Orsakerna till den ansträngda relationen mellan EU och Ryssland
EU har haft allt mer besvärliga relationer med Ryssland de senaste åren. Orsaken är Kremls attacker mot Ukraina och demokratin samt ryska desinformationskampanjer.
Fram till Rysslands annektering av Krim 2014 hade EU arbetat med att bygga upp en strategisk relation med landet inom områden som ekonomi, energi, klimatförändringar, utbildning och konfliktlösning i Mellanöstern. EU stödde också starkt Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen.
Men relationerna mellan EU och Ryssland har blivit allt mer ansträngda under åren, inte minst på grund av Kremls konsekventa attacker mot Ukrainas suveränitet, inklusive dess annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen som inleddes i februari 2022.
Rysslands illegala och oprovocerade invasion av Ukraina är inte bara en attack mot landets territoriella integritet, utan utgör också en allvarlig risk för säkerheten och stabiliteten i hela Europa. Det är också ett angrepp på de grundläggande värderingar som EU står för som frihet och demokrati.
I mars 2022 antog EU sin , som konstaterade att Ryssland representerade "ett långsiktigt och direkt hot mot europeisk säkerhet".
En annan källa till spänning är Rysslands desinformationskampanjer och cyberattacker, samt försök att blanda sig i västerländska demokratiska processer.
EU:s sanktioner mot Ryssland
Efter annekteringen av Krim 2014 riktades EU:s mot Rysslands finans-, försvars- och energisektorer. Ryssland svarade med motsanktioner och förbjöd ungefär hälften av landets livsmedelsimport från blocket.
Som ett direkt resultat av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU antagit en rad sanktioner mot landet. Dessa inkluderar individuella sanktioner, ekonomiska sanktioner och diplomatiska åtgärder.
Ta reda på mer om hur EU stöder Ukraina i kampen mot Ryssland.
Stöd till Ukraina
Ända sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har EU och parlamentet stött landet genom att fördöma Rysslands aggression, sanktionera de ansvariga och tillhandahålla ekonomiskt och materiellt stöd.
Parlamentet har också stött Ukrainas ansträngningar att bli ett EU-kandidatland och har uppmanat EU-länderna att inleda anslutningsförhandlingar.
Kolla in vår tidslinje för hur EU och Europaparlamentet stöder Ukraina 2024,hur de stöttade landet 2023 och hur de stöttade det 2022.
Alexei Navalnyj
Efter att ha återhämtat sig från en nästan dödlig förgiftning 2020, fängslades den ryske oppositionsledaren Alexei Navalnyj när han återvände till Ryssland den 17 januari 2021.
I en resolution som antogs fyra dagar efter gripandet efterlyste parlamentet avsevärt skärpta sanktioner från EU mot Ryssland, samt att Navalnyj och alla fängslade omedelbart och villkorslöst friges i samband med att han återvände till Moskva.
I december 2021 delade Europaparlamentet ut Sacharovpriset för tankefrihet till Navalnyj för hans kamp mot korruption och Kremls kränkningar av mänskliga rättigheter. Det accepterades av Daria Navalnaya på uppdrag av sin fängslade far.
Efter att Navalnyjs död tillkännagavs i februari 2024 hyllade framstående ledamöter hans mod att stå upp mot Kremls regim som tystar alla oppositionella röster.
Hans änka Julia Navalnaya talade kort därefter i Europaparlamentet. Hon sa att det offentliga mordet på hennes man ännu en gång hade visat alla att "Putin är kapabel till vad som helst och att du inte kan förhandla med honom".
Energi
En annan aspekt av förbindelserna mellan EU och Ryssland är energi. Kontroverser om den nya Nord Stream 2-ledningen lyfte fram landets hävstångseffekt som EU:s främsta energileverantör. I en resolution som antogs i januari 2021 uppmanade parlamentsledamöterna EU att omedelbart avbryta arbetet med den kontroversiella pipeline, som skulle koppla Tyskland direkt till Ryssland.
Efter Kremls fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 uppmanade parlamentsledamöterna EU att öka sitt energioberoende genom att diversifiera energiköpen och investera i förnybar energi. De krävde också ett fullständigt embargo mot rysk import av olja, kol, kärnbränsle och gas. Senare sanktioner som antagits av EU omfattade åtgärder som ett förbud mot import från Ryssland av olja och kol och införande av en pristak relaterat till sjötransport av rysk olja.
Desinformationskampanjer
Ryssland engagerade sig i desinformationskampanjer av en oöverträffad illvilja och omfattning under upptakten till och under angreppskriget mot Ukraina, vilket bevisade att även information kan beväpnas, påpekade .
Parlamentet inrättade ett utskott för att undersöka utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inklusive desinformation. 岹öٱna var oroade över den ökande förekomsten och allt mer sofistikerade karaktären av försök till utländsk inblandning och manipulation av information, främst av Ryssland och Kina. I sin slutrapport kom kommittén med en lista med rekommendationer.
För att bekämpa krigspropaganda och desinformation beslutade EU att förbjuda Sputniks och Russia Todays sändningsverksamhet strax efter starten av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
I en resolution som antogs i februari 2024 varnade parlamentet för valda politiker och partier i Europa som medvetet tjänar Moskvas intressen och undergräver EU:s enhet och demokrati. 岹öٱna uttryckte sin oro över att Ryssland tillhandahåller berättelser till högerextrema partier och aktörer i hela EU för att undergräva stödet till Ukraina.