Europaparlamentet: befogenheter
Genom att ut枚va sina olika uppgifter bef盲ster Europaparlamentet sin institutionella roll i utformningen av den europeiska politiken. Parlamentet s盲krar respekten f枚r de demokratiska principerna inom EU genom sitt deltagande i lagstiftningsprocessen, sina budget- och kontrollbefogenheter, sin medverkan i f枚rdrags枚versyner och sin interventionsr盲tt vid Europeiska unionens domstol.
R盲ttslig grund
Artiklarna 223鈥�234 och 314 i f枚rdraget om Europeiska unionens funktionss盲tt (EUF-f枚rdraget).
惭氓濒
Europaparlamentet 盲r den institution som representerar de europeiska medborgarna och utg枚r d盲rigenom den demokratiska grunden f枚r Europeiska unionen. F枚r att EU ska f氓 demokratisk legitimitet m氓ste parlamentet till fullo delta i EU:s lagstiftningsf枚rfarande och p氓 medborgarnas v盲gnar ut枚va politisk kontroll 枚ver de andra EU-institutionerna.
Befogenheter av konstitutionell karakt盲r och ratificeringsbefogenheter (se faktablad听1.2.4)
Sedan antogs kr盲vs parlamentets samtycke till alla anslutningsf枚rdrag f枚r nya medlemsstater och alla associeringsavtal. Genom enhetsakten inf枚rdes ocks氓 denna regel f枚r internationella avtal som har stor betydelse f枚r gemenskapens budget (regeln ersatte det tidigare f枚rlikningsf枚rfarandet fr氓n 1975). Med Maastrichtf枚rdraget inf枚rdes denna regel f枚r avtal som skapar en s盲rskild institutionell ram, eller som 盲ndrar en r盲ttsakt som antagits enligt medbeslutandef枚rfarandet. Parlamentets samtycke kr盲vs 盲ven f枚r r盲ttsakter som r枚r valf枚rfarandet (sedan Maastrichtf枚rdraget). Sedan Amsterdamf枚rdraget antogs kr盲vs parlamentets samtycke innan r氓det kan fastst盲lla att det finns en klar risk att en medlemsstat allvarligt bryter mot EU:s听grundl盲ggande principer, och innan det kan utf盲rda rekommendationer till eller besluta om p氓f枚ljder f枚r denna medlemsstat. Omv盲nt m氓ste varje 枚versyn av Europaparlamentets ledamotsstadga godk盲nnas av r氓det.
Sedan Lissabonf枚rdragets ikrafttr盲dande har parlamentet kunnat ta initiativ till en 枚versyn av f枚rdraget, och parlamentet har sista ordet n盲r det g盲ller huruvida ett konvent ska sammankallas f枚r att f枚rbereda en framtida f枚rdrags盲ndring (artikel听48.2 och 48.3 i f枚rdraget om Europeiska unionen (EU-f枚rdraget)).
Parlamentets deltagande i lagstiftningsprocessen (se faktablad听1.2.3)
Parlamentet deltar i antagandet av unionens lagstiftning i olika h枚g grad beroende p氓 den r盲ttsliga grunden f枚r varje enskild r盲ttsakt. Parlamentets roll har utvecklats fr氓n enbart r氓dgivande till medbeslutande p氓 samma villkor som r氓det.
A. Det ordinarie lagstiftningsf枚rfarandet
N盲r Nicef枚rdraget (se faktablad听1.1.4) tr盲dde i kraft inf枚rdes medbeslutandef枚rfarandet f枚r 46听r盲ttsliga grunder i f枚rdraget om uppr盲ttandet av Europeiska gemenskapen (EG-f枚rdraget). Medbeslutandef枚rfarandet innebar i princip att parlamentet blev likst盲llt med r氓det. Om de tv氓 institutionerna var eniga antogs r盲ttsakten vid f枚rsta eller andra behandlingen, men om de var oeniga kr盲vdes en f枚rlikning innan r盲ttsakten kunde antas.
