Pressfrihet: Europaparlamentet stödjer journalister
Pressfriheten utmanas i EU och över hela världen. Ta reda på hur Europaparlamentet stödjer journalisternas arbete.
Journalistiken står inför fler och fler utmaningar, då nya digitala kanaler utnyttjas för att sprida desinformation i en alltmer delad värld. Attacker och hot har förekommit i vissa EU-länder.
Europaparlamentet har återkommande stått upp för pressfrihet och mediemångfald både inom och utanför EU. I samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2023 uttryckte ledamöter hur pressfrihet är en väsentlig del av mänskliga rättigheter. De uttryckte farhågor kring de allt fler attackerna mot journalister och betonade att fri press är nödvändig för att demokratin ska fungera.
Mediefrihetslagen
I mars 2024 godkände parlamentsledamöterna ny lagstiftning för att skydda EU:s journalister och media från politisk eller ekonomisk inblandning. Med Media Freedom Act kommer medlemsländerna att vara skyldiga att skydda medias oberoende, och alla externa ingrepp i redaktionella beslut kommer att förbjudas.
De nya reglerna förbjuder myndigheter att utöva påtryckningar på journalister och redaktörer att avslöja sina källor. Användning av spionprogram mot journalister kommer endast att vara möjligt när allvarliga brott utreds och kommer att kräva förhandsgodkännande av en domstol. Ytterligare bestämmelser inkluderar skydd mot godtyckliga beslut av stora sociala medieplattformar för att begränsa åtkomst till eller radera oberoende medieinnehåll.
Reglerna syftar också till att göra det tydligt för allmänheten vem som kontrollerar media. Alla nyhetskanaler kommer att vara skyldiga att lämna information om vilka deras ägare är.
Andra åtgärder för att skydda pressfriheten
Nya regler (kallade "SLAPP"), som antogs i februari 2024, är till för att skydda journalister och andra mot stämningar som syftar till att tysta dem. Anklagade kommer att kunna begära snabb avskrivning av mål och begära att målsägande ska stå för alla rättegångskostnader.
I två andra betänkanden som ledamöterna röstade om i mars 2022 och juni 2023. 岹öٱ uppmanade EU att skapa en gemensam strategi för att möta utländsk inblandning och desinformationskampanjer och efterlyste mer stöd till oberoende medier, faktagranskare och forskare.
I juni 2023 godkände Europaparlamentet rekommendationer mot missbruk av spionprogram som har visat sig användas olagligt mot journalister och politiska motståndare.
Den 3 maj 2023 drog Europaparlamentet igång den trejde utgåvan av Daphne Caruana Galizias journalistpris, instiftat till minne av den maltesiska journalist som dödades i en bombattack 2017, för att prisa enastående journalistik som speglar EU:s värden.
Yttrandefrihet, mediernas frihet och mångfald uttrycks i , liksom i .
Säkerhet för journalister runt om i världen
Situationen i många EU-länder är bra, men i en resolution om mediernas frihet år 2020 uttryckte Europaparlamentet oro över läget för public service i vissa medlemsländer.
Attacker på journalister har förekommit runt om i EU. I april 2021 sköts den grekiske journalisten George Karaivaz till döds i Aten, och den nederländske undersökande journalisten Peter R. de Vries dödades i Amsterdam i juli 2021.
Krig har också varit dödliga för journalister. Enligt dödades över 122 journalister och mediearbetare i Gaza, och många andra skadades, under de första fyra månaderna av konflikten som följde efter Hamas terrorattacker den 7 oktober 2023.
Kriget i Ukraina har också varit dödligt för journalister. från februari 2024 visar att minst 14 journalister dödats sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.