskaps- och samarbetsavtal i mars 2013, men processen avbröts efter militÀrkuppen 2014. I september 2022 fÀrdigstÀllde EU och Thailand texten till partnerskaps- och samarbetsavtalet och avslutade dÀrmed förhandlingsprocessen. . Det stÀrker den politiska dialogen och samarbetet pÄ en rad politikomrÄden, bland annat miljö, energi, klimatförÀndringar, transport, vetenskap och teknik, handel, sysselsÀttning, sociala frÄgor, mÀnskliga rÀttigheter, utbildning, jordbruk, icke-spridning, terrorismbekÀmpning, kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt migration och kultur.
och Thailand Ă€r EU:s 26:e största handelspartner i vĂ€rlden. 2022 uppgick den bilaterala handeln med varor till 42,1Ìęmiljarder euro. Thailand Ă€r en av de viktigaste destinationerna för europeiska investeringar inom Asean, med 19,8Ìęmiljarder euro i utgĂ„ende stock. Förhandlingarna om frihandelsavtalet Ă„terupptogs i augusti 2021, efter att samtalen bröt ihop 2014 efter militĂ€rkuppen. med hĂ„llbarhet i centrum. Den första förhandlingsrundan Ă€gde rum i september 2023 i Bryssel, och den andra omgĂ„ngen Ă€gde rum i januari 2024 i Bangkok.
Sedan 2014 har militÀren undertryckt oppositionen genom att införa undantagstillstÄnd, och krÀnkningar av de mÀnskliga rÀttigheterna har rapporterats. Det promilitÀra partiet vann i mars 2019 det allmÀnna valet, som beledsagades av pÄstÄenden om manipulation. Prayuth Chan-ocha, premiÀrminister frÄn 2014 till 2019 under det nationella rÄdet för fred och ordning, utnÀmndes i juni 2019 till premiÀrminister. Trots att juntans styre officiellt upphörde i juli 2019 har militÀren fortfarande inflytande över regeringen. Den thailÀndska frÄn sitt Àmbete, eftersom han pÄstods ha överskridit sin mandattid. I författningsdomstolens slutliga beslut frÄn september 2022 faststÀlldes dock att premiÀrminister Prayuth Chan-ocha inte hade uttömt mandattiden pÄ Ätta Är.
Kung Maha Vajiralongkorn kröntes i maj 2019. De thailÀndska protesterna mot militÀrregeringen har inbegrep krav pÄ en reform av den thailÀndska monarkin. I februari 2020 utlöstes den första vÄgen av protester av , ett oppositionsparti populÀrt bland unga som innehade det tredje största antalet mandat i representanthuset efter valet i mars 2019. Den thailÀndska regeringen utlyste undantagstillstÄnd i oktober 2020 och förbehöll sig rÀtten att införa en lag om utegÄngsförbud och undantagstillstÄnd. I september 2021 förlÀngde den thailÀndska regeringen undantagstillstÄndet, samtidigt som allt fler protesterande Ätalas för majestÀtsbrott, vilket har bromsat upp protesterna. Den studentledda rörelsen fortsÀtter dock att med jÀmna mellanrum mobilisera sig.
. Det reformistiska partiet GÄ framÄt vann flest platser, men efter förhandlingar utestÀngdes det frÄn regeringen. MÄnga konservativa ledamöter blockerade den dÄvarande partiledaren Pita Limjaroenrat frÄn att bli premiÀrminister vid den första omröstningen i parlamentet i juli 2023. Srettha Thavisin frÄn partiet Pheu Thai blev ny premiÀrminister och ledde en regeringskoalition med partier som stöddes av militÀren, Pheu Thais tidigare motstÄndare.
I januari 2020 inledde Thailand officiellt en fredsprocess i Kuala Lumpur med rebellgrupper i landets sydliga provinser med muslimsk majoritet. Malaysia agerade som medlare vid förhandlingarna. Trots att det utlystes eldupphör i april 2020 förekom fortfarande vissa bombangrepp under 2021 och 2022.
I september 2021 godkÀnde det thailÀndska parlamentet inledningsvis ett lagförslag om förhindrande och avskaffande av tortyr och pÄtvingade försvinnanden, efter att dessförinnan ha försenat införandet av lagen i fjorton Är efter att Thailand 2007 undertecknade FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Parlamentet har antagit flera resolutioner om mÀnskliga rÀttigheter, migrerande arbetstagare och arbetstagares rÀttigheter i Thailand.
