Biologisk m氓ngfald, markanv盲ndning och skogsbruk
EU har p氓 ett internationellt plan spelat en viktig roll f枚r att hitta l枚sningar p氓 problem med f枚rlust av biologisk m氓ngfald, avskogning och klimatf枚r盲ndringar. FN:s konferens om milj枚 och utveckling 1992 antog konventionen om biologisk m氓ngfald. I Parisavtalet om klimatf枚r盲ndringar fr氓n 2015 noteras vikten av att s盲kerst盲lla alla ekosystems integritet och skyddet av den biologiska m氓ngfalden. Som en del av den europeiska gr枚na given str盲var de nya strategierna f枚r biologisk m氓ngfald och skogsbruk f枚r 2030 efter att fr盲mja 氓terh盲mtningen av Europas biologiska m氓ngfald och att st枚dja avskogningsfria v盲rdekedjor
R盲ttslig grund
Artiklarna 3, 11 och 191鈥�193 i f枚rdraget om Europeiska unionens funktionss盲tt (EUF-f枚rdraget).
Allm盲n bakgrund
Den som h枚lls i Rio de Janeiro 1992 resulterade i antagandet av FN:s ramkonvention om klimatf枚r盲ndringar (UNFCCC), konventionen om biologisk m氓ngfald (CBD), Riof枚rklaringen, f枚rklaringen om principerna f枚r skogshantering och handlingsprogrammet Agenda 21.
Konventionen om biologisk m氓ngfald kompletteras med tv氓 viktiga protokoll: 1)听 (2000) som syftar till att skydda den biologiska m氓ngfalden fr氓n de potentiella risker som levande modifierade organismer framst盲llda med hj盲lp av modern bioteknik inneb盲r, 2)听och (2014) som syftar till att skapa st枚rre r盲ttslig f枚ruts盲gbarhet och insyn f枚r b氓de leverant枚rer och anv盲ndare av genetiska resurser.
EU 盲r ocks氓 part i f枚ljande internationella konventioner: Ramsarkonventionen om bevarande av v氓tmarker (1971), Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och v盲xter (Cites) fr氓n 1973, Bonnkonventionen om skydd av flyttande vilda djur (1979), Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och v盲xter samt deras naturliga milj枚er (1982); samt i f枚ljande regionala konventioner: Helsingforskonventionen om skydd av 脰stersj枚omr氓dets marina milj枚 (1974), Barcelonakonventionen om Medelhavet (1976) och Alpkonventionen (1991).
Internationella insatser f枚r att minska utsl盲ppen av v盲xthusgaser sker i enlighet med UNFCCC. I december 2015 antog parterna i UNFCCC , ett r盲ttsligt bindande klimatavtal som g盲ller f枚r alla l盲nder och enligt vilket den globala uppv盲rmningen ska h氓llas l氓ngt under 2听掳C och anstr盲ngningar g枚ras f枚r att h氓lla 枚kningen under 1,5听掳C. Redd+-initiativet inom UNFCCC tillhandah氓ller instrument f枚r att bek盲mpa avskogning och skogsf枚rst枚relse i tropikerna. I Parisavtalet uttrycks betydelsen av att s盲kerst盲lla alla ekosystems integritet, inklusive havens, och skyddet av den biologiska m氓ngfalden. Avtalet pekar p氓 den avg枚rande roll som markanv盲ndningssektorn har f枚r uppn氓endet av de l氓ngsiktiga klimatm氓len.
M氓l och resultat
A. Tidigare handlingsplaner f枚r biologisk m氓ngfald
I maj 2006 antog kommissionen ett meddelande och en handlingsplan . Eftersom det var osannolikt att EU skulle n氓 m氓let att stoppa minskningen av den biologiska m氓ngfalden till 2010, antog kommissionen en ny strategi i juni 2011 i syfte att 鈥漵盲tta stopp f枚r f枚rlusten av biologisk m氓ngfald och f枚rst枚relsen av ekosystemtj盲nster i EU senast 2020,[鈥 氓terst盲lla dem och samtidigt f枚rst盲rka EU:s bidrag f枚r att motverka f枚rlusten av biologisk m氓ngfald p氓 global niv氓鈥�. I december 2011 godk盲nde r氓det och inf枚rlivade sex m氓l: fullst盲ndig till盲mpning av EU:s naturskyddslagstiftning f枚r att bevara den biologiska m氓ngfalden, b盲ttre skydd av ekosystemen och st枚rre anv盲ndning av gr枚n infrastruktur, ett h氓llbarare jord- och skogsbruk, en b盲ttre f枚rvaltning av fiskebest氓nden, sk盲rpta kontroller av invaderande fr盲mmande arter och ett st枚rre bidrag fr氓n EU f枚r att motverka den globala f枚rlusten av biologisk m氓ngfald.
