Europeiska r氓det
Europeiska r氓det, som best氓r av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer, ger Europeiska unionen de impulser som beh枚vs f枚r dess utveckling och fastst盲ller de allm盲nna politiska riktlinjerna. Kommissionens ordf枚rande deltar ocks氓 utan r枚str盲tt. Europaparlamentets talman talar inf枚r Europeiska r氓det n盲r detta inleder sina m枚ten. Lissabonf枚rdraget gav Europeiska r氓det st盲llning som en av unionens institutioner och f枚rs氓g det med ett l氓ngvarigt ordf枚randeskap.
R盲ttslig grund
Artiklarna听13, 15, 26, 27 och 42.2 i f枚rdraget om Europeiska unionen (EU-f枚rdraget).
Bakgrund
Toppm枚tena mellan stats- eller regeringscheferna f枚r EU:s medlemsstater h氓lls nuf枚rtiden i form av Europeiska r氓det. Det f枚rsta av dessa 鈥漞uropeiska toppm枚ten鈥� h枚lls i Paris 1961 och de har b枚rjat h氓llas oftare sedan 1969.
Det var vid det europeiska toppm枚tet i Paris i februari 1974 som man beslutade att dessa toppm枚ten mellan stats- eller regeringscheferna i forts盲ttningen skulle h氓llas regelbundet och g氓 under namnet 鈥滶uropeiska r氓det鈥�, samt kunna anta en allm盲n riktlinje f枚r problematiken kring den europeiska integrationen och s盲kerst盲lla en ordentlig samordning av EU:s verksamhet.
Europeiska r氓det f枚rdes in i gemenskapsf枚rdragen f枚r f枚rsta g氓ngen genom den europeiska enhetsakten (1986), d盲r dess sammans盲ttning fastst盲lldes, liksom att Europeiska r氓det skulle sammantr盲da tv氓 g氓nger om 氓ret.
I 惭补补蝉迟谤颈肠丑迟蹿枚谤诲谤补驳别迟 (1992) formaliserades Europeiska r氓dets roll som institution inom EU.
I Lissabonf枚rdraget (som formellt heter f枚rdraget om Europeiska unionen) fr氓n 2009 blev Europeiska r氓det en fullv盲rdig institution inom Europeiska unionen (artikel听13) och dess uppgifter fastst盲lldes som att 鈥漡e unionen de impulser som beh枚vs f枚r dess utveckling och best盲mma dess allm盲nna politiska riktlinjer och prioriteringar鈥� (artikel听15). Europeiska r氓det och Europeiska unionens r氓d (r氓det) har kommit 枚verens om att sinsemellan dela avsnitt听II i EU:s budget (artikel听43 b i budgetf枚rordningen), och d盲rf枚r har den allm盲nna budgeten endast 10听avsnitt och inte 11, fast盲n Europeiska r氓det och r氓det 盲r separata institutioner.
Organisering
Europeiska r氓det, som sammankallas av sin ordf枚rande, sammanf枚r de 27听medlemsstaternas stats- eller regeringschefer samt kommissionens ordf枚rande (artikel听15.2 i EU-f枚rdraget). Unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik deltar i dess arbete. Europaparlamentets talman brukar inbjudas att h枚ras i b枚rjan av m枚tet (artikel听235.2 i f枚rdraget om Europeiska unionens funktionss盲tt (EUF-f枚rdraget)).
Ordf枚randen v盲ljs av Europeiska r氓det f枚r en period p氓 tv氓 och ett halvt 氓r, som kan f枚rnyas en g氓ng, och representerar EU inf枚r omv盲rlden. Ordf枚randens roll fastst盲lls i artikel听15 i EU-f枚rdraget. Den nuvarande ordf枚randen Charles Michel inledde sin f枚rsta mandatperiod den听1听december 2019 och omvaldes i mars 2022 f枚r en andra mandatperiod fr氓n den听1听juni 2022 till den听30听november 2024.
Europeiska r氓det brukar fatta sina beslut enh盲lligt, men ett antal viktiga utn盲mningar g枚rs med kvalificerad majoritet (i synnerhet utn盲mningarna av Europeiska r氓dets ordf枚rande, valet av kandidat till posten som ordf枚rande f枚r kommissionen, samt utn盲mningarna till unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik respektive Europeiska centralbankens ordf枚rande).