N盲r Lissabonf枚rdraget (se faktablad听1.1.5) tr盲dde i kraft d枚ptes medbeslutandef枚rfarandet om till det ordinarie lagstiftningsf枚rfarandet (artikel听294 i EUF-f枚rdraget). Genom det f枚rdraget underst盲lldes 枚ver 40听nya politikomr氓den detta f枚rfarande f枚r f枚rsta g氓ngen, t.ex.听omr氓den s氓som frihet, s盲kerhet och r盲ttvisa, utrikeshandel, milj枚politik och den gemensamma jordbrukspolitiken.
B. 厂补尘谤氓诲蝉蹿枚谤蹿补谤补苍诲别迟
厂补尘谤氓诲蝉蹿枚谤蹿补谤补苍诲别迟 till盲mpas fortfarande n盲r det g盲ller artiklarna 27, 41 och 48 i EU-f枚rdraget samt p氓 omr氓dena beskattning, konkurrens, tilln盲rmning av lagstiftning som inte r枚r den inre marknaden och p氓 vissa delar av socialpolitiken.
C. Samarbetsf枚rfarandet (avskaffat)
Samarbetsf枚rfarandet (tidigare artikel听252 i EG-f枚rdraget) inf枚rdes genom Europeiska enhetsakten och utvidgades genom Maastrichtf枚rdraget till att omfatta de flesta lagstiftningsomr氓den d盲r r氓det fattar majoritetsbeslut. Enligt samarbetsf枚rfarandet var r氓det skyldigt att vid andra behandlingen ta h盲nsyn till de 盲ndringar som parlamentet hade antagit med absolut majoritet och som kommissionen hade godk盲nt. I och med att detta f枚rfarande inf枚rdes fick parlamentet f枚r f枚rsta g氓ngen verkliga lagstiftningsbefogenheter, men det avskaffades n盲r Lissabonf枚rdraget tr盲dde i kraft (se faktablad听1.1.5).
D. 骋辞诲办盲苍苍补苍诲别蹿枚谤蹿补谤补苍诲别迟
骋辞诲办盲苍苍补苍诲别蹿枚谤蹿补谤补苍诲别迟 (tidigare kallat 蝉补尘迟测肠办别蝉蹿枚谤蹿补谤补苍诲别迟) inf枚rdes genom Europeiska enhetsakten 1986. Enligt Maastrichtf枚rdraget till盲mpades detta f枚rfarande inom de f氓 lagstiftningsomr氓den d盲r r氓det fattar enh盲lliga beslut. Med Amsterdamf枚rdraget har dessa begr盲nsats till strukturfonderna och 厂补尘尘补苍丑氓濒濒苍颈苍驳sfonden.
Enligt Lissabonf枚rdraget omfattar godk盲nnandef枚rfarandet vissa nya omr氓den, till exempel artiklarna听7, 14, 17, 27, 48, 50 i EU-f枚rdraget och artiklarna 19, 83, 86, 218, 223, 311, 312 i EUF-f枚rdraget samt 氓tg盲rder som ska antas av r氓det n盲r ett ingripande av EU anses vara n枚dv盲ndigt och d氓 f枚rdragen inte f枚reskriver de n枚dv盲ndiga befogenheterna f枚r detta (artikel 352 i EUF-f枚rdraget).
E. 滨苍颈迟颈补迟颈惫谤盲迟迟
Genom Maastrichtf枚rdraget fick parlamentet initiativr盲tt p氓 lagstiftningsomr氓det, men denna r盲tt begr盲nsas till att parlamentet f氓r uppmana kommissionen att l盲gga fram ett f枚rslag. Denna r盲tt har beh氓llits i Lissabonf枚rdraget (artikel听225 i EUF-f枚rdraget) och f枚rklaras p氓 ett mer detaljerat s盲tt i ett interinstitutionellt avtal mellan parlamentet och kommissionen. Dessutom finns det n氓gra specifika fall d盲r parlamentet har f氓tt direkt initiativr盲tt. Denna direkta initiativr盲tt g盲ller best盲mmelserna om parlamentets egen sammans盲ttning, valet av dess ledam枚ter och de allm盲nna villkoren f枚r hur ledam枚terna ska utf枚ra sina 氓ligganden samt tills盲ttning av tillf盲lliga unders枚kningskommitt茅er liksom f枚reskrifter och allm盲nna villkor f枚r ombudsmannens 盲mbetsut枚vning.
I en resolutionsom antogs i juni 2022 f枚rklarade parlamentet att det 盲r 鈥漟ast 枚vertygat om att f枚rdragen b枚r ses 枚ver s氓 att parlamentet, som 盲r den enda direktvalda EU-institutionen och d盲rmed den institution som f枚retr盲der medborgarna i EU:s beslutsprocess, ges en generell och direkt r盲tt att ta initiativ till lagstiftning鈥�.
Budgetbefogenheter (se faktablad听1.2.5)
Sedan Lissabonf枚rdraget tr盲dde i kraft g枚rs inte l盲ngre n氓gon skillnad mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter. D盲rmed 盲r parlamentet j盲mst盲llt med r氓det i det 氓rliga budgetf枚rfarandet, som nu liknar det ordinarie lagstiftningsf枚rfarandet.
Parlamentet 盲r liksom tidigare en av den budgetansvariga myndighetens tv氓 grenar (artikel听314 i EUF-f枚rdraget). Det deltar i budgetf枚rfarandet redan fr氓n f枚rberedelsestadiet, s盲rskilt n盲r de allm盲nna riktlinjerna och de olika typerna av utgifter ska fastst盲llas. Parlamentet antar budgeten och kontrollerar dess genomf枚rande (artikel听318 i EUF-f枚rdraget). Det beviljar ansvarsfrihet f枚r budgetens genomf枚rande (artikel听319 i EUF-f枚rdraget).
Parlamentet ska slutligen ocks氓 godk盲nna den fler氓riga budgetramen (artikel听312 i EUF-f枚rdraget). Den fler氓riga budgetramen f枚r perioden 2014鈥�2020 盲r den f枚rsta som antagits i enlighet med EUF-f枚rdraget.
Befogenheter att kontrollera kommissionen
Parlamentet har flera olika kontrollbefogenheter. Det ska framf枚r allt diskutera den allm盲nna rapport som kommissionen f枚rel盲gger parlamentet (artikel听233 i EUF-f枚rdraget) och tillsammans med r氓det 枚vervaka kommissionens genomf枚randeakter och delegerade akter (artiklarna 290 och 291 i EUF-f枚rdraget).
A. Kommissionens tills盲ttning
脜r 1981 b枚rjade parlamentet informellt godk盲nna tills盲ttningen av kommissionen genom att g氓 igenom och godk盲nna dess program. Det var dock inte f枚rr盲n Maastrichtf枚rdraget tr盲dde i kraft (1992) som parlamentets godk盲nnande kr盲vdes innan medlemsstaterna kunde utse kommissionens ordf枚rande och ledam枚ter som ett kollegium. Med Amsterdamf枚rdraget gick man ett steg l盲ngre genom att kr盲va att parlamentet ska godk盲nna kommissionens ordf枚rande f枚rst och d盲refter de 枚vriga ledam枚terna. Parlamentet inf枚rde ocks氓 ett system med utfr氓gningar av nominerade ledam枚ter av kommissionen 1994. Enligt Lissabonf枚rdraget m氓ste kandidaten till ordf枚randeposten i kommissionen v盲ljas i 枚verensst盲mmelse med resultaten i EU-valet. I sin uppmanade parlamentet d盲rf枚r de europeiska politiska partierna att nominera kandidater till 盲mbetet som ordf枚rande f枚r kommissionen i syfte att st盲rka b氓da institutionernas politiska legitimitet. Sedan 2014 till盲mpas ett f枚rfarande med s.k.听Spitzenkandidaten, som inneb盲r att europeiska politiska partier f枚re valet till Europaparlamentet utser toppkandidater f枚r 盲mbetet som kommissionens ordf枚rande. 脛ven om processen slutligen f枚rkastades 2019 anses den vara viktig f枚r EU-institutionernas 枚ppenhet och politiska legitimitet (se faktablad听1.3.3).
