șÏ·šČ©ČÊÍűŐŸ

Faktablad om Europeiska unionen
Europaparlamentet
Fyll i detta fÀlt

ÖČőłÙČčČőŸ±±đČÔ

ÖČőłÙČčČőŸ±±đČÔ Ă€r en del av den större regionen Indiska oceanen/Stilla havet, som har stor geostrategisk betydelse för EU. Den aktuella utvecklingen i omrĂ„det medför utmaningar för den regelbaserade internationella ordningen. Regionen Indiska oceanen/Stilla havet genomgĂ„r snabba förĂ€ndringar, och som hem för mer Ă€n hĂ€lften av vĂ€rldens befolkning hĂ„ller den pĂ„ att bli en viktig geostrategisk region. TvĂ„ tredjedelar av vĂ€rldens containerhandel passerar genom regionen, vars farleder Ă€r de viktigaste vĂ€garna för handel och energiförsörjning. antogs i september 2021 för att öka EU:s engagemang, bygga upp partnerskap, stĂ€rka den regelbaserade vĂ€rldsordningen och hantera globala utmaningar. EU hĂ„ller pĂ„ att anpassa sina nuvarande instrument för att stödja sitt . Unionens , som formellt godkĂ€ndes av rĂ„det i mars 2022, frĂ€mjar en öppen och regelbaserad regional sĂ€kerhetsstruktur, inbegripet sĂ€kra sjöfartsleder, kapacitetsuppbyggnad och ökad nĂ€rvaro till havs i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Det finns orosmoment kring sĂ€kerheten i ÖČőłÙČčČőŸ±±đČÔ, till exempel kĂ€rnvapenutmaningen frĂ„n Nordkorea och de maritima tvisterna i Öst- och Sydkinesiska havet samt TaiwanfrĂ„gan. EU Ă€r en stark ekonomisk aktör i ÖČőłÙČčČőŸ±±đČÔ och arbetar för rĂ€ttvis handel, multilateralism, institutionsuppbyggnad, demokrati, god samhĂ€llsstyrning och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.

I detta faktablad beskrivs regionen ÖČőłÙČčČőŸ±±đČÔ. Se Ă€ven faktabladen om Sydasien (se faktabladÌę5.6.7) och Sydostasien (se faktabladÌę5.6.9).

RĂ€ttslig grund

  • Avdelning V (unionens yttre Ă„tgĂ€rder) i fördraget om Europeiska unionen.
  • Artiklarna 206–207 (handel) och artiklarnaÌę216–219 (internationella avtal) i fördraget om Europeiska unionens funktionssĂ€tt (EUF-fördraget).
  • Partnerskaps- och samarbetsavtal (bilaterala förbindelser).

Folkrepubliken Kina

EU och Kina upprĂ€ttade formella diplomatiska förbindelser 1975. Efter att protesterna pĂ„ Himmelska fridens torg vĂ„ldsamt slogs ned av militĂ€ren 1989 avbröts förbindelserna. EU Ă„terupptog förbindelserna först 1994, men unionens vapenembargo frĂ„n 1989 Ă€r fortfarande i kraft. Eftersom det inte finns nĂ„gon detaljerad gemensam EU-definition av ”vapenembargo” Ă€r det upp till de enskilda medlemsstaterna att tolka innebörden i enlighet med sina nationella lagar.

Under president Xi Jinping har Kinas politiska situation förĂ€ndrats avsevĂ€rt sedan 2012. , utan nĂ„gon begrĂ€nsning av mandattiden för posten som generalsekreterare för det kinesiska kommunistpartiet, statschef och armĂ©chef. Kinas utrikespolitik har pĂ„ senare tid blivit mer aggressiv, med ett större inslag av tvĂ„ngsmedel, och landet har vĂ€rldens största tillgĂ€ngliga aktiva militĂ€ra personal. Kina har vĂ€rldens nĂ€st högsta militĂ€rutgifter, efter USA, och anslog uppskattningsvis , en ökning med 6Ìę% jĂ€mfört med 2022. I juni 2022 sjösatte Kina officiellt sitt tredje hangarfartyg, Fujian (uppkallat efter provinsen mittemot Taiwan), som en del av en pĂ„gĂ„ende insats för att bygga upp en fullstĂ€ndigt modern militĂ€rmakt som kan matcha den amerikanska militĂ€ren senast 2027. Ett fjĂ€rde hangarfartyg hĂ„ller ocksĂ„ pĂ„ att byggas i Kina, och enligt rapporter kan det vara atomdrivet. Kinas flottstyrkor bygger örlogsfartyg i snabbare takt Ă€n alla andra stormakter tillsammans. Kina expanderar och mĂ„ngdubblar sin militĂ€ra nĂ€rvaro i Sydkinesiska havet, i Taiwansundet och i Malaccasundet, som Ă€r vitalt för den internationella handeln.

Det allt större ekonomiska och geopolitiska ömsesidiga beroendet mellan EU och Kina Äterspeglas i , som lett till ett fördjupat och breddat samarbete inom mÄnga olika omrÄden sÄsom utrikes- och sÀkerhetspolitik, ekonomisk utveckling, globalt styre och multilateralt samarbete kring handel och investeringar, sociala frÄgor och miljöfrÄgor samt andra omrÄden, sÄsom direkta personkontakter. De bilaterala förbindelserna mellan EU och Kina försÀmrades dock 2022, sÀrskilt till följd av Kinas instÀllning till Rysslands aggression i Ukraina, landets motÄtgÀrder mot EU:s sanktioner avseende mÀnskliga rÀttigheter och nyligen dess ekonomiska tvÄng och aggression i Taiwansundet.

