合法博彩网站

Europeiska unionen bygger p氓 v盲rdena respekt f枚r m盲nniskans v盲rdighet, frihet, demokrati, j盲mlikhet, r盲ttsstaten och respekt f枚r de m盲nskliga r盲ttigheterna, inklusive r盲ttigheter f枚r personer som tillh枚r minoriteter, enligt vad som fastst盲lls i artikel听2 i f枚rdraget om Europeiska unionen (EU-f枚rdraget). F枚r att dessa v盲rden ska respekteras f枚reskrivs i artikel听7 i EU-f枚rdraget en EU-mekanism som ska fastsl氓 ett allvarligt och ih氓llande 氓sidos盲ttande av EU:s v盲rden av en medlemsstat och eventuellt utd枚ma p氓f枚ljder. Hittills har den bara aktiverats i Polens och Ungerns fall. EU 盲r ocks氓 bundet av sin stadga om de grundl盲ggande r盲ttigheterna och har 氓tagit sig att ansluta sig till den europeiska konventionen om skydd f枚r de m盲nskliga r盲ttigheterna och de grundl盲ggande friheterna. Efter att det uppst氓tt hot mot EU:s v盲rden i vissa medlemsstater st盲rker EU-institutionerna sina verktyg f枚r att motverka den demokratiska tillbakag氓ngen och skydda demokratin, r盲ttsstaten, grundl盲ggande r盲ttigheter, j盲mlikhet och minoriteter i hela unionen.

Fr氓n r盲ttsligt skydd f枚r de grundl盲ggande r盲ttigheterna till kodifiering i f枚rdragen

Europeiska gemenskaperna (EG) (numera Europeiska unionen) bildades fr氓n b枚rjan som en internationell organisation med ett i f枚rsta hand ekonomiskt handlingsutrymme. Man s氓g d盲rf枚r inget behov av uttryckliga best盲mmelser om respekten f枚r de grundl盲ggande r盲ttigheterna, som under l氓ng tid inte n盲mndes i f枚rdragen, och som under alla omst盲ndigheter betraktades som garanterade av 1950听氓rs (Europakonventionen), som medlemsstaterna hade undertecknat.

N盲r v盲l Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) hade bekr盲ftat principerna om direkt verkan och unionsr盲ttens f枚retr盲de, men v盲grat att granska besluts f枚renlighet med medlemsstaternas nationella och konstitutionella r盲tt (; ), b枚rjade vissa nationella domstolar att uttrycka oro 枚ver vilka effekter denna r盲ttspraxis skulle kunna f氓 f枚r skyddet av konstitutionella v盲rden som de grundl盲ggande r盲ttigheterna. Om EU-r盲tten 盲r 枚verordnad till och med inhemsk f枚rfattningsr盲tt skulle den kunna komma att 氓sidos盲tta grundl盲ggande r盲ttigheter. F枚r att bem枚ta denna teoretiska risk antog den tyska och den italienska f枚rfattningsdomstolen 1974 var sin dom d盲r de h盲vdade sin befogenhet att se 枚ver EU-r盲tten f枚r att f枚rvissa sig om att den 枚verensst盲mmer med konstitutionella r盲ttigheter (Solange听I; Frontini). Detta fick EU-domstolen att genom sin r盲ttspraxis bekr盲fta principen om respekt f枚r de grundl盲ggande r盲ttigheterna, genom att ange att de grundl盲ggande r盲ttigheterna 盲r f枚rankrade i de allm盲nna principer i gemenskapsr盲tten som skyddas av domstolen (). Dessa principer 盲r inspirerade av de konstitutionella traditioner som 盲r gemensamma f枚r medlemsstaterna () och av internationella f枚rdrag om skydd av de m盲nskliga r盲ttigheterna som medlemsstaterna 盲r parter i (), varav ett 盲r Europakonventionen ().