I juni 2023 antog parlamentet en resolution om partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Thailand som Ätföljde parlamentets godkÀnnande av avtalet, som undertecknades vid toppmötet mellan EU och Asean i Bryssel i december 2022. Parlamentet vÀlkomnade ingÄendet av partnerskaps- och samarbetsavtalet som ett omfattande och modernt avtal som bidrar till att bÀttre möta aktuella utmaningar. Parlamentet efterlyste ocksÄ viseringsfrihet för alla EU-medborgare som reser till Thailand och föresprÄkade ett viseringsfritt system för resor till EU för thailÀndska medborgare.
H. Kambodja
EU:s förbindelser med Kambodja gĂ„r tillbaka till . EU Ă€r landets största bidragsgivare och anslog 410Ìęmiljoner euro för perioden 2014â2020, för förbĂ€ttring av samhĂ€llsstyrningen och rĂ€ttsstaten, liksom för tribunalen för röda khmerernas brott. I ges omkring 500Ìęmiljoner euro i bistĂ„nd till landet för att hjĂ€lpa det att stĂ€rka sin ekonomiska utveckling.
2022 uppgick till 6,3Ìęmiljarder euro. EU Ă€r Kambodjas femte största handelspartner och stĂ„r för 9Ìę% av landets totala handel.
Ă ratal av inbördeskrig har gjort Kambodja till ett av de fattigaste lĂ€nderna i Sydostasien. Efter 1991ÌęĂ„rs fredsavtal i Paris antog Kambodja 1993 en statsförfattning som lade grunden till en liberal och demokratisk flerpartistat. Hun Sen och hans regerande Kambodjanska folkparti (CPP) vann det allmĂ€nna valet i juli 2018, men oppositionen hĂ€vdade att valprocessen varken hade varit fri eller rĂ€ttvis. Den tidigare ledaren för oppositionspartiet Kambodjas nationella rĂ€ddningsparti (CNRP), Kem Sokha, greps i september 2017, och en annan tidigare CNRP-ledare, Sam Rainsy, har befunnit sig i frivillig exil sedan 2015. CNRP upplöstes i november 2017. I mars 2021 dömdes Sam Rainsy i sin frĂ„nvaro av en distriktsdomstol i Phnom Penh till 25ÌęĂ„rs fĂ€ngelse för en pĂ„stĂ„dd komplott för att störta premiĂ€rminister Hun Sens regering. LikasĂ„ förbjöds han att rösta och stĂ€lla upp i val.
I februari 2020 beslutade kommissionen att dra tillbaka en del av de tullförmĂ„ner som beviljats Kambodja inom ramen för handelssystemet âAllt utom vapenâ, pĂ„ grund av de allvarliga och systematiska krĂ€nkningarna av mĂ€nniskorĂ€ttsprinciperna i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rĂ€ttigheter. Kambodjas ekonomi Ă€r beroende av internationellt bistĂ„nd och export av klĂ€der och Ă€r mycket kĂ€nslig för arbetskraftskostnader. De upphĂ€vda tullförmĂ„nerna och ersĂ€ttandet av dem med EU:s standardtullar pĂ„verkade frĂ€mst klĂ€der och skor, motsvarade cirka en femtedel eller 1Ìęmiljard euro av Kambodjas Ă„rliga export till EU.
I juli 2023 hölls i Kambodja. Det styrande CPP, som Ă€r knutet till den auktoritĂ€re Hun Sen, vann 120 av 125Ìęplatser i nationalförsamlingen. Den enda oppositionen att tala om, partiet âCandlelightâ, uteslöts ur valkampanjen pĂ„ grund av en teknikalitet, och alla som bojkottade valet hotades med straff. Efter CPP:s seger tillkĂ€nnagav premiĂ€rminister Hun Sen att han skulle avgĂ„ och överlĂ€mna stafettpinnen till sin son Hun Manet, som blev premiĂ€rminister i augusti 2023.