och , och bekrÀftade dÄ giltigheten i EU:s mÄngfasetterade strategi gentemot Kina, som faststÀlldes i dokumentet frÄn mars 2019: som partner, som konkurrent och som systemrival, dÀr konkurrens och rivalitet har fÄtt en mer framtrÀdande plats. EU-lÀndernas ledare Àr överens om behovet att samarbeta med Kina nÀr det ligger i EU:s intresse och samtidigt strÀva efter att minska strategiska beroenden (riskminskning i stÀllet för frikoppling). De har förklarat att EU Àr oroat över de ökande spÀnningarna i Taiwansundet och motsÀtter sig alla ensidiga försök att Àndra status quo med vÄld eller tvÄng. RÄdet har pÄpekat att Kina, som permanent medlem i FN:s sÀkerhetsrÄd, har ett sÀrskilt ansvar att upprÀtthÄlla den regelbaserade vÀrldsordningen, FN-stadgan och folkrÀtten. Kina bör dÀrför sÀtta press pÄ Ryssland för att det landet ska upphöra med sitt anfallskrig och dra tillbaka sina trupper frÄn Ukraina. I EU-ledarnas uttalande upprepas oron över tvÄngsarbete, behandlingen av mÀnniskorÀttsförsvarare och minoriteter, situationen i Tibet och Xinjiang samt fullgörandet av Kinas Ätaganden i frÄga om Hongkong.

. Inför toppmötet hölls flera sektorsdialoger pÄ hög nivÄ: högnivÄdialogen om miljö och klimat (juli 2023), den digitala högnivÄdialogen (september 2023), den ekonomiska högnivÄdialogen (september 2023) samt den strategiska dialogen (oktober 2023). Dessutom hölls det en mÀnniskorÀttsdialog mellan EU och Kina i februari 2023. EU tog upp tre huvudfrÄgor under toppmötet: förbindelserna mellan EU och Kina och internationella frÄgor, inbegripet Rysslands anfallskrig mot Ukraina och situationen i Mellanöstern; handel, dÀribland olika sÀtt att sÀkerstÀlla mer balanserade och ömsesidiga handelsförbindelser, och omrÄden av gemensamt intresse, sÄsom klimatförÀndringarna, livsmedelstrygghet, global hÀlsa och pandemiberedskap; samt behovet att stödja den multilaterala regelbaserade vÀrldsordningen och pÄminna om EU:s strategi för riskminskning och ekonomisk sÀkerhet. Kinas frÀmsta fokus under toppmötet var handel och investeringar.

Sedan det lanserades 2013 har Kinas initiativ ”Nya sidenvĂ€gen” nĂ„tt ut till vĂ€rldens alla hörn och frĂ€mjat en globalisering med kinesiska förtecken, vilket innebĂ€r brist pĂ„ insyn i avtal, kinesiska arbetsnormer och skuldsĂ€ttningspolitik. Kina strĂ€var efter att bli vĂ€rldsetta inom högteknologisk industri och digitalteknik, inbegripet artificiell intelligens och 5G. Kina har systematiskt utvecklat strategier för pĂ„verkan med hjĂ€lp av desinformationskampanjer. och sammanföra EU, dess medlemsstater och deras finans- och utvecklingsinstitutioner (Team Europe). Global Gateway Ă€r ett relevant geopolitiskt instrument för EU. Det bidrar till att ta itu med de mest akuta globala utmaningarna, frĂ„n att bekĂ€mpa klimatförĂ€ndringarna till att förbĂ€ttra hĂ€lso- och sjukvĂ„rdssystemen och öka konkurrenskraften samt sĂ€kerheten i de globala leveranskedjorna. Det Ă€r i praktiken ett alternativ till initiativet Nya sidenvĂ€gen och Ă€r ett mycket relevant geopolitiskt instrument för EU.

EU och Kina Ă€r viktiga handelspartner. . EU:s import frĂ„n Kina uppgick till 514Ìęmiljarder euro 2023. EU:s export till Kina uppgick till över 223Ìęmiljarder euro 2023. Detta motsvarar cirkaÌę1,3Ìęmiljarder euro perÌędag av import och 600Ìęmiljoner euro perÌędag av export, vilket gör handeln mellan EU och Kina vĂ€rd totalt 1,9Ìęmiljarder euro perÌędag. Handeln Ă€r obalanserad i Kinas favör. De ekonomiska obalanserna och illojala kinesiska handelsmetoder utgör risker för nyckelindustrier i EU (fordonsindustrin, grön teknik). Eftersom Kina inte har dragit sig för utnyttja EU:s beroende av kritiska rĂ„varor har Peking varnats för att illojala handelsmetoder i allt större utstrĂ€ckning kommer att leda till skyddsĂ„tgĂ€rder (sĂ„som antidumpnings- och utjĂ€mningstullar). Denna frĂ„ga togs upp i frĂ„n juni 2023, som omfattar tre arbetspunkter: frĂ€mjandet av EU:s industriella bas och konkurrenskraft, skyddandet av EU:s ekonomi frĂ„n snedvridningar samt ingĂ„endet av partnerskap med lĂ€nder utanför EU, frĂ„n de som ligger nĂ€ra till de som ligger lĂ€ngre bort.

Kinas stĂ„ndpunkt i frĂ„ga om Rysslands aggression mot Ukraina ökar spĂ€nningarna med de vĂ€stallierade. Även om Kina inte har godkĂ€nt kriget i sig Ă€r landets ”neutralitet” gentemot Ryssland ett exempel som andra asiatiska lĂ€nder följer. Kina har inte anslutit sig till sanktionerna mot Ryssland, och det militĂ€ra samarbetet mellan Kina och Ryssland har fördjupats sedan den ryska invasionen av Ukraina. Även om Kina och Ryssland inte har nĂ„got formellt militĂ€rt avtal har de bĂ„da lĂ€nderna utökat vapenförsĂ€ljningen och de gemensamma militĂ€rövningarna. Kina Ă€r den frĂ€msta kĂ€llan bakom Rysslands krigföring, dĂ„ upp till 80Ìę% av Rysslands import av kĂ€nslig teknik och kĂ€nsliga varor kommer frĂ„n Kina. Kinesiska företag har kringgĂ„tt EU:s sanktioner och har dĂ€rför förts upp pĂ„ förteckningen över skĂ€rpta exportkontroller i , som antogs i februari 2024.

i Madrid. I detta erkÀnns det vÀxande hot som Kina utgör med tanke pÄ landets ökande ekonomiska och militÀra inflytande och allt större stridslystnad i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, som bland annat tar sig uttryck i illasinnade hybrid- och cyberoperationer och konfrontativ retorik, liksom det faktum att landet sprider desinformation för att undergrÀva den regelbaserade internationella ordningen, Àven pÄ rymd-, cyber- och sjöfartsomrÄdena.

