合法博彩网站

R氓det 盲r den institution som tillsammans med parlamentet antar EU:s lagstiftning genom f枚rordningar och direktiv och f枚rbereder beslut och icke-bindande rekommendationer. Inom sina befogenhetsomr氓den fattar r氓det beslut med enkel majoritet, kvalificerad majoritet eller enh盲llighet, i enlighet med den r盲ttsliga grunden f枚r den r盲ttsakt som beh枚ver r氓dets godk盲nnande.

R盲ttslig grund

Inom Europeiska unionens gemensamma institutionella ramar ut枚var r氓det de befogenheter som det har f氓tt genom artikel听16 i f枚rdraget om Europeiska unionen (EU-f枚rdraget) och artiklarna听237鈥�243 i f枚rdraget om Europeiska unionens funktionss盲tt (EUF-f枚rdraget).

Roll

A. Lagstiftning

Utifr氓n de f枚rslag som kommissionen l盲gger fram antar r氓det EU-lagstiftning i form av f枚rordningar och direktiv, antingen tillsammans med Europaparlamentet i enlighet med artikel听294 i EUF-f枚rdraget (ordinarie lagstiftningsf枚rfarande) eller ensamt efter samr氓d med parlamentet (se faktablad听1.2.3). R氓det antar 盲ven enskilda beslut och icke-bindande rekommendationer (artikel听288 i EUF-f枚rdraget) samt utf盲rdar resolutioner. R氓det och Europaparlamentet fastst盲ller allm盲nna regler f枚r ut枚vandet av de genomf枚randebefogenheter som har tilldelats kommissionen eller som r氓det har ensamt ().

B. Budget

R氓det 盲r en av budgetmyndighetens tv氓 grenar 鈥� den andra 盲r parlamentet. Tillsammans antar de Europeiska unionens budget (se faktablad听1.2.5). Vidare antar r氓det med enh盲llighet, i enlighet med ett s盲rskilt lagstiftningsf枚rfarande, beslut med best盲mmelser om systemet med egna medel och den fler氓riga budgetramen (artiklarna听311 och 312 i EUF-f枚rdraget). I det senare fallet m氓ste parlamentet godk盲nna detta med en majoritet av sina ledam枚ter. Den senaste fler氓riga budgetramen (2021鈥�2027) antogs av parlamentet i november 2020. R氓det delar avsnitt听II EU:s budget med Europeiska r氓det (artikel听46听b i ), men det r枚r sig om tv氓 separata institutioner.

C. 脰vriga befogenheter

1. Internationella avtal

R氓det ing氓r Europeiska unionens internationella avtal, som f枚rhandlas fram av kommissionen och i de flesta fall beh枚ver godk盲nnas av parlamentet ().

2. 鲍迟苍盲尘苍颈苍驳补谤

R氓det utser med kvalificerad majoritet (sedan Nicef枚rdraget) ledam枚terna av revisionsr盲tten, Europeiska ekonomiska och sociala kommitt茅n samt Europeiska regionkommitt茅n.

3. Den ekonomiska politiken

R氓det samordnar medlemsstaternas ekonomiska politik (artikel听121 i EUF-f枚rdraget) och fattar penningpolitiska beslut, utan att detta inverkar p氓 Europeiska centralbankens befogenheter.

S盲rskilda regler g盲ller f枚r Eurogruppens medlemmar. I artikel听137 i EUF-f枚rdraget s盲gs att n盲rmare best盲mmelser f枚r m枚ten mellan ministrar i de medlemsstater som har euron som valuta ska fastst盲llas i ett protokoll om Eurogruppen. I artikel听1 i protokoll nr听14 till EUF-f枚rdraget anges f枚ljande: 鈥滿inistrarna fr氓n de medlemsstater som har euron som valuta ska h氓lla informella sammantr盲den. Dessa ska 盲ga rum vid behov f枚r att diskutera fr氓gor f枚rknippade med det s盲rskilda ansvar som de delar n盲r det g盲ller den gemensamma valutan. Kommissionen ska delta i sammantr盲dena. Europeiska centralbanken ska inbjudas att delta i dessa sammantr盲den, som ska f枚rberedas av f枚retr盲darna f枚r finansministrarna fr氓n de medlemsstater som har euron som valuta och kommissionen.鈥� Enligt artikel听2 i protokollet ska ministrarna fr氓n de medlemsstater som har euron som valuta med en majoritet av dessa medlemsstater v盲lja en ordf枚rande f枚r tv氓 och ett halvt 氓r. I regel samlas Eurogruppens finansministrar dagen f枚re r氓dets (ekonomiska och finansiella fr氓gor) m枚te.