I och med att EU:s beh枚righet successivt utvidgats till politikomr氓den som har en direkt inverkan p氓 grundl盲ggande r盲ttigheter 鈥� s氓som r盲ttsliga och inrikes fr氓gor, som sedermera blivit till ett fullt utvecklat omr氓de med frihet, s盲kerhet och r盲ttvisa 鈥� har f枚rdragen 盲ndrats s氓 att EU st氓r fast f枚rankrat i skyddet av grundl盲ggande r盲ttigheter. Maastrichtf枚rdraget inneh枚ll h盲nvisningar till Europakonventionen och medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner som allm盲nna principer i EU-r盲tten, medan Amsterdamf枚rdraget bekr盲ftade de europeiska 鈥漰rinciper鈥� som EU bygger p氓 (鈥漹盲rden鈥� i Lissabonf枚rdraget, enligt vad som r盲knas upp i artikel听2 i EU-f枚rdraget) och inf枚rde ett f枚rfarande f枚r tillf盲lligt upph盲vande av de r盲ttigheter som f枚reskrivs i f枚rdragen f枚r det fall att en medlemsstat allvarligt och ih氓llande kr盲nker grundl盲ggande r盲ttigheter. Utarbetandet av stadgan om de grundl盲ggande r盲ttigheterna och dess ikrafttr盲dande tillsammans med Lissabonf枚rdraget utg枚r den senaste utvecklingen i denna kodifieringsprocess, som syftar till att s盲kerst盲lla skyddet av grundl盲ggande r盲ttigheter i EU.

EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd f枚r de m盲nskliga r盲ttigheterna och de grundl盲ggande friheterna (Europakonventionen)

Eftersom Europakonventionen, som alla medlemsstater har anslutit sig till, 盲r det viktigaste instrumentet f枚r att skydda de grundl盲ggande r盲ttigheterna i Europa, f枚ref枚ll en anslutning av EG till Europakonventionen som en logisk l枚sning p氓 behovet att koppla EG till skyldigheter avseende de grundl盲ggande r盲ttigheterna. Kommissionen f枚reslog flera g氓nger (1979, 1990 och 1993) att EG skulle ansluta sig till Europakonventionen. Ett yttrande fr氓n domstolen beg盲rdes, och i sitt fr氓n 1996 ans氓g domstolen att f枚rdraget inte gav n氓gon beh枚righet f枚r EG att anta best盲mmelser om m盲nskliga r盲ttigheter eller ing氓 internationella konventioner p氓 detta omr氓de, vilket gjorde det r盲ttsligt om枚jligt att ansluta sig till konventionen. I och med Lissabonf枚rdraget 氓tg盲rdades denna situation genom att artikel听6.2 inf枚rdes, som gjorde det obligatoriskt f枚r EU att ansluta sig till Europakonventionen. Detta innebar att EU (liksom redan var fallet f枚r dess medlemsstater), n盲r det g盲ller respekten f枚r de grundl盲ggande r盲ttigheterna, skulle bli f枚rem氓l f枚r granskning av ett r盲ttsligt organ utanf枚r unionen, n盲mligen Europeiska domstolen f枚r de m盲nskliga r盲ttigheterna (Europadomstolen). Efter en s氓dan anslutning skulle unionsmedborgare 鈥� men 盲ven medborgare i l盲nder utanf枚r EU som befinner sig p氓 unionens territorium 鈥� genom att 氓beropa best盲mmelser i Europakonventionen direkt kunna v盲nda sig till Europadomstolen f枚r att bestrida r盲ttsakter som antas av EU, p氓 samma s盲tt som de kan bestrida r盲ttsakter som antas en EU-medlemsstat.

Efter Lissabonf枚rdragets ikrafttr盲dande 2010 inledde EU f枚rhandlingar med Europar氓det om ett utkast till anslutningsavtal, som slutf枚rdes i april 2013. I juli 2013 bad kommissionen EU-domstolen om ett yttrande 枚ver huruvida anslutningsavtalet var f枚renligt med f枚rdragen. Den听18听december 2014 avgav EU-domstolen ett negativt yttrande, d盲r det angavs att utkastet till avtal 鈥漦an komma att negativt p氓verka unionsr盲ttens s盲rdrag och autonomi鈥� (). Efter en period av eftertanke och diskussioner om hur man kan l枚sa de problem som EU-domstolen lyft 氓terupptog EU och Europar氓det f枚rhandlingar 2019, vilka fortfarande p氓g氓r.

EU-stadgan om de grundl盲ggande r盲ttigheterna

Parallellt med den 鈥漞xterna鈥� granskningsmekanism som kom till st氓nd genom EG:s anslutning till Europakonventionen, f枚r att s盲kerst盲lla lagstiftningens och politikens f枚renlighet med grundl盲ggande r盲ttigheter, beh枚vdes en 鈥漣ntern鈥� granskningsmekanism p氓 gemenskapsniv氓 f枚r att m枚jligg枚ra en prelimin盲r och oberoende r盲ttslig kontroll av EU-domstolen. F枚r att detta skulle bli verklighet beh枚vdes ett regelverk f枚r r盲ttigheter som 盲r specifika f枚r EU, och vid Europeiska r氓dets m枚te i K枚ln 1999 beslutade man att sammankalla ett konvent f枚r att utarbeta en stadga om de grundl盲ggande r盲ttigheterna.