I februari 2022 sköt regeringen upp ikrafttrĂ€dandet av en kontroversiell ânationell internetportalâ, som skulle ha dirigerat all internettrafik i landet genom en brandvĂ€gg av kinesisk typ. Regeringen skyllde uppskjutandet pĂ„ pandemirelaterade förseningar och förnekade att den hade pĂ„verkats av allvarlig kritik frĂ„n föresprĂ„kare för yttrandefrihet.
med en uppmaning till Kambodjas regering att lÀgga ned det politiskt motiverade Ätalet mot Kem Sokha. med krav pÄ att alla Ätal mot Kem Sokha skulle lÀggas ned.
i Kambodja och de repressiva ÄtgÀrder som vidtagits under tÀckmantel av skydd mot covid-19. Parlamentet uppmanade sÀkerhetsstyrkorna att avstÄ frÄn onödigt och överdrivet vÄld mot dem som deltar i fredliga protester och att upphöra med alla former av trakasserier, bland annat rÀttsliga trakasserier.
En kambodjansk domstol dömde 20Ìęoppositionspolitiker och oppositionsaktivister i en rĂ€ttegĂ„ng som âen hĂ€xjaktâ. De som dömdes i mars 2022 var bland annat oppositionsledarna Sam Rainsy, Eng Chai Eang, Mu Sochua med flera. . Parlamentet antog .
, med krav pÄ ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Kem Sokha och alla oppositionsmedlemmar och aktivister som dömts eller frihetsberövats pÄ grund av politiskt motiverade anklagelser.
I. Singapore
EU och Singapore samarbetar mycket nĂ€ra pĂ„ omrĂ„dena nĂ€ringsliv, vetenskap och teknik. I februari 2019 ratificerade EU och Singapore tre avtal av âden nya generationenâ: , och . Frihandelsavtalet med Singapore trĂ€dde i kraft i november 2019. Dessa avtal Ă€r utformade för att stĂ€rka de politiska, ekonomiska och handelsrelaterade banden och kommer att sĂ€nka tullarna avsevĂ€rt. Tekniska och icke-tariffĂ€ra handelshinder för varor undanröjs inom en rad olika sektorer.
2022 och EU:s nĂ€st största handelspartner för varor. 2022 uppgick handeln med varor mellan EU och Singapore till 52,4Ìęmiljarder euro. EU:s export till Singapore uppgick till 31,7Ìęmiljarder euro, medan importen frĂ„n Singapore uppgick till totalt 20,7Ìęmiljarder euro. Singapore rankades globalt som EU:s 22:a största handelspartner för varor 2022. TjĂ€nstehandeln mellan EU och Singapore uppgick till 57,5Ìęmiljarder euro 2022. UtlĂ€ndska direktinvesteringar frĂ„n EU i Singapore uppgick till 263,3Ìęmiljarder euro 2022 . Singapore Ă€r en viktig destination för europeiska investeringar i Asien och Ă€r den nĂ€st största asiatiska investeraren i EU.
I början av december 2021 förde EU och Singapore samtal om att stÀrka den bilaterala digitala handeln, bland annat genom att frÀmja ett omfattande digitalt partnerskap mellan EU och Singapore och stÀrka samarbetet om artificiell intelligens och dataförvaltning. för att bygga upp konsumenternas förtroende, sÀkerstÀlla förutsÀgbarhet och rÀttssÀkerhet för företag samt undanröja och förhindra uppkomsten av omotiverade hinder för digital handel.
. Lee Hsien Loong frĂ„n Peopleâs Action Party (PAP) vann 83 av 93Ìęmandat i parlamentet, medan det största oppositionspartiet, Arbetarpartiet, gjorde sitt bĂ€sta resultat hittills och fick tio mandat. PAP har aldrig förlorat ett val och har styrt stadsstaten sedan 1959. PremiĂ€rminister Lee Hsien Loong hade lĂ€nge sagt att skulle lĂ€mna ifrĂ„n sig makten innan han fyllde 70, vilket intrĂ€ffade 2022. I april 2021 tillkĂ€nnagav vice premiĂ€rminister Heng Swee Keat, som utsetts till Lee Hsien Loongs eftertrĂ€dare, sitt beslut att trĂ€da tillbaka. Lawrence Wong blev ny ledare för det styrande PAP och dĂ€rmed vice premiĂ€rminister. Han eftertrĂ€dde Lee Hsien Loong som premiĂ€rminister i maj 2024.