R氓det har 盲ven vissa funktioner avseende ekonomisk styrning inom ramen f枚r den europeiska planeringsterminen. I b枚rjan av cykeln, p氓 h枚sten, behandlar r氓det de s盲rskilda rekommendationerna f枚r euroomr氓det med utg氓ngspunkt i den 氓rliga tillv盲xt枚versikten. I juni och juli antar r氓det sedan de landsspecifika rekommendationerna efter att de godk盲nts av Europeiska r氓det.

Artikel 136 i EUF-f枚rdraget 盲ndrades genom Europeiska r氓dets beslut 2011/199/EU, som tr盲dde i kraft den听1听maj 2013, efter ratificering av samtliga medlemsstater. Detta utg枚r den r盲ttsliga grunden f枚r stabilitetsmekanismer s氓som Europeiska stabilitetsmekanismen (se faktablad听2.6.8).

4. Den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken (se faktablad听5.1.1 och 5.1.2)

Lissabonf枚rdraget gav Europeiska unionen, som ersatte Europeiska gemenskapen, r盲ttslig status. Genom det nya f枚rdraget slopades ocks氓 strukturen med de tre pelarna. R盲ttsliga och inrikes fr氓gor integrerades fullst盲ndigt i EU:s 枚vriga politikomr氓den, inom vilka det ordinarie lagstiftningsf枚rfarandet till盲mpas i n盲stan alla fall. N盲r det g盲ller utrikes- och s盲kerhetspolitiken forts盲tter r氓det dock att agera utifr氓n s盲rskilda best盲mmelser n盲r det antar gemensamma st氓ndpunkter och gemensamma 氓tg盲rder eller utarbetar 枚verenskommelser.

Den tidigare modellen med trojkan har ersatts av ett nytt system: r氓det (utrikes fr氓gor) bedriver numera ett t盲tt samarbete med kommissionen under st盲ndig ledning av unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik. R氓det f枚r utrikes fr氓gor bist氓s av r氓dets generalsekretariat och av Europeiska utrikestj盲nsten.

Organisering

A. 厂补尘尘补苍蝉盲迟迟苍颈苍驳

1. Medlemmar

R氓det best氓r av en f枚retr盲dare f枚r varje medlemsstat p氓 ministerniv氓 som har befogenhet att fatta bindande beslut f枚r regeringen i denna medlemsstat (artikel听16.2 i EU-f枚rdraget).

2. 翱谤诲蹿枚谤补苍诲别蝉办补辫别迟

Med undantag f枚r r氓det f枚r utrikes fr氓gor 盲r det f枚retr盲daren f枚r det land som innehar ordf枚randeskapet f枚r Europeiska unionen som verkar som r氓dets ordf枚rande. 翱谤诲蹿枚谤补苍诲别蝉办补辫别迟 byts ut var sj盲tte m氓nad enligt en turordning som best盲ms genom enh盲lligt beslut av r氓det (artikel听16.9 i EU-f枚rdraget). 翱谤诲蹿枚谤补苍诲别蝉办补辫别迟 i r氓det, med undantag f枚r konstellationen utrikes fr氓gor, innehas av p氓 f枚rhand best盲mda grupper med tre medlemsstater under en period av 18听m氓nader. Det sex m氓nader l氓nga ordf枚randeskapet innehas i tur och ordning av medlemmarna i gruppen.

Under de fem n盲rmaste 氓ren kommer ordf枚randeskapet att innehas av f枚ljande l盲nder: Sverige och Spanien 2023, Belgien och Ungern 2024, Polen och Danmark 2025, Cypern och Irland 2026 samt Litauen och Grekland 2027. Europeiska r氓det kan 盲ndra turordningen f枚r ordf枚randeskapet (artikel听236听b i EUF-f枚rdraget).