Europeiska r氓det sammankommer normalt minst fyra g氓nger per听氓r. Sedan 2008 har m枚tena h氓llits oftare, framf枚r allt under finanskrisen och den d盲rp氓 f枚ljande skuldkrisen inom euroomr氓det. L盲ngre fram har ocks氓 migrationen till EU och fr氓gor om inre s盲kerhet tagit upp mycket av Europeiska r氓dets tid.
Sedan 2016听m枚ts stats- och regeringscheferna ocks氓 i konstellationen EU-27, d盲r Storbritannien inte har medverkat. Dessa m枚ten var till en b枚rjan informella, till dess att Storbritannien med st枚d av artikel听50 i EU-f枚rdraget ingick med sin formella anm盲lan om uttr盲de ur EU i mars 2017. D盲refter h枚ll EU-27 en rad formella m枚ten av typ 鈥滶uropeiska r氓det (artikel听50)鈥�, vid sidan om de ordinarie m枚tena.
Europeiska r氓det sammankommer dessutom i form av 鈥漴egeringskonferenser鈥�. Dessa konferenser med f枚retr盲dare f枚r medlemsstaternas regeringar sammankallas f枚r att man ska diskutera och enas om 盲ndringar av EU-f枚rdragen. Innan Lissabonf枚rdraget tr盲dde i kraft 2009 fanns det inget annat s盲tt att 盲ndra f枚rdragen. Det kallas nu det 鈥漮rdinarie 盲ndringsf枚rfarandet鈥�. Regeringskonferensen, som sammankallas av Europeiska r氓dets ordf枚rande, beslutar om f枚rdrags盲ndringar med enh盲llighet.
Uppgifter
A. St盲llning i unionens institutionella system
Enligt artikel听13 i EU-f枚rdraget ing氓r Europeiska r氓det i unionens 鈥漣nstitutionella ram鈥�. Emellertid fungerar det mera som en instans f枚r allm盲nna politiska impulser 盲n ett beslutande organ i juridisk bem盲rkelse. Det 盲r bara i undantagsfall som Europeiska r氓det fattar beslut med r盲ttsverkan f枚r EU (se punkt听C.2 nedan), men det har f枚rv盲rvat ett antal institutionella beslutsbefogenheter. Europeiska r氓det 盲r numera beh枚rigt att anta r盲ttsligt bindande akter som kan 枚verklagas till Europeiska unionens domstol, n氓got som 盲ven kan ske vid underl氓tenhet att vidta 氓tg盲rder (artikel听265 i EUF-f枚rdraget).
EU-f枚rdraget (artikel听7.2) ger Europeiska r氓det befogenhet att, efter parlamentets godk盲nnande, inleda f枚rfarandet med att upph盲va en medlemsstats r盲ttigheter genom att sl氓 fast att medlemsstaten allvarligt 氓sidos盲tter EU:s principer.
B. F枚rbindelser med 枚vriga institutioner
Europeiska r氓det fattar sina beslut helt sj盲lvst盲ndigt, och beh枚ver mestadels inte n氓got initiativ fr氓n kommissionen eller n氓gon medverkan fr氓n parlamentets sida.
I Lissabonf枚rdraget f枚reskrivs dock en fortsatt organisatorisk f枚rbindelse med kommissionen, eftersom kommissionens ordf枚rande ing氓r i Europeiska r氓det s氓som medlem utan r枚str盲tt och unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik 盲r n盲rvarande vid diskussionerna. Dessutom ber Europeiska r氓det ofta kommissionen att l盲gga fram f枚rberedande rapporter inf枚r r氓dsm枚tena. Artikel听15.6听d i EU-f枚rdraget 氓l盲gger Europeiska r氓dets ordf枚rande att 鈥漧盲gga fram en rapport f枚r Europaparlamentet efter varje m枚te i Europeiska r氓det鈥�. Europeiska r氓dets ordf枚rande sammantr盲ffar ocks氓 m氓natligen med parlamentets talman och med ledare f枚r politiska grupper. I februari 2011 gick den d氓varande ordf枚randen med p氓 att besvara skriftliga fr氓gor fr氓n ledam枚ter av Europaparlamentet avseende hans politiska verksamhet. Parlamentet kan dock 盲ven ut枚va ett visst informellt inflytande genom talmannens n盲rvaro vid Europeiska r氓dets m枚ten, genom m枚ten som partiledarna h氓ller inom sina respektive europeiska politiska grupper f枚re Europeiska r氓dets m枚ten och genom resolutioner som parlamentet antar om fr氓gor som st氓r p氓 f枚redragningslistan f枚r m枚tena, om resultaten av m枚tena och om de formella rapporter som Europeiska r氓det l盲gger fram.