, och Tharman Shanmugaratnam valdes till landets nionde statschef.
I oktober 2021 , avsedd att bekÀmpa frÀmmande makters inblandning i inrikespolitiken. Samtidigt som Europaparlamentet stöder det civila samhÀllets arbete har det begÀrt att dödsstraffet ska avskaffas.
I januari 2024 samlade en rad olika intressenter för att diskutera olika sÀtt att underlÀtta gröna och hÄllbara investeringar i Sydostasien.
J. Brunei
Sultanen av Brunei Darussalam, Hassanal Bolkiah, har styrt staten sedan 1967, samtidigt som prins Billah Bolkiah tar pÄ sig större ansvar. Det har inte genomförts nÄgon som helst politisk liberalisering. I april 2019 antogs en ny strafflag som införlivade principer baserade pÄ sharia. Det infördes nya former av straff som inbegriper stening för homosexuella handlingar och Àktenskapsbrott samt amputation av kroppsdelar för stöld. Till följd av internationella protester har Brunei infört ett moratorium för dödsstraffet.
EU arbetar aktivt för att fördjupa sina förbindelser med Brunei, men har inget ramavtal med landet. Ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Brunei hÄller pÄ att förhandlas fram och kommer att omfatta en rad politiska och ekonomiska omrÄden. Handeln mellan EU och Brunei omfattar frÀmst maskiner, motorfordon och kemikalier.
Förbindelserna mellan EU och Brunei hanteras huvudsakligen via Asean. 2021 övertog Brunei ordförandeskapet för Asean, under mottot âWe Care, We Prepare, We Prosperâ. I augusti 2021 utnĂ€mndes Bruneis bitrĂ€dande utrikesminister Erywan Yusof till Aseans sĂ€rskilda sĂ€ndebud för Myanmar, med uppgift att medla med juntan i Myanmar.
SpÀnningarna mellan Kina och de sydostasiatiska rÀttssökande i de territoriella tvisterna i Sydkinesiska havet ökade under 2022. Brunei har hittills inte yttrat sig, men gjorde sitt första ensidiga uttalande nÄgonsin om Sydkinesiska havet i juli 2022, som ett land med konkurrerande ansprÄk. Bruneis politik Àr dock att undvika en konfrontation med Kina om tvisten i Sydkinesiska havet, eftersom man Àr rÀdd att skada de bilaterala ekonomiska banden.
Sultanen av Brunei tillkÀnnagav en tidig ombildning av regeringen i juni 2022. Sultanen behÄller posten som premiÀrminister, tillsammans med försvars-, utrikes- och finans- och ekonomiportföljerna. För första gÄngen utsÄgs en kvinna till minister (för utbildning).
. Det anordnade ett seminarium om klimatförĂ€ndringar under rubriken âUppbyggnad av regional kapacitet för anpassning till och begrĂ€nsning av klimatförĂ€ndringarâ.
Parlamentet . Parlamentet upprepade sitt fördömande av dödsstraffet och underströk att bestÀmmelserna i shariastrafflagen strider mot Bruneis skyldigheter enligt internationell mÀnniskorÀttslagstiftning.
K. Laos
. Laos Ă€r pĂ„ god vĂ€g att lĂ€mna sin status som ett av de minst utvecklade lĂ€nderna senast 2026, och landets nionde nationella socioekonomiska utvecklingsplan för 2021â2025 ligger i linje med FN:s AgendaÌę2030 för hĂ„llbar utveckling, som syftar till att frĂ€mja hĂ„llbar och grön tillvĂ€xt för alla. EU har föresatt sig att stödja Demokratiska folkrepubliken Laos arbete för en hĂ„llbar och inkluderande utveckling.
I oktober 2021 lanserade landet sin första nationella plattform för digital undervisning och digitalt lĂ€rande, tack vare stöd frĂ„n EU, Unicef och det globala partnerskapet för utbildning för att underlĂ€tta distansundervisning för studerande och lĂ€rare under covid-19-pandemin. I föreskrivs ett totalt vĂ€gledande anslag pĂ„ 83Ìęmiljoner euro för den första fasen 2024â2021.