Stadgan proklamerades h枚gtidligt av Europaparlamentet, r氓det och kommissionen i Nice 2000. Efter att ha 盲ndrats proklamerades den 氓terigen 2007. Det var dock f枚rst i samband med antagandet av Lissabonf枚rdraget den听1听december 2009 som fick direkt verkan, i enlighet med artikel听6.1 i EU-f枚rdraget, och d盲rmed blev en bindande r盲ttsk盲lla som en del av prim盲rr盲tten.

脛ven om stadgan grundar sig p氓 Europakonventionen och andra europeiska och internationella instrument var den nyskapande p氓 olika s盲tt, inte minst f枚r att den inkluderar funktionsneds盲ttning, 氓lder och sexuell l盲ggning som f枚rbjudna diskrimineringsgrunder samt tillg氓ng till handlingar, uppgiftsskydd och god f枚rvaltning bland de grundl盲ggande r盲ttigheter som den fastst盲ller.

Stadgans till盲mpningsomr氓de 盲r 氓听ena sidan potentiellt mycket brett, eftersom de flesta av de r盲ttigheter som den erk盲nner beviljas 鈥漚lla鈥�, oavsett nationalitet eller r盲ttslig st盲llning, men 氓听andra sidan begr盲nsas dess till盲mpning genom artikel听51 till EU:s institutioner och organ samt till medlemsstaterna n盲r dessa agerar f枚r att till盲mpa unionsr盲tten.

Artikel听7 i EU-f枚rdraget, kommissionens ram f枚r r盲ttsstatsprincipen och r盲ttsstatsmekanism

Genom Amsterdamf枚rdraget inf枚rdes en ny sanktionsmekanism f枚r att se till att de grundl盲ggande r盲ttigheterna, liksom andra europeiska principer och v盲rden s氓som demokrati, r盲ttsstatlighet, j盲mlikhet och skydd av minoriteter, respekteras av medlemsstaterna ut枚ver de r盲ttsliga gr盲nserna f枚r EU:s beh枚righet. Detta innebar att EU fick befogenhet att ingripa p氓 omr氓den som annars skulle ha 枚verl氓tits till medlemsstaterna, i situationer d盲r dessa v盲rden 鈥漚llvarligt och ih氓llande鈥� 氓sidos盲tts. En liknande mekanism hade f枚reslagits av parlamentet f枚r f枚rsta g氓ngen i . Genom Nicef枚rdraget lades en f枚rebyggande fas till, i fall av 鈥漦lar risk f枚r allvarligt 氓sidos盲ttande鈥� av EU:s v盲rden i en medlemsstat. Syftet med detta f枚rfarande var att se till att skyddet av de grundl盲ggande r盲ttigheterna, liksom av demokratin, r盲ttsstaten och minoriteters r盲ttigheter, som ing氓r bland K枚penhamnskriterierna f枚r anslutning av nya medlemsstater, f枚rblir g盲llande 盲ven efter anslutning, och f枚r alla medlemsstater p氓 samma s盲tt.

I artikel听7.1 i EU-f枚rdraget f枚reskrivs en 鈥漟枚rebyggande fas鈥�, d盲r en tredjedel av medlemsstaterna, parlamentet och kommissionen ges befogenhet att inleda ett f枚rfarande som inneb盲r att r氓det med en majoritet p氓 fyra femtedelar kan fastsl氓 att det i en medlemsstat finns en 鈥漦lar risk f枚r allvarligt 氓sidos盲ttande鈥� av de EU-v盲rden som fastst盲lls i artikel听2 i EU-f枚rdraget, vilket inbegriper respekt f枚r m盲nskliga r盲ttigheter, m盲nsklig v盲rdighet, frihet och j盲mlikhet samt r盲ttigheter f枚r personer som tillh枚r minoriteter. Innan ett s氓dant fastsl氓ende kan g枚ras m氓ste en utfr氓gning av den ber枚rda medlemsstaten 盲ga rum, och rekommendationer f氓r l盲mnas till den. Parlamentet m氓ste ge sitt godk盲nnande med tv氓 tredjedelar av de avgivna r枚sterna, som ska representera en absolut majoritet av dess ledam枚ter (artikel听354.4 i EUF-f枚rdraget). Detta f枚rebyggande f枚rfarande aktiverades f枚r f枚rsta g氓ngen den 20 december 2017 av kommissionen gentemot Polen, och den听12听september 2018 av parlamentet gentemot Ungern, men 盲r fortfarande blockerat i r氓det, d盲r n氓gra f氓 utfr氓gningar 盲gt rum och inga rekommendationer 鈥� 盲n mindre fastsl氓enden 鈥� antagits. Parlamentet nekades dessutom r盲tten att l盲gga fram sin st氓ndpunkt vid r氓dets utfr氓gningar, 盲ven i fr氓ga om Ungern, trots sin roll som initiativtagare till f枚rfarandet. Den听6听maj 2024 f枚reslog kommissionen att f枚rfarandet enligt artikel听7.1 mot Polen skulle avslutas.

I artikel听7.2 och 7.3 i EU-f枚rdraget f枚reskrivs en 鈥漵anktionsmekanism鈥� som kan utl枚sas av kommissionen eller av en tredjedel av medlemsstaterna (men inte Europaparlamentet) i fall d氓 en medlemsstat 鈥漚llvarligt och ih氓llande 氓sidos盲tter鈥� EU:s v盲rden, efter att den ber枚rda medlemsstaten har uppmanats att inkomma med sina synpunkter. Europeiska r氓det fastsl氓r att det f枚religger ett 氓sidos盲ttande genom enh盲llighet, efter att ha inh盲mtat parlamentets godk盲nnande med samma majoritet som f枚r den f枚rebyggande skydds氓tg盲rden. R氓det kan besluta att f枚r medlemsstaten i fr氓ga tillf盲lligt upph盲va vissa r盲ttigheter som f枚ljer av medlemskapet, d盲ribland r枚str盲tten i r氓det, denna g氓ng med kvalificerad majoritet. R氓det kan besluta att 盲ndra eller upph盲va sanktionerna, 氓terigen med kvalificerad majoritet. Den ber枚rda medlemsstaten deltar inte i r氓dets eller Europeiska r氓dets omr枚stningar. Det 盲r fortfarande sv氓rt att fastsl氓 氓sidos盲ttande och anta sanktioner p氓 grund av kravet p氓 enh盲llighet, vilket framg氓r av att regeringarna i Ungern och Polen meddelat att de kommer att l盲gga in veto mot alla s氓dana beslut som r枚r den andra medlemsstaten.

F枚r att t盲ppa till luckan mellan den politiskt vanskliga aktiveringen av f枚rfaranden enligt artikel听7听i EU-f枚rdraget (som anv盲nds f枚r att hantera situationer som inte omfattas av EU-r盲tten) och 枚vertr盲delsef枚rfaranden med begr盲nsad verkan (som anv盲nds i specifika situationer som omfattas av EU-r盲tten) lanserade kommissionen 2014 en 鈥濃��. Syftet med denna ram var att f枚rs枚ka f氓 till st氓nd ett verkningsfullt och sammanh氓llet skydd f枚r r盲ttsstaten, som en f枚ruts盲ttning f枚r att s盲kerst盲lla respekten f枚r grundl盲ggande r盲ttigheter och demokrati i situationer d盲r sj盲lva systemet 盲r hotat. Ramen 盲r t盲nkt att f枚reg氓 och komplettera artikel听7 i EU-f枚rdraget och omfattar tre etapper: Kommissionens bed枚mning, det vill s盲ga听en strukturerad dialog mellan kommissionen och medlemsstaten, vid behov f枚ljd av ett yttrande 枚ver situationen f枚r r盲ttsstaten. En rekommendation fr氓n kommissionen avseende r盲ttsstaten. Medlemsstatens uppf枚ljning av rekommendationen. Denna ram f枚r r盲ttsstatsprincipen till盲mpades p氓 Polen 2016 och ledde, p氓 grund av bristande framg氓ng, den听20听december 2017 till kommissionens om att inleda ett f枚rfarande enligt artikel听7.