B. Bevarande av naturliga livsmilj枚er samt vilda djur och v盲xter
Det 盲ndrade fr氓n 2013 (r氓dets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmilj枚er samt vilda djur och v盲xter), inr盲ttade ett europeiskt n盲tverk, . N盲tverket omfattar 鈥漮mr氓den av gemenskapsintresse鈥�/鈥漵盲rskilda bevarandeomr氓den鈥� som medlemsstaterna har utsett, och 鈥漵盲rskilda skyddsomr氓den鈥�. 狈补迟耻谤补听2000-n盲tverket omfattar ett omr氓de p氓 枚ver 850听000听km2, och 盲r v盲rldens st枚rsta sammanh盲ngande n盲tverk av skyddade omr氓den. Huvudsyftet med 濒颈惫蝉尘颈濒箩枚诲颈谤别办迟颈惫别迟 盲r att fr盲mja bevarandet av biologisk m氓ngfald och samtidigt beakta ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov. Det 盲ndrade fr氓n 2019 (2009/147/EG) inneh氓ller best盲mmelser om skydd, f枚rvaltning och kontroll av (vilda) f氓glar, d盲ribland regler f枚r h氓llbar jakt.
C. Invasiva fr盲mmande arter
En viktig del av om f枚rebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva fr盲mmande arter 盲r f枚rteckningen 枚ver invasiva fr盲mmande arter av unionsbetydelse. Syftet med den 盲ndrade f枚rordningen fr氓n 2019 盲r att 鈥� genom f枚rebyggande, tidig varning och snabb respons 鈥� skydda den inhemska biologiska m氓ngfalden och att minimera och mildra de effekter som s氓dana arter har f枚r m盲nniskors h盲lsa och ekonomin. Sk盲rpta kontroller av 盲r en del av EU:s strategi f枚r biologisk m氓ngfald till 2030. Invasiva fr盲mmande arter orsakar 氓rligen skador i EU som uppg氓r till miljarder euro, inte bara p氓 ekosystemen utan ocks氓 p氓 gr枚dor och boskap, vilket rubbar den lokala milj枚n och p氓verkar m盲nniskors h盲lsa.
D. Tilltr盲de och f枚rdelning av nytta
antogs f枚r att genomf枚ra Nagoyaprotokollet om tilltr盲de och f枚rdelning av nytta. Enligt denna f枚rordning kan genetiska resurser och tillh枚rande traditionell kunskap endast 枚verf枚ras och anv盲ndas enligt villkor som anv盲ndarna (f枚retag, privata samlare och institutioner) och myndigheterna i ursprungslandet 枚msesidigt kommit 枚verens om.
E. Exploatering av och handel med vilda djur och v盲xter
Genom regleras den internationella handeln med arter av vilda djur och v盲xter, s盲rskilt export, 氓terexport och import av levande och d枚da djur och v盲xter, utifr氓n ett system med tillst氓nd och certifikat. Grundf枚rordningen (盲ndrad genom ) om skyddet av arter av vilda djur och v盲xter genom kontroll av handeln med dem, inf枚rlivar de m氓l, principer och best盲mmelser som fastst盲lls i Cites-konventionen med EU:s lagstiftning. om f枚rbud mot inf枚rsel av vissa arter av vilda djur och v盲xter i EU.
F. Havens biologiska m氓ngfald
Havens biologiska m氓ngfald behandlas i handlingsplanerna f枚r biologisk m氓ngfald p氓 omr氓det bevarande av naturresurser och fiskeri. I 枚versynen av EU:s strategi f枚r biologisk m氓ngfald betonas det att haven och kustomr氓dena m氓ste ha en god ekologisk status om de ska kunna skydda den biologiska m氓ngfalden. Dessutom tr盲dde ) (2008/56/EG, 盲ndrat genom ) om skydd och bevarande av havsmilj枚n i kraft i juli 2008. Syftet med direktivet 盲r att s盲kerst盲lla god status i alla EU:s marina vatten till 2020 och skydda den resursbas som alla havsrelaterade ekonomiska och sociala verksamheter 盲r beroende av.
G. Skog
N盲stan 30听% av 狈补迟耻谤补听2000-n盲tverkets yta utg枚rs av skog. EU har n盲stan 182听miljoner hektar skog, som t盲cker 43听% av dess landareal, och d盲rf枚r 盲r flera EU-氓tg盲rder inriktade p氓 att skydda skogarna. ((EU) nr听995/2010) fastst盲ller skyldigheter f枚r verksamhetsut枚vare som sl盲pper ut timmer och tr盲varor p氓 EU-marknaden. Den motverkar handel med olagligt avverkat timmer och olagliga tr盲varor genom viktiga skyldigheter och f枚rbjuder f枚rs盲ljningen av olagligt avverkat timmer och olagliga tr盲varor.
