Kampen mot klimatf枚r盲ndringarna
Europeiska unionen (EU) 盲r en av de ledande stora ekonomierna i fr氓ga om att bek盲mpa utsl盲pp av v盲xthusgaser. EU:s utsl盲pp av v盲xthusgaser hade 2020听minskat med 31听procent j盲mf枚rt med 1990听氓rs niv氓er. Detta 枚verskred EU:s m氓l enligt Kyotoprotokollet om att minska utsl盲ppen med 20听procent senast 2020. Med utg氓ngspunkt i internationella f枚rdrag, s氓som Kyotoprotokollet, har EU antagit m氓nga klimatstrategier, bl.a.听EU:s utsl盲ppshandelssystem. 2019 presenterade kommissionen den europeiska gr枚na given, och sedan dess har man kommit 枚verens om m氓nga 氓tg盲rder som syftar till att h枚ja EU:s ambitionsniv氓 vad g盲ller minskningen av utsl盲ppen av v盲xthusgaser till 55听procent senast 2030 och till att g枚ra EU:s ekonomi fossilfri senast 2050, vilket 盲r i linje med Parisavtalet.
R盲ttslig grund och m氓l
Enligt artikel听191 i f枚rdraget om Europeiska unionens funktionss盲tt har EU:s milj枚politik som uttryckligt m氓l att bek盲mpa klimatf枚r盲ndringarna.
Allm盲n bakgrund
M盲nsklig verksamhet s氓som f枚rbr盲nning av fossila br盲nslen, avskogning och jordbruk leder till utsl盲pp av v盲xthusgaser s氓som koldioxid (CO2), metan (CH4), dikv盲veoxid (N2O) och fluorkolv盲ten. Dessa v盲xthusgaser st盲nger in v盲rme som str氓lar ut fr氓n jordytan, vilket leder till global uppv盲rmning. Enligt den fr氓n FN:s klimatpanel (IPCC) varierar de mest trov盲rdiga uppskattningarna av 枚kningen av jordens medeltemperatur i slutet av detta 氓rhundrade fr氓n 1,4听掳C till 4,4听掳C.
Den globala uppv盲rmningen har lett till och kommer att leda till fler extrema v盲derh盲ndelser (t.ex.听枚versv盲mningar och torka) och till bortsm盲ltande ist盲cken, f枚rlust av biologisk m氓ngfald, v盲xtsjukdomar och skadedjur, livsmedels- och dricksvattenbrist, 枚kenspridning samt f枚rflyttningar orsakade av katastrofer. Riskerna f枚r o氓terkalleliga och katastrofala f枚r盲ndringar skulle kunna 枚ka kraftigt om den globala uppv盲rmningen 枚verstiger de f枚rindustriella niv氓erna med mer 盲n 2听潞C, eller till och med 1,5听潞C.
var det f枚rsta internationella avtalet som fastst盲llde bindande m氓l f枚r att minska utsl盲ppen av v盲xthusgaser. Det antogs den听11听december 1997 och ratificerades av 192听parter. Det 氓lade de industrialiserade l盲nderna att minska sina v盲xthusgasutsl盲pp i enlighet med 枚verenskomna individuella m氓l enligt principen om 鈥漡emensamt men differentierat ansvar och respektive kapacitet鈥�.
Det f枚rsta allm盲nna avtalet om att bek盲mpa klimatf枚r盲ndringarna antogs i december 2015 vid den 21:a partskonferensen (COP21) f枚r , som 盲gde rum i Paris. str盲var efter att begr盲nsa 枚kningen av jordens medeltemperatur till 鈥漨ycket under鈥� 2听潞C och f枚rs枚ker begr盲nsa temperatur枚kningen till 1,5听潞C 枚ver de f枚rindustriella niv氓erna. F枚r att uppn氓 detta m氓l str盲var parterna efter att de globala v盲xthusgasutsl盲ppen ska kulminera s氓 fort som m枚jligt och att nettonollutsl盲pp ska uppn氓s under 氓rhundradets andra h盲lft. Anpassning (t.ex.听vattenhush氓llning, v盲xelbruk, upplysning och omlokalisering av hamnar) och begr盲nsning (t.ex.听枚kad anv盲ndning av f枚rnybar energi och fr盲mjande av beteendef枚r盲ndringar) betraktas som globala utmaningar, tillsammans med vikten av att hantera 鈥漟枚rluster och skador鈥� till f枚ljd av klimatf枚r盲ndringarnas negativa konsekvenser. EU ratificerade formellt Parisavtalet den听5听oktober 2016, och d盲rmed kunde det tr盲da i kraft den听4听november 2016.
M氓l och resultat
A. Tidigare EU-insatser f枚r att bek盲mpa klimatf枚r盲ndringarna
Genom sin ram f枚r klimat- och energipolitiken fram till 2030, som man kom 枚verens om 2014 f枚re Parisavtalet, har EU f枚rbundit sig att uppn氓 f枚ljande m氓l senast 2030: minska utsl盲ppen av v盲xthusgaser med minst 40听procent j盲mf枚rt med 1990听氓rs niv氓er, h枚ja energieffektiviteten med 32,5听procent och 枚ka andelen f枚rnybara energik盲llor till 32听procent av den slutliga energif枚rbrukningen. Ramen f枚r perioden till 2030 盲r en uppf枚ljning av de 鈥�20-20-20-m氓l鈥� f枚r 2020 som EU:s ledare beslutade om 2007: att minska utsl盲ppen av v盲xthusgaser med 20听procent, 枚ka andelen f枚rnybar energi i den slutliga energif枚rbrukningen till 20听procent och minska EU:s totala prim盲ra energif枚rbrukning med 20听procent (j盲mf枚rt med 1990听氓rs niv氓er). Alla dessa m氓l omsattes i bindande lagstiftnings氓tg盲rder, som ocks氓 var knutna till EU:s m氓l enligt Kyotoprotokollet.
(direktiv (EU) 2018/410), den f枚rsta och fortfarande st枚rsta internationella koldioxidmarknaden, 盲r ett centralt politiskt verktyg i EU f枚r att bek盲mpa klimatf枚r盲ndringarna. Systemet, som inr盲ttades 2005, bygger p氓 principen om utsl盲ppstak och handel med utsl盲ppsr盲tter. Det s盲tts ett tak f枚r den sammanlagda m盲ngden v盲xthusgasutsl盲pp som f氓r sl盲ppas ut av de 枚ver 11听000听anl盲ggningar (fabriker, kraftverk m.m.) som ing氓r i systemet. Varje anl盲ggning k枚per eller f氓r 鈥漸tsl盲ppsr盲tter鈥� som auktioneras av EU:s medlemsstater. Anl盲ggningarna f氓r bedriva byteshandel sinsemellan med dessa krediter 鈥� som var och en motsvarar ett ton koldioxid 鈥� om de inte anv盲nder dem sj盲lva. Det totala antalet utsl盲ppsr盲tter minskar gradvis med tiden. Tv氓 fonder 鈥� en och en 鈥� hj盲lper till att modernisera energisystemen i medlemsstater med l盲gre inkomster och fr盲mja innovation genom att finansiera projekt f枚r f枚rnybar energi, avskiljning och lagring av koldioxid och l氓ga koldioxidutsl盲pp. Dessutom .
