Svar från verkställande vice ordförande Margrethe Vestager på Europeiska kommissionens vägnar
4.11.2024
I förordning (EU) 2022/2065 (förordningen om digitala tjänster)[1] fastställs en rad regler om tillbörlig aktsamhet för leverantörer av förmedlingstjänster, däribland onlineplattformar. Syftet är att bidra till en säker, förutsebar och tillförlitlig onlinemiljö som främjar innovation och där de grundläggande rättigheterna i stadgan, t.ex.yttrandefriheten, skyddas på ett effektivt sätt.
I enlighet med artikel56 i förordningen om digitala tjänster ansvarar kommissionen för att utöva tillsyn över och kontrollera efterlevnaden av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet som åläggs onlineplattformar som utsetts till mycket stora onlineplattformar enligt förordningen om digitala tjänster. Alla förfaranden och rättsliga grunder för övervakning och efterlevnadskontroll av dessa skyldigheter anges i kapitelIV avsnitt4 i förordningen om digitala tjänster och i kommissionens genomförandeförordning (EU)2023/1201[2].
Den25april 2023 utsågs X till en mycket stor onlineplattform i enlighet med artikel33.4 i förordningen om digitala tjänster. Den18december 2023 inledde kommissionen en undersökning av X efterlevnad av förordningen om digitala tjänster på grundval av artikel
66.1 i förordningen. Den12juli 2024 antog kommissionen, i enlighet med artikel73.2 i förordningen om digitala tjänster, preliminära slutsatser gällande X möjliga åsidosättanden av skyldigheter avseende mörka mönster, transparens i reklam och forskares åtkomst till data. Samtidigt fortsätter kommissionen att undersöka X efterlevnad av förordningen om digitala tjänster när det gäller spridning av olagligt innehåll och de vidtagna åtgärdernas effektivitet i kampen mot informationsmanipulation, vilket också ingick i beslutet av den18december 2023 om att inleda förfarandet. Efter antagandet av de preliminära slutsatserna fick X möjlighet att i enlighet med artikel79 i förordningen om digitala tjänster utöva sin rätt att bli hörd och få tillgång till handlingar i ärendet samt att bemöta de preliminära slutsatserna, vilket X gjorde.
Påståendet att det fanns en hemlig uppgörelse mellan kommissionen och X är uppenbart ogrundat. Det har aldrig funnits någon hemlig uppgörelse och varken X eller någon annan reglerad enhet har erbjudits att ingå någon som helst hemlig uppgörelse. Alla rättsakter och beslut som kommissionen antar på grundval av förordningen om digitala tjänster antas inom ramen för kommissionens befogenheter, efter vederbörligt förfarande och med förbehåll för rättslig prövning. Kommissionen är skyldig att handla enligt öppenhetsprincipen.
Varje leverantör som är föremål för förfaranden enligt förordningen om digitala tjänster kan när som helst under förfarandena, före och efter utfärdandet av preliminära slutsatser, göra åtaganden till kommissionen att i enlighet med artikel71 i förordningen om digitala tjänster säkerställa efterlevnad av deras skyldigheter enligt förordningen om digitala tjänster. Om dessa åtaganden godtas av kommissionen offentliggörs de relevanta besluten med full insyn i enlighet med artikel80 i förordningen om digitala tjänster (se t.ex.det nyligen offentliggjorda beslutet om åtaganden avseende TikTok Lite).
Den europeiska mediefrihetsförordningen[3] är en separat rättsakt med regler för en väl fungerande inre mediemarknad, samtidigt som mediernas oberoende och mångfald skyddas. Den skyddar leverantörer av medietjänster i samband med de mycket stora onlineplattformarnas moderering av innehåll som de anser strider mot de allmänna villkoren.