合法博彩网站

Utvecklingspolitiken 盲r en central del av EU:s externa politik. Den syftar till att minska och i slut盲nden utrota fattigdomen och 盲r mycket viktig f枚r EU:s 氓tg盲rder p氓 grundval av FN:s Agenda 2030 f枚r h氓llbar utveckling. Utvecklingspolitikens m氓l 盲r bland annat att fr盲mja h氓llbar tillv盲xt, f枚rsvara m盲nskliga r盲ttigheter och demokrati, uppn氓 j盲mst盲lldhet, fr盲mja fred och inkluderande samh盲llen samt hantera utmaningar p氓 milj枚- och klimatomr氓det. EU verkar p氓 global niv氓 och 盲r v盲rldens st枚rsta givare av utvecklingsbist氓nd. Samarbetet med EU:s medlemsstater och anpassningen till Agenda 2030 underl盲ttar ett effektivt tillhandah氓llande av bist氓nd.

R盲ttslig grund

• Artikel 21.1 i (EU-f枚rdraget): 枚vergripande mandat och riktlinjer f枚r EU: s utvecklingssamarbete.
• Artikel 4.4 och artiklarna听208鈥�211 i (贰鲍贵-蹿枚谤诲谤补驳别迟).
• Artiklarna 312鈥�316 i EUF-f枚rdraget: budgetfr氓gor.
• (f枚r gruppen av stater i Afrika, Karibien och Stillahavsomr氓det (AKS)[1]), som har sedan januari 2024. Det kommer att tr盲da i kraft fullt ut efter att det har godk盲nts av Europaparlamentet och ratificerats av parterna, det vill s盲ga alla medlemsstater i EU och minst tv氓 tredjedelar av medlemmarna i Osaks. Det ers盲tter .

Politiska ramar

Europeiska unionen st枚der utvecklingsl盲nder genom att fr盲mja h氓llbar utveckling och stabilitet. Det l氓ngsiktiga m氓let 盲r att utrota fattigdomen, och detta m氓l har st氓tt i centrum f枚r EU:s externa politik sedan Europeiska utvecklingsfonden (EUF) inr盲ttades genom Romf枚rdraget 1957. EUF inr盲ttades f枚r att st枚dja en s盲rskild relation med tidigare kolonier i AKS-regionerna. Sedan den听1听januari 2021 har EU:s utvecklingsbist氓nd tillhandah氓llits via det breda instrumentet f枚r grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete 鈥� (se n盲rmare uppgifter nedan). Genom instrumentet slogs flera tidigare EU-instrument f枚r extern finansiering samman, d盲ribland EUF.

EU och dess medlemsstater utg枚r tillsammans . 2021 tillhandah枚ll de 70,2听miljarder euro i offentligt utvecklingsbist氓nd. Utvecklingssamarbete 盲r en av EU:s delade befogenheter: unionen kan bedriva en gemensam utvecklingspolitik s氓 l盲nge den inte hindrar medlemsstaterna fr氓n att ut枚va sina egna befogenheter p氓 omr氓det. Graden av samarbete 盲r s氓dan att medlemsstaternas utvecklingsorgan ofta genomf枚r EU-finansierade program.

EU 氓tog sig 2005 att bedriva en konsekvent politik f枚r utveckling, vilket inneb盲r att man m氓ste integrera utvecklingsm氓l i all politik som p氓verkar utvecklingsl盲nderna. 2009 delades detta 氓tagande upp i f枚ljande fem omr氓den: 1)听handel och ekonomi, 2)听hantering av klimatf枚r盲ndringarna, 3)听s盲kerst盲llande av global livsmedelstrygghet, 4)听tillvaratagande av migrationens positiva verkningar f枚r utvecklingen samt 5)听st盲rkande av kopplingarna och synergierna mellan s盲kerhet och utveckling inom ramen f枚r en global fredsbyggande agenda. En fr氓n kommissionen, som tidigare kom vartannat 氓r (men som nu ges ut mer s盲llan), f枚ljer EU:s framsteg p氓 omr氓det en konsekvent politik f枚r utveckling. Den senaste rapporten offentliggjordes i januari 2019. Europaparlamentets utskott f枚r utveckling har sedan 2010 en st盲ndig f枚redragande f枚r en konsekvent politik f枚r utveckling. Denna roll innehas f枚r n盲rvarande av Janina Ochojska (Europeiska folkpartiet, Polen). I mars 2023 antog parlamentet en om en konsekvent politik f枚r utveckling d盲r kommissionen, Europeiska utrikestj盲nsten och medlemsstaterna uppmanas att 枚ka sina insatser f枚r en konsekvent politik f枚r utveckling. Parlamentet betonade att en konsekvent politik f枚r utveckling m氓ste f枚rbli en central del av EU:s yttre f枚rbindelser och uppmanade kommissionen att klarg枚ra till盲mpningen av en konsekvent politik f枚r utveckling inom ramen f枚r m氓len f枚r h氓llbar utveckling.

