Ϸվ

Förslag till resolution - B10-0144/2025Förslag till resolution
B10-0144/2025

FÖRSLAG TILL RESOLUTIONom vitboken om det europeiska försvarets framtid

5.3.2025-()

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 136.2 i arbetsordningen

Marc Botenga
för The Left-gruppen

10‑0144/2025

Europaparlamentets resolution om vitboken om det europeiska försvarets framtid

()

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) och gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp),

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel42,

med beaktande av artikel 3 i avdelning III i protokollet om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget,

med beaktande av det tillkännagivna offentliggörandet av vitboken om det europeiska försvarets framtid den 19 mars 2025,

med beaktande av Helsingforsavtalet,

med beaktande av de olika europeiska försvarsprojekten på senare år,

med beaktande av artikel 136.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.Enligt fördragen är GSFP en del av Gusp och anses vara en politisk ram genom vilken medlemsstaterna kan utveckla en europeisk strategisk kultur av säkerhet och försvar, hantera konflikter och kriser tillsammans, skydda unionen och dess medborgare och stärka den internationella freden och säkerheten.

B.I artikel42.2 i EU-fördraget föreskrivs att unionens GSFP måste vara förenlig med den gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har etablerats inom ramen för den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato), inom det Nordatlantiska fördraget.

C.Nato domineras stort av USA och Natomedlemskapet innebär att europeiska vapensystem måste komplettera och vara kompatibla med amerikanska system, vilket hämmar medlemsstaternas och andra europeiska länders strategiska och operativa oberoende.

D.Vid Natotoppmötet i Bukarest 2008 förespråkade USA:s regering Natomedlemskap för Ukraina, vilket flera medlemsstater motsatte sig. Efter den ryska invasionen uppmanade USA EU:s medlemsstater att systematiskt öka mängden och kvaliteten på vapenleveranserna till Ukraina.

E.Olika medlemsstater har olika militär- och säkerhetspolitik, däribland politik om militär neutralitet.

F.USA gynnades oförutsedda vinster till följd av kriget i Ukraina tack vare ökad export av amerikansk skiffergas till Europeiska unionen. Nu önskar USA:s regering orättvist kontrollera Ukrainas mineralfyndigheter och förhandla om ett slut på kriget i Ukraina med Putin, utan att involvera Ukraina och Europeiska unionen.

G.Till skillnad från kärnvapenstater som Indien och Folkrepubliken Kina vägrar Nato och Ryssland att förplikta sig vid en politik om att ”inte skjuta först”, genom vilken de formellt skulle avstå från att använda kärnvapen, om det inte sker som vedergällning efter en attack av en fientlig makt med massförstörelsevapen.

H.USA:s regering har startat ett stort antal krig och militära insatser i strid mot folkrätten och principerna i Förenta nationernas stadga. Mot bakgrund av de rådgivande yttrandena 2024 från Internationella domstolen kan USA:s pågående militära stöd till Israel innebära att landet är medskyldigt till folkmord och olaglig ockupation. EU-medlemsstaternas deltagande i brott mot folkrätten, däribland anfallskrig och militära invasioner i strid mot folkrätten mot länder såsom f.d. Jugoslavien, Afghanistan, Irak och Libyen, har undergrävt den globala efterlevnaden av folkrättsliga principer.

I.USA har skamlöst placerat ut nya flygbomber av modell B61-12 på EU-medlemsstaters territorium, vilket ökar risken för att dessa medlemsstater ska falla offer för förebyggande anfall eller vedergällningsanfall på grund av USA:s utrikespolitik.

J.Rysslands upprepade krigs- och anfallshandlingar, som började med kriget mot Georgien 2008, annekteringen av Krim 2014 och det pågående olagliga anfallskriget mot Ukraina, samt ett växande antal sabotagehandlingar mot kritisk infrastruktur har varit faktorer som har skapat och förvärrat spänningarna.

K.I artikel 41.2 i EU-fördraget föreskrivs ett förbud mot att utgifter i samband med operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser belastar unionens budget.

L.Kommissionen har emellertid inlett flera europeiska försvarsprojekt de senaste åren, däribland det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning, Europeiska försvarsfonden, instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling, akten till stöd för ammunitionstillverkning och, senast, strategin för europeisk försvarsindustri och programmet för europeisk försvarsindustri.

M.Enligt siffror från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 2023 spenderar EU:s medlemsstater, tillsammans med Storbritannien, redan nominellt mer på försvar än alla andra länder i världen tillsammans, med undantag för USA.

N.I april 2021 uppskattade kommissionen att ökat samarbete mellan medlemsstaterