Kemikalier och bekämpningsmedel
Syftet med EU:s lagstiftning om kemikalier och bekämpningsmedel är att skydda människors hälsa och miljön samt förebygga handelshinder. Den består av regler för saluföring och användning av särskilda kategorier av kemiska produkter, en uppsättning harmoniserade begränsningar för utsläppande på marknaden och användningen av farliga ämnen, protokoll för hantering av allvarliga olyckshändelser och för export av farliga ämnen. De två viktigaste resultaten på EU-nivå är CLP-förordningen och Reachförordningen. Inom ramen för den europeiska gröna given och särskilt kemikaliestrategin för hållbarhet, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald håller EU-lagstiftningen i dessa frågor på att ses över.
Rättslig grund
Artiklarna 191–193 i .
Mål och resultat
A. Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier
Förordning (EG)nr1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (), som trädde i kraft den1juni 2007, inrättade en ny rättslig ram för regleringen av utveckling och testning, tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av kemikalier, och ersatte cirka40tidigare rättsakter. Genom Reach infördes ett enda system för alla kemikalier, och bevisbördan för riskbedömningen av ämnena flyttades från myndigheterna till företagen. Enligt förordningen ska också de farligaste kemikalierna ersättas av lämpliga alternativ. Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), som inrättades genom denna förordning och har sitt säte i Helsingfors, ansvarar för de tekniska, vetenskapliga och administrativa aspekterna av Reach och ska också se till att förordningen tillämpas på ett konsekvent sätt.
Reachförordningen har sedan dess genomgått två översyner av kommissionen, 2013 och 2017. I den första översynen drogs slutsatsen att framsteg kunde göras när det gäller att minska den finansiella och administrativa bördan på företagen och hitta alternativa metoder till djurförsök. I den andra översynen kom kommissionen fram till att Reach är ändamålsenlig i det stora hela, men att det finns utrymme för förenklingar och minskningar av regelbördan, vilka kan uppnås genom att de åtgärder som skisseras i vidtas. Dessa åtgärder bör genomföras i enlighet med den förnyade strategin för EU:s industripolitik, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Från och med juni 2018måste företagen registrera alla ämnen som produceras eller importeras i mängder på 1–100ton/år.
Kommissionen offentliggjorde en ny den14oktober 2020. Den är en del av EU:s nollföroreningsstrategi, som är ett centralt åtagande i den . Strategin omfattar en översyn av Reachförordningen, som inför förbud mot användning av de skadligaste kemikalierna i konsumentprodukter såsom leksaker, barnavårdsartiklar, kosmetika, rengöringsmedel, material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och textilier, såvida de inte har visat sig nödvändiga för samhället, och säkerställer att alla kemikalier används på ett säkrare och mer hållbart sätt.
Den20januari 2022 inledde kommissionen ett offentligt samråd om översynen av Reach.
B. Klassificering, förpackning och märkning
om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar syftar till att anpassa EU:s system till FN:s globalt harmoniserade system (GHS) och förbättra skyddsnivån för människors hälsa och miljön. De tidigare direktiven om farliga ämnen och preparat upphävdes i juni 2015.
Den19december 2022 föreslog kommissionen en med fokus på farokommunikation, onlineförsäljning och anmälningar till giftinformationscentral. En delegerad akt () som fastställer faroklasser, inklusive hormonstörande ämnen, antogs den31mars 2023. Den5december 2023 nåddes en preliminär överenskommelse mellan parlamentet och rådet om . Samtidigt som de nya åtgärderna förbättrar EU-marknadens funktion när det gäller produkter som innehåller farliga kemikalier kommer de att bättre skydda konsumenter, arbetstagare och miljön. Den reviderade texten kommer också att påskynda identifieringen av farliga ämnen och blandningar på EU-nivå.
C. Export och import av farliga ämnen
EU:s bestämmelser om export och import av farliga kemikalier fastställdes i , som syftade till att främja delat ansvar och samarbete i fråga om internationell transport av farliga kemikalier, och till att genomföra Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats (PIC-förfarandet) för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel. PIC-förfarandet består av informationsutbyte om giftiga kemikalier och inväntande av ett lands uttryckliga samtycke innan produkten i fråga exporteras. Den25augusti 2023 offentliggjorde kommissionen sin delegerade om ändring av förordning (EU) nr649/2012med tillägg av ytterligare 35farliga kemikalier till EU:s PIC-förordning.
D. Allvarliga olyckshändelser
Syftet med Sevesodirektivet (82/501/EEG), som fått sitt namn efter en italiensk kommun som förorenades av ett oavsiktligt utsläpp av dioxin från en närbelägen industrianläggning, är att förebygga allvarliga olyckshändelser såsom bränder eller explosioner, och att begränsa konsekvenserna av de olyckor som inträffar genom krav på säkerhetsrapporter, planer för räddningsinsatser och information till allmänheten. År1996 infördes genom SevesoII-direktivet (96/82/EG) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår nya krav på säkerhetssystem, planer för räddningsinsatser och planer för markanvändning samt skärpta rutiner för de inspektioner som ska utföras av medlemsstaterna. Mot bakgrund av flera allvarliga industriolyckor och på grundval av undersökningar om cancerframkallande och miljöfarliga ämnen utvidgades tillämpningsområdet för SevesoII-direktivet genom direktiv2003/105/EG. antogs i juli 2012. De nya internationella klassificeringar av ämnen som FN ställt upp och som medger en bättre riskbedömning och hantering av ämnen har beaktats i det.
