Parlamentet uppmanar till åtgärder för att skydda psykisk hälsa
En ökning av psykisk ohälsa kan bli nästa hälsokris, varnar ledamöter. De vill därför se fler åtgärder.
Psykiskt mående har blivit en viktig fråga i hela EU, bland annat på arbetsplatser. Detta eftersom dåliga arbetsmiljöer, inklusive överdriven arbetsbelastning, osäkerhet i anställningen, trakasserier och diskriminering utgör en risk för arbetarnas psykiska hälsa.
Parlamentet efterlyser en integrerad EU-strategi för mental hälsa
för att ta itu med mental hälsa i juni 2023. Som svar uppmanade parlamentsledamöterna i december 2023 kommissionen att utarbeta en långsiktig, heltäckande och integrerad EU-strategi för mental hälsa.
Parlamentets resolution uppmanade medlemsstaterna att prioritera och förbättra tillgången till psykisk hälsovård för utsatta grupper, såsom barn, ungdomar, unga vuxna, HBTQIA+-personer, patienter med kroniska tillstånd och funktionshinder, äldre människor, invandrare och etniska minoriteter.
Eftersom mental hälsa fortfarande är stigmatiserad, hävdade parlamentsledamöterna att det finns ett akut behov av att utveckla och genomföra informationskampanjer, öka medvetenheten och främja öppna diskussioner om psykiska tillstånd.
岹öٱna insisterade också på att alla EU-medborgare måste ha tillgång till hela utbudet av kvalitativa mentalvårdstjänster, utan att hindras av ekonomiska och administrativa svårigheter.
Covid-19:s inverkan på mental hälsa
Arbetsrelaterade psykosociala risker ökade som ett resultat av Covid-19-pandemin som bröt ut 2020 och den efterföljande ekonomiska krisen. Dessa hade en enorm inverkan på människors psykiska hälsa och välbefinnande, vilket ledde till högre nivåer av stress, ångest och depression.
Men mental hälsa behandlas inte som en prioritet på samma sätt som fysisk hälsa, konstaterade parlamentet i en resolution om psykisk hälsa i den digitala världen som antogs i juli 2022.
Förebygga arbetsrelaterade psykiska problem
Resolutionen från 2022 uppmanade EU:s institutioner och länder att erkänna den höga nivån av arbetsrelaterade psykiska problem och att hitta sätt att hjälpa till att förebygga dessa. Det underströk också behovet av att få slut på våld, diskriminering och trakasserier på jobbet.
Läs mer om EU:s åtgärder för att stärka folkhälsan
Förebygg arbetsrelaterade psykiska problem
Parlamentet rekommenderade också flexibla arbetstider för att lindra arbetsrelaterad stress, utbildning om psykisk hälsa och utbildning för arbetsgivare.
岹öٱna erkände mental hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet och efterlyste en EU-handlingsplan för mental hälsa i en resolution om EU:s folkhälsostrategi efter Covid-19 som antogs i juli 2020.
År 2021 krävde parlamentsledamöterna också rätten att koppla av från arbetet utanför arbetstid utan negativa konsekvenser.
Läs mer om psykisk hälsa efter pandemin
- Parlamentets utredningstjänst: Världshälsodagen 2024: 10 oktober
- Parlamentets utredningstjänst: mental health and resilience amid the Covid-19 pandemic in the EU, mars 2022 (en)
- Distansarbete, obetald omsorg och mental hälsa under coronapandemin
- Parlamentets utredningstjänst: Mental health and the pandemic, juli 2021 (en)