Politik för forskning och teknisk utveckling
EU:s politik för forskning och teknisk utveckling (FoTU) har varit en viktig del av europeisk lagstiftning från början, och den utvidgades under 1980-talet med ett europeiskt ramprogram för forskning. År2014 föll unionens forskningsmedel till största delen inom ramen för Horisont2020, som omfattade perioden 2014–2020 och syftade till att säkra Europas globala konkurrenskraft. Dess efterföljare Horisont Europa, som är EU:s nuvarande forsknings- och innovationsprogram, lanserades 2021 för perioden 2021–2027.
Rättslig grund
Artiklarna 179–190 i (-ö).
å
Syftet med EU:s FoTU-politik är att stärka EU-industrins globala konkurrenskraft. I artikel179 i EUF-fördraget anges att ”unionen ska ha som mål att stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri rörlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik”.
Resultat
A. Ramprogram för forskning
Det första ramprogrammet inrättades 1983, och under de följande årtiondena har flera ramprogram gett ekonomiskt stöd till genomförandet av EU:s forsknings- och innovationspolitik. Deras mål har utvecklats från att stödja gränsöverskridande samarbete inom forskning och teknik till att uppmuntra en verklig europeisk samordning av verksamhet och politik. I dag är nionde ramprogram, som löper från 2021 till 2027, det största och mest långtgående hittills, med en budget på över 93miljarder euro. Även sammanhållningspolitiken och andra EU-program erbjuder forskningsrelaterade möjligheter, däribland de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Erasmus+, Life, Fonden för ett sammanlänkat Europa och EU:s hälsoprogram.
B. Samordning och samarbete (på internationell nivå)
Det europeiska forskningsområdet (ERA-NET) lanserades 2002 i syfte att stödja samordningen och samarbetet mellan nationella och regionala forskningsprogram samt mellan program som genomförs i medlemsstater och associerade länder genom nätverksbildning, gemensamma insatser och ”ömsesidigt öppnande” av programmen. I samma anda har EU finansierat (europeiskt samarbete inom vetenskap och teknik), som ska bidra till inrättandet av forskningsnätverk för samarbete mellan forskare i hela Europa (och internationellt).
Horisont Europa är det viktigaste verktyget för EU:s , som lades fram 2021 med syftet att stödja en regel- och värdebaserad forsknings- och innovationsmiljö och säkerställa ömsesidighet och lika villkor på alla samarbetsområden. Som en del av den globala strategin, och för att öka forskningssäkerheten i ett förändrat internationellt sammanhang, offentliggjorde kommissionen 2022 en .
C. Europeiska institutet för innovation och teknik
(EIT) grundades 2008 för att stimulera och tillhandahålla världsledande innovation genom inrättandet av i hög grad integrerade . Kunskaps- och innovationsgrupperna sammanför högre utbildning, forskning, företag och investerare samt offentliga och ideella organisationer för att skapa nya innovationsmodeller som kan inspirera andra att ta efter.
Deltagande
Ett typiskt EU-finansierat projekt omfattar rättssubjekt som universitet, forskningscentra och företag (även små och medelstora) och enskilda forskare från flera medlemsstater, associerade länder och länder utanför EU. EU har flera möjligheter att uppnå sina FoI-mål inom särskilda program, nämligen
- genom direkta åtgärder som genomförs av och som helt och hållet finansieras av EU, eller
- genom indirekta åtgärder, som kan vara i)forskningsrelaterade samarbetsprojekt som genomförs av konsortier av rättssubjekt i medlemsstaterna, associerade länder och länder utanför EU, ii)expertnätverk – ett gemensamt verksamhetsprogram som genomförs av ett antal forskningsorganisationer som integrerar sin verksamhet på ett visst område, iii)samordnings- och stödåtgärder, iv)enskilda projekt (stöd för så kallad spetsforskning) eller v)stöd till forskarnas utbildning och karriär, främst för genomförandet av .