Utvecklingsbist氓nd 盲r en begr盲nsad resurs. Av detta sk盲l engagerar sig EU f枚r bist氓ndseffektivitet och fr盲mjar n盲ra relationer med partnerl盲nderna i programplaneringen och genomf枚randet av utvecklings氓tg盲rder. EU:s uppf枚randekod om arbetsf枚rdelning inom utvecklingspolitiken fr氓n 2007 och den operativa ramen f枚r bist氓ndseffektivitet fr氓n 2011 antogs b氓da med detta i 氓tanke. Dessa insatser 盲r f枚renliga med de internationella 氓tg盲rder som lyder under OECD:s Parisf枚rklaring fr氓n 2005 om fr盲mjande av fem nyckelkoncept f枚r utvecklingsbist氓nd: utvecklingsl盲ndernas egenansvar f枚r utvecklingsstrategier, givarl盲ndernas anpassning till lokalt fastst盲llda strategier, harmonisering av det internationella utvecklingsbist氓ndet, resultat枚vervakning och 枚msesidig ansvarighet mellan givare och partner n盲r det g盲ller utvecklingsresultat. Den internationella ramen f枚r bist氓ndseffektivitet har reviderats genom Accra-handlingsplanen (2008) och partnerskapet fr氓n Busan f枚r effektivt utvecklingssamarbete (2011). Efter antagandet av FN:s m氓l f枚r h氓llbar utveckling gjordes ytterligare 氓taganden i slutdokumentet fr氓n Nairobi (2016).

A. FN:s Agenda 2030 f枚r h氓llbar utveckling

EU deltog aktivt i utarbetandet av 2030, som uppr盲ttar ett nytt globalt paradigm f枚r att hj盲lpa till att utrota fattigdom och uppn氓 h氓llbar utveckling och som inbegriper principerna om att ingen ska l盲mnas p氓 efterk盲lken och att man ska tillgodose behoven hos dem som ligger l盲ngst efter f枚rst. Agendan, som godk盲ndes i New York i september 2015, bygger vidare p氓 millennieutvecklingsm氓len med 17听nya m氓l f枚r h氓llbar utveckling som 盲r inriktade p氓 ekonomiska, sociala, milj枚relaterade och f枚rvaltningsm盲ssiga m氓l som ska uppn氓s senast 2030. EU och dess medlemsstater lade fram en f枚r FN:s politiska h枚gniv氓forum f枚r h氓llbar utveckling f枚r f枚rsta g氓ngen 2019. Dokumentet fokuserar p氓 EU:s 氓tg盲rder f枚r att uppn氓 Agenda听2030 och kommer att utf盲rdas vart fj盲rde 氓r. I juli 2023 lade EU fram sin f枚rsta av genomf枚randet av Agenda听2030 vid FN:s politiska h枚gniv氓forum f枚r h氓llbar utveckling.

B. Det nya europeiska samf枚rst氓ndet om utveckling och EU:s agenda f枚r f枚r盲ndring

Efter godk盲nnandet av Agenda 2030 enades EU om en reviderad version av fr氓n 2005. I det nya samf枚rst氓ndet fastst盲lls huvudprinciperna f枚r m氓len f枚r h氓llbar utveckling och en strategi som kommer att v盲gleda EU och dess medlemsstater i arbetet f枚r att uppn氓 dessa m氓l vad avser utvecklingsl盲nderna. 脛ven om samf枚rst氓ndet fr盲mst 盲r inriktat p氓 utvecklingspolitik ber枚r det ocks氓 氓tg盲rder inom andra politikomr氓den genom till盲mpning av principen om en konsekvent politik f枚r utveckling. Att utrota fattigdomen 盲r fortfarande det fr盲msta m氓let f枚r EU:s utvecklingspolitik. Samf枚rst氓ndet undertecknades den听7听juni 2017 av Europaparlamentets talman, Maltas premi盲rminister p氓 r氓dets och medlemsstaternas v盲gnar, kommissionens ordf枚rande samt vice ordf枚randen f枚r kommissionen/unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik. Parlamentet har varit kritiskt till EU:s insatser f枚r att uppn氓 m氓len f枚r h氓llbar utveckling till 2030, s盲rskilt med tanke p氓 att covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och andra kriser har omintetgjort n氓gra av de framsteg som uppn氓tts sedan 2015. Parlamentet har upprepade g氓nger uppmanat kommissionen att 枚ka sina anstr盲ngningar f枚r att uppn氓 m氓len f枚r h氓llbar utveckling, senast i en resolution fr氓n 2023.