EU verkar för global styrning och multilateralt samarbete kring tvisten i Sydkinesiska havet, vilket innebĂ€r att EU inte blandar sig i territoriella ansprĂ„k och betraktar fri sjöfart och överflygning som en viktig angelĂ€genhet. EU uppmuntrar parterna i tvisten att söka fredliga, framförhandlade lösningar och att följa internationell rĂ€tt, i linje med . Sydkinesiska havet har en enorm ekonomisk och strategisk betydelse: det genomkorsas av ungefĂ€r en tredjedel av vĂ€rldens sjöfart och innehĂ„ller rika fiske- och energitillgĂ„ngar. Kina gör ansprĂ„k pĂ„ runt 90Ìę% av Sydkinesiska havet med stöd av den sĂ„ kallade niopunktslinjen. Kina Ă€gnar sig i allt högre grad Ă„t hotfulla handlingar som har lett till incidenter, bland annat farliga manövrer, blockeringar och till och med kollisioner mellan fartyg i Sydkinesiska havet. SpĂ€nningarna med Taiwan och Filippinerna Ă€r de mest synliga. Kina gör ansprĂ„k pĂ„ stora delar av Sydkinesiska havet som överlappar de delar som flera lĂ€nder i Sydostasien gör ansprĂ„k pĂ„.

Parlamentet Àr allvarligt oroat över mÀnniskorÀttssituationen i Kina och har pÄtalat Kinas krÀnkningar av de mÀnskliga rÀttigheterna, bland annat i form av godtyckliga fÀngslanden, arbetslÀger och dödsstraff. Parlamentet har kontinuerligt uttryckt oro över Hongkong, Taiwan, Xinjiang och uigurernas situation och fördömer tvÄngsarbete och exploateringen av den uiguriska minoriteten. Parlamentet har ocksÄ antagit resolutioner om Tibet, nÀrmare bestÀmt om situationen för religiösa och etniska minoriteter. Parlamentets senaste resolutioner och rekommendationer om Kina omfattar följande:

Taiwan

EU stĂ„r fast vid politiken för ”ett Kina” och hĂ€nvisar till Taiwan som ett separat tullomrĂ„de och inte som en suverĂ€n stat. EU erkĂ€nner Taiwan som en ekonomisk och kommersiell enhet och stöder Taiwans deltagande i multilaterala forum. EU stöder fredlig konfliktlösning mellan Taiwan och Kina och motsĂ€tter sig anvĂ€ndning av eller hot om vĂ„ld. EU har utvecklat en vĂ€lstrukturerad dialog med Taiwan om ekonomiska och handelsrelaterade frĂ„gor inom sĂ„dana sektorer sĂ„som bilindustrin, lĂ€kemedel, kosmetika och medicintekniska produkter.

, medan EU var Taiwans fjĂ€rde största handelspartner, efter Kina, USA och Japan. Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) var ocksĂ„ en av Taiwans frĂ€msta handelspartner. till omkring 84,3Ìęmiljarder euro. EU:s export till Taiwan uppgick 2022 till 35,1Ìęmiljarder euro, medan EU:s import frĂ„n Taiwan uppgick till 49,2Ìęmiljarder euro.

EU och Taiwan hÄller ocksÄ Ärliga samrÄd om olika icke-handelsrelaterade frÄgor, sÄsom migrerande arbetstagares rÀttigheter, sÀrskilt för hushÄllsanstÀllda och inom fiskerinÀringen, dödsstraffet, jÀmstÀlldhet och rÀttvis behandling av hbtqia+-personer. Det femte samrÄdet mellan Taiwan och EU om arbetsrÀtt och Àgde rum i . I november 2023 diskuterade de bÄda parterna samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, mÀnskliga rÀttigheter, informationsmanipulering, katastrofhantering, Erasmus+ och ett eventuellt samarbete om jordbruk.

. Valdeltagandet uppgick till 71,86Ìę%. För tredje valperioden i rad vann Demokratiska framstegspartiet (DPP) och dess kandidat William Lai (Lai Ching-te) valet med 40,1Ìę% av rösterna och lyckades behĂ„lla presidentposten. Taiwans parlament, som har 113 platser, Ă€r uppdelat mellan tre huvudpartier och tvĂ„ oberoende partier, vilket skapar en situation dĂ€r de smĂ„ parlamentariska parterna i hög grad kan bestĂ€mma Taiwans politiska dagordning.

SpÀnningarna över sundet har trappats upp sedan DPP vann valet 2016. Kina har agerat aggressivt och ökat frekvensen och omfattningen av patrullerande bombflyg, jaktflyg och övervakningsflyg runt Taiwan. och ytterligare anpassa Taiwan till andra demokratier. Aggressiva och hotfulla manövrer sammanfaller ofta med internationella besök pÄ hög nivÄ i Taiwan, eftersom Kina anser att dessa besök inkrÀktar pÄ landets suverÀnitet och interna angelÀgenheter. Taiwan har utvecklat en unik expertis för att bekÀmpa cyberattacker, utlÀndsk informationsmanipulering och inblandning samt desinformation, bÄde pÄ statlig nivÄ och i organisationer i det civila samhÀllet.

Parlamentet antog och kritiserade Kinas militÀra upptrappning och förkastade Kinas ekonomiska tvÄng. Parlamentet vÀlkomnade Litauens planer pÄ att öppna ett handelsrepresentationskontor i Taipei och uppmanade de andra medlemsstaterna att följa detta exempel och stÀrka sina förbindelser med Taiwan.

Parlamentet har upprepade gÄnger uppmuntrat till nÀrmare bilateralt samarbete mellan EU och Taiwan pÄ omrÄden som handel, forskning, kultur, utbildning, klimatförÀndringar och miljöskydd. Parlamentet antog i december 2023 en resolution om handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Taiwan dÀr det efterlyste framsteg med ett investeringsavtal mellan EU och Taiwan. Parlamentet har ocksÄ gett sitt stöd till ett meningsfullt deltagande frÄn Taiwans sida i internationella organisationer sÄsom VÀrldshÀlsoorganisationen, FN:s ramkonvention om klimatförÀndringar och Internationella civila luftfartsorganisationen. Parlamentet har ocksÄ upprepade gÄnger kraftfullt uppmanat Kina att avhÄlla sig frÄn militÀra provokationer mot Taiwan och framhÄllit att alla konflikter kring Taiwansundet bör lösas pÄ fredlig vÀg och pÄ folkrÀttslig grund.

Eftersom Taiwan Ă€r avgörande för EU som global leverantör till viktiga högteknologiska sektorer, sĂ€rskilt av halvledare, har parlamentet upprepade gĂ„nger begĂ€rt att inkluderandet av Taiwan ska prioriteras i EU:s strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet och uppmuntrat till dialog och samarbete med Taiwan inom alla industrisektorer och leveranskedjor, sĂ€rskilt inom strategiskt viktiga industrier sĂ„som halvledarteknik. Taiwan producerar tvĂ„ tredjedelar av vĂ€rldens halvledare och 90Ìę% av dess halvledare av hög kvalitet.

Parlamentet har genomfört flera officiella resor till Taiwan. Det sÀrskilda utskottet för frÄgor om utlÀndsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (INGE) besökte Taipei i november 2021, vilket var parlamentets första officiella besök i Taiwan. INGE-utskottet ville studera taiwanesiska erfarenheter av att hantera inblandnings- och manipulationskampanjer och diskuterade Taiwans innovativa system för att bekÀmpa desinformationskampanjer och andra typer av hybridattacker. Utskottet för internationell handel gjorde ett officiellt besök i Taipei i december 2022. Detta besök bekrÀftade hur viktigt det Àr för Taiwan att stÀrka de strategiska förbindelserna mellan Taiwan och EU och, mest konkret, hur viktigt det Àr med ambitiösa och ömsesidigt fördelaktiga övergripande handels- och investeringsförbindelser. Parlamentets utskott för utrikesfrÄgor (AFET) gjorde ett officiellt besök i Taipei i juli 2023. HuvudfrÄgan var de övergripande sÀkerhetsproblemen i Taiwansundet.

Hongkong

EU fĂ€ster stor vikt vid Hongkongs höga grad av autonomi, som mĂ„ste bevaras i enlighet med grundlagen och internationella Ă„taganden. Demokratin och de grundlĂ€ggande friheterna har försĂ€mrats dramatiskt i Hongkong under det senaste Ă„rtiondet. Peking har tystat den politiska oppositionen, krossat den oberoende pressen och upplöst organisationer i det civila samhĂ€llet i sin iver att nedmontera principen ”ett land, tvĂ„ system”, i uppenbar strid med .

EU Ă€r Hongkongs nĂ€st största handelspartner efter Fastlandskina. Runt 1 500 EU-företag Ă€r verksamma i Hongkong, och mĂ„nga av dem anvĂ€nder Hongkong som regionalt huvudkontor. . EU:s export av varor till Hongkong uppgick till 24,7Ìęmiljarder euro, medan importen frĂ„n Hongkong uppgick till totalt 5,4Ìęmiljarder euro 2022.

Val till den sjunde valperioden för Hongkongs lagstiftande rĂ„d Ă€gde rum i december 2021 och vanns föga förvĂ„nande av prokinesiska kandidater. ViceÌęordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frĂ„gor och sĂ€kerhetspolitik, Josep Borrell, förklarade att EU ser detta val, i kombination med de pĂ„gĂ„ende pĂ„tryckningarna pĂ„ det civila samhĂ€llet, som ytterligare ett steg i nedmonteringen av principen ”ett land, tvĂ„ system”. Dessutom röstade de 1 500Ìęledamöterna i valnĂ€mnden i maj 2022 för en enda kandidat, John Lee Ka-chiu, som ny chefsminister. Stödet för Lee var 99Ìę%, jĂ€mfört med 66Ìę% för hans föregĂ„ngare, Carrie Lam, som hade lett Hongkong sedan 2017. dĂ€r endast 27,5Ìę% av hongkongborna röstade, vilket var det lĂ€gsta valdeltagandet sedan överlĂ€mnandet av den tidigare brittiska kolonin.

Trots vĂ€xande internationell kritik (kĂ€nd som artikelÌę23 i grundlagen). Lagen omfattar nya definierade handlingar som utgör förrĂ€deri, spioneri, stöld av statshemligheter, uppvigling och utlĂ€ndsk inblandning. MĂ€nniskorĂ€ttsorganisationer anser att den Ă€r sista steget för att tysta demokratiska röster i Hongkong. EU Ă€r djupt oroat över denna lagstiftnings potentiella inverkan pĂ„ fri- och rĂ€ttigheter.

Parlamentet har antagit flera resolutioner om den politiska situationen i Hongkong. I Europaparlamentets , 20ÌęĂ„r efter inrĂ€ttandet av den sĂ€rskilda administrativa regionen Hongkong, betonades att respekten för grundlagen var av avgörande betydelse för att förbindelserna med EU ytterligare skulle kunna stĂ€rkas. Parlamentet fördömde Kinas inblandning i Hongkongs inre angelĂ€genheter, som har Ă€ventyrat modellen ”ett land, tvĂ„ system”. I en kallade parlamentet det ensidiga införandet av lagstiftning om nationell sĂ€kerhet ett omfattande angrepp pĂ„ Hongkongs autonomi, rĂ€ttsstaten och de grundlĂ€ggande friheterna. Enligt den gemensamma förklaringen, som registrerades hos FN som ett rĂ€ttsligt bindande fördrag, mĂ„ste Kina upprĂ€tthĂ„lla Hongkongs höga grad av autonomi samt dess fri- och rĂ€ttigheter.

krÀvde parlamentet ett omedelbart och villkorslöst frigivande av dem som gripits i Hongkong för anklagelser enligt sÀkerhetslagen. Parlamentet uppmanar myndigheterna att respektera rÀttsstaten, mÀnskliga rÀttigheter, demokratiska principer och en hög grad av autonomi i Hongkong.

