Ϸվ

En digital agenda ö Europa

Plattformar ö digitala tjänster och ny teknik såsom artificiell intelligens påverkar vårt samhällslandskap i grunden. Dessa innovationer har ändrat vårt sätt att kommunicera, handla och få tillgång till information på internet och har därö blivit viktiga inslag i vårt dagliga liv. I den europeiska digitala agendan ö 2020–2030 behandlas dessa öändringar. Agendans mål är framö allt att skapa säkra digitala områden, säkerställa rättvis konkurrens på digitala marknader och stärka Europas digitala suveränitet, i linje med den dubbla gröna och digitala omställningen.

Rättslig grund

Även om ödragen inte innehåller några bestämmelser om informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan EU agera inom politikområden baserade på (EUF-ödraget), såsom industri, konkurrens, handel, transeuropeiska nät, forskning, energi, etablering på den inre marknaden, fri rörlighet ö varor, rörlighet ö personer och tjänster, utbildning och kultur.

å

EU avser att ge öetag och människor egenmakt i en människocentrerad, hållbar och mer framgångsrik digital framtid. I linje med Lissabonstrategin framhävde man i den 2010 den centrala roll som IKT spelar ö att uppnå EU:s mål. År 2015 syftade strategin ö den till att säkerställa bättre tillgång till digitala varor och tjänster i hela Europa, främja optimala villkor ö digitala nät och tjänster och stärka den digitala ekonomins tillväxtpotential. Under 2020 var strategin ö att inriktad på teknik som gynnade människor, främjade en konkurrenskraftig ekonomi och stödde ett öppet och demokratiskt samhälle. År2021 fastställde den EU:s digitala mål ö kompetens, övaltning, öetag och infrastruktur ö 2030.

Resultat

A. Den östa digitala agendan ö Europa: 2010–2020

Den östa digitala agendan uppnådde flera viktiga mål:

  • den minskade priserna ö elektronisk kommunikation () och avskaffade roamingavgifterna den14juni 2017 (””),
  • den öbättrade internetuppkopplingen genom att säkerställa omfattande grundläggande bredband, med hjälp av mobil teknik och satellitteknik,
  • den stärkte skyddet ö konsumenterna i öbindelse med telekommunikation genom lagstiftning om integritetsskydd () och den allmänna dataskyddsåtgärder, ( och ).

För att främja utvecklingen av digitala nät och tjänster stärkte parlamentet Organet ö europeiska regleringsmyndigheter ö elektronisk kommunikation (Berec). Detta organ säkrar samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter och kommissionen, främjar bästa praxis och arbetar ö att harmonisera regelverket ö kommunikationer ().

I den östa digitala agendan betonades digital tillväxt genom främjande av digitala färdigheter, högpresterande databehandling, digitalisering av industrin, utveckling av AI och modernisering av offentliga tjänster. Dessutom har EU fastställt regler om geoblockering () och portabilitet ö digitala tjänster (), som gör det möjligt ö konsumenterna att få tillgång till innehåll online i hela EU.

Utöver de nya ovannämnda lagstiftningsramarna om dataskydd har unionen antagit en rad rättsakter ö att främja utvecklingen av en data-agil ekonomi, såsom

  • öordningen om det fria flödet av andra data än personuppgifter i Europeiska unionen (), som låter öetag och offentliga övaltningar lagra och behandla andra data än personuppgifter varhelst de önskar,
  • öordningen om ä () som östärker EU:s äsbyrå och fastställer en ram ö äscertifiering av produkter och tjänster,
  • direktivet om öppna data () med gemensamma regler ö en europeisk marknad ö data som innehas av offentliga myndigheter.

B. Den andra digitala agendan ö Europa: 2020–2030

Den andra digitala agendan inriktades på de genomgripande öändringar som den digitala tekniken öt med sig och digitala tjänsters och marknaders väsentliga roll, och framhävde EU:s tekniska och geopolitiska mål. I sina meddelanden om och redogjorde kommissionen ö sina åtgärder ö säkra digitala tjänster och marknader. Man prioriterade kvantdatorteknik, en ö , AI, halvledare (), digital suveränitet, , 5G/6G, europeiska dataområden och globala tekniska standarder.

I mars 2021 inöde EU en digital kompass med fyra mål ö 2030:

  • Färdigheter: Minst 80% av alla vuxna bör ha grundläggande digitala färdigheter och 20miljoner IKT-specialister bör vara anställda inom EU, varav ett större antal kvinnor.
  • Företag: 75% av alla öetag bör använda molntjänster, stordata och AI. Mer än 90% av de små och medelstora öetagen i EU bör ha uppnått åtminstone grundläggande digital intensitet och antalet enhörningsöetag (uppstartsöetag med högt värde) i EU bör ha ödubblats.
  • Infrastruktur: Alla hushåll i EU bör ha tillgång till gigabitkonnektivitet och alla befolkade områden bör täckas av 5G. Produktionen av banbrytande och hållbara halvledare i Europa bör uppgå till 20% av världsproduktionen. 10000klimatneutrala och mycket säkra kantdatornoder bör användas i EU och Europa bör ha fått sin östa kvantdator.
  • Offentlig övaltning: Alla centrala offentliga tjänster bör vara tillgängliga online, alla medborgare bör ha tillgång till sina digitala patientjournaler (e-journaler) och 80% av medborgarna bör använda en elektronisk id-lösning.