I kommissionens fr氓n 2016 N盲sta steg f枚r en h氓llbar europeisk framtid 鈥� EU-氓tg盲rder f枚r h氓llbarhet integreras m氓len f枚r h氓llbar utveckling i EU:s politiska ramverk och nuvarande prioriteringar f枚r EU. Med blicken bortom sina gr盲nser har EU p氓 nytt 氓tagit sig att 0,7听% av unionens bruttonationalinkomst (BNI) ska g氓 till utvecklingsbist氓nd, ett m氓l som nu ska uppn氓s senast 2030, med en komponent f枚r de minst utvecklade l盲nderna p氓 0,15鈥�0,2听% av BNI. Detta 氓terspeglar de 氓taganden som gjordes i Addis Abeba-handlingsplanen f枚r utvecklingsfinansiering (som man enades om vid en FN-konferens 2015) och 盲r en integrerad del av Agenda听2030. 2021 uppgick EU:s samlade offentliga utvecklingsbist氓nd (fr氓n EU och fr氓n EU:s medlemsstater) till 0,49听% av EU:s BNI.

C. Lagstiftnings- och finansieringsramar

EU:s finansieringsstrategi f枚r yttre 氓tg盲rder (se tabellen nedan) har 盲ndrats till f枚ljd av inr盲ttandet av instrumentet Europa i v盲rlden. Efter kommissionens f枚rslag till f枚rordning av den听14听juni 2018 om inr盲ttande av detta instrument och efter tre 氓rs f枚rhandlingar med r氓det och parlamentet tr盲dde i kraft den听14听juni 2021. Den till盲mpas retroaktivt fr氓n den听1听januari 2021.

En stor nyhet 盲r instrumentet Europa i v盲rlden, som f枚r n盲rvarande 盲r det viktigaste finansieringsinstrumentet f枚r EU:s yttre 氓tg盲rder, med ett totalt anslag p氓 79,5听miljarder euro f枚r perioden 2021鈥�2027. Instrumentet f枚renklar EU:s externa finansieringsstruktur (genom att sl氓 samman tidigare program, d盲ribland instrumentet f枚r utvecklingssamarbete, det europeiska grannskapsinstrumentet, partnerskapsinstrumentet, det europeiska instrumentet f枚r demokrati och m盲nskliga r盲ttigheter, Europeiska fonden f枚r h氓llbar utveckling och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred). Det omfattar samarbete med alla l盲nder utanf枚r EU, med undantag av l盲nder som 盲r knutna till EU:s f枚ranslutningsst枚d, utomeuropeiska territorier och territorier som omfattas av geografiska program.

Instrumentet Europa i v盲rlden 盲r strukturerat kring tre huvudpelare:

1. Den geografiska pelaren, som best氓r av program f枚r l盲nder i det (枚stra och s枚dra) europeiska grannskapsomr氓det, Afrika s枚der om Sahara, Asien och Stillahavsomr氓det, Nord-, Syd- och Centralamerika och Karibien. Dessa program 盲r inriktade p氓 samarbetsomr氓den s氓som god samh盲llsstyrning, fattigdomsutrotning, migration, milj枚 och klimatf枚r盲ndringar, tillv盲xt och syssels盲ttning samt s盲kerhet och fred, bland andra 枚vergripande fr氓gor. Merparten av medlen f枚r instrumentet Europa i v盲rlden g氓r till denna pelare.
2. Den tematiska pelaren, som best氓r av program med global t盲ckning f枚r m盲nskliga r盲ttigheter och demokrati, organisationer i det civila samh盲llet, stabilitet och fred samt globala utmaningar.
3. Snabbinsatser, som g枚r det m枚jligt att finansiera snabb kapacitet f枚r krishantering, konfliktf枚rebyggande och fredsbyggande. S氓dana 氓tg盲rder syftar exempelvis till att koppla ihop humanit盲ra insatser med utvecklingsinsatser, bygga upp resiliens i krisdrabbade l盲nder och hantera utrikespolitiska prioriteringar.

