Latinamerika och Karibien
Europeiska unionens förbindelser med Latinamerika och Karibien Àr mÄngfacetterade och arbetet bedrivs pÄ olika nivÄer. Med utgÄngspunkt i den nya dagordningen för förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Karibien strÀvar EU efter att stÀrka och modernisera det biregionala strategiska partnerskapet. EU samverkar med hela regionen genom toppmöten för stats- och regeringschefer och genom parlamentarisk diplomati, samtidigt som överenskommelser och politisk dialog förenar EU med Karibien, Centralamerika, Andinska gemenskapen, Mercosur och enskilda lÀnder.
RĂ€ttslig grund
- Avdelning V (unionens yttre ÄtgÀrder) i fördraget om Europeiska unionen.
- Avdelningarna IâIII och V (gemensam handelspolitik, utvecklingssamarbete och humanitĂ€rt bistĂ„nd samt internationella avtal) i fördraget om Europeiska unionens funktionssĂ€tt.
Förbindelser pÄ regionnivÄ
EU, Latinamerika och Karibien Ă€r naturliga partner som Ă€r förbundna genom starka politiska, ekonomiska och kulturella band. EU har ett omfattande nĂ€tverk av överenskommelser med 27 av de 33ÌęlĂ€nderna i regionen. Ăven de ekonomiska banden Ă€r starka. EU Ă€r den största investeraren i regionen och Ă€r regionens tredje största handelspartner och den ledande bidragsgivaren vad gĂ€ller utvecklingssamarbete. LĂ€nderna i EU, Latinamerika och Karibien utgör tillsammans mer Ă€n en tredjedel av FN:s medlemslĂ€nder och Ă€r en kraft att rĂ€kna med för en stark regelbaserad multilateralism.
DenÌę7Ìęjuni 2023 antog unionens höga representant för utrikes frĂ„gor och sĂ€kerhetspolitik och kommissionen ett med mĂ„let att stĂ€rka förbindelserna och förnya partnerskapet mellan EU och Latinamerika och Karibien. Dagordningen Ă€r inriktad pĂ„ sex centrala omrĂ„den:
- ett förnyat politiskt partnerskap,
- stÀrka en gemensam handelsagenda,
- investeringsstrategin Global Gateway för att pÄskynda en rÀttvis grön och digital omstÀllning och motverka ojÀmlikheter,
- tillsammans verka för rÀttvisa och allmÀn sÀkerhet och bekÀmpa internationell organiserad brottslighet,
- arbeta tillsammans för att frÀmja fred och sÀkerhet, demokrati, rÀttsstatsprincipen, mÀnskliga rÀttigheter och humanitÀrt bistÄnd, och
- bygga ett vitalt partnerskap mellan mÀnniskor i EU och Latinamerika/Karibien.
I meddelandet erkĂ€nns parlamentarisk diplomati som en viktig komponent i den biregionala förbindelsen, och dĂ€r nĂ€mns i synnerhet den roll som spelas av den parlamentariska församlingen EUâLatinamerika (Euro-Lat).
A. °ŐŽÇ±è±èłŸĂ¶łÙ±đČÔ
Vid det första toppmötet mellan EU, Latinamerika och Karibien, som hölls i Rio de Janeiro i juni 1999, inrĂ€ttades ett biregionalt strategiskt partnerskap. Det sjĂ€tte och sista toppmötet mellan EU och Latinamerika och Karibien Ă€gde rum i Madrid 2010. DĂ„ inrĂ€ttades stiftelsen EUâLAC, vars uppgift Ă€r att stĂ€rka och frĂ€mja det biregionala strategiska partnerskapet.
Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater (Celac), som grundades 2010, Ă€r en regional allians bestĂ„ende av 33ÌęlĂ€nder i Latinamerika och Karibien. Regionala toppmöten mellan EU och Celac utgör nu det frĂ€msta forumet för dialog och samarbete för att gemensamt hantera globala utmaningar. Det tredje toppmötet mellan statschefer frĂ„n EU och Celac Ă€gde rum i Bryssel denÌę17 och 18Ìęjuli 2023, Ă„tta Ă„r efter det föregĂ„ende toppmötet. EU:s och Celacs ledare Ă„tog sig att förnya och institutionalisera sitt lĂ„ngvariga partnerskap. Temat för toppmötet var att förnya det biregionala partnerskapet för att stĂ€rka fred och hĂ„llbar utveckling. En rad frĂ„gor diskuterades, bl.a.ÌęstĂ€rkt samarbete i multilaterala forum, vĂ€rldsfred och sĂ€kerhet, handel och investeringar, bekĂ€mpning av klimatförĂ€ndringar, rĂ€ttvisa och sĂ€kerhet. Europaparlamentets talman Roberta Metsola deltog i toppmötet. Hennes anförande fokuserade pĂ„ betydelsen av att göra framsteg i förhandlingarna om handels- och associeringsavtal. I slutet av toppmötet antogs som godkĂ€ndes av alla EUâCelac-lĂ€nder utom ett. Under toppmötet offentliggjordes Ă€ven , och ledarna kom överens om att i framtiden anordna möten vartannat Ă„r. NĂ€sta möte förvĂ€ntas Ă€ga rum i Colombia 2025.
B. Den parlamentariska dimensionen
För EU och lÀnderna i Latinamerika och Karibien Àr parlamentarisk diplomati en central kanal för dialog, meningsutbyten och utbyte av bÀsta praxis. Den interparlamentariska konferens som Àgde rum 1974 var inledningen pÄ de regelbundna kontakterna mellan Europaparlamentet och de latinamerikanska parlamenten. Sammanlagt anordnades det sjutton interparlamentariska konferenser, som Àgde rum vartannat Är.
2006 inrĂ€ttades den parlamentariska församlingen EUâLatinamerika (EuroLat), som Ă€r det biregionala strategiska partnerskapets parlamentariska institution. EuroLat fungerar som ett forum för att diskutera, övervaka och se över alla frĂ„gor som rör partnerskapet.
EuroLat har 150Ìęledamöter: 75 frĂ„n Europaparlamentet och 75 frĂ„n olika subregionala parlament i Latinamerika, inklusive det latinamerikanska parlamentet, det andinska parlamentet, det centralamerikanska parlamentet, Mercosurs parlament samt Chiles och Mexikos lagstiftande församlingar.
EuroLat har diskuterat sÄdana frÄgor som digitalisering och den digitala ekonomin, cybersÀkerhet och AI, bekÀmpning av organiserad brottslighet, livsmedelstrygghet och klimatförÀndringar. Sedan 2006 har församlingen hÄllit femton plenarsammantrÀden. EuroLats senaste plenarsammantrÀde Àgde rum i juli 2023 i Madrid, Spanien.
Den gemensamma förklaringen frÄn det tredje toppmötet mellan EU och Celac erkÀnde den parlamentariska demokratin som en viktig del av den biregionala förbindelsen och lovordade den konstruktiva roll som EuroLat har spelat i detta avseende. Dessutom vÀnde sig EuroLats medordförande till toppmötet med ett uttalande som fokuserade pÄ betydelsen av att avsluta pÄgÄende förhandlingar om handels- och associeringsavtal, pÄ klimatförÀndringar och pÄ att gjuta nytt liv i multilateralismen.
Den gemensamma parlamentariska församlingen Osaks[1]-EU ansvarar för EU:s parlamentariska förbindelser med de karibiska lĂ€nderna. Samoaavtalet har varit i kraft sedan 2024 och har satt fokus pĂ„ regionens specifika behov. Detta har lett till att en parlamentarisk församling EUâKaribien har inrĂ€ttats. Detta nya organ höll sitt konstituerande möte i februari 2024 i Angola. Det bestĂ„r av 15Ìęledamöter av Europaparlamentet och en parlamentsledamot frĂ„n vart och ett av de karibiska lĂ€nderna. Vid sitt första möte antog församlingen sin arbetsordning, enligt vilken det varje Ă„r ska hĂ„llas ett möte som ska Ă€ga rum vĂ€xelvis i Karibien och i Europeiska unionen. NĂ€sta möte kommer att hĂ„llas i Karibien 2025.
Förbindelser med delregionerna
A. Andinska gemenskapen (Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru)
I december 2003 ingick EU och den andinska regionen ett avtal om politisk dialog och samarbete. Detta avtal breddade ytterligare samarbetets omfattning, men det har Ă€nnu inte trĂ€tt i kraft. I juni 2007 inleddes förhandlingar om ett associeringsavtal som slutligen ledde till ett i mars 2010. Avtalet, som undertecknades i juni 2012 och ratificerades av Europaparlamentet i december 2012, trĂ€dde i kraft med Peru denÌę1Ìęmars 2013 och med Colombia denÌę1Ìęaugusti 2013. I avtalet faststĂ€lls det att handeln med industri- och fiskeriprodukter helt ska liberaliseras under en tioĂ„rsperiod (de flesta tullar avskaffades i samband med att avtalet trĂ€dde ikraft) och att marknadstilltrĂ€det för jordbruksprodukter ska öka. Avtalet omfattar offentlig upphandling, investeringar, mĂ€nskliga rĂ€ttigheter samt arbets- och miljönormer. Ecuador anslöt sig till handelsavtalet denÌę1Ìęjanuari 2017. Bolivia har ocksĂ„ möjlighet att ansluta sig till avtalet, men har Ă€nnu inte gjort det. En sista medlemsstat, Belgien, mĂ„ste ratificera avtalet innan det kan tillĂ€mpas fullt ut. Belgien.