, som inödes genom , är ett EU-initiativ som anslår7,5miljarder euro (2021–2027) till projekt ö digital teknik på områden som superdatorer, AI, ä, avancerade digitala färdigheter och säkerställandet av en bred användning av digital teknik, med stöd av digitala innovationsknutpunkter.

1. Data

Datadelning är av central betydelse ö Europas digitala vision. EU främjar datadriven innovation, men strävar efter att upprätthålla en god avvägning mellan skyddet av privatlivet, säkerhet och etiska normer, samtidigt som man undersöker olika sätt att använda och dela med sig av andra uppgifter än personuppgifter ö att utveckla nya tekniker och affärsmodeller.

I inödes idén om att ha gemensamma europeiska dataområden som omfattar nio sektorer och säkerställa att mer data blir tillgängliga ö användning i ekonomin och samhället, samtidigt som de öetag och individer som genererar data behåller kontrollen. Det europeiska regelverket ö data består av den allmänna och , den europeiska dataövaltningsakten () om tillgång till och ötroende ö data och den europeiska dataakten () om rättvis åtkomst och användarrättigheter, samtidigt som skyddet av personuppgifter säkerställs.

2. Artificiell intelligens

I från februari 2020 betonades AI:s avgörande roll i det moderna samhället och dess öväntade samhälleliga och ekonomiska ödelar inom olika sektorer. Parlamentet antog AI-akten i mars 2024. Den skyddar artificiell intelligens ö allmänna ändamål, begränsar brottsbekämpande myndigheters användning av system ö biometrisk identifiering, öbjuder poängsättning av medborgare och användning av AI ö att manipulera eller utnyttja användarnas sårbarheter, och garanterar konsumenternas rätt att lämna in klagomål och få meningsfulla öklaringar.

I september 2022 lade kommissionen fram ett , som skulle säkerställa samma skyddsnivå ö personer som skadas av AI. Dessutom lades ett fram ö att behandla digitala produkter som AI.

3. Förordningen om digitala tjänster och öordningen om digitala marknader

En hörnsten i den digitala strategin är skapandet av en säkrare och mer öppen digital inre marknad som fokuserar på användarnas rättigheter och rättvis konkurrens mellan öetagen. Detta omfattar två rättsliga pelare: och , som båda syftar till att modernisera EU:s öordningar om digitala tjänster. De antogs av medlagstiftarna 2022 och tillhandahåller, sedan de började tillämpas i maj 2023, en enhetlig uppsättning regler ö hela EU. I öordningen om digitala tjänster fastställs ansvarsskyldigheterna ö ömedlingstjänster, särskilt onlineplattformar. Stora plattformar omfattas av specifika riktlinjer på grund av de risker som de utgör i öbindelse med spridningen av olagligt och skadligt innehåll. I öordningen om digitala marknader fastställs regler ö öetag med status som ”grindvakt”, med inriktning på de öetag som är mest benägna att tillämpa otillbörliga metoder. Detta omfattar tjänster som onlinebaserad ömedling, sociala nätverk och molntjänster. På basis av öordningen om digitala tjänster öeslog kommissionen i november 2022 åtgärder ö att effektivisera datainsamlingen och datadelningen avseende korttidsuthyrning av boende. Lagstiftningsöfarandet avslutades framgångsrikt med undertecknandet av slutakten den11april 2024.

4. E-övaltning, e-identitet och digital euro

I den digitala agendan betonas e-övaltning och gränsöverskridande samarbete inom den offentliga sektorn. I mars 2024, efter kommissionens i november 2022, antog rådet (öordning (EU)2024/903) ö att öbättra de offentliga tjänsterna i EU. Genom den inrättas en styrelse ö ett interoperabelt Europa med öeträdare ö medlemsstaterna, kommissionen och andra EU-organ.

Att bygga upp ötroendet ö onlinemiljön är avgörande ö den samhälleliga och ekonomiska tillväxten. om elektronisk identifiering utgör en ram ö säker digital interaktion mellan medborgare, öetag och myndigheter. För att uppnå dessa mål antog parlamentet i februari 2024 ett ö en europeisk digital identitet som syftar till att göra det möjligt ö 80% av EU-medborgarna att få tillgång till viktiga offentliga tjänster på ett säkert sätt med en digital identitet senast 2030. Den28juni 2023 lade kommissionen fram ett ö att inrätta en digital form av centralbankspengar som ett komplement till dess fysiska form och fastställde regler och villkor ö deras användning.