Utsl盲pp fr氓n sektorer som inte ing氓r i utsl盲ppshandelssystemet, s氓som v盲gtransporter, avfall, jordbruket och byggbranschen, omfattas av bindande 氓rliga m氓l f枚r minskning av v盲xthusgasutsl盲ppen i varje medlemsstat, vilka fastst盲lls i ((EU) 2018/842). Parlamentet och r氓det har enats om minimim氓l f枚r perioden 2021鈥�2030 i syfte att bidra till uppn氓endet av EU:s m氓l om en 30-procentig minskning av v盲xthusgasutsl盲ppen fr氓n dessa sektorer j盲mf枚rt med 2005 och till uppn氓endet av Parisavtalets m氓l. Dessutom m氓ste alla medlemsstater nu f枚r f枚rsta g氓ngen s盲kerst盲lla att utsl盲ppen fr氓n inte 枚verskrider upptaget. Skogar, 氓kermark och betesmark m氓ste med andra ord f枚rvaltas p氓 ett h氓llbart s盲tt f枚r att absorbera en s氓 stor m盲ngd v盲xthusgaser som m枚jligt ur atmosf盲ren 鈥� 氓tminstone lika mycket som sektorn i fr氓ga sl盲pper ut (鈥漴egeln om icke-debitering鈥�) 鈥� och bidrar d盲rf枚r p氓 ett betydelsefullt s盲tt till kampen mot klimatf枚r盲ndringarna.
Syftet med ((EU)听2018/2001) 盲r att s盲kerst盲lla att f枚rnybar energi som exempelvis solenergi, vind- och vattenkraft och biomassa senast 2030 ska st氓 f枚r ett inledande m氓l p氓 minst 32听procent av EU:s totala energif枚rbrukning inom elproduktion, transporter, uppv盲rmning och kylning. Varje medlemsstat 盲r skyldig att anta sin egen nationella handlingsplan f枚r f枚rnybar energi, som ska inbegripa sektorspecifika m氓l.
脛ndringen fr氓n 2018 av ((EU)听2018/2002) fastst盲ller ett energieffektivitetsm氓l f枚r EU p氓 32,5听procent senast 2030 (ber盲knat med utg氓ngspunkt i referensscenariot f枚r 2007), och den inneh氓ller en best盲mmelse om att detta m氓l senast 2023 ska revideras upp氓t. Det h枚jer EU:s energieffektivitetsm氓l. EU:s l盲nder 盲r nu tvungna att kollektivt s盲kerst盲lla en ytterligare minskning p氓 11,7听procent av energif枚rbrukningen senast 2030, j盲mf枚rt med prognoserna f枚r EU:s referensscenario f枚r 2020. Dessutom inneh氓ller det 盲ndrade ((EU)听2018/844) 氓tg盲rder f枚r att skynda p氓 renoveringstakten f枚r byggnader och 枚verg氓ngen till mer energieffektiva system och smarta energiledningssystem.
F枚r f枚rsta g氓ngen genomf枚rs det genom ((EU)听2018/1999) en 枚ppen styrningsprocess f枚r att registrera framstegen i arbetet med att uppn氓 m氓len f枚r EU:s energiunion och klimat氓tg盲rder, inbegripet best盲mmelser om 枚vervakning och rapportering. Medlemsstaterna 盲r skyldiga att anta integrerade f枚r perioden 2021鈥�2030. Styrningsprocessen erbjuder ocks氓 en m枚jlighet att uppdatera planerna vartannat 氓r s氓 att de speglar vunna erfarenheter och f枚r att man ska kunna dra nytta av nya m枚jligheter f枚r 氓terstoden av 氓rtiondet.
Genom teknik f枚r (direktiv听2009/31/EG) avskiljs koldioxid fr氓n utsl盲pp i atmosf盲ren (till f枚ljd av industriprocesser), varefter koldioxiden komprimeras och transporteras till en plats d盲r den kan lagras. Enligt den mellanstatliga panelen f枚r klimatf枚r盲ndringar skulle man med hj盲lp av s氓dan teknik kunna bli av med 80鈥�90听procent av koldioxidutsl盲ppen fr氓n kraftverk som drivs med fossila br盲nslen. Det har dock visat sig vara sv氓rare att genomf枚ra de planerade demonstrationsprojekten i Europa 盲n vad man inledningsvis trodde. Ett av de fr盲msta hindren 盲r de h枚ga kostnaderna.
Nya personbilar som registreras i EU m氓ste uppfylla (f枚rordning (EU) 2019/632), enligt vilka m氓let f枚r EU:s hela fordonspark 盲r 95g/km f枚r bilar, fr氓n 2021.
Direktiv (EU) 2015/1513 om str盲vade efter att minska br盲nslenas v盲xthusgasintensitet med 6听procent till 2020. Detta skulle bland annat uppn氓s genom anv盲ndningen av biobr盲nslen, som ocks氓 var tvungna att uppfylla vissa h氓llbarhetskriterier.
Enligt f枚rordning (EU) 2015/757 om 盲r stora fartyg skyldiga att 枚vervaka och 氓rligen rapportera de verifierade koldioxidutsl盲pp som de sl盲pper ut p氓 v盲g till och fr氓n och mellan hamnar i EU, tillsammans med annan relevant information.
Efter att klorfluorkarboner f枚rbjudits p氓 1980-talet f枚r att stoppa nedbrytningen av ozonskiktet anv盲nds i dag fluorerade v盲xthusgaser som ers盲ttning i en rad industriprodukter s氓som luftkonditionerings- och kylsystem, eftersom de inte skadar ozonskiktet. Dessa gaser riskerar dock att orsaka en global uppv盲rmning som 盲r upp till 25听000听g氓nger st枚rre 盲n den som koldioxid orsakar. F枚rordning (EU) nr听517/2014 str盲var efter att kontrollera anv盲ndningen av och f枚rbjuda anv盲ndningen av dem i nya luftkonditioneringsapparater och kylapparater senast 2022鈥�2025 och har d盲rmed angett takten f枚r en global utfasning.
B. Den europeiska gr枚na given
Den听11听december 2019 presenterade kommissionen den , ett ambiti枚st 氓tg盲rdspaket som 盲r utformat f枚r att hj盲lpa EU att bli koldioxidneutralt senast 2050. 脜tg盲rderna 氓tf枚ljs av en och omfattar allt fr氓n l氓ngtg氓ende utsl盲ppsnedsk盲rningar till investeringar i banbrytande forskning och innovation och bevarande av Europas naturmilj枚. Genom investeringar i milj枚v盲nlig teknik, h氓llbara l枚sningar och nya f枚retag siktar den gr枚na given 盲ven p氓 att fungera som en ny tillv盲xtstrategi f枚r EU f枚r att omvandla EU till en h氓llbar och konkurrenskraftig ekonomi. F枚r att given ska bli framg氓ngsrik kr盲vs det att allm盲nheten och alla ber枚rda parter deltar och engagerar sig i den.
En av de centrala 氓tg盲rder som antagits inom ramen f枚r den europeiska gr枚na given 盲r den (f枚rordning (EU)听2021/1119) f枚r att s盲kerst盲lla ett klimatneutralt EU senast 2050. Den f枚reskriver inte minst att om en minskning av utsl盲ppen av v盲xthusgaser ska h枚jas till minst 55听procent j盲mf枚rt med 1990听氓rs niv氓er. Andra f枚rslag fr氓n kommissionen omfattar meddelandena om och , f枚rslag till f枚rordningar om inr盲ttande av och om en 枚versyn av och EU-strategier f枚r och f枚r samt en ny .
Den听14听juli 2021 presenterade kommissionen ett paket med lagstiftningsf枚rslag (nya lagar och 盲ndringar av befintlig lagstiftning) vars syfte 盲r att EU ska kunna uppfylla och att m枚jligg枚ra den djupg氓ende f枚r盲ndring som kr盲vs inom ekonomin, samh盲llet och industrin f枚r att uppn氓 klimatneutralitet 2050.
I december 2022 n氓dde parlamentet och r氓det en 枚verenskommelse om mer ambiti枚sa 氓tg盲rder f枚r att 盲ndra EU:s utsl盲ppshandelssystem: ett utsl盲ppsminskningsm氓l p氓 62听procent senast 2030 j盲mf枚rt med 2005听氓rs niv氓er. 2023 utvidgades utsl盲ppshandelssystemet till att omfatta sj枚fartsverksamhet () och renare br盲nslen f枚r lufttransportsektorn () och sj枚transportsektorn (). F枚rordning (EU) 2023/1805 syftar till att minska utsl盲ppen fr氓n sj枚farten med 20听procent senast 2035 och med 80听procent senast 2050. Dessutom m氓ste minst 2听procent av fartygsbr盲nslena senast 2030 komma fr氓n f枚rnybara br盲nslen av icke-biologiskt ursprung. Senast 2025 b枚r 2听procent av br盲nslet utg枚ras av h氓llbart flygbr盲nsle. Detta m氓l kommer att h枚jas till 6听procent senast 2030 och till 70听procent senast 2050. Fr氓n och med 2030听m氓ste 1,2听procent av br盲nslena ocks氓 vara syntetiska br盲nslen. Andelen syntetiska br盲nslen ska ha 枚kat till 35听procent 2050.
F枚r att st枚dja medlemsstaterna i deras anstr盲ngningar f枚r att minska utsl盲ppen fr氓n byggnader, v盲gtransporter och vissa industrisektorer har man kommit 枚verens om ett nytt separat utsl盲ppshandelssystem ( i om 盲ndring av direktiv 2003/1814), vilket kommer att dras ig氓ng 2027. 55听%-paketet inf枚r 盲ven den nya f枚r att motverka koldioxidl盲ckage, den nya och f枚rst盲rkta moderniserings- och innovationsfonder.
Utsl盲ppen fr氓n flyget omfattas ocks氓 av utsl盲ppshandelssystemet (), men det r氓dande har f枚rl盲ngts till b枚rjan av 2027. Den f枚rsta fasen av Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) system f枚r kompensation f枚r och minskning av koldioxidutsl盲pp fr氓n internationell luftfart () ska b枚rja g盲lla fr氓n 2024. senast i juli 2026.
((EU) 2023/857) h枚jer EU:s klimatambition. En s盲rskilt viktig aspekt 盲r att alla sektorer som omfattas av f枚rordningen m氓ste uppn氓 en gemensam minskning p氓 40听procent av sina utsl盲pp senast 2030 j盲mf枚rt med 2005听氓rs niv氓er. Tillsammans med ovan n盲mnda f枚rordning f枚resl氓s det i det uppdaterade ((EU)听2023/2413) att det 枚vergripande bindande m氓let f枚r f枚rnybara energik盲llor i EU:s energimix ska h枚jas till 42,5听procent.
I den 盲ndrade ((EU) 2023/839) fastst盲lls det ett nytt m氓l f枚r 2030 om att 枚ka koldioxids盲nkorna i EU med 15听procent.
((EU) 2023/1791) fastst盲ller ett ambiti枚st r盲ttsligt bindande energieffektivitetsm氓l f枚r EU, som inneb盲r en minskning med 11,7听procent av den slutliga energif枚rbrukningen senast 2030 j盲mf枚rt med 2020.
N盲st efter koldioxid st氓r metan f枚r det st枚rsta bidraget till klimatf枚r盲ndringarna. Det 盲r d盲rf枚r viktigt att ta itu med metanutsl盲ppen om man ska n氓 EU:s klimatm氓l f枚r 2030 och m氓let om klimatneutralitet senast 2050. Den听15听december 2021 lade kommissionen fram ett f枚rslag om att minska metanutsl盲ppen inom energisektorn och inom den globala f枚rs枚rjningskedjan. R氓det och parlamentet n氓dde den听15听november 2023 en om denna nya f枚rordning. Enligt f枚rordningen 盲r gas-, olje- och kolindustrierna skyldiga att m盲ta, 枚vervaka, rapportera och verifiera sina metanutsl盲pp och vidta 氓tg盲rder f枚r att minska dem.
I april 2022 lade kommissionen dessutom fram ett f枚rst盲rkt f枚rslag om som syftar till att spara motsvarande 40听miljoner ton koldioxidutsl盲pp senast 2030. Den ((EU)听2024/573) som f枚ljde p氓 detta tr盲dde i kraft i mars 2024. Den nya f枚rordningen kommer helt att f枚rbjuda fluorkolv盲ten fr氓n 2050, och tillg氓ngen till dem kommer att begr盲nsas kraftigt redan 2025.