, med ett fördömande av begrÀnsningarna av yttrandefriheten och en kraftfull uppmaning till Hongkongs myndigheter att omedelbart och villkorslöst frige alla journalister och andra aktivister som gripits i enlighet med den nationella sÀkerhetslagen och dra tillbaka alla anklagelser mot dem.

och fördömde kraftfullt de riktade angreppen mot oppositionen, icke-statliga organisationer och medier.

och fördömde Kinas förtryck av den politiska oppositionen och demokratiaktivister i Hongkong, och nÀmnde sÀrskilt fallet Jimmy Lai.

I april 2024 antog parlamentet en resolution om den nya sĂ€kerhetslagen i Hongkong och fallen Andy Li och Joseph John, dĂ€r man fördömde lagens innehĂ„ll, som utraderar det sista spĂ„ret av grundlĂ€ggande friheter. Parlamentet beklagade djupt att fler Ă€n 200Ìępersoner gripits sedan lagen antagits.

Japan

EU och Japan, som varit strategiska partner sedan 2003, har gemensamma grundlÀggande vÀrden, sÄsom respekt för de mÀnskliga rÀttigheterna, demokratin och rÀttsstaten och har dessutom kraftfullt gÄtt in för hÄllbar utveckling, multilateralism och ett regelbaserat system inom ramen för VÀrldshandelsorganisationens (WTO). Japan har Ätagit sig att praktiskt genomföra Parisavtalet om klimatförÀndringar och andra multilaterala miljöavtal. Det finns dock vissa frÄgor som oroar EU, nÀmligen att Japan tillÀmpar dödsstraffet och bedriver valfÄngst samt att barn frÄn EU bortförs av förÀldrar i Japan.

EU och Japan uppgraderade sina bilaterala strategiska förbindelser i februari 2019 genom att började tillĂ€mpas provisoriskt och trĂ€dde i kraft. Avtalet om ekonomiskt partnerskap Ă€r det viktigaste bilaterala handelsavtal som EU nĂ„gonsin ingĂ„tt, dĂ„ det omfattar nĂ€stan en tredjedel av vĂ€rldens bruttonationalprodukt, nĂ€rapĂ„ 40Ìę% av vĂ€rldshandeln och över 600Ìęmiljoner mĂ€nniskor. Avtalet om ekonomiskt partnerskap innehĂ„ller ocksĂ„ Ă„taganden avseende bĂ„de varuhandeln och tjĂ€nstehandeln och ger en ram som frĂ€mjar bilaterala investeringar. Det faststĂ€ller ocksĂ„ ambitiösa mĂ„l för hĂ„llbar utveckling, och för första gĂ„ngen ingĂ„r ett sĂ€rskilt Ă„tagande gĂ€llande Parisavtalet om klimatförĂ€ndringar. I juni 2020 undertecknade EU och Japan . Ömsesidighet i frĂ„ga om visumfria resor för EU-medborgare till Japan Ă€r fortfarande en öppen frĂ„ga i de bilaterala förbindelserna, eftersom japanska medborgare inte behöver visum för att resa till EU.

Sedan avtalet om ekonomiskt partnerskap trĂ€dde i kraft har handeln med varor ökat med 20Ìę%, och handeln med jordbruksbaserade livsmedel har ökat med 34Ìę%. Japan vĂ€lkomnade EU:s beslut att hĂ€va importrestriktionerna för livsmedelsprodukter frĂ„n Fukushimaregionen, som fattades efter jordbĂ€vningen i Japan 2011. Japan Ă€r EU:s nĂ€st största handelspartner i Asien efter Kina, med en uppgick till 141,4Ìęmiljarder euro. EU:s export till Japan uppgick till 69,8Ìęmiljarder euro 2022. EU hade inom varuhandeln ett överskott pĂ„ 1,8Ìęmiljarder euro.

De bÄda parterna stÄr fast vid sitt Ätagande att stÀrka investeringsförbindelserna genom att lÀngre fram ingÄ ett separat investeringsavtal som skulle omfatta standarder för investerar- och investeringsskydd och en tvistlösningsmekanism. Sedan pÄgÄr arbete pÄ de strategiska omrÄdena halvledare, högpresterande datorsystem och kvantteknik, 5G och uppÄt samt resilient digital konnektivitet. EU och Japan hör till de största digitala ekonomierna i vÀrlden. Det fria flödet av data mellan EU och Japan Àr viktigt för företagen och utgör ett viktigt mÄl för EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och i det digitala partnerskapet med Japan. Vid ingick EU och Japan en överenskommelse om grÀnsöverskridande dataflöden. NÀr de överenskomna bestÀmmelserna har ratificerats kommer de att ingÄ i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan.

EU och Japan Àr likasinnade strategiska partner och har liknande synsÀtt pÄ regionen Indiska oceanen/Stilla havet, och Àr överens om att det skulle vara vÀrdefullt med ett ökat engagemang frÄn EU:s sida i regionen, liksom ett fördjupat samarbete med Japan och andra allierade. Det finns ett ömsesidigt intresse av att vÀxla upp samarbetet kring konnektivitet, sjöfartsskydd, miljöfrÄgor och klimatförÀndringar, handel och investeringar, digitala frÄgor, frÀmjande av multilateralism och upprÀtthÄllande av den internationella regelbaserade ordningen.

i Bryssel. EU och Japan stod fasta i sitt stöd till Ukraina. BÄda parterna fördömde Nordkoreas pÄgÄende utveckling av kÀrnvapen och ballistiska robotar. Ledarna betonade sin vilja att bygga upp konstruktiva och stabila förbindelser med Kina och vidareutveckla sitt sÀkerhetspartnerskap, vilket skulle frÀmja ökat samarbete om sjöfartsskydd, cybersÀkerhet, hybridhot, terrorismbekÀmpning, nedrustning och icke-spridning. NÀr det gÀller energi och den gröna omstÀllningen upprepade ledarna sitt gemensamma mÄl om nettonollutslÀpp senast 2050. Inom ramen för sin gröna allians enades de om att intensifiera arbetet med energiomstÀllningen genom att samarbeta kring energieffektivitet, koldioxidsnÄl och förnybar vÀtgas, havsbaserad förnybar energi samt avskiljning, anvÀndning och Ätervinning av koldioxid.