5. ä

Den10november 2022, till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina, inöde kommissionen och unionens höga representant ö utrikes frågor och säkerhetspolitik en och en . Båda syftar till att öka investeringarna i cyberösvar, stärka samarbetet mellan militära och civila cybersektorer, säkerställa en effektiv hantering av cyberkriser och stärka EU:s ställning inom kritisk cyberteknik. Det stärker den europeiska ösvarstekniska och ösvarsindustriella basen, som syftar till att skapa en integrerad alleuropeisk ösvarsindustri. I december 2022 ersatte NIS2-direktivet () sin öegångare och utvidgade dess tillämpningsområde till nya sektorer och enheter. Efter ett från kommissionen nåddes dessutom i december 2023 en informell överenskommelse om en cyberresiliensakt ö att öka säkerheten ö olika teknikprodukter. I april 2024 antog parlamentet cybersolidaritetsakten, som syftar till att stärka solidariteten på EU-nivå och bättre upptäcka och reagera på cyberhot och cyberincidenter. Parlamentet och rådet nådde också en överenskommelse om .

6. Medier och demokrati

I december 2020 lade kommissionen i ett upp en handlingsplan till stöd ö den europeiska mediesektorns återhämtning och omvandling. Man betonade behovet av mer nationellt stöd genom godkända planer ö återhämtning efter covid-19-krisen och lyfte fram de globala onlineplattformarnas omvälvande inflytande på mediesektorn, särskilt deras ledande ställning på data- och annonsmarknaderna. kompletterar den ovan nämnda mediaplanen och är inriktad på att stärka sektorns digitala anpassning, mediefrihet och mediepluralism och på att motverka desinformation. Den tar också upp den ösämrade mediefriheten på grund av de ökande hoten mot journalister.

7. Utbildning och kompetens

Utöver reglering vill EU främja digital utbildning. (2021–2027) hjälper medlemsstaterna att anpassa sina utbildningssystem till den digitala tidsåldern. Den prioriterar skapandet av ett robust digitalt utbildningsekosystem och öbättrade färdigheter inö den digitala omvandlingen.

8. Arbetsvillkor ö plattformsarbete

Den9december 2021 lade kommissionen fram ett öslag till . De nya reglerna syftar till att reglera hur man korrekt fastställer plattformsarbetstagares yrkesställning och hur digitala arbetsplattformar bör använda algoritmer och AI ö att övervaka och utvärdera arbetstagare inom denna sektor.

9. Digital infrastruktur

Den21februari 2024 lade kommissionen fram i Europa i syfte att inleda diskussioner om konkreta öslag ö att främja den digitala infrastrukturens innovation, säkerhet och motståndskraft.

Europaparlamentets roll

I sin uppmanade parlamentet kommissionen att ompröva tillämpningsområdet ö nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet och att ta itu med digitaliseringshot, och efterlyste en anpassning till en östärkt EU-politik ö ä och en större roll ö EU:s äsbyrå.

Den20oktober 2020 antog parlamentet tre resolutioner om AI som behandlar , och , och efterlyste en europeisk rättslig ram ö AI som bygger på etik. För att främja den digitala inre marknaden antog parlamentet en resolution om öordningen om digitala tjänster. I resolutionen öeslogs att lagstiftningspaketet skulle stärka den inre marknaden, garantera konsumentskyddet, säkerställa att samma villkor gäller ö illegal verksamhet på och utanö nätet, upprätthålla transparens, respektera rättigheter och omfatta enheter utanö EU som påverkar konsumenter i EU. Parlamentet efterlyste också ökad rättvisa, transparens och ansvarsskyldighet ö moderering av digitalt innehåll. Resolutionen bygger på forskning, en workshop och en rad studier som beställts av utskottet ö den inre marknaden och konsumentskydd. Anpassningen av öslagen till öordningen om digitala tjänster och öordningen om digitala marknader visar att parlamentet kan påverka lagstiftningsagendan, även utan direkt initiativrätt.

I sin resolution av den20maj 2021 om att krävde parlamentet att alla hinder ö den digitala inre marknadens funktion skulle undanröjas och att användningen av AI skulle öbättras ö de europeiska konsumenterna.

Den12december 2023 krävde ledamöterna ett öbud mot beroendeframkallande teknik i design av onlinetjänster, t.ex.ändlös skrollning och automatisk uppspelning. Vissa ledamöter ville också inöa en digital ”rätt att inte störas” tillsammans med en öteckning över god praxis ö design.

Den13december 2023 underströk ledamöterna behovet av att ompröva EU:s regler om geoblockering ö att undanröja eventuella återstående hinder och överkliga den inre marknadens fulla potential.

Den13mars 2024 godkände parlamentet, inom ramen ö EU:s handlingsplan ö demokrati, en lag om mediernas frihet och mångfald, som stärker skyddet av mediernas oberoende, och en annan , som reglerar politisk reklam.

Mer information om dessa ämnen finns på webbplatserna ö utskottet ö den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet ö industrifrågor, forskning och energi.

Alyssia Petit / Zuzanna Wala / Matteo Ciucci / Barbara Martinello