Enligt Lissabonf枚rdraget blir innehavaren av unionens nya 盲mbete som h枚g representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik en ytterligare akt枚r som f枚resl氓r och genomf枚r utrikespolitik p氓 Europeiska r氓dets v盲gnar Europeiska r氓dets ordf枚rande ansvarar f枚r att EU f枚retr盲ds inf枚r omv盲rlden i de fr氓gor som omfattas av den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken, utan att de befogenheter 氓sidos盲tts som har tilldelats unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik.
C. Befogenheter
1. Institutionellt
Europeiska r氓det ska ge EU 鈥漝e impulser som beh枚vs f枚r dess utveckling鈥� och best盲mmer dess 鈥漚llm盲nna politiska riktlinjer och prioriteringar鈥� (artikel听15.1 i EU-f枚rdraget). Europeiska r氓det beslutar 盲ven med kvalificerad majoritet om r氓dets konstellationer och tidsplanen f枚r de roterande ordf枚randeskapen.
2. Utrikes- och s盲kerhetspolitiska fr氓gor (se faktabladen听5.1.1 och 5.1.2)
Europeiska r氓det fastst盲ller de allm盲nna principerna och riktlinjerna f枚r den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken (Gusp) och beslutar om gemensamma strategier f枚r genomf枚randet av denna (artikel听26 i EU-f枚rdraget). Europeiska r氓det ska med enh盲llighet besluta om det 盲r l盲mpligt att rekommendera medlemsstaterna att gradvis utforma en gemensam f枚rsvarspolitik i enlighet med artikel听42.2 i EU-f枚rdraget.
Om en medlemsstat, av sk盲l av vital betydelse som r枚r nationell politik, avser att mots盲tta sig antagandet av ett beslut f氓r r氓det med kvalificerad majoritet besluta att fr氓gan ska h盲nskjutas till Europeiska r氓det f枚r ett enh盲lligt beslut (artikel听31.2 i EU-f枚rdraget). Samma f枚rfarande kan till盲mpas om medlemsstaterna beslutar att uppr盲tta ett f枚rdjupat samarbete p氓 detta omr氓de (artikel听20 i EU-f枚rdraget).
Vid konferensen om Europas framtid antog medborgarna rekommendation nr听21 och uppmanar EU att f枚rb盲ttra sin f枚rm氓ga att fatta snabba och effektiva beslut, s盲rskilt genom att 枚verg氓 fr氓n enh盲llighet till omr枚stning med kvalificerad majoritet p氓 Gusp-omr氓det och genom att st盲rka rollen f枚r unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik. I sin lade parlamentet fram f枚rslag till f枚rdrags盲ndringar f枚r r氓det i enlighet med det ordinarie 盲ndringsf枚rfarande som fastst盲lls i artikel听48 i EU-f枚rdraget. Ett av de viktigaste f枚rslagen var att g枚ra det m枚jligt att fatta beslut i r氓det genom omr枚stning med kvalificerad majoritet i st盲llet f枚r enh盲llighet p氓 relevanta omr氓den, s氓som antagande av sanktioner och i h盲ndelse av en n枚dsituation. Parlamentets utskott f枚r konstitutionella fr氓gor h氓ller ocks氓 p氓 att utarbeta ett bet盲nkande om genomf枚randet av 枚惫别谤驳氓苍驳蝉办濒补耻蝉耻濒别谤 i EU-f枚rdragen (dvs.听klausuler som g枚r det m枚jligt att 盲ndra ett lagstiftningsf枚rfarande utan n氓gon formell 盲ndring av f枚rdragen) och f枚resl氓r att 枚惫别谤驳氓苍驳蝉办濒补耻蝉耻濒别谤 ska aktiveras p氓 vissa prioriterade politikomr氓den, s氓som den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken.