Japan och hela vĂ€rlden blev djupt chockerade av mordet pĂ„ den tidigare premiĂ€rministern Shinzo Abe i juli 2022 i Nara, dĂ€r han kampanjade inför valet 2022, som hölls bara tvĂ„ dagar senare för att fylla hĂ€lften av platserna i överhuset för en period pĂ„ sex Ă„r. Det liberaldemokratiska partiet fick ett fĂ„tal fler platser och ett nytt rekord slogs genom att 28Ìę% av platserna vanns av kvinnliga kandidater. NĂ€sta allmĂ€nna val kommer att hĂ„llas 2025. . Vinnaren av valet kommer att leda partiet i .

Som ett led i uppgraderingen av de bilaterala strategiska förbindelserna mellan EU och Japan arbetar ocksÄ Europaparlamentet och Japans parlament med att förstÀrka sin interparlamentariska dialog. Detta ledde till att parlamentet antog tvÄ resolutioner i december 2018: en och en . I juli 2020 antog parlamentet , dÀr parlamentet lyfte fram situationen för barn som förts bort av förÀldrar i Japan och underströk att relevanta lagar och rÀttsliga avgöranden inte verkstÀlls. Andra relevanta resolutioner Àr resolutionen av , resolutionen av och resolutionen av .

I december 2023 antog parlamentet en resolution om förbindelserna mellan EU och Japan dÀr man erkÀnde den nyckelroll som avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan spelar och efterlyste en snabb fullstÀndig ratificering av det strategiska partnerskapsavtalet (som Àr provisoriskt genomfört). Parlamentet efterlyste ett omfattande sÀkerhetspartnerskap, ett pÄskyndat energisamarbete, miljösamarbete och en dialog om mÀnskliga rÀttigheter.

Det 41:a interparlamentariska mötet mellan EU och Japan hölls i juli 2023 i Strasbourg för att diskutera den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen, Rysslands krig mot Ukraina, sĂ€kerhetsfrĂ„gor i Japan, ÖČőłÙČčČőŸ±±đČÔ och Sydostasien, det digitala partnerskapet mellan EU och Japan, miljö- och energisamarbete samt handelsförbindelser. Ett gemensamt uttalande undertecknades med krav pĂ„ internationella regler för artificiell intelligens.

Parlamentets utskott för utrikes frÄgor (AFET) besökte Japan i juli 2023. Diskussioner hölls om global sÀkerhet, cybersÀkerhet och desinformation samt om Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Japans parlament uttryckte allvarlig oro över Taiwans sÀkerhetssituation.

Sydkorea (Republiken Korea)

Förbindelserna mellan EU och Sydkorea strÀcker sig tillbaka till avtalet frÄn 1997 om samarbete och ömsesidigt administrativt bistÄnd i tullfrÄgor. Sydkorea Àr en av EU:s tio frÀmsta strategiska partner, och det strategiska partnerskapet mellan EU och Sydkorea bygger pÄ tre huvudpelare som stöds av tre viktiga avtal:

  • , ger den övergripande strukturen för det strategiska partnerskapet och det övergripande bilaterala samarbetet. Den gemensamma kommittĂ©n sĂ€kerstĂ€ller och övervakar genomförandet av avtalet.
  • Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea, som ratificerades i december 2015. Sydkorea var det första asiatiska landet som undertecknade ett frihandelsavtal med EU, och detta frihandelsavtal Ă€r ett av EU:s mest ambitiösa handelsavtal, som gĂ„r lĂ€ngre Ă€n tidigare avtal. Frihandelsavtalet syftar till att undanröja hinder för bilateral handel, skapa en utvidgad och sĂ€ker marknad för varor och tjĂ€nster och skapa en stabil investeringsmiljö.
  • och som stĂ€rker det strategiska partnerskapet för sĂ€kerhetsfrĂ„gor genom att göra det möjligt för Sydkorea att delta i EU:s civila och militĂ€ra krishanteringsinsatser. Ramavtalet underlĂ€ttar ocksĂ„ Sydkoreas deltagande i EU:s uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma sĂ€kerhets- och försvarspolitiken (GSFP) i syfte att förbĂ€ttra krishanteringsinsatsernas effekt.

hölls i Bryssel i mars 2023 och markerade 60ÌęĂ„r av diplomatiska förbindelser mellan EU och Sydkorea. PĂ„ mötet bedömdes framstegen pĂ„ omrĂ„dena bilateralt, regionalt och globalt samarbete, och aktuella och framtida utmaningar togs upp.

hölls i Seoul i maj 2023. Ledarna enades om att upprÀtthÄlla och öka det kollektiva trycket pÄ Ryssland, sÀrskilt genom ett effektivt genomförande av sanktionerna. EU och Sydkorea uppmanade alla FN-medlemmar att inta en enad och tydlig hÄllning mot Nordkoreas olagliga vapenprogram. Ledarna diskuterade ocksÄ samarbete om halvledare, nÀsta generations mobilnÀt, kvantdatorteknik och högpresterande datorsystem, artificiell intelligens och digitala plattformar.

och nĂ„dde nĂ€stan 132Ìęmiljarder euro 2022. Sydkorea Ă€r EU:s nionde största exportdestination för varor, medan EU Ă€r Sydkoreas tredje största exportmarknad. PĂ„ vissa omrĂ„den kvarstĂ„r dock utmaningar, och EU uppmanar Sydkorea att undanröja kvarvarande hinder för import av animaliska produkter frĂ„n EU och att ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention angĂ„ende avskaffande av tvĂ„ngsarbete.