3. F枚rberedande organ och instanser

En kommitt茅 best氓ende av medlemsstaternas st盲ndiga representanter f枚rbereder r氓dets arbete och utf枚r de uppdrag som r氓det ger den (artikel听240 i EUF-f枚rdraget). Kommitt茅n, som kallas Coreper, leds av en representant f枚r den medlemsstat som innehar ordf枚randeskapet i r氓det (allm盲nna fr氓gor), det vill s盲ga det roterande ordf枚randeskapet. Kommitt茅n f枚r utrikes- och s盲kerhetspolitik, som f枚ljer utvecklingen i v盲rlden p氓 de omr氓den som omfattas av den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken, leds dock av en f枚retr盲dare f枚r unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik.

Coreper sammantr盲der varje vecka f枚r att f枚rbereda r氓dets arbete och samordna den verksamhet som 盲r kopplad till medbeslutandet med parlamentet. Kommitt茅n 盲r uppdelad i tv氓 grupper: Coreper I, som best氓r av de st盲llf枚retr盲dande st盲ndiga representanterna, f枚rbereder arbetet p氓 de mer tekniska omr氓dena, bland annat inom jordbruk, syssels盲ttning, utbildning och milj枚; Coreper听II behandlar omr氓den p氓 en 鈥漢枚gre politisk niv氓鈥�, vilka framf枚r allt omfattar utrikes fr氓gor, ekonomiska och finansiella fr氓gor samt r盲ttsliga och inrikes fr氓gor. Coreper bist氓s i sitt f枚rberedande arbete av ett tiotal kommitt茅er och ett hundratal specialiserade arbetsgrupper.

B. 贵耻苍办迟颈辞苍蝉蝉盲迟迟

Beroende p氓 vilket omr氓de det g盲ller fattar r氓det beslut med antingen enkel majoritet, kvalificerad majoritet eller enh盲llighet (se faktablad听1.2.3 och 1.2.4). N盲r r氓det agerar i egenskap av lagstiftare 盲r dess m枚ten 枚ppna f枚r allm盲nheten (artikel听16.8 i EU-f枚rdraget). R氓dets generalsekreterare utses av r氓det i enlighet med artikel听240 i EUF-f枚rdraget. R氓dets m枚ten h氓lls i Bryssel, men 盲ven i Luxemburg (m枚tena i april, juni och oktober). Det finns f枚r n盲rvarande tio r氓dskonstellationer, varav tre sammantr盲der regelbundet (allm盲nna fr氓gor, utrikes fr氓gor samt ekonomiska och finansiella fr氓gor (Ekofinr氓det)).

1. Enkel majoritet

Enkel majoritet inneb盲r att ett beslut anses ha fattats om det f氓r fler r枚ster f枚r 盲n emot. Varje medlem av r氓det har en r枚st. Det betyder att enkel majoritet uppn氓s om 14 av r氓dets medlemmar r枚star f枚r. Regeln om enkel majoritet 盲r till盲mplig om inget annat f枚reskrivs i f枚rdraget (artikel听238.1 i EUF-f枚rdraget). Det 盲r allts氓 det normala beslutsf枚rfarandet. I sj盲lva verket fattas dock beslut med enkel majoritet enbart i ett f氓tal fr氓gor, n盲mligen n盲r det g盲ller r氓dets interna arbetsordning, organisationen inom r氓dets generalsekretariat och kommitt茅best盲mmelserna enligt f枚rdraget.