3. Ekonomisk styrning och den fler氓riga budgetramen (se faktablad听1.4.3)
Sedan 2009 har statsskuldskrisen gjort Europeiska r氓det och eurotoppm枚tena till de fr盲msta akt枚rerna f枚r att 氓tg盲rda f枚ljderna av den globala bankkrisen. Ett flertal medlemsstater har f氓tt ekonomiska st枚dpaket genom ad hoc-avtal eller tillf盲lliga avtal efter beslut av stats- eller regeringscheferna, vilka sedermera ratificerats i medlemsstaterna. Sedan 2012 har ekonomiskt bist氓nd kanaliserats via den permanenta Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Medlemsstaternas regeringar har, under aktiv medverkan fr氓n kommissionen, parlamentet och Europeiska centralbanken, tagit fram ett internationellt f枚rdrag, n盲mligen f枚rdraget om stabilitet, samordning och styrning (ocks氓 kallat 鈥漟inanspakten鈥�) som m枚jligg枚r sk盲rpt kontroll av medlemsstaternas budgetpolitik och socioekonomiska politik. Detta aktualiserar allt fler fr氓gor om vilken roll kommissionen och parlamentet ska spela inom den ekonomiska styrningen av euroomr氓det.
Europeiska r氓det spelar ocks氓 en viktig roll i samband med den europeiska planeringsterminen. Vid sina v氓rm枚ten utf盲rdar Europeiska r氓det politiska riktlinjer om makroekonomiska reformer samt om skatte- och strukturreformer och om tillv盲xtfr盲mjande politik. Vid sina m枚ten i juni godk盲nner Europeiska r氓det rekommendationer som uppkommit som resultat av kommissionens utv盲rdering av de nationella reformprogrammen och diskuterats i r氓det.
Europeiska r氓det medverkar ocks氓 vid f枚rhandlingarna om den fler氓riga budgetramen, d盲r det spelar en nyckelroll f枚r uppn氓endet av en politisk 枚verenskommelse om de centrala politiska fr氓gorna i f枚rordningen om den fler氓riga budgetramen, s氓som utgiftstak, utgiftsprogram och finansiering (resurser).
4. Polissamarbete och r盲ttsligt samarbete i straffr盲ttsliga fr氓gor (se faktablad听4.2.6 och 4.2.7)
P氓 en r氓dsmedlems beg盲ran avg枚r Europeiska r氓det om det 盲r l盲mpligt att uppr盲tta ett f枚rdjupat samarbete p氓 n氓got hith枚rande omr氓de (artikel听20 i EU-f枚rdraget). Genom Lissabonf枚rdraget inf枚rdes flera nya 枚惫别谤驳氓苍驳蝉办濒补耻蝉耻濒别谤 som ger Europeiska r氓det m枚jlighet att 盲ndra beslutsreglerna i r氓det fr氓n enh盲llighet till majoritetsomr枚stning (se faktablad听1.2.4).
Resultat
Europeiska r氓det har fastst盲llt en fem氓rig strategisk agenda (2019鈥�2024) med prioriterade omr氓den f枚r EU:s mer l氓ngsiktiga 氓tg盲rder och fokus. Ut枚ver den strategiska agendan fastst盲lls i r氓dets mer kortsiktiga arbetsprogram, de s氓 kallade ledaragendorna, vilka fr氓gor som ska tas upp vid kommande m枚ten i Europeiska r氓det och vid internationella toppm枚ten. I den v盲gledande , fastst盲lls till exempel de v盲gledande prioriteringarna f枚r perioden januari鈥搄uli 2023, som i synnerhet omfattar fortsatt EU-st枚d till Ukraina som svar p氓 Rysslands anfallskrig, ekonomin och fr盲mjandet av EU:s l氓ngsiktiga konkurrenskraft och EU:s strategiska oberoende, inbegripet n盲r det g盲ller s盲kerhet och energi.