B. Karibien
Förbindelserna mellan EU och Karibien grundar sig pĂ„ flera olika överlappande institutionella ramar, inbegripet Samoaavtalet med sitt karibiska protokoll, som omfattar 15Ìękaribiska stater[2].
Den tillhandahÄller en strukturerad ram för bredare och djupare dialog och samarbete. EU Àr Karibiens största handelspartner. Cariforum Àr den viktigaste regionala partnern för ekonomisk dialog med EU. Det omfattar medlemmar frÄn Karibiska gemenskapen plus Dominikanska republiken. 2008 undertecknade de det , ett omfattande frihandelsavtal och ekonomiskt avtal.
Förhandlingar om ingĂ„ende av ett avtal om politisk dialog och samarbete med Kuba inleddes i april 2014 och slutfördes framgĂ„ngsrikt i mars 2016. Avtalet har tillĂ€mpats provisoriskt sedan denÌę1Ìęnovember 2017. Det kan trĂ€da i kraft i alla sina delar sĂ„ snart det har ratificerats av alla EU:s medlemsstater. Avtalet innehĂ„ller tre huvudkapitel om politisk dialog, samarbete och sektorspolitisk dialog samt handel.
C. Centralamerika (Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama)
Ett associeringsavtal med Centralamerika â det första associeringsavtal som EU ingĂ„tt med en annan region â undertecknades i juni 2012 och ratificerades av Europaparlamentet i december 2012. Det bestĂ„r av tre pelare â politisk dialog, samarbete och handel â och faststĂ€ller mĂ„let att utveckla ett privilegierat politiskt partnerskap som bygger pĂ„ vĂ€rden, principer och gemensamma mĂ„l. Det syftar Ă€ven till att stĂ€rka mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, minska fattigdomen, bekĂ€mpa ojĂ€mlikheter, förebygga konflikter och frĂ€mja goda styrelseformer, sĂ€kerhet, regional integration och hĂ„llbar utveckling. Genom associeringsavtalet liberaliseras Ă€ven handeln med industri- och fiskeriprodukter, och de flesta tullar pĂ„ jordbruksprodukter avskaffas. Sedan 2013 har enbart avtalets handelskapitel tillĂ€mpats provisoriskt. Alla EU-medlemsstater har nu ratificerat avtalet, som förvĂ€ntas trĂ€da i kraft 2024. En parlamentarisk associeringskommittĂ© kommer att övervaka genomförandet av avtalet och vidga möjligheterna till insatser pĂ„ parlamentarisk nivĂ„.
D. Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay)
Förhandlingar om ett associeringsavtal med Mercosur, som omfattar politisk dialog, samarbete och frihandel, inleddes 1999. En politisk överenskommelse nĂ„ddes 2019. Ratificeringen av associeringsavtalet lades dock pĂ„ is pĂ„ grund av oro över miljö- och mĂ€nniskorĂ€ttsstandarder i Brasilien under president Bolsonaros styre. Förhandlingarna Ă„terupptogs i och med att Lula daÌęSilva valdes till president 2022, men antagningsprocessen befinner sig för nĂ€rvarande i ett dödlĂ€ge. Om avtalet trĂ€der i kraft kommer EU:s export till Mercosur att gynnas av borttagna tullar pĂ„ 91Ìęprocent av produkterna och lĂ€gre tullar pĂ„ ett flertal produkter. EU skulle i sin tur ta bort tullarna pĂ„ 92Ìęprocent av de produkter som importeras frĂ„n Mercosur, men skulle behĂ„lla tullkvoterna för kĂ€nsliga jordbruksprodukter.