Horisont 2020-programmet
, som löpte från 2014 till 2020, var det första EU-programmet som integrerade forskning och innovation, med ökat stöd till offentlig-privata partnerskap, innovativa små och medelstora företag och användningen av finansiella instrument. Med sina enhetliga regler innebar Horisont 2020 en verklig förenkling samt bemötte samhällsutmaningar genom att bidra till att överbrygga den klyfta som råder mellan forskningen och marknaden, exempelvis genom att hjälpa innovativa företag att omsätta sina tekniska landvinningar i hållbara produkter med verklig kommersiell potential. Uppmärksamhet ägnades även åt att bredda deltagandet i EU-program när det gäller nyare medlemsstater och länder utanför EU.
Horisont 2020 hade en budget på 74,8miljarder euro (skars ned 2015 från det ursprungliga beloppet på 77miljarder euro) och inriktades på tre huvudpelare:
- Vetenskaplig spetskompetens: främjande av EU:s världsledande ställning inom vetenskap, inbegripet ökad finansiering till (EFR).
- Industriellt ledarskap: investeringar i viktig teknik och innovation.
- äܳٳԾԲ:
I syfte att uppmuntra små och medelstora företags deltagande hade kommissionen ett särskilt finansieringsinstrument i syfte att ge stöd till forskning och utveckling och bistå med saluföring genom پåԲ till eget kapital (finansiering för investeringar på ett tidigt stadium och på tillväxtstadiet) och låneinstrument (t.ex.lån, garantier).
Programmet Horisont Europa
A. Horisont Europa 2021–2027
främjar EU:s konkurrenskraft och bidrar till genomförandet av dess strategiska prioriteringar, som är uppdelade i tre pelare:
- Vetenskaplig spetskompetens: fortsättningen på Horisont2020-pelaren för vetenskaplig spetskompetens, som omfattar Europeiska forskningsrådet, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder och forskningsinfrastruktur.
- Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft: genomförande av EU-omfattande forskningsdrivna uppdrag för att ta itu med specifika samhällsutmaningar:
- Ett innovativt Europa: Syftet med denna pelare är att göra Europa till en föregångare när det gäller innovation som skapar nya marknader, bidra till att utveckla ett innovationsekosystem och stödja Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) för att främja integrationen av företag, forskning, högre utbildning och entreprenörskap.
Efter halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2021–2027, som innebar anpassningar av stödet till Ukraina och en ökning av Europeiska försvarsfonden och inrättandet av en europeisk plattform för strategisk teknik (STEP), minskades Horisont Europas budget från det ursprungliga beloppet på 95,5miljarder euro till 93,4miljarder euro 2025.
I Horisont Europas andra , som i mars 2024, fastställs tre centrala frågor som ska stå i fokus för programmet: 1)grön omställning, 2)digital omställning och 3)ett mer motståndskraftigt, konkurrenskraftigt, inkluderande och demokratiskt Europa. Investeringarna på dessa tre områden vägleds dessutom av allmänna principer som öppet strategiskt oberoende och säkerställande av Europas ledande roll i utvecklandet och införandet av kritisk teknik.
B. Deltagande av länder utanför EU i Horisont Europa
I det som EU och Förenade kungariket har ingått ges Förenade kungariket uttryckligen tillträde till fem av EU:s finansieringsprogram, däribland HorisontEuropa.[1] Förenade kungariket kommer att betala för den status som ”associerat land” som beviljades de 16länder utanför EU som tidigare var associerade med Horisont2020. Förenade kungarikets associering med HorisontEuropa upphävdes dock tillfälligt 2021 under de pågående förhandlingarna om genomförandet av protokollet om Nordirland. En politisk i september 2023 som gav forskare och organisationer i Förenade kungariket till finansiering från HorisontEuropa från och med den1januari 2024.
Inom den bredare ramen för bilaterala förbindelser mellan EU och Schweiz , där schweiziska enheter ges möjligheten att delta i Europeiska forskningsrådets ansökningsomgångar för 2024 och behandlas som om de kom från ett associerat land i processen fram till dess att bidragsöverenskommelser utarbetas.