I september 2021 offentliggjorde kommissionen en om genomförandet och den effektiva tillämpningen av SevesoIII-direktivet som visade att antalet allvarliga industriolyckor i EU mellan 2015 och 2018 hade stabiliserats på en låg nivå: 25perår för 12000anläggningar.
E. Hållbar användning av bekämpningsmedel
Med bekämpningsmedel menas en grupp ämnen som används för att minska, utrota och stoppa organismer som anses skadliga. Bekämpningsmedel omfattar både växtskyddsmedel som används på växter i jordbruk, trädgårdsodling, parker och trädgårdar och biocidprodukter som används för andra tillämpningar, t.ex.som desinfektionsmedel eller för att skydda material. Under 2009 antogs ett bekämpningsmedelspaket som bestod av om hållbar användning av bekämpningsmedel, vars syfte var att minska miljö- och hälsorisker samtidigt som jordbruksproduktionen upprätthålls och kontrollerna av användning och distribution av bekämpningsmedel förbättras, om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden samt om statistik om bekämpningsmedel, som innehåller bestämmelser om insamling av information om de årliga mängder bekämpningsmedel som släpps ut på marknaden och används i varje medlemsstat.
Enligt direktivet om hållbar användning ska medlemsstaterna införa nationella handlingsplaner för att fastställa kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder och tidtabeller för att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön. En genomföranderapport om direktivet om hållbar användning av den25maj 2020 visade att färre än en av tre hade slutfört översynen av sina nationella handlingsplaner inom den lagstadgade tidsfristen på fem år (varav de flesta inte har åtgärdat de brister som kommissionen påpekat i de ursprungliga nationella handlingsplanerna).
Sedan 2015 har det uppstått kontroverser om förlängningen av godkännandet av glyfosat – ett av de vanligast förekommande verksamma ämnena i bredverkande herbicider i världen – till följd av att Världshälsoorganisationen (WHO), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Echa har gjort om huruvida glyfosat är cancerframkallande. Kommissionen förlängde slutligen godkännandet av glyfosat med fem år i december 2017, och den19september 2023 lade kommissionen fram ett om förlängning av godkännandet av glyfosat med ytterligare tio år.
Inom ramen för den europeiska gröna given, och särskilt -strategin och strategin för , kommer kommissionen att vidta åtgärder för att senast 2030minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel med 50%. I detta syfte lade kommissionen den22juni 2022 fram om att se över direktivet om hållbar användning och främja en ökad användning av alternativa sätt att skydda skördar från skadegörare och sjukdomar. förkastades dock av parlamentet i november 2023, och i februari 2024 drog kommissionen tillbaka öet mot bakgrund av opinionsbildning.
F. Biocidprodukter
Biocidprodukter såsom antibakteriella desinfektionsmedel och insektssprayer är nödvändiga för att hantera skadliga organismer som påverkar människors och djurs hälsa. De kan dock utgöra en risk för människor, djur och miljön. förenklade godkännandemekanismerna och stärkte Europeiska kemikaliemyndighetens roll när den tillämpar strängare villkor vid granskningen av dokumentationen inför godkännanden. Detta möjliggör kontroll av saluföring och användning av biocider för att hantera de risker för miljön och människors och djurs hälsa som bekämpningsmedel medför. Dessa ämnen får användas endast om de står med på en positivlista, samtidigt som de giftigaste kemikalierna är förbjudna. Enligt principen om ömsesidigt erkännande får ett ämne som godkänts i en medlemsstat användas i hela EU. I fastställs vetenskapliga kriterier för fastställande av biocidprodukters och växtskyddsmedels hormonstörande egenskaper.
G. Långlivade organiska föroreningar (POP)
Långlivade organiska föroreningar är kemiska ämnen som blir kvar i miljön eftersom de är resistenta mot olika former av nedbrytning (kemisk, biologisk, osv.). De bioackumuleras genom näringskedjan och kan påverka människors hälsa och miljön negativt. Denna prioriterade grupp förorenande ämnen omfattar bekämpningsmedel (t.ex.DDT), industrikemikalier (t.ex.polyklorerade bifenyler (PCB)) och oavsiktliga biprodukter av industriella processer (t.ex.dioxiner och furaner). EU har på internationell nivå åtagit sig att övervaka hantering, export och import av långlivade organiska föroreningar, i enlighet med Århusprotokollet (i kraft sedan 2003) och Stockholmskonventionen (i kraft sedan 2004) om långlivade organiska föroreningar. EU nådde ytterligare framsteg genom , som kompletterar tidigare EU-lagstiftning om långlivade organiska föroreningar och anpassar denna till bestämmelserna i internationella avtal.