Den strategiska agendan 2024鈥�2029 planeras antas i juni 2024. F枚r att inleda diskussionerna i f枚rv盲g skickade Charles Michel ut en inf枚r Europeiska r氓dets m枚te i juni 2023. Han f枚reslog fyra huvudomr氓den f枚r den kommande dagordningen: konsolidera EU:s ekonomiska och sociala bas (den gr枚na och den digitala omst盲llningen, konkurrenskraft, innovation, h盲lso- och sjukv氓rd), ta itu med energiutmaningen, f枚rst盲rka EU:s f枚rsvars- och s盲kerhetskapacitet, och f枚rdjupa samarbetet med resten av v盲rlden. Dessutom f枚reslog han att EU:s 枚vergripande strategi f枚r migration skulle st盲rkas.
A. Fler氓rig budgetram
F枚r att hj盲lpa EU med 氓teruppbyggnaden efter pandemin och fr盲mja investeringar i den gr枚na och digitala omst盲llningen enades Europeiska r氓dets ledare vid sitt om ett 枚vergripande paket p氓 1听824,3听miljarder euro som kombinerar b氓de den fler氓riga budgetramen och en extraordin盲r 氓terh盲mtningsinsats inom ramen f枚r instrumentet Next Generation EU.
Vid sitt m枚te den听 n氓dde Europeiska r氓det en 枚verenskommelse om 枚versynen av den fler氓riga budgetramen 2021鈥�2027. Europeiska unionens r氓d godk盲nde d盲rf枚r tre lagstiftningsakter som syftar till att st盲rka l氓ngtidsbudgeten och gripa sig an nya utmaningar. Det antagna paketet inneh氓ller 盲ndringar av budgetramen och inr盲ttandet av Ukrainafaciliteten samt den europeiska plattformen f枚r strategisk teknik (STEP).
B. Utrikes- och s盲kerhetspolitiken
Sedan b枚rjan av nittiotalet har utrikes- och s盲kerhetspolitiken varit ett viktigt tema f枚r Europeiska r氓dets toppm枚ten. De beslut som man har fattat p氓 detta omr氓de omfattar bland annat
- internationell s盲kerhet och kampen mot terrorism,
- europeisk grannskapspolitik och f枚rbindelserna med Ryssland,
- f枚rbindelserna med Medelhavsl盲nderna och Mellan枚stern.
Vid sitt m枚te i Helsingfors den听10鈥�11听december 1999 beslutade Europeiska r氓det att f枚rst盲rka den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken genom att utveckla den milit盲ra och den icke-milit盲ra krishanteringskapaciteten.
Vid sitt var Europeiska r氓det enigt om att ett permanent strukturerat samarbete (Pesco) beh枚vde inledas f枚r att st盲rka Europas s盲kerhet och f枚rsvar. Pesco inr盲ttades med st枚d av r氓dets beslut av den听11听december 2017. Alla EU-medlemsstater, utom Danmark och Malta, deltar i Pesco. Sammanlagt finns det nu 46 Pesco-projekt.
Vid sitt ovann盲mnda extra m枚te den听17鈥�21听juli 2020 enades Europeiska r氓det om att en europeisk fredsfacilitet skulle inr盲ttas som ett instrument utanf枚r budgeten f枚r att finansiera 氓tg盲rder p氓 s盲kerhets- och f枚rsvarsomr氓det. Det finansiella taket f枚r faciliteten f枚r perioden 2021鈥�2027 fastst盲lldes till 5听miljarder euro och den kommer att finansieras som en post utanf枚r budgeten och den fler氓riga budgetramen genom bidrag fr氓n medlemsstaterna p氓 grundval av en BNI-f枚rdelningsnyckel.
Vid sitt extra m枚te den听30鈥�31听maj 2022 f枚rd枚mde Europeiska r氓det Rysslands anfallskrig mot Ukraina och enades om det sj盲tte sanktionspaketet, som omfattar r氓olja och petroleumprodukter som levereras till medlemsstaterna fr氓n Ryssland. Ett tillf盲lligt undantag f枚r r氓olja som levereras via r枚rledningar inf枚rdes. Ledarna uppmanade Europeiska unionens r氓d att f盲rdigst盲lla och anta de nya sanktionerna utan dr枚jsm氓l.