(efter Thailand, Kina och Vietnam) och stĂ„r för 4,2Ìę% av landets totala handel. Den sammanlagda handeln mellan EU och Laos uppgick till 533Ìęmiljoner euro 2022. Trots ekonomiska reformer Ă€r landet fortfarande fattigt och beroende av internationellt bistĂ„nd. Som ett av de minst utvecklade lĂ€nderna omfattas Laos av EU:s handelssystem âAllt utom vapenâ.
Laos Ă€r en enpartistat. Laotiska folkets revolutionĂ€ra parti (LPRP), som sitter vid makten sedan inbördeskrigets slut 1975, styr landet med jĂ€rnhand och utan nĂ„gon opposition som kan utmana det. Laos höll parlamentsval i februari 2021 till sin nionde nationalförsamling med 164Ìęplatser, varav 158 gick till det styrande LPRP och sex till oberoende kandidater. I mars 2021, nĂ€r nationalförsamlingen öppnades, valde Laos till president Thongloun Sisoulith, generalsekreterare för det regerande LPRP, som tidigare hade tjĂ€nstgjort som premiĂ€rminister sedan april 2016.
Laos fördjupar sina förbindelser med Kina och Asean, i syfte att locka mer investeringar. Ekonomiska reformer har lett till en stadig ekonomisk tillvĂ€xt pĂ„ över 7Ìęprocent sedan 2014. Covid-19-pandemin har medfört nya utmaningar för denna agenda, vilket allvarligt pĂ„verkat den ekonomiska tillvĂ€xten.
EU fĂ€ster sĂ€rskild vikt vid mĂ€nniskorĂ€ttssituationen, inbegripet den svĂ„ra situationen för mĂ€nniskor som fördrivits pĂ„ grund av enorma dammbyggen i Mekong. För nĂ€stan en tredjedel av Laos Ă„rliga BNP öppnades i början av december 2021 en ny jĂ€rnvĂ€gslinje pĂ„ 414Ìękilometer mellan Kina och huvudstaden Vientiane som en del av Pekings initiativ NyaÌęsidenvĂ€gen.
Vid Internationella arbetsorganisationens konferenser i GenÚve uppmanade EU Laos att ta upp frÄgan om sexuellt utnyttjande av barn. I juli 2022 uttryckte EU oro över bristen pÄ framsteg med att koma till rÀtta med lÄngvariga krÀnkningar av de mÀnskliga rÀttigheterna i Laos, och uppmanade myndigheterna att uppfylla landets skyldigheter i frÄga om mÀnskliga rÀttigheter enligt Internationella federationen för mÀnskliga rÀttigheter (FIDH) och dess medlemsorganisation Lao-rörelsen. De bÄda organisationerna slÀppte ett informationsdokument med en sammanfattning av utvecklingen pÄ mÀnniskorÀttsomrÄdet i Laos. .
Parlamentet har upprepat sin uppmaning till Laos regering att sÀtta stopp för trakasserierna och de godtyckliga gripandena och frihetsberövandena av mÀnniskorÀttsförsvarare, oberoende journalister och samhÀllsaktivister samt att respektera yttrande- och föreningsfriheten och minoriteternas rÀttigheter, och pÄminner Laos om dess internationella skyldigheter enligt de mÀnniskorÀttsfördrag som landet har ratificerat.
L. Malaysia
Som kulmen pÄ de förhandlingar som inleddes 2015 vid toppmötet mellan EU och Asean i Bryssel. Partnerskaps- och samarbetsavtalet utgör en övergripande ram som syftar till att stÀrka det bilaterala samarbetet, sÀrskilt pÄ omrÄdena handel och investeringar, finanser och energi.
Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Malaysia sköts i april 2012 upp pĂ„ Malaysias begĂ€ran, efter sju förhandlingsrundor. I mars 2017 diskuterade EU och Malaysia införandet av nya bestĂ€mmelser och gjorde en principöverenskommelse. Förhandlingar pĂ„gĂ„r för nĂ€rvarande om tvĂ„ avtal, ett frihandelsavtal och ett frivilligt partnerskapsavtal om efterlevnaden av skogslagstiftningen samt förvaltning av och handel med skog. Malaysias tillvĂ€xtekonomi erbjuder EU attraktiva handelsmöjligheter. Handeln mellan EU och Malaysia ökar och har vuxit med över 50Ìę% sedan 2010. EU Ă€r Malaysias fjĂ€rde största handelspartner, medan Malaysia Ă€r EU:s tredje största handelspartner inom Asean (efter Singapore och Vietnam). EU:s import frĂ„n Malaysia har gradvis ökat och uppgick till 35,5Ìęmiljarder euro 2022, medan EU:s export till Malaysia uppgick till 14,7Ìęmiljarder euro. Malaysias totala handelsöverskott med EU har ökat stadigt under Ă„ren och uppgick 2022 till 20,8Ìęmiljarder euro. Den bilaterala handeln mellan EU och Malaysia domineras av industriprodukter, som stĂ„r för mer Ă€n 90Ìę% av handeln. Till följd av Malaysias liberaliseringspolitik och utsikterna till ett frihandelsavtal ökade investeringarna frĂ„n EU i Malaysia till 28,7Ìęmiljarder euro 2021.
I mars 2019 tillkĂ€nnagav kommissionen att anvĂ€ndningen av palmolja i transportbrĂ€nsle bör fasas ut pĂ„ grundval av direktivet om förnybar energi, som faststĂ€ller ett mĂ„l för hĂ„llbar bioenergi pĂ„ 32Ìę%. Indonesien och Malaysia protesterade och lĂ€mnade in klagomĂ„l till WTO. Malaysia, som Ă€r vĂ€rldens nĂ€st största palmoljeproducent, följde i januari 2021 Indonesiens exempel genom att lĂ€mna in ett klagomĂ„l till WTO om EU:s regler om biobrĂ€nslen. I oktober 2021 antog rĂ„det . För första gĂ„ngen lades Malaysia till pĂ„ den grĂ„a listan i bilagaÌęII. Ăven om palmolja anses vara en viktig frĂ„ga i förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Malaysia stĂ„r den för mindre Ă€n 5Ìę% av EU:s import frĂ„n Malaysia. Den ryska invasionen av Ukraina har emellertid orsakat en global brist pĂ„ matolja, vilket kan hjĂ€lpa Malaysia att Ă„terfĂ„ marknadsandelar för palmolja i EU. EU:s efterfrĂ„gan pĂ„ global matolja förvĂ€ntas öka under 2024 pĂ„ grund av den knappa tillgĂ„ngen pĂ„ solrosolja och sojaolja. , dĂ„ en dömande rĂ€ttsinstans avvisade ett malaysiskt klagomĂ„l mot ett EU-beslut om att biodiesel frĂ„n palmolja inte lĂ€ngre ska rĂ€knas som ett förnybart biobrĂ€nsle.
mot rördelar av rostfritt stÄl frÄn Kina och Taiwan med ytterligare fem Är och utvidgade ÄtgÀrderna till Malaysia, eftersom företag i det landet importerade de huvuddelar som behövdes för att tillverka rördelar av rostfritt stÄl frÄn Kina.
I juni 2022 tillkÀnnagav den malaysiska regeringen att den kommer att avskaffa det obligatoriska dödsstraffet. Detta Àr ett steg framÄt och ett beslut vÀrt att efterföljas i regionen. EU har uppmanat landets myndigheter att vidta konkreta ÄtgÀrder för att snabbt införliva avtalet i lag. , som vanns av en koalition som leddes av oppositionsledaren Anwar Ibrahim, följt av en koalition som omfattade landets islamistiska parti.
för en femÄrsperiod, som en del av Malaysias system med en roterande monarki. Sultan Ibrahim Àr sultan av delstaten Johor i Malaysia.
I sina resolutioner har parlamentet fördömt dödsstraffet, bristen pÄ respekt för hbtqia+-personers rÀttigheter och nedtystandet av allmÀnhetens missnöje samt bristen pÄ fredliga Äsiktsyttringar, inbegripet offentlig debatt.
I juni 2023 , som Ätföljde dess godkÀnnande av avtalet. I denna förklarade parlamentet att avtalet utgör en solid rÀttslig ram för att stÀrka bilaterala politiska och ekonomiska förbindelser och diskutera frÄgor av regionalt och globalt intresse, sÄsom frÀmjande av demokrati, mÀnskliga rÀttigheter och internationell rÀttvisa, förstÀrkning av den internationella ramen för icke-spridning av massförstörelsevapen, kampen mot terrorism och korruption.
Ìę
Samuel Cantell / Jorge Soutullo