B. Misstroendevotum
Sedan Romf枚rdraget tr盲dde i kraft har det varit m枚jligt att l盲mna in f枚rslag om misstroendevotum (盲ven kallad 尘颈蝉蝉迟谤辞别苍诲别辞尘谤枚蝉迟苍颈苍驳) mot kommissionen. Nu finns det allm盲nna best盲mmelser om parlamentets r盲tt att r枚sta om ett f枚rslag om misstroendevotum i artikel听17.8 i EU-f枚rdraget och i artikel听234 i EUF-f枚rdraget. Ett misstroendevotum kr盲ver tv氓 tredjedelars majoritet av de avgivna r枚sterna och en majoritet av Europaparlamentets samtliga ledam枚ter. Om f枚rslaget till misstroendevotum antas ska kommissionen som helhet avg氓. 脛ven vice ordf枚randen f枚r kommissionen/unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik ska d氓 avg氓 fr氓n de skyldigheter som denna representant fullg枚r inom kommissionen. Hittills har parlamentet vid flera tillf盲llen 鈥� dock f枚rg盲ves 鈥� f枚rs枚kt anv盲nda de relevanta f枚rdragsbest盲mmelserna och f枚reg氓ngarna till dessa best盲mmelser f枚r att avs盲tta ett kommissionskollegium.
C. 笔补谤濒补尘别苍迟蝉蹿谤氓驳辞谤
Alla ledam枚ter f氓r st盲lla fr氓gor f枚r skriftligt besvarande till ordf枚randen f枚r Europeiska r氓det, r氓det, kommissionen eller vice ordf枚randen f枚r kommissionen/unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik. Enligt artikel听230 i EUF-f枚rdraget ska kommissionen muntligen eller skriftligen besvara fr氓gor som st盲lls till den av parlamentet eller dess ledam枚ter, och Europeiska r氓det och r氓det ska h枚ras av parlamentet p氓 de villkor som fastst盲lls i Europeiska r氓dets och r氓dets arbetsordningar.
Det finns s氓ledes muntliga och skriftliga parlamentsfr氓gor, med eller utan debatt, och fr氓gor till fr氓gestunden.
D. 鲍苍诲别谤蝉枚办苍颈苍驳蝉办辞尘尘颈迟迟茅别谤
Enligt artikel听226 i EUF-f枚rdraget har parlamentet r盲tt att tills盲tta en tillf盲llig unders枚kningskommitt茅 f枚r att unders枚ka p氓st氓dda 枚vertr盲delser eller missf枚rh氓llanden vid till盲mpningen av EU-r盲tten. I samma artikel anges att n盲rmare best盲mmelser om ut枚vandet av unders枚kningsr盲tten ska fastst盲llas av parlamentet p氓 eget initiativ genom f枚rordningar i enlighet med ett s盲rskilt lagstiftningsf枚rfarande, efter r氓dets och kommissionens godk盲nnande. Till dess att en s氓dan f枚rordning har antagits ut枚vas unders枚kningsr盲tten i enlighet med ett interinstitutionellt avtal fr氓n 1995, som fogats till parlamentets arbetsordning. Parlamentet har vid upprepade tillf盲llen framf枚rt att kommunikationen och samarbetet mellan de tre institutionerna beh枚ver f枚rb盲ttras, f枚r att parlamentet ska kunna fullg枚ra sitt uppdrag p氓 grundval av artikel听226 i EUF-f枚rdraget. 脜r听2014 antog parlamentet en . F枚rhandlingarna mellan de tre institutionerna om f枚rslaget har dock befunnit sig i ett konstant d枚dl盲ge. F枚ljaktligen antog parlamentet i april 2019 en i vilken parlamentet uttryckte sitt djupaste missn枚je med r氓dets och kommissionens attityd, eftersom dessa 鈥� efter mer 盲n fyra 氓rs informella m枚ten 鈥� forts盲tter att s盲tta k盲ppar i hjulet f枚r ett formellt m枚te f枚r att diskutera m枚jliga l枚sningar p氓 de problem som konstaterats. I sin resolution anser parlamentet att r氓det och kommissionen inte har respekterat principen om interinstitutionellt samarbete och uppmanar dem att 氓teruppta f枚rhandlingarna i detta 盲rende med det nyvalda parlamentet.