Enligt slutsatserna fr氓n st氓r Europeiska unionen 鈥漟ullt och fast p氓 Ukrainas sida och kommer att forts盲tta att ge Ukraina och dess befolkning starkt politiskt, ekonomiskt, milit盲rt, finansiellt och humanit盲rt st枚d s氓 l盲nge det beh枚vs.鈥�
C. Utvidgning (se faktablad听5.5.1)
Europeiska r氓det har fastst盲llt villkoren f枚r varje f枚rhandlingsomg氓ng om utvidgning av Europeiska unionen. I K枚penhamn 1993 lade man grunden f枚r en ny anslutningsomg氓ng (K枚penhamnskriterierna). Vid m枚ten under de kommande 氓ren gjordes en ytterligare precisering av anslutningskriterierna och de institutionella reformer som m氓ste f枚reg氓 en anslutning.
beslutade att Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern skulle f氓 ansluta sig den听1听maj 2004. Rum盲nien och Bulgarien ansl枚t sig till unionen den听1听januari 2007.
顿别苍听3听oktober 2005 godk盲nde Europeiska r氓det vid sitt m枚te i Luxemburg en ram f枚r f枚rhandlingar med Kroatien och Turkiet om deras anslutning till unionen. Anslutningsf枚rdraget med Kroatien undertecknades den听9听december 2011 och Kroatien ansl枚t sig den听1听juli 2013.
顿别苍听14听december 2021 antog r氓det (allm盲nna fr氓gor) sina f枚r Montenegro, Serbien, Turkiet, Republiken Nordmakedonien, Albanien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo, med en bed枚mning av de framsteg som gjorts i vart och ett av dessa kandidatl盲nder och potentiella kandidatl盲nder.
顿别苍听 beviljade Europeiska r氓det Ukraina status som kandidatland efter landets ans枚kan om medlemskap den听28听februari 2022, och uppmanade kommissionen att rapportera till r氓det om uppfyllandet av de villkor som anges i kommissionens yttrande om ans枚kan om medlemskap. Beslut om ytterligare 氓tg盲rder kommer att fattas av r氓det n盲r alla dessa villkor 盲r helt uppfyllda.
Europeiska r氓det erk盲nner i 鈥漝e betydande anstr盲ngningar som Ukraina har visat under de senaste m氓naderna f枚r att uppn氓 de m氓l som ligger till grund f枚r landets status som kandidatland f枚r EU-medlemskap. Det v盲lkomna[de] Ukrainas reformanstr盲ngningar i dessa sv氓ra tider och uppmana[de] landet att forts盲tta p氓 denna v盲g och att uppfylla de villkor som anges i kommissionens yttrande om landets ans枚kan om medlemskap f枚r att g枚ra framsteg i riktning mot ett framtida EU-medlemskap.鈥�
Vid sitt beslutade Europeiska r氓det att inleda anslutningsf枚rhandlingar med Ukraina och Republiken Moldavien och att bevilja Georgien status som kandidatland 鈥漸nder f枚ruts盲ttning att de relevanta 氓tg盲rder som anges i kommissionens rekommendation av den听8听november 2023 vidtas鈥�.
D. F枚renade鈥卥ungarikets uttr盲de ur Europeiska unionen
顿别苍听23听mars 2018 antog Europeiska r氓det (artikel听50) vid sitt m枚te i konstellationen EU-27 riktlinjerna f枚r framtidens f枚rbindelser med Storbritannien efter brexit. Enligt riktlinjerna ville EU ha ett s氓 n盲ra partnerskap som m枚jligt med Storbritannien. Partnerskapet skulle bland annat omfatta handelssamarbete och ekonomiskt samarbete samt s盲kerhet och f枚rsvar.
顿别苍听17听oktober 2019 godk盲nde Europeiska r氓det vid sitt m枚te i konstellationen EU-27 det reviderade avtal om uttr盲de och den reviderade politiska f枚rklaring som EU:s och Storbritanniens f枚rhandlare samma dag enats om. Avsikten var d氓 att Storbritannien skulle kunna l盲mna Europeiska unionen under ordnade former.