Förbindelser med enskilda lÀnder
A. Brasilien
2007 inrĂ€ttade EU och Brasilien ett strategiskt partnerskap. Inom ramen för detta partnerskap samarbetar EU och Brasilien och för en politisk dialog inom fler Ă€n 30 omrĂ„den av ömsesidigt intresse, bl.a.Ìęinternationell fred och sĂ€kerhet, mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, offentlig förvaltning, ekonomiska och finansiella frĂ„gor, innovation, socialpolitik, utbildning, miljö och regional integration. Det strategiska partnerskapet mellan EU och Brasilien omfattar Ă€ven en regelbunden dialog mellan Brasiliens kongress (Congresso Nacional) och Europaparlamentet. Efter att Lula da Silva valts till president i Brasilien 2022, och tilltrĂ€tt sitt Ă€mbete i januari 2023, tog förbindelserna mellan EU och Brasilien ny fart, vilket bl.a.Ìęhar omfattat en rad besök pĂ„ hög nivĂ„ frĂ„n bĂ„da sidor. Under 2023 besökte sĂ„ mĂ„nga som fyra delegationer frĂ„n Europaparlamentet[3] Brasilien. Ett toppmöte mellan EU och Brasilien Ă€r planerat att Ă€ga rum 2024.
B. Chile
EU ingick ett associeringsavtal med Chile 2002. Förhandlingar om att modernisera associeringsavtalet och ersÀtta det med ett avancerat ramavtal inleddes i november 2017 och avslutades i december 2022. Det antogs av Europaparlamentet i februari 2024. Parlamentet och rÄdet har godkÀnt interimsavtalet om handel som bara innehÄller de delar i det avancerade ramavtalet som avser handel och investeringar och bara behöver ratificeras pÄ EU-nivÄ. SÄ snart Chile har slutfört sin interna ratificeringsprocess kommer interimsavtalet om handel att trÀda i kraft. Interimsavtalet kommer att upphöra att gÀlla nÀr det avancerade ramavtalet trÀder i kraft, vilket sker nÀr alla medlemsstater har ratificerat det.
Det moderniserade avtalet bestĂ„r av en del som rör politisk dialog och samarbete, och en del som rör handel och investeringar. Det stĂ€rker handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Chile, innehĂ„ller bindande miljö- och arbetsrĂ€ttsĂ„taganden och förenklar tillgĂ„ngen till kritiska rĂ„varor. Dessutom innehĂ„ller det ett sĂ€rskilt handels- och jĂ€mstĂ€lldhetskapitel, vilket Ă€r första gĂ„ngen i ett EU-avtal. Den gemensamma parlamentarikerkommittĂ©n EUâChile har övervakat genomförandet av associeringsavtalet sedan 2003 och kommer att fortsĂ€tta att övervaka det avancerade ramavtalet genom tvĂ„ möten perÌęĂ„r.
C. Mexiko
Mexiko Àr det enda land med vilket EU har bÄde ett associeringsavtal och ett strategiskt partnerskap. mellan EU och Mexiko trÀdde i kraft 2000. Det institutionaliserade den politiska dialogen, breddade samarbetsomrÄdena, inbegripet demokrati och mÀnskliga rÀttigheter, och skapade ett frihandelsomrÄde mellan EU och Mexiko. Förhandlingar med Mexiko om att modernisera avtalet inleddes i maj 2016. I april 2018 nÄddes en principöverenskommelse om handelskapitlen och i april 2020 enades man om de sista ÄterstÄende delarna. Avtalet hÄller för nÀrvarande pÄ att ratificeras.
Det strategiska partnerskapet inrĂ€ttades 2009 och hade tvĂ„ mĂ„l: dels att förbĂ€ttra samarbetet och samordningen i frĂ„ga om globala frĂ„gor mellan EU och Mexiko pĂ„ multilateral nivĂ„, dels att ge politisk kraft Ă„t bilaterala förbindelser och initiativ. Tre toppmöten mellan EU och Mexiko har hĂ„llits inom ramen för det strategiska partnerskapet, det senaste i juni 2015. Det förs en regelbunden dialog pĂ„ hög nivĂ„ mellan EU och Mexiko om mĂ„nga frĂ„gor, bl.a.ÌęmĂ€nskliga rĂ€ttigheter, sĂ€kerhet och brottsbekĂ€mpning, ekonomiska Ă€renden samt miljö och klimatförĂ€ndringar. Den gemensamma parlamentarikerkommittĂ©n EUâMexiko har övervakat genomförandet av avtalet mellan EU och Mexico sedan 2005. Den gemensamma parlamentarikerkommittĂ©n sammantrĂ€der vanligtvis tvĂ„ gĂ„nger om Ă„ret och Ă€r ett viktigt diskussionsforum.
Ìę
Jonas Kraft / Clotilde Chantal Claudie Sebag