I juli 2019 tog kommissionen ytterligare ett steg fram氓t i sitt meddelande och lanserade en r盲ttsstatsmekanism best氓ende av en 氓rlig granskningscykel baserad p氓 en r盲ttsstatsrapport som 枚vervakar situationen i medlemsstaterna, som utg枚r grunden f枚r den interinstitutionella dialogen. Den f枚rsta offentliggjordes i september 2020 och 氓tf枚ljdes av 27听landskapitel som sp盲nner 枚ver r盲ttssystemet (s盲rskilt dess oberoende, kvalitet och effektivitet), ramarna f枚r korruptionsbek盲mpning (r盲ttsligt och institutionellt uppl盲gg, f枚rebyggande och repressiva 氓tg盲rder), mediernas m氓ngfald (tillsynsorgan, insyn i 盲gandet och statlig inblandning, skydd av journalister) samt andra institutionella fr氓gor som r枚r kontroller och motvikter (lagstiftningsprocessen, oberoende myndigheter, tillg盲nglighet, r盲ttslig pr枚vning, organisationer i det civila samh盲llet). Rapporten st盲rker EU:s 枚vervakning avsev盲rt genom att den 鈥� till skillnad fr氓n resultattavlan f枚r r盲ttskipningen i EU och andra 枚vervaknings- och rapporteringsinstrument 鈥� inte bara omfattar civilr盲tt utan 盲ven straffr盲tt och f枚rvaltningsr盲tt och tar upp r盲ttsv盲sendets oberoende, korruption, m氓ngfald i medierna, maktdelning och utrymmet f枚r det civila samh盲llet. Ett n盲tverk med nationella kontaktpunkter som samlar in information och s盲kerst盲ller dialog med medlemsstaterna har inr盲ttats, och dialog fr盲mjas med ber枚rda parter, bland annat Europar氓dets organ, Organisationen f枚r s盲kerhet och samarbete i Europa (OSSE), Organisationen f枚r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), r盲ttsliga n盲tverk och icke-statliga organisationer. , som offentliggjordes i juli 2022, inneh枚ll ocks氓 en rad rekommendationer riktade till varje medlemsstat, vars uppf枚ljning ska granskas i efterf枚ljande 氓rliga r盲ttsstatsrapporter. I , som offentliggjordes i juli 2023, utv盲rderades genomf枚randet av f枚reg氓ende 氓rs rekommendationer och l盲mnades ytterligare rekommendationer.

Andra instrument f枚r skydd av EU:s v盲rden

EU har andra instrument till sitt f枚rfogande som syftar till att skydda unionens v盲rden.

N盲r kommissionen f枚resl氓r ett nytt lagstiftningsinitiativ unders枚ker den huruvida detta 盲r f枚renligt med de grundl盲ggande r盲ttigheterna med hj盲lp av en konsekvensbed枚mning, en aspekt som senare granskas 盲ven av r氓det och parlamentet.

Kommissionen offentligg枚r dessutom en , som granskas och diskuteras av r氓det, som antar slutsatser om den, och av parlamentet inom ramen f枚r dess 氓rsrapport om situationen f枚r de grundl盲ggande r盲ttigheterna i EU. I december 2020 lanserade kommissionen en ny , 盲ven n盲r det g盲ller EU-medel, genom det i stadgan specificerade 鈥漬枚dv盲ndiga villkoret鈥�, som introducerades i . Till en b枚rjan h枚lls medel fr氓n sammanh氓llningsfonden avsedda f枚r Polen och Ungern inne p氓 denna grund. Den听13听december 2023 ans氓g kommissionen att Ungern hade uppfyllt det 枚vergripande n枚dv盲ndiga villkoret, vilket gjorde det m枚jligt f枚r landet att beg盲ra upp till 10,2听miljarder euro i medel som tidigare blockerats. I februari 2024 ans氓g kommissionen ocks氓 att Polen hade uppfyllt sina skyldigheter, vilket gjorde det m枚jligt f枚r landet att beg盲ra utbetalning av upp till 76,5听miljarder euro i sammanh氓llningsfonderna 2021鈥�2027.

Sedan 2014 har r氓det ocks氓 f枚rt en 氓rlig dialog mellan alla medlemsstater f枚r att fr盲mja och skydda r盲ttsstaten, med fokus p氓 olika 盲mnen fr氓n 氓r till 氓r. Fr氓n och med andra halv氓ret 2020 beslutade r氓det att inrikta sig p氓 att granska situationen f枚r r盲ttsstaten i fem medlemsstater varje halv氓r, p氓 grundval av kommissionens r盲ttsstatsrapport.

Vidare 枚vervakas fr氓gor som r枚r EU:s v盲rden och kan bli f枚rem氓l f枚r landsspecifika rekommendationer inom ramen f枚r den europeiska planeringsterminen. De ber枚rda omr氓dena omfattar r盲ttssystem (p氓 grundval av resultattavlan f枚r r盲ttskipningen) samt funktionsneds盲ttning, sociala r盲ttigheter och medborgerliga r盲ttigheter (i samband med skydd mot organiserad brottslighet och korruption).