Efter en beg盲ran fr氓n Storbritannien antog Europeiska r氓det den听29听oktober 2019 ett beslut om att f枚rl盲nga den tidsfrist som f枚reskrivs i artikel听50.3 i EU-f枚rdraget till och med den听31听januari 2020, f枚r att man b盲ttre skulle hinna ratificera avtalet om uttr盲de. Uttr盲desavtalet tr盲dde i kraft den听31听januari 2020. Avtalet betecknar slutet p氓 den tidsfrist som beviljats i enlighet med artikel听50 i EU-f枚rdraget och b枚rjan av en 枚verg氓ngsperiod som utstr盲cker sig till och med den听31听december 2020. Storbritannien 盲r numera inte l盲ngre en EU-medlemsstat utan ett tredjeland.
E. Institutionella reformer
Vid sitt m枚te i Tammerfors (den听15鈥�16听oktober 1999) fastst盲llde Europeiska r氓det hur man skulle g氓 till v盲ga vid utformningen av Europeiska unionens stadga om de grundl盲ggande r盲ttigheterna (se faktablad听4.1.2). Europeiska r氓det i Helsingfors (december 1999) sammankallade till den regeringskonferens som f枚rberedde Nicef枚rdraget.
Europeiska r氓det i Laeken (den听14鈥�15听december 2001) beslutade att sammankalla ett konvent om Europas framtid, som utarbetade det konstitutionsf枚rdrag som det sedan gick s氓 illa f枚r (se faktablad听1.1.4). Efter att ha befunnit sig i ett institutionellt d枚dl盲ge i tv氓 och ett halvt 氓r antog Europeiska r氓det den听21鈥�22听juni 2007 ett detaljerat mandat f枚r en regeringskonferens som ledde till undertecknandet av Lissabonf枚rdraget den听13听december 2007, vilket tr盲dde i kraft den听1听december 2009 (se faktablad听1.1.5). 顿别苍听25听mars 2011 antog Europeiska r氓det beslutet om 盲ndring av artikel听136, vilket m枚jliggjorde inr盲ttandet av ESM under 2012.
顿别苍听29听juni 2018 antog Europeiska r氓det ett , vilket g枚r det m枚jligt f枚r medlemsstaterna att anta de inhemska 氓tg盲rder som kr盲vs f枚r att valet till Europaparlamentet inf枚r valperioden 2019鈥�2024 ska kunna f枚rr盲ttas[1].
Den senaste tidens kriser, s盲rskilt covid-19-pandemin och kriget i Ukraina, har aktualiserat behovet av institutionella reformer f枚r att 枚ka EU:s f枚rm氓ga att hinna reagera effektivt p氓 akuta situationer.
I sin , som antogs den 4听maj, v盲lkomnade parlamentet konferensens slutsatser och rekommendationer, erk盲nde att f枚rdrags盲ndringar kr盲vs och uppmanade utskottet f枚r konstitutionella fr氓gor att utarbeta f枚rslag till reform av EU-f枚rdragen genom ett konvent i enlighet med . 顿别苍听9听juni 2022 antog parlamentet d盲rf枚r en Ett av de viktigaste f枚rslagen 盲r att reformera omr枚stningsf枚rf枚randena och g枚ra det m枚jligt att fatta beslut i r氓det genom omr枚stning med kvalificerad majoritet i st盲llet f枚r enh盲llighet p氓 relevanta omr氓den, s氓som antagande av sanktioner och s氓 kallade 枚惫别谤驳氓苍驳蝉办濒补耻蝉耻濒别谤, och i h盲ndelse av en n枚dsituation. 顿别苍听11听juli 2023 antog parlamentet en resolution om genomf枚rande av 枚惫别谤驳氓苍驳蝉办濒补耻蝉耻濒别谤 i EU-f枚rdragen. 顿别苍听22听november 2023 antog parlamentet en resolution om f枚rslag till 盲ndringar av f枚rdragen och uppmanade Europeiska r氓det att sammankalla ett konvent f枚r 枚versynen av f枚rdragen i syfte att modernisera lagstiftningsf枚rfarandena.
听
Eeva Pavy / Pablo Abril Marti