E. Kontroll av den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken
Parlamentet har r盲tt att f氓 regelbunden information p氓 detta omr氓de, och det kan st盲lla fr氓gor eller l盲gga fram rekommendationer till r氓det. Parlamentet ska h枚ras om de viktigaste aspekterna och de grundl盲ggande valm枚jligheterna n盲r det g盲ller den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken (Gusp) (artikel听36 i EU-f枚rdraget). Genomf枚randet av det har f枚rb盲ttrat samr氓det om de ekonomiska aspekterna av den gemensamma utrikes- och s盲kerhetspolitiken. Inr盲ttandet av 盲mbetet f枚r unionens h枚ga representant f枚r utrikes fr氓gor och s盲kerhetspolitik inneb盲r att parlamentets inflytande har 枚kat, eftersom den h枚ga representanten ocks氓 盲r vice ordf枚rande f枚r kommissionen.
Talan vid Europeiska unionens domstol
Parlamentet har r盲tt att v盲cka talan vid Europeiska unionens domstol om en annan institution bryter mot f枚rdraget.
Parlamentet har interventionsr盲tt, det vill s盲ga att man kan st枚dja en av parterna i ett m氓l inf枚r domstolen. Denna r盲tt utnyttjades i det viktiga s.k. isoglukos-m氓let (dom av den听29听oktober 1980 i m氓len听138/79 och 139/79). I sin dom ogiltigf枚rklarade domstolen en r氓dsf枚rordning p氓 grund av att r氓det inte hade uppfyllt sin skyldighet att samr氓da med parlamentet. Parlamentet kan v盲cka passivitetstalan vid EU-domstolen mot en EU-institution som i strid med f枚rdraget underl氓ter att vidta 氓tg盲rder (artikel听265 i EUF-f枚rdraget), vilket parlamentet gjorde t.ex.听i m氓l听13/83, d盲r r氓det d枚mdes f枚r att ha underl氓tit att vidta 氓tg盲rder p氓 omr氓det f枚r den gemensamma transportpolitiken.
Med Amsterdamf枚rdraget fick parlamentet befogenhet att v盲cka talan om ogiltigf枚rklaring av en r盲ttsakt fr氓n en annan EU-institution, men endast f枚r att tillvarata sina egna r盲ttigheter. Sedan Nicef枚rdraget beh枚ver parlamentet inte l盲ngre p氓visa s盲rskilda sk盲l, och kan d盲rf枚r numera v盲cka talan p氓 samma s盲tt som r氓det, kommissionen och medlemsstaterna. Parlamentet kan vara svarande om talan f枚rs mot en r盲ttsakt som antagits enligt medbeslutandef枚rfarandet, eller om en av dess r盲ttsakter 盲r avsedd att ha r盲ttsverkan i f枚rh氓llande till tredje man. Artikel听263 i EUF-f枚rdraget f枚ljer s氓ledes EU-domstolens domar i m氓len听320/81, 294/83 och 70/88.
Parlamentet f氓r slutligen ocks氓 inh盲mta EU-domstolens yttrande i syfte att fastst盲lla huruvida ett planerat interinstitutionellt avtal 盲r f枚renligt med f枚rdraget (artikel听218 i EUF-f枚rdraget).
Framst盲llningar (se faktablad听4.1.4)
N盲r EU-medborgare ut枚var sin r盲tt att g枚ra framst盲llningar v盲nder de sig till Europaparlamentets talman (artikel听227 i EUF-f枚rdraget).
Europeiska medborgarinitiativ (se faktablad听4.1.5)
Parlamentet anordnar en utfr氓gning med f枚rslagsst盲llare som redan f氓tt sina europeiska medborgarinitiativ registrerade. Detta sker under ledning av utskottet f枚r framst盲llningar. Den听17听april 2019 antog parlamentet och r氓det formellt , vilken tr盲dde i kraft den听1听januari 2020.
Utn盲mning av ombudsmannen
Enligt Lissabonf枚rdraget ska parlamentet v盲lja Europeiska ombudsmannen (artikel听228 i EUF-f枚rdraget) (se faktablad听1.3.16).
听
Eeva Pavy