H. Markanv盲ndning, f枚r盲ndring av markanv盲ndning och skogsbruk (LULUCF)
LULUCF-sektorn omfattar anv盲ndningen av mark, tr盲d, v盲xter, biomassa och timmer. Den sl盲pper inte bara ut v盲xthusgaser utan kan 盲ven absorbera koldioxid fr氓n atmosf盲ren Fram till 2020 氓tog sig medlemsstaterna enligt Kyotoprotokollet att se till att v盲xthusgasutsl盲ppen fr氓n markanv盲ndning kompenserades genom ett motsvarande upptag av koldioxid. EU siktar nu p氓 att integrera denna princip (den s氓 kallade regeln om icke-debitering) i EU:s lagstiftning f枚r perioden 2021鈥�2030, genom att inf枚rliva LULUCF i EU:s anstr盲ngningar f枚r att minska utsl盲ppen. Genom om inbegripande av utsl盲pp och upptag av v盲xthusgaser fr氓n LULUCF i ramen f枚r klimat- och energipolitiken fram till 2030, b枚r v盲xthusgaser fr氓n LULUCF uppv盲gas av att en minst lika stor m盲ngd koldioxid f枚rsvinner fr氓n atmosf盲ren under perioden 2021鈥�2030. i april 2023 (f枚rordning (EU)听2023/839) f枚r att fastst盲lla ett nytt m氓l f枚r 2030 i linje med den europeiska gr枚na given. M氓let 盲r framf枚r allt att ut枚ka EU:s kols盲nkor med 15听%, vilket motsvarar 310听miljoner ton koldioxidekvivalenter. I maj 2023 hj盲lpte medlemsstaterna att anpassa markanv盲ndning, skogsbruk och jordbruk till uppdaterade nationella energi- och klimatplaner och se till att de reviderade f枚rordningarna f枚ljs.
I. Finansieringsinstrument
Sedan 1992 har EU:s instrument f枚r s盲rskild finansiering av milj枚n varit Life-programmet. Naturv氓rd och biologisk m氓ngfald har ing氓tt bland delprogrammen. Den femte fasen av Life-programmet, som omfattade perioden 2014鈥�2020, bestod av tv氓 huvudsakliga insatsomr氓den: Klimatf枚r盲ndringar och milj枚. Annan finansiering f枚r att st枚dja biologisk m氓ngfald tas upp i jordbruks- och fiskeripolitiken, 厂补尘尘补苍丑氓濒濒苍颈苍驳sfonden och strukturfonderna samt de fler氓riga ramprogrammen f枚r forskning. senaste fas (2021鈥�2027) 盲r uppbyggd p氓 samma s盲tt som den f枚reg氓ende, med en budget p氓 2,15听miljarder euro.
J. Strategier f枚r biologisk m氓ngfald och skog f枚r 2030
Den听11听december 2019 presenterade kommissionen den , ett ambiti枚st 氓tg盲rdspaket f枚r att EU ska kunna bli koldioxidneutralt senast 2050. Den f枚r att omvandla EU till en h氓llbar och konkurrenskraftig ekonomi. Bland de f枚reslagna 氓tg盲rderna finns en ny (offentliggjord den听20听maj 2020 som en uppf枚ljning av ) med 氓tg盲rder f枚r att ta itu med de fr盲msta orsakerna till f枚rlusten av biologisk m氓ngfald, samt en ny (offentliggjord den听14听juli 2021) med 氓tg盲rder f枚r att st枚dja avskogningsfria v盲rdekedjor.
Strategin f枚r biologisk m氓ngfald f枚r 2030 tar upp de fem viktigaste orsakerna till f枚rlusten av biologisk m氓ngfald (f枚r盲ndrad mark- och havsanv盲ndning, 枚verexploatering, klimatf枚r盲ndringar, f枚roreningar och invasiva fr盲mmande arter), fastst盲ller en f枚rb盲ttrad styrningsram f枚r att fylla 氓terst氓ende luckor, s盲kerst盲ller ett fullst盲ndigt genomf枚rande av EU-lagstiftningen och sammanf枚r alla befintliga insatser.
Skogsstrategin f枚r 2030 syftar till att anpassa Europas skogar till nya f枚rh氓llanden, extrema v盲derf枚rh氓llanden och stor os盲kerhet till f枚ljd av klimatf枚r盲ndringarna. Detta 盲r en f枚ruts盲ttning f枚r att skogarna ska kunna forts盲tta att fylla sin sociala och ekonomiska funktion och s盲kerst盲lla en livskraftig landsbygd med en v盲lm氓ende befolkning.
Som en del av EU:s strategi f枚r biologisk m氓ngfald f枚r 2030 antog kommissionen den听22听juni 2022 ett , f枚r att 氓terst盲lla skadade ekosystem och ge naturen en st枚rre plats i Europa, fr氓n jordbruksmark och hav till skogar och stadsmilj枚er. M氓let 盲r att senast 2030 氓terst盲lla minst 20听% av b氓de EU:s land- och havsarealer och senast 2050 alla ekosystem som 盲r i behov av restaurering. F枚rordningen skulle kr盲va att medlemsstaterna utarbetar nationella restaureringsplaner f枚r att uppn氓 m氓len, samtidigt som de ges flexibilitet att beakta sina nationella f枚rh氓llanden. Lagen antogs i parlamentet den听27听februari 2024 och v盲ntar nu p氓 bekr盲ftelse i r氓det.
I januari 2023 offentliggjorde kommissionen ett meddelande , i syfte att se 枚ver . Initiativet fr氓n 2018 var den f枚rsta EU-ramen n氓gonsin att ta itu med minskningen av vilda pollinat枚rer. I det reviderade EU-initiativet om pollinat枚rer fastst盲lls m氓l f枚r 2030 och 氓tg盲rder enligt f枚ljande tre prioriteringar: 1)听att f枚rb盲ttra bevarandet av pollinat枚rer och hantera orsakerna till minskningen av dem, 2)听att f枚rb盲ttra kunskapen, 3)听att 枚ka medvetenheten, engagera samh盲llet i stort och fr盲mja samarbete.
Europaparlamentets roll
Europaparlamentet har l盲nge gett sitt st枚d till EU:s skydd av den biologiska m氓ngfalden och dess klimatf枚r盲ndringspolitik. I september 2010 antog parlamentet , med h盲nsyn till m氓let f枚r biologisk m氓ngfald efter 2010. Parlamentet var mycket bekymrat 枚ver att det akuta behovet av att stoppa f枚rlusten av biologisk m氓ngfald saknades i den internationella politiska dagordningen, och kr盲vde b盲ttre styrning av den biologiska m氓ngfalden inrikes s氓v盲l som utrikes.
I oktober 2015 p氓minde parlamentet i sin resolution om att klimatf枚r盲ndringarna p氓skyndar f枚rlusten av biologisk m氓ngfald. Parlamentet efterlyste en 枚verenskommelse som inbegriper 鈥漮mfattande insats fr氓n alla sektorer鈥� och understr枚k att markanv盲ndning har 鈥漛etydande kostnadseffektiv potential f枚r begr盲nsning och 枚kad motst氓ndskraft鈥�.
I november 2016 antog parlamentet , i syfte att motverka denna organiserade och destruktiva brottslighet eftersom den utg枚r ett hot mot biologisk m氓ngfald genom att f枚ra m氓nga arter till randen av utrotning. I handlingsplanen fastst盲lls tre prioriteringar: f枚rhindrande, kontroll av lagens efterlevnad och samarbete. Dessutom betonades vikten av globalt samarbete mellan ursprungsl盲nderna, transitl盲nderna och destinationsl盲nderna.
I oktober 2020, betonade Parlamentet i sin resolution med rekommendationer till kommissionen om . Parlamentet betonade att handels- och investeringspolitiken beh枚ver ses 枚ver f枚r att mer effektivt m枚ta den internationella utmaningen med avskogning. Detta inneb盲r att s盲kerst盲lla lika villkor globalt och ta h盲nsyn till sambandet mellan handelsavtal och global biologisk m氓ngfald samt skogsekosystemen.
I juni 2021 antog parlamentet en resolution om . Den kr盲ver 1)听att 30听% av EU:s land- och havsomr氓den m氓ste vara skyddade, 2)听bindande m氓l f枚r biologisk m氓ngfald i st盲der, s氓som gr枚na tak p氓 nya byggnader, Och 3)听br氓dskande 氓tg盲rder f枚r att stoppa minskningen av antalet bin och andra pollinat枚rer. Det senaste kravet togs upp av kommissionen i januari 2023.
脜r 2022 antog parlamentet, p氓 eget initiativ, sin . Parlamentet efterlyste en 枚kning av skogarnas strukturella, funktionella och sammansatta m氓ngfald och insisterade p氓 att monokulturer inte b枚r st枚djas med EU-medel.
Mer information om detta 盲mne finns p氓 webbplatsen f枚r utskottet f枚r milj枚, folkh盲lsa och livsmedelss盲kerhet (ENVI).
听
Alyssia Petit / Georgios Amanatidis