I november 2022 antog kommissionen ett . Parlamentet och r氓det n氓dde en om den f枚reslagna f枚rordningen den听20听februari 2024. Genom f枚rordningen kommer det bland annat att inf枚ras en certifieringsram f枚r att fr盲mja koldioxidupptag av god kvalitet och motverka gr枚nm氓lning.
脛ndringen av st盲rker det befintliga regelverket och ger samtidigt medlemsstaterna den flexibilitet som beh枚vs f枚r att man ska kunna beakta skillnaderna i byggnadsbest氓ndet i EU. Det 盲ndrade direktivet fastst盲ller nya ambiti枚sa m氓l: Alla nya byggnader b枚r vara utsl盲ppsfria senast 2030, och nya byggnader som anv盲nds eller 盲gs av den offentliga sektorn b枚r vara utsl盲ppsfria redan 2028. Varje medlemsstat ska anta sin egen nationella plan f枚r att minska bostadshusens genomsnittliga f枚rbrukning av prim盲renergi med 16听procent senast 2030 och med 20-22听procent senast 2035.
I februari 2023 enades parlamentet och r氓det om en ytterligare minskning av koldioxidutsl盲ppen fr氓n EU:s hela fordonspark av nya bilar (55听procent) och nya l盲tta lastbilar (50听procent) senast 2030. De inf枚rde 盲ven ett minskningsm氓l p氓 30听procent f枚r koldioxidutsl盲ppen fr氓n nya lastbilar, med ett delm氓l p氓 15听procent senast 2025 (). I mars 2024 antog parlamentet nya regler f枚r att minska utsl盲ppen fr氓n personbilar, sk氓pbilar, bussar, lastbilar och sl盲p (贰耻谤辞听7).
I februari 2024 antog kommissionen ett som ett delm氓l p氓 v盲gen mot uppn氓endet av klimatneutralitetsm氓len senast 2050. I meddelandet rekommenderas det att EU:s nettoutsl盲pp av v盲xthusgaser ska minskas med 90听procent senast 2040 j盲mf枚rt med 1990听氓rs niv氓er.
Europaparlamentets roll
I klimatf枚r盲ndringsfr氓gor har parlamentet traditionellt sett deltagit i interinstitutionella f枚rhandlingar med r氓det och f枚retr盲tt st氓ndpunkter som h枚jer EU-氓tg盲rdernas ambitionsniv氓.
贵枚谤别 COP21, som 盲gde rum 2015, upprepade parlamentet det br氓dskande behovet av att 鈥漞ffektivt reglera och s盲tta en 枚vre gr盲ns f枚r utsl盲pp fr氓n internationell luftfart och sj枚fart鈥�. Parlamentet uttryckte sin besvikelse 枚ver att Icao inte hade enats om utsl盲ppsminskningar. Corsia fokuserar huvudsakligen p氓 kompensation, och systemet saknar kvalitetsgarantier och blir r盲ttsligt bindande f枚rst fr氓n och med 2027. N氓gra av de fr盲msta Icao-medlemmarna har fortfarande inte f枚rbundit sig att delta i den frivilliga fasen.
Inf枚r den 24:e klimatkonferensen i Katowice (COP24) efterlyste parlamentet i sin en h枚jning av EU:s 2030-m氓l p氓 55听procent f枚r minskning av v盲xthusgasutsl盲ppen. Dessutom ans氓g parlamentet att den djupg氓ende och sannolikt o氓terkalleliga p氓verkan som en h枚jning med 2听潞C av jordens temperatur skulle f氓 kanske skulle kunna undvikas om det ambiti枚sare Parism氓let p氓 1,5听潞C uppn氓s. Detta skulle kr盲va att de globala v盲xthusgasutsl盲ppen helt upph枚r senast 2050 i st盲llet f枚r att som i dagsl盲get forts盲tta att 枚ka. D盲rf枚r uppmanade parlamentet kommissionen att l盲gga fram en l氓ngsiktig EU-strategi f枚r nettonollutsl盲pp av v盲xthusgaser fram till mitten av 氓rhundradet. Kommissionen l盲t denna beg盲ran ligga till grund f枚r ett av m氓len i den europeiska gr枚na given 2019.