Eftersom instrumentet Europa i v盲rlden ocks氓 盲r utformat som ett flexibelt instrument omfattar det en ytterligare buffert f枚r finansiering av nya utmaningar och prioriteringar (t.ex.听insatser vid of枚rutsedda omst盲ndigheter, migrationstryck, kris-/efterkrissituationer och nya EU-initiativ eller internationella initiativ).

D. F枚rdelning av utgifterna f枚r instrumentet Europa i v盲rlden

Den st枚rsta delen av EU:s medel f枚r yttre 氓tg盲rder slussas genom instrumentet Europa i v盲rlden, med en total budget p氓 79,5听miljarder euro (f枚r perioden 2021鈥�2027). Geografiska program f氓r cirka 75听% av medlen och de tematiska programmen 8听%. Dessutom 盲r 12听% reserverade f枚r bufferten f枚r nya utmaningar och prioriteringar och 4听% f枚r snabbinsatser. 脜terstoden, cirka听2听%, avser st枚dutgifter.

Mer information finns i f枚r 2024.

Finansieringsanslagen f枚r instrumentets tre pelare anges nedan. Siffrorna anges i miljoner.

Instrumentet Europa i v盲rlden 盲r ocks氓 ett centralt inslag i EU:s nya strategi , ett nyckelprojekt som syftar till att mobilisera upp till 300听miljarder euro i investeringar i h氓llbar digital infrastruktur och energi- och transportinfrastruktur runtom i v盲rlden. Global Gateway 盲r t盲nkt som b氓de EU:s bidrag till att minska det globala investeringsgapet och EU:s svar p氓 den geopolitiska utmaning som Kinas globala investeringsstrategi inneb盲r. Investeringar som g枚rs genom Global Gateway anv盲nds f枚r att finansiera h氓llbar infrastruktur f枚r att bek盲mpa klimatf枚r盲ndringarna, skydda milj枚n och fr盲mja h氓llbar utveckling i hela v盲rlden. Ett viktigt exempel 盲r , som lovar att mobilisera 150听miljarder euro i investeringar i Afrika fram till 2030. Dessa investeringar syftar till att p氓skynda den gr枚na och den digitala omst盲llningen, skapa h氓llbar tillv盲xt, st盲rka de nationella h盲lso- och sjukv氓rdssystemen och f枚rb盲ttra utbildningen i afrikanska l盲nder. Instrumentet Europa i v盲rlden kommer att bidra till strategin genom sina fonder sin och garantikapacitet.

Europaparlamentets roll

• R盲ttslig ram: enligt artikel听209 i EUF-f枚rdraget ska parlamentet och r氓det 鈥漣 enlighet med det ordinarie lagstiftningsf枚rfarandet besluta om de 氓tg盲rder som kr盲vs f枚r att genomf枚ra politiken f枚r utvecklingssamarbete鈥�.
• Parlamentarisk granskning av genomf枚randet av politiken: parlamentet har r盲tt att ifr氓gas盲tta kommissionen och inv盲nda mot genomf枚randebeslut om det anser att kommissionen 枚verskrider sina befogenheter. Parlamentet f枚rs枚ker ocks氓 p氓verka genom att regelbundet diskutera politiken med kommissionen, i s氓v盲l formella som informella sammanhang. Inom ramen f枚r instrumentet Europa i v盲rlden deltar parlamentet tv氓 g氓nger per听氓r i en geopolitisk dialog med kommissionen.
• Budgetansvarig myndighet: parlamentet och r氓det 盲r EU:s gemensamma budgetmyndighet. R氓det har fortfarande den prim盲ra befogenheten att fatta beslut om den sju氓riga fler氓riga budgetramen, men parlamentets godk盲nnande kr盲vs f枚r att ramen ska kunna antas (artikel听312 i EUF-f枚rdraget). I artikel听314 i EUF-f枚rdraget fastst盲lls ett f枚rfarande f枚r den 氓rliga budgeten, som ska behandlas en g氓ng i b氓de parlamentet och r氓det. N盲r dessa behandlingar 盲r avslutade kan parlamentet godk盲nna eller f枚rkasta budgeten. P氓 omr氓det internationellt samarbete f枚ljer parlamentets utskott f枚r utveckling budgetf枚rhandlingarna och l盲gger fram konkreta f枚rslag r枚rande de budgetposter som h枚r till dess ansvarsomr氓de.

听

Malte Frederik Hergaden

04-2024