I den omarbetade införlivas alla ändringar och rättelser av förordningen om långlivade organiska föroreningar till och med den25juni 2019. Gränsvärdet för oavsiktliga spårföroreningar har fastställts till 10mg/kg för de ämnen som förtecknas i bilagaI till förordningen. År2021 antog kommissionen öet om att se över bilagornaIV och V till POP-förordningen, i syfte att ta itu med de negativa konsekvenserna av förekomsten av vissa långlivade organiska föroreningar i avfall och i material som kan återvinnas från det. Som en följd av detta bör bättre avfallshantering också minimera utsläppen av långlivade organiska föroreningar till luft, vatten och mark.
H. Asbest
Asbest är ett fibröst mineral, som är farligt att inandas. Det användes tidigare allmänt som isolering och för andra ändamål eftersom det har brandskyddande och värmeisolerande egenskaper. Direktiv 1999/77/EG införde ett förbud mot användning av asbest i EU och har varit i kraft sedan den1januari 2005. Dessutom är utvinning, framställning och bearbetning av asbestprodukter förbjuden enligt direktiv2003/18/EG, upphävt genom , i vilket även strategier för asbestsanering som medlemsstaterna ska genomföra anges. Den28september 2022 lade kommissionen fram en övergripande strategi för att bättre skydda människor och miljön mot asbest. Paketet innehåller ett och ett .
I. Tvätt- och rengöringsmedel
Tvätt- och rengöringsmedel är ämnen eller beredningar som innehåller tvål och/eller andra ytaktiva ämnen avsedda för tvätt- och rengöringsprocesser. Genom förordning harmoniserades reglerna för ytaktiva ämnens biologiska nedbrytbarhet, begränsningar av och förbud mot ytaktiva ämnen, den information som tillverkarna måste lämna samt märkning av ingredienser i tvätt- och rengöringsmedel. Denna förordning ändrades sedan 2006 (förordning (EG)nr907/2006), 2009 (förordning (EG)nr551/2009) och 2012 (), i syfte att införa nya tester av biologisk nedbrytbarhet för att öka skyddet av vattenmiljön. Dessutom utvidgades testerna till att omfatta alla klasser av ytaktiva ämnen. Den28april 2023 lade kommissionen fram ett om upphävande av förordning (EG)nr648/2004. När det gäller märkning utvidgades genom bestämmelserna så att tillverkarna blev skyldiga att lämna en fullständig förteckning över alla doftämnen till läkare som behandlar allergipatienter. Sedan den30juni 2013 är det förbjudet att använda fosfater i tvättmedel, och innehållet av andra fosforföreningar har begränsats.
Europaparlamentets roll
Europaparlamentet spelade en viktig roll i arbetet med Reachförordningen. Parlamentet säkerställde en riktad strategi för datakraven för befintliga ämnen som tillverkas i mindre mängder (1–10ton) samt principen ”en registrering per ämne” (OSOR) vars syfte är att minimera kostnaderna. Parlamentet såg också till att ett krav infördes på att företagen ska utbyta data om djurförsök för att begränsa djurförsök så mycket som möjligt. Dessutom stödde parlamentet skärpta regler som innebär att alla ämnen som inger mycket stora betänkligheter endast ska godkännas när det inte finns några lämpliga alternativa ämnen eller tekniker.
Genom sina ändringsö till lagstiftningspaketet om bekämpningsmedel såg parlamentet till att buffertzoner av lämplig storlek infördes för skydd av vattenlevande organismer, och fick också igenom ett krav på att skyddsåtgärder skulle införas för de mest sårbara grupperna. I mars 2013 uppmanade parlamentet kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder för att garantera att bipopulationerna bevaras och antog en .
Parlamentets beslut av den6februari 2018 att inrätta ett tillfälligt utskott för unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel är en reaktion på farhågorna för risker i samband med herbiciden glyfosat.
Parlamentet antog den16januari 2019 det särskilda PEST-utskottets betänkande, i vilket det bland annat slås fast att allmänheten bör ges tillgång till de studier som använts vid godkännandeförfarandet, att EU:s ramverk bör stimulera innovation och främja bekämpningsmedel med låg risk, att vetenskapliga experter bör granska studier om cancerframkallande egenskaper hos glyfosat och att uppgiftskraven för växtskyddsmedel bör inbegripa långsiktig toxicitet.
Den10juli 2020 antog parlamentet en för uppnå samstämmighet och synergier mellan kemikalielagstiftningen, arbetsmiljölagstiftningen och tillhörande EU-lagstiftning, inbegripet specifik och allmän produktlagstiftning, lagstiftning om vatten, mark och luft, lagstiftning om föroreningskällor, inklusive industrianläggningar, samt avfallslagstiftning.
Mer information om detta ämne finns på webbplatsen för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI).
Georgios Amanatidis / Filip Karan