I juli 2018 antog parlamentet en , d盲r det betonade att EU har ett ansvar f枚r att ta t盲ten i s氓v盲l klimatarbetet som det konfliktf枚rebyggande arbetet. Parlamentet betonade att EU:s diplomatiska kapacitet b枚r st盲rkas f枚r att EU ska kunna fr盲mja klimat氓tg盲rder p氓 det internationella planet, st枚dja genomf枚randet av Parisavtalet och f枚rebygga konflikter som 盲r en f枚ljd av klimatf枚r盲ndringarna.
I november 2019 i Europa och uppmanade samtliga medlemsstater i EU att 氓ta sig att senast 2050 uppn氓 nettonollutsl盲pp av v盲xthusgaser. Parlamentet ville ocks氓 att kommissionen skulle se till att alla relevanta lagstiftningsf枚rslag och budgetf枚rslag helt 枚verensst盲mde med m氓let att begr盲nsa den globala uppv盲rmningen till under 1,5听掳C.
I oktober 2020 antog parlamentet sitt f枚rhandlingsmandat om EU:s klimatlag och beg盲rde att utsl盲ppsminskningsm氓let f枚r 2030 skulle h枚jas till 60听procent. I det interinstitutionella avtalet av den听21听april 2021 mellan parlamentet och r氓det bekr盲ftades det m氓l p氓 55听procent som kommissionen f枚reslagit. Trots detta har parlamentet lyckats med att st盲rka koldioxidupptagningens roll och bidrag, som har potential att i praktiken omvandla detta m氓l till 57听procent. I 枚verensst盲mmelse med parlamentets mandat uppmanades kommissionen dessutom att senast sex m氓nader efter den f枚rsta globala 枚versynen av Parisavtalet l盲gga fram ett f枚rslag om ett m氓l f枚r 2040, med beaktande av EU:s planerade prelimin盲ra v盲xthusgasbudget. Med tanke p氓 hur viktigt det 盲r med oberoende vetenskaplig r氓dgivning har det inr盲ttats. Organet ska bed枚ma om politiken 盲r f枚ljdriktig och 枚vervaka de framsteg som g枚rs, s氓som parlamentet har f枚reslagit. I en r氓dgivande rapport fr氓n juni 2023 鈥濃�� ger det europeiska vetenskapliga r氓dgivande organet f枚r klimatf枚r盲ndringar EU:s institutioner en vetenskapligt grundad uppskattning av ett klimatm氓l f枚r 2040 och en EU-budget f枚r v盲xthusgasutsl盲pp f枚r perioden 2030鈥�2050. Enligt denna rapport m氓ste EU str盲va efter nettoutsl盲ppsminskningar p氓 90鈥�95听procent senast 2040, j盲mf枚rt med 1990听氓rs niv氓er.
I september 2022 antog parlamentet en . Den str盲vade efter att ytterligare st盲rka EU:s insatser f枚r att bek盲mpa klimatf枚r盲ndringarna.
I november 2023 antog parlamentet sin resolution om COP28 i Dubai. I resolutionen efterlyste parlamentet st枚rre bidrag till klimatfonden, avskaffandet av alla subventioner till fossila br盲nslen senast 2025 samt en tredubbling av andelen f枚rnybar energi och en f枚rdubbling av energieffektiviteten senast 2030. Dessutom bekr盲ftade parlamentet kopplingarna mellan f枚rlust av biologisk m氓ngfald och klimat och understr枚k vikten av att 氓terst盲lla naturen.
Mer information om detta 盲mne finns p氓 webbplatsen f枚r utskottet f枚r milj枚, folkh盲lsa och livsmedelss盲kerhet.
听
Georgios Amanatidis / Alyssia Petit