, dĂ€r man utfĂ€rdade Seouldeklarationen, som föresprĂ„kade att den globala temperaturökningen frĂ„n förindustriella nivĂ„er skulle hĂ„llas under 2Ìę°C i stĂ€llet för 1,5Ìę°C. Ledarna uppmuntrade till större nationella utgifter för att minska utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser, pĂ„skyndade insatser för att övergĂ„ frĂ„n icke-förnybara energikĂ€llor och samarbete för att lösa problemet med plastavfall i marina ekosystem.

Sydkorea har en av vÀrldens mest avancerade vetenskaps- och tekniksektorer. Med innovation som fokus kan sektorn visa upp imponerande framsteg i frÄga om robotteknik och artificiell intelligens, vilket öppnar för nya möjligheter att intensifiera det vetenskapliga och tekniska samarbetet med EU. Ett nÀrmare samarbete kring cyberhot har redan inletts, eftersom Sydkorea har en mycket digitaliserad ekonomi och hÄller pÄ att utveckla en nationell cybersÀkerhetsstrategi efter att ha utsatts för hackande och attacker som drabbat miljoner mÀnniskor och officiella webbplatser. Nordkorea har anklagats för att ligga bakom de flesta av de större cyberangreppen.

, som vanns av den konservative Yoon Suk-yeol efter ett mycket jĂ€mnt val. och sammanföll med fyllnadsvalen till de lediga platserna i nationalförsamlingen. President Yoon Suk-yeols regeringsparti tog hem tolv av sjutton val till borgmĂ€stare i storstĂ€derna och provinsguvernörer, vilket ytterligare ökade dess inflytande. som sĂ„gs som ett halvtidstest för den sittande regeringen. Det liberala oppositionspartiet Demokratiska partiet tog tillsammans med mindre oppositionspartier 192 av 300Ìęplatser i nationalförsamlingen, ett nederlag för president Yoon Suk-yeol och hans Folkmaktsparti.

Sydkorea hĂ€vdar att Japan fortfarande Ă€r skyldigt landet att betala skadestĂ„nd efter andra vĂ€rldskriget. Relationerna Ă€r fortfarande anstrĂ€ngda, trots att man försökte Ă„terknyta banden med hjĂ€lp av ett fördrag 1965. En sĂ€rskilt omstridd frĂ„ga Ă€r ”tröstekvinnorna” (kvinnor som var sexslavar mellan 1932 och 1945). Sydkorea har ocksĂ„ uttryckt oro över Japans planer pĂ„ utslĂ€pp i Stilla havet av kontaminerat vatten frĂ„n kraftverket i Fukushima, nĂ„got som kommer att inverka negativt pĂ„ det marina livet och dĂ€rmed pĂ„ fiskerinĂ€ringen. President Yoon Suk-yeols utrikespolitiska strategi har inneburit ett nĂ€rmande till Japan i syfte att lösa rĂ„dande tvister och handelshinder.

Mellan april och september 2018 hölls det tre toppmöten om kÀrnvapennedrustning mellan de bÄda Korea, men dialogen och samarbetet rÄkade in i ett dödlÀge efter toppmötet mellan USA och Nordkorea i Hanoi 2019 och försÀmrades Äter i augusti 2019 efter en gemensam militÀrövning mellan USA och Sydkorea. SpÀnningen drevs till sin spets nÀr Nordkorea avfyrade kortdistansrobotar i mars 2020. Till detta kom explosionen pÄ förbindelsekontoret för de bÄda Korea i Kaesong i juni 2020 och att en sydkoreansk medborgare dödades pÄ nordkoreanskt territorium. Sydkoreas president, Yoon Suk-yeol, meddelade i augusti 2022 att han skulle erbjuda Pyongyang ett omfattande bistÄndspaket i utbyte mot kÀrnvapennedrustning, vilket avsevÀrt skulle förbÀttra Nordkoreas ekonomi om landet inleder en genuin och konkret process för kÀrnvapennedrustning.

Efter covid-19-pandemin Äterupptog Sydkorea och USA sina gemensamma militÀrövningar i augusti 2022, efter president Yoon Suk-yeols beslut om förstÀrkt avskrÀckning. Tidigare deltog USA, Sydkorea och Japan i en övning för försvar mot ballistiska robotar utanför Hawaiis kust vÄren 2022, vilket visade pÄ de förbÀttrade förbindelserna mellan Seoul och Tokyo. USA, Sydkorea och Japan genomförde sin , för att visa styrka mot Nordkorea. Den sydkoreanska militÀren enligt det interkoreanska militÀra avtal som undertecknades i september 2018.

Europaparlamentet Àr djupt oroat över förbindelserna mellan de bÄda Korea. EU stöder en diplomatisk lösning pÄ den koreanska kÀrnvapenkrisen och avser att fortsÀtta sin strategi med kritiskt engagemang. Parlamentet Àr den enda EU-institution som har formella förbindelser med Nordkorea.

Nordkorea (Demokratiska folkrepubliken Korea)

EU för en politik av ”kritiskt engagemang” visavi Nordkorea, dĂ€r pĂ„tryckningar i form av sanktioner och andra Ă„tgĂ€rder förenas med öppna kommunikationskanaler. De bilaterala förbindelserna Ă€r begrĂ€nsade och inga bilaterala politiska fördrag eller handelsavtal Ă€r i kraft. Med undantag för det humanitĂ€ra bistĂ„ndet omfattas EU:s utvecklingssamarbete, som huvudsakligen rör livsmedelstrygghet, ocksĂ„ av politiska övervĂ€ganden, FN-sanktioner och andra inskrĂ€nkningar. EU har inget program för bilateralt utvecklingsbistĂ„nd till Nordkorea. Sex EU-medlemsstater har ambassad i Pyongyang, jĂ€mte Frankrikes kontor för kulturellt samarbete. Ett betydande antal EU-medlemsstater har ordnat det sĂ„, att deras ambassadörer i Seoul ocksĂ„ Ă€r ackrediterade i Nordkorea. Efter att Nordkorea stĂ€ngde grĂ€nserna i januari 2020 har det blivit svĂ„rt för personalen att ta sig in och ut ur landet, och den diplomatiska nĂ€rvaron har minskat.