Bulgarien och Rum盲nien var ocks氓 f枚rem氓l f枚r samarbets- och kontrollmekanismen, som avslutades den听15听september 2023 och ersattes av r盲ttsstatsmekanismen.

脰vertr盲delsef枚rfaranden 盲r ett viktigt verktyg f枚r att bestraffa kr盲nkningar av EU:s v盲rden i unionen, och domstolen h氓ller p氓 att utveckla sin r盲ttspraxis i fr氓gan. De kan inledas n盲r en nationell lag inte 盲r f枚renlig med EU-r盲tten och EU:s v盲rden i enskilda och specifika fall (medan artikel听7 氓 sin sida 盲r till盲mplig ocks氓 p氓 situationer som inte omfattas av EU-r盲tten och d盲r kr盲nkningar av de grundl盲ggande r盲ttigheterna 盲r systematiska och ih氓llande), och domstolen kan utd枚ma ekonomiska sanktioner f枚r underl氓tenhet att f枚lja beslut eller domar.

, som inr盲ttades 2007 i Wien, spelar en viktig roll f枚r att 枚vervaka situationen f枚r de grundl盲ggande r盲ttigheterna i EU. FRA har till uppgift att samla in, analysera, sprida och utv盲rdera information och uppgifter som r枚r grundl盲ggande r盲ttigheter. Byr氓n genomf枚r ocks氓 forskning och vetenskapliga unders枚kningar och offentligg枚r 氓rliga och tematiska rapporter om de grundl盲ggande r盲ttigheterna.

Kommissionen st盲rker ocks氓 j盲mst盲lldheten och skyddet av minoriteter 鈥� tv氓 av pelarna i artikel听2听i EU-f枚rdraget 鈥� genom specifika strategier, f枚rslag och 氓tg盲rder f枚r att fr盲mja j盲mst盲lldhet och bek盲mpa v氓ld mot kvinnor och v氓ld i hemmet, rasism, hets mot folkgrupp, hatbrott och antisemitism samt skydda r盲ttigheterna f枚r hbtqi-personer, romer, personer med funktionsneds盲ttning och barn inom ramen f枚r det 枚vergripande konceptet 鈥滶n j盲mlikhetsunion鈥�. Kommissionen har, med st枚d av parlamentet och 15听medlemsstater, anm盲lt Ungern till domstolen f枚r landets , med h盲nvisning till 枚vertr盲delse av bland annat artikel听2 i EU-f枚rdraget. Kommissionen har ocks氓 f枚reslagit direktiv f枚r att st盲rka genom gemensamma standarder.

Efter en blockering p氓 grund av veton fr氓n Ungerns och Polens regeringar n氓ddes slutligen en 枚verenskommelse vid Europeiska r氓dets m枚te den听10鈥�11听december 2020 om en . F枚rordningen g枚r det m枚jligt att skydda EU:s budget om det fastst盲lls att 枚vertr盲delser av r盲ttsstatens principer i en medlemsstat p氓verkar eller allvarligt riskerar att p氓verka den sunda ekonomiska f枚rvaltningen av EU:s budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen p氓 ett tillr盲ckligt direkt s盲tt. En talan som v盲cktes av den ungerska och den polska regeringen mot f枚rordningen , vilket gjorde det m枚jligt f枚r kommissionen och r氓det att aktivera mekanismen mot , s氓 att 6,3听miljarder euro i sammanh氓llningsprogram h枚lls inne.

Kommissionen diskuterar f枚r n盲rvarande genomf枚randet av de nationella planerna inom faciliteten f枚r 氓terh盲mtning och resiliens med ett antal medlemsstaters regeringar och 枚vervakar om de uppn氓r 枚verenskomna delm氓l och slutm氓l, vilket 盲r en f枚ruts盲ttning f枚r utbetalning av medlen. Medlens syfte 盲r att bem枚ta de utmaningar som identifierats i de som r氓det antagit inom ramen f枚r , i r盲ttsstatsrapporterna och tillh枚rande rekommendationer fr氓n kommissionen samt i artikel听7-f枚rfarandena mot Polen och Ungern. Den听13听december 2023 ans氓g kommissionen att Ungern inte hade 氓tg盲rdat de 氓sidos盲ttanden som landet gjort sig skyldigt till avseende r盲ttsstatens principer genom att . Den听6听maj 2024 f枚reslog kommissionen ocks氓 att .

