EU-valet 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Enligt EU:s valakt ska val till Europaparlamentet hållas vart femte år. År 2024 hölls valet i EU:s 27 medlemsländer från torsdagen den 6 juni till söndagen den 9 juni.

Resultat från tidigare EU-val

På den dynamiska och interaktiva webbplatsen kan man se valresultatet i sin helhet eller uppdelat efter land. Man kan även se resultaten från tidigare mandatperioder sedan 1984, uppdelningar enligt nationella partier och politiska grupper sedan 1979, och fullständiga resultat på nationell nivå sedan 2009. Dessutom finns där information om trender i EU-valen, till exempel när det gäller könsbalansen.

Efter EU-valet - det nya parlamentets sammansättning

  • De politiska grupperna (om)bildas efter varje EU-val. För närvarande finns det åtta politiska grupper (en mer än under den nionde mandatperioden). En politisk grupp måste bestå av minst 23 ledamöter som valts i minst en fjärdedel av medlemsländerna (det vill säga minst sju), i enlighet med artikel 33 i Europaparlamentets arbetsordning.

    Vid det första plenarsammanträdet efter EU-valet måste det nya parlamentet välja sin talman bland ledamöterna (för en mandatperiod på två och ett halvt år som kan förnyas), tillsammans med 14 vice talmän och fem kvestorer. Tillsammans utgör de parlamentets beslutande presidium - i enlighet med artiklarna 16, 17 och 18 i Europaparlamentets arbetsordning.

    Roberta Metsola (EPP, Malta), Europaparlamentets talman sedan januari 2022, valdes i juli 2024 om till 2027. Hon fick 562 röster i den första valomgången.

  • föreskrivs att Europaparlamentet ska ”välja kommissionens ordförande”. I praktiken, baserat på artikel 128 i Europaparlamentets arbetsordning, presenterar den kandidat som föreslås av Europeiska rådet sina politiska riktlinjer för parlamentet, följt av en debatt.

    Den 18 juli gav parlamentet sitt stöd till Ursula von der Leyen för en andra mandatperiod som EU-kommissionens ordförande. Hon fick 401 röster i en sluten omröstning. Inför omröstningen presenterade Ursula von der Leyen sina för de kommande fem åren under en debatt med ledamöterna.

  • Kommissionärskollegiet utses formellt av Europeiska rådet på grundval av kandidater som föreslås av medlemsländerna, i samförstånd med kommissionens tillträdande ordförande och efter godkännande av Europaparlamentet. I enlighet med artikel 129 i Europaparlamentets arbetsordning tilldelas varje nominerad kommissionsledamot ansvar för ett specifikt politikområde (portfölj) av kommissionens tillträdande ordförande i enlighet med de politiska riktlinjer som hon eller han har valt. Parlamentets olika utskott utvärderar därefter var och en av de nominerade kommissionsledamöternas kompetens och sakkunskaper, följt av en omröstning i plenum (godkännandeförfarandet) om utnämningen av kollegiet i sin helhet.

    All information om 2024 års utfrågningar av alla kommissionsledamöter finns på den .

    Parlamentets förfarande för att godkänna kommissionärskollegiet beskrivs i detalj i bilaga VII till arbetsordningen.

    Det nuvarande kommissionärskollegiet godkändes av Europaparlamentet i en omröstning den 27 november 2024, med 370 röster för, 282 röster emot och 36 nedlagda röster. Omröstningen föregicks av en debatt i kammaren med kommissionsordförande Ursula von der Leyen om kollegiets sammansättning och den föreslagna kommissionens arbetsprogram.