2. Kvalificerad majoritet

a. Mekanism

Den princip som g盲ller f枚r r氓dets beslut med kvalificerad majoritet beskrivs i artikel听16.4 f枚rsta stycket i EU-f枚rdraget. Enligt denna artikel kr盲vs det att minst 55听% av r氓dets medlemmar som f枚retr盲der minst 65听% av EU:s befolkning r枚star f枚r. I praktiken inneb盲r detta minst 15 av de 27听medlemsstaterna. I fall d盲r f枚rslaget inte kommer fr氓n kommissionen eller den h枚ga representanten ska s氓 kallad f枚rst盲rkt kvalificerad majoritet till盲mpas. F枚r beslut med f枚rst盲rkt kvalificerad majoritet kr盲vs det att 72听% av r氓dets medlemmar (dvs.听minst 20 av de 27听medlemsstaterna) r枚star f枚r beslutet. 脛ven i dessa fall m氓ste de r氓dsmedlemmar som r枚star f枚r f枚retr盲da minst 65听% av EU:s befolkning.

b. 罢颈濒濒盲尘辫苍颈苍驳蝉辞尘谤氓诲别

Genom Lissabonf枚rdraget ut枚kades till盲mpningsomr氓det f枚r beslutsfattande med kvalificerad majoritet ytterligare. I fr氓ga om 68 r盲ttsliga grunder har omr枚stning med kvalificerad majoritet antingen inf枚rts eller ut枚kats, oftast i samband med inf枚randet av det ordinarie lagstiftningsf枚rfarandet (som nu till盲mpas p氓 flera omr氓den som tidigare ingick i den tredje pelaren). Kvalificerad majoritet anv盲nds 盲ven f枚r att utse ordf枚randen f枚r och ledam枚terna av kommissionen samt ledam枚terna av revisionsr盲tten, Europeiska ekonomiska och sociala kommitt茅n och Europeiska regionkommitt茅n (se faktablad听1.2.3 och 1.2.4).

3. 贰苍丑盲濒濒颈驳丑别迟

F枚rdraget kr盲ver beslut med enh盲llighet enbart p氓 ett f氓tal omr氓den, exempelvis beskattning och socialpolitik. Denna enh盲llighet f枚reskrivs 盲ven i Lissabonf枚rdraget. Artikel 48.7 i EU-f枚rdraget inneh氓ller en allm盲n 枚verg氓ngsklausul som 盲r till盲mplig p氓 all EU-politik och som p氓 vissa villkor g枚r det m枚jligt att avvika fr氓n de lagstiftningsf枚rfaranden som ursprungligen f枚reskrivits i f枚rdragen. Det inneb盲r att r氓det f氓r besluta med kvalificerad majoritet i st盲llet f枚r med enh盲llighet i vissa fr氓gor. 脰verg氓ngsklausuler g枚r det m枚jligt att g氓 枚ver fr氓n det s盲rskilda lagstiftningsf枚rfarandet till det ordinarie lagstiftningsf枚rfarandet och fr氓n omr枚stning med enh盲llighet till omr枚stning med kvalificerad majoritet. En 枚verg氓ngsklausul kan dock bara aktiveras om ett beslut antas enh盲lligt av r氓det eller Europeiska r氓det. F枚ljaktligen m氓ste alla medlemsstater vara 枚verens innan en s氓dan klausul kan aktiveras.

I sitt aviserade kommissionens ordf枚rande, Jean-Claude Juncker, en omfattande 枚versyn av 枚verg氓ngsklausulerna. Som en f枚ljd av detta har kommissionen hittills offentliggjort fyra meddelanden, n盲mligen om (september 2018), (januari 2019), (april 2019) och (2019).

Rent allm盲nt efterstr盲var r氓det g盲rna enh盲lliga beslut 盲ven i fr氓gor d盲r detta inte kr盲vs. Denna tendens 盲r en f枚ljd av Luxemburgkompromissen fr氓n 1966, som innebar slutet p氓 en konflikt mellan Frankrike och de 枚vriga medlemsstaterna n盲r Frankrike v盲grade att 枚verg氓 fr氓n enh盲llighet till kvalificerad majoritet inom vissa omr氓den. I texten till kompromissen anges f枚ljande: 鈥漀盲r beslut skall fattas med en majoritet p氓 f枚rslag fr氓n kommissionen och mycket betydande intressen f枚r en eller flera medlemsstater st氓r p氓 spel, skall r氓dets medlemmar bem枚da sig att inom rimlig tid n氓 l枚sningar som kan antas av samtliga medlemmar i r氓det med beaktande av deras 枚msesidiga intressen och gemenskapens intressen鈥�.