Europaparlamentets roll

Parlamentet har alltid st盲llt sig bakom en f枚rst盲rkning av respekten f枚r och skyddet av de grundl盲ggande r盲ttigheterna i EU. Redan 1977 antog parlamentet, tillsammans med r氓det och kommissionen, en , i vilken de tre听institutionerna 氓tog sig att respektera grundl盲ggande r盲ttigheter i ut枚vandet av sina befogenheter. 1979 antog parlamentet en resolution d盲r man f枚respr氓kade en anslutning av EG till Europakonventionen.

, som f枚reslogs av parlamentet, angav att unionen m氓ste skydda individens v盲rdighet och, f枚r alla som omfattas av dess jurisdiktion, erk盲nna de grundl盲ggande r盲ttigheter och friheter som h盲rleds fr氓n de nationella f枚rfattningarnas gemensamma principer och Europakonventionen. I utkastet planerades ocks氓 unionens anslutning till Europakonventionen. I sin resolution av den听12听april 1989 proklamerade parlamentet sitt antagande av f枚rklaringen om de grundl盲ggande fri- och r盲ttigheterna.

Varje 氓r sedan 1993 har parlamentet f枚rt en debatt och utarbetat en resolution om situationen f枚r de grundl盲ggande r盲ttigheterna i EU, p氓 grundval av ett bet盲nkande fr氓n utskottet f枚r medborgerliga fri- och r盲ttigheter samt r盲ttsliga och inrikes fr氓gor. Dessutom har parlamentet antagit ett v盲xande antal resolutioner som tar upp specifika fr氓gor om skyddet av v盲rdena i artikel听2 i EU-f枚rdraget i medlemsstaterna.

Parlamentet har alltid st氓tt bakom EU i dess str盲van att rusta sig med ett eget regelverk f枚r r盲ttigheter och har beg盲rt att stadgan om de grundl盲ggande r盲ttigheterna ska bli bindande. S氓 skedde slutligen 2009 i och med Lissabonf枚rdraget.

P氓 senare tid har parlamentet vid upprepade tillf盲llen uttryckt allvarlig oro 枚ver det gradvisa urholkandet av normerna i artikel听2 i EU-f枚rdraget i vissa medlemsstater. F枚r att l枚sa detta problem har parlamentet lagt fram ett antal f枚rslag f枚r att st盲rka skyddet i EU av inte bara de grundl盲ggande r盲ttigheterna, utan 盲ven demokratin och r盲ttsstaten, och mer allm盲nt alla de av EU:s v盲rden som omfattas av artikel听2 i EU-f枚rdraget, med nya mekanismer och f枚rfaranden f枚r att t盲ppa till de befintliga luckorna. I flera resolutioner har parlamentet sedan 2012 beg盲rt att en K枚penhamnskommission ska inr盲ttas, liksom en europeisk politisk runda f枚r politiken f枚r grundl盲ggande r盲ttigheter, en mekanism f枚r tidig varning, ett frysningsf枚rfarande och en f枚rst盲rkning av byr氓n f枚r grundl盲ggande r盲ttigheter.