EU:s sanktioner mot Nordkorea, som antogs som svar pÄ landets aktiviteter med utveckling av kÀrnvapen och ballistiska robotar, Àr de strÀngaste som finns mot nÄgot land. EU har genomfört alla relevanta resolutioner frÄn FN:s sÀkerhetsrÄd och har infört ett eget system för autonoma sanktioner, som kompletterar och förstÀrker FN:s sanktioner. I september 2020 genomförde EU en fjÀrde omgÄng av kontakttagande med tredjelÀnder för att uppmuntra dem att fullt ut genomföra FN:s sÀkerhetsrÄds resolutioner. inom ramen för EU:s globala system för sanktioner avseende mÀnskliga rÀttigheter. PÄ förteckningen finns tvÄ ministrar samt den centrala Äklagarmyndigheten, och sanktionerna föranleds av medhjÀlp till förtryck. mot Ätta personer och fyra enheter pÄ grund av deras inblandning i nordkoreanska ballistiska och nukleÀra program och i kringgÄendet av internationella sanktioner.

Nordkorea trappade upp sitt kĂ€rnvapenprogram under 2017 och ökade spĂ€nningarna med USA och Sydkorea. Även om USA:s politik har gĂ„tt ut pĂ„ att utöva maximalt tryck engagerade sig Sydkoreas före detta president, Moon Jae-in, för nedtrappning och trĂ€ffade den nordkoreanske ledaren Kim Jong-un tre gĂ„nger under 2018. Efter det misslyckade toppmötet i Hanoi 2019Ìęmellan president Trump och Kim Jong-un ökade dock spĂ€nningarna och misstron. Sedan juli 2021 har Internationella atomenergiorganet rapporterat om ökad kĂ€rnteknisk aktivitet vid centrumet för kĂ€rnforskning i Yongbyon, med en experimentreaktor pĂ„ fem megawatt. Sedan september 2021 har Nordkorea genomfört tester med nya lĂ„ngdistanskryssningsrobotar som kan flyga pĂ„ lĂ€gre höjd och med mycket flacka banor, vilket gör det svĂ„rt att hejda dem. Landet har genomfört sina mest omfattande tester av ballistiska robotar under 2022, vilka visade att dess interkontinentala robotar kunde nĂ„ USA. SpĂ€nningarna ökade , Hwasong-17, landets största robot hittills. Dess flyghöjd övertrĂ€ffar alla tidigare testade interkontinentala ballistiska robotar och nĂ„r upp till 6 000Ìękm. Sydkorea stĂ€rker sin försvarsförmĂ„ga och sitt militĂ€ra samarbete med USA, bland annat genom att delta i storskaliga gemensamma militĂ€rövningar och sĂ€tta in ytterligare amerikanska robotluftförsvarssystem. Nordkoreas strategi Ă€r att tvinga USA att Ă„teruppta förhandlingarna om sanktioner och humanitĂ€rt bistĂ„nd.

Nordkoreas Ă„tergĂ„ng till robottester 2022, tillsammans med Rysslands invasion av Ukraina, utgör en stor utmaning för Sydkoreas president, Yoon Seok-yeol, som nu intar en mer hĂ„rdför hĂ„llning. och har nĂ„tt hypersoniska hastigheter pĂ„ 5–10ÌęgĂ„nger ljudhastigheten i terminalfasen, vilket gör det möjligt för dem att undgĂ„ upptĂ€ckt och robotförsvar.

och tillĂ„ter förebyggande kĂ€rnvapenanfall om en nĂ€ra förestĂ„ende attack upptĂ€cks. , och ledaren Kim Jong-un pekade pĂ„ det vĂ€xande samarbetet mellan USA, Sydkorea och Japan som ”det vĂ€rsta faktiska hot” som den isolerade nationen stĂ„r inför.

som innebar att mÄlet om en fredlig Äterförening med Sydkorea avskaffades och att det landet betraktas som ett fientligt frÀmmande land. Detta innebÀr att en fredlig Äterförening inte lÀngre ingÄr i den officiella politiken. Detta politiska skifte gÄr hand i hand med förnyat stöd frÄn Kina och Ryssland.

EU har fördömt robotuppskjutningarna och har uppmanat Nordkorea att uppfylla sina skyldigheter enligt FN:s sÀkerhetsrÄds resolutioner och att avstÄ frÄn alla ÄtgÀrder som undergrÀver förutsÀttningarna för att bedriva diplomati och dialog. EU Àr fast beslutet om kÀrnvapennedrustning. Fram till dess att Nordkorea uppfyller sina skyldigheter enligt sÀkerhetsrÄdets resolutioner kommer EU att fortsÀtta att strikt genomföra sanktioner och samtidigt uppmuntra det internationella samfundet att göra detsamma.

Delegationen för förbindelserna med Koreahalvön (DKOR) inrĂ€ttades 2004. Sedan dess Ă€r parlamentet den enda EU-institution som har formella förbindelser med Nordkorea. Interparlamentariska möten med Nordkoreas högsta folkförsamling har varit ovanliga. Trots att parlamentets delegation inledningsvis försökte hĂ„lla kommunikationskanalerna öppna har den politiska och militĂ€ra utvecklingen i Nordkorea, och sĂ€rskilt landets kĂ€rnvapenprov och tester av ballistiska robotar, gjort delegationens utĂ„triktade verksamhet gentemot Nordkorea ohĂ„llbar. Delegationens regelbundna möten har varit inriktade pĂ„ förbindelserna mellan Nord- och Sydkorea och pĂ„ sĂ€kerhetslĂ€get pĂ„ Koreahalvön. DKOR kommer att trĂ€ffa företrĂ€dare som Ă€r parter i ”sexpartssamtalen” för att bĂ€ttre förstĂ„ varje parts stĂ„ndpunkt och röda linjer och för att se om det finns utrymme för förhandlingar för att minska spĂ€nningarna.

Parlamentet har antagit flera resolutioner dÀr Nordkoreas kÀrntekniska program och robotprogram fördöms. .

Ìę

Airis Meier / Samuel Cantell / Jorge Soutullo