Man fann ocks氓 en liknande l枚sning 1994 genom den s氓 kallade Ioanninakompromissen, som syftade till att skydda medlemsstater som tillsammans n盲stan kan stoppa ett beslut. Om en s氓dan minoritet ger uttryck f枚r sin avsikt att mots盲tta sig ett beslut som r氓det m氓ste anta med kvalificerad majoritet, s氓 ska r氓det enligt detta arrangemang g枚ra sitt yttersta f枚r att inom rimlig tid finna en l枚sning som kan godtas av en stor majoritet av medlemsstaterna.

Enligt artikel听48 i EU-f枚rdraget kr盲ver varje 枚versyn av grundf枚rdragen enh盲llighet, vilket har ansetts vara ett stort hinder f枚r en reform av en union som best氓r av 27听medlemsstater. F枚r att komma runt enh盲llighetskravet har medlemsstaterna ing氓tt internationella avtal utanf枚r EU:s r盲ttsordning. Detta skedde f枚r f枚rsta g氓ngen till f枚ljd av eurokrisen genom antagandet 2012 av och samt 2014 av . Enligt artikel听14.3 i finanspakten till盲mpades den fr氓n och med dagen f枚r ikrafttr盲dandet endast p氓 de stater som hade ratificerat den. Eftersom endast 12 l盲nder i euroomr氓det m氓ste ratificera finanspakten, r盲ckte det att en minoritet av medlemsstaterna godk盲nde pakten f枚r att den skulle tr盲da i kraft.

I samband med konferensen om Europas framtid och covid-19-pandemin f枚reslog parlamentet i sin 鈥漵t枚rre befogenheter f枚r unionen att agera vid gr盲ns枚verskridande h盲lsorisker鈥� och efterlyste en aktivering av 鈥漝en allm盲nna 枚verg氓ngsklausulen utan dr枚jsm氓l f枚r att underl盲tta beslutsprocessen i alla fr氓gor som kan bidra till att bem枚ta utmaningarna i samband med den r氓dande h盲lsokrisen鈥�. I sin lade parlamentet fram f枚rslag till f枚rdrags盲ndringar f枚r r氓det i enlighet med det ordinarie 盲ndringsf枚rfarande som fastst盲lls i artikel听48 i EU-f枚rdraget. De f枚reslagna 盲ndringarna skulle g枚ra det m枚jligt att fatta beslut i r氓det genom omr枚stning med kvalificerad majoritet i st盲llet f枚r enh盲llighet p氓 relevanta omr氓den, s氓som antagande av sanktioner och i h盲ndelse av en n枚dsituation.

I sitt tal vid den听9听maj 2022 bekr盲ftade kommissionens ordf枚rande, Ursula von der Leyen, att kommissionen 盲r beredd att genomf枚ra de f枚rslag som inkommit fr氓n medborgare om att bryta d枚dl盲get med omr枚stning med enh盲llighet. Hon f枚rklarade att det nu 盲r 鈥漸pp till oss att v盲lja det mest direkta s盲ttet att 氓stadkomma detta, antingen genom att utnyttja de m枚jligheter som finns inom ramen f枚r f枚rdragen eller genom att 盲ndra f枚rdragen om det beh枚vs鈥�. Den听11听juli 2023 antog parlamentet en resolution om genomf枚rande av 枚verg氓ngsklausuler i EU-f枚rdragen och f枚reslog att 枚verg氓ngsklausuler skulle aktiveras p氓 vissa prioriterade politikomr氓den, i synnerhet den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken, energipolitiken och skattefr氓gor med en milj枚dimension.

I december 2023 kommissionens ordf枚rande att hennes kommission var angel盲gen om att reformera f枚rdragen. I ett av den听20听mars 2024听mjukade kommissionen emellertid upp sin inst盲llning och konstaterade att EU:s styrning 鈥漵nabbt kan f枚rb盲ttras genom att de nuvarande f枚rdragens potential utnyttjas fullt ut鈥�. Bakgrunden till detta var att kravet p氓 enh盲llighet inneb盲r ett hinder f枚r f枚r盲ndringar av f枚rdragen.

听

Eeva Pavy / Alexandru-George Mo葯

05-2024