I en historisk resolution fr氓n 2016 stod parlamentet fast vid sina tidigare f枚rslag och beg盲rde att kommissionen skulle l盲gga fram ett interinstitutionellt avtal om inr盲ttande av en , som skulle bygga p氓 en unionspakt med kommissionen och r氓det. Denna skulle inbegripa en 氓rlig politisk cykel p氓 grundval av en rapport f枚r 枚vervakning av respekten f枚r EU:s v盲rden i unionen, utarbetad av kommissionen och en expertpanel, f枚ljt av en parlamentarisk debatt och f枚rfaranden f枚r att bem枚ta risker eller 氓sidos盲ttanden. Kommissionen tog 枚ver m氓nga av parlamentets f枚rslag i sitt meddelande fr氓n 2019 (inr盲ttande av en interinstitutionell cykel, med en 氓rlig rapport, 枚vervakning av medlemsstaterna med avseende p氓 r盲ttsstatlighet och tillh枚rande fr氓gor) och utf盲rdade specifika rekommendationer till medlemsstaterna. Emellertid 枚vertog den inte de f枚rslag som r枚rde hela artikel听2 i EU-f枚rdraget (inte bara r盲ttsstaten, utan 盲ven demokrati, grundl盲ggande r盲ttigheter, j盲mlikhet och minoriteter), med inr盲ttande av en kommitt茅 av oberoende experter och ett interinstitutionellt avtal om cykeln och 氓terupptagande av offentligg枚randet av rapporter om korruptionsbek盲mpning. Parlamentet efterlyste ocks氓 ett nytt utkast till avtal om EU:s anslutning till Europakonventionen och om 盲ndringar av f枚rdraget, s氓som slopandet av artikel听51 i stadgan om de grundl盲ggande r盲ttigheterna, stadgans omvandling till ett unionsregelverk f枚r r盲ttigheter och avskaffande av kravet p氓 enh盲llighet f枚r j盲mlikhet och icke-diskriminering. I en resolution fr氓n 2020 f枚reslog parlamentet texten till ett interinstitutionellt avtal om en f枚rst盲rkning av EU:s v盲rden, som utgjorde en vidareutveckling av tidigare f枚rslag med till盲gg av en m枚jlighet till br氓dskande bet盲nkanden och inr盲ttandet av en interinstitutionell arbetsgrupp. I en resolution fr氓n 2021 uppmanade parlamentet ocks氓 kommissionen att bredda sin 氓rliga r盲ttsstatsrapport till samtliga v盲rden enligt artikel听2 i EU-f枚rdraget och att inkludera landsspecifika rekommendationer.

2018 antog Europaparlamentet en resolution d盲r man v盲lkomnade kommissionens beslut att aktivera artikel听7.1 i EU-f枚rdraget i fr氓ga om situationen i , liksom en resolution om att inleda f枚rfarandet enligt artikel听7.1 i EU-f枚rdraget n盲r det g盲ller , genom att l盲gga fram ett motiverat f枚rslag f枚r r氓det och uppmana detta att avg枚ra om det finns en klar risk f枚r att Ungern allvarligt 氓sidos盲tter de v盲rden som avses i artikel听2 i EU-f枚rdraget, och att framf枚ra l盲mpliga rekommendationer till Ungern i detta h盲nseende[1]. 2020 och 2022 antog parlamentet ocks氓 resolutioner om Polen respektive Ungern som innebar en utvidgning av r盲ckvidden f枚r de fr氓gor som ska behandlas inom ramen f枚r f枚rfarandena enligt artikel听7.1 i EU-f枚rdraget. Parlamentet uppmanade ocks氓 kommissionen att anv盲nda alla tillg盲ngliga verktyg, inbegripet f枚rordningen om villkorlighet avseende r盲ttsstaten, f枚r att ta itu med Ungerns och Polens 枚vertr盲delser av v盲rdena i artikel听2 i EU-f枚rdraget. Den听29听februari 2024 sl盲ppte kommissionen upp till 137听miljarder euro i EU-finansiering f枚r r盲kning efter lanseringen av en handlingsplan f枚r att 氓teruppr盲tta r盲ttsstaten med reformer f枚r att st盲rka r盲ttsv盲sendets oberoende. Den听14听mars 2024 beslutade parlamentet att v盲cka talan mot kommissionen f枚r dess beslut att frig枚ra 10,2听miljarder euro i frysta medel f枚r Ungern, vilket beviljades i utbyte mot att landet h盲vde sitt veto i fr氓ga om Ukraina. Parlamentet antog d氓 en resolution om de p氓g氓ende utfr氓gningarna inom ramen f枚r artikel听7.1 i EU-f枚rdraget ang氓ende Ungern f枚r att st盲rka r盲ttsstaten och konsekvenserna f枚r budgeten.

Efter morden p氓 journalisterna Daphne Caruana Galizia p氓 Malta och J谩n Kuciak och hans f盲stm枚 i Slovakien, och i ett f枚rs枚k att st盲rka parlamentets tillsyn och 氓tg盲rder n盲r det g盲ller v盲rdena i artikel听2 i EU-f枚rdraget, inr盲ttade utskottet f枚r medborgerliga fri- och r盲ttigheter samt r盲ttsliga och inrikes fr氓gor en 枚vervakningsgrupp f枚r demokrati, r盲ttsstatlighet och grundl盲ggande r盲ttigheter. Gruppen har till uppgift att unders枚ka hot mot EU:s v盲rden som uppst氓r i hela unionen och l盲gga fram f枚rslag till 氓tg盲rder f枚r utskottet f枚r medborgerliga fri- och r盲ttigheter samt r盲ttsliga och inrikes fr氓gor.

听

Ottavio Marzocchi

04-2024