Förhandlingar med potentiella nya slutfördes nyligen med i november 2023 om associering 2024) och med i mars 2024 om associering 2025).
Europaparlamentets roll
I mer än 20år har parlamentet efterlyst en alltmer långtgående FoI-politik för EU och krävt att medlemsstaterna avsevärt ska öka de totala forskningssatsningarna för att upprätthålla och stärka EU:s internationella konkurrenskraft. Parlamentet har även förespråkat mer samarbete med parter utanför EU, en nära integration av verksamheter mellan strukturfonderna och ramprogrammen och en riktad strategi för att optimera små och medelstora företags medverkan och göra det lättare för lovande aktörer i en svagare position att medverka. Parlamentet har vidare betonat vikten av att förenkla förfarandena och införa en större flexibilitet i ramprogrammen för att göra det möjligt att flytta resurser till mer lovande områden och vidta åtgärder till följd av nya omständigheter och nya prioriteringar för forskningen.
Under förhandlingarna om Horisont 2020 lyckades parlamentsledamöterna få igenom ett antal ändringar, främst införandet av två nya mål med separata strukturer och budgetposter:
- Förstärkt samarbete och dialog mellan forskarvärlden och samhället samt attraktivare karriärer för unga inom forskning och utveckling.
- Breddat deltagande i programmet genom samarbete mellan institutioner, vänskapsförbindelser mellan forskningspersonal samt utbyte av bästa praxis.
Dessutom enades man om att små och medelstora företag skulle erhålla minst 20% av den sammanlagda budgeten för pelarna ”Industriellt ledarskap” och ”Samhällsutmaningar”.
År 2021 godkände parlamentet HorisontEuropa-programmet med en budget på 95,5miljarder euro, vilket inbegrep 5,4miljarder euro från återhämtningsplanen för Europa . Programmet började tillämpas provisoriskt av kommissionen redan den1januari 2021.
I sin konstaterade parlamentet att fullbordandet av det , i form av uppnåendet av fri rörlighet för forskare och fri rörlighet för vetenskaplig kunskap och teknik, är en av EU:s viktigaste prioriteringar. Parlamentet betonade vikten av synergieffekter mellan högre utbildningsinstitutioner, forskningsinstitutioner och civilsamhällesorganisationer samt industriella allianser. Parlamentet framhöll också att FoI spelade en viktig roll under covid-19-pandemin genom att bidra med sektoröverskridande och tvärvetenskapliga lösningar för hanteringen av krisen.
I sin påminde parlamentet om behovet av kontinuerliga investeringar i forskares kompetens och karriärer. I resolutionen betonade parlamentet också att unionen måste utveckla ett regelbaserat multilateralt samarbete och påminde om att associeringsavtal om deltagande i HorisontEuropa endast kan undertecknas med länder som har förbundit sig till en regelbaserad öppen marknadsekonomi, inbegripet rättvis och skälig hantering av immateriella rättigheter samt respekt för mänskliga rättigheter, med stöd av demokratiska institutioner.
I sin begärde parlamentet att finansieringen av alla program för forsknings- och innovationssamarbete med Ryssland som stöds med EU-medel omedelbart ska blockeras eller dras tillbaka och att de interregionala programmen ska avbrytas.
I sin resolution från oktober 2023 om förbindelserna mellan EU och Schweiz underströk parlamentet vikten av samarbete mellan EU och Schweiz inom forskning, innovation och utveckling samt uppmanade parterna att finna en gemensam strategi för Schweiz deltagande. Parlamentet framhöll betydelsen av gemensamma insatser mellan EU och Schweiz för att ta itu med globala utmaningar, såsom klimatförändringar, hälsa och energitrygghet, genom forskning och utveckling.
Mer information om detta ämne finns på webbplatsen för utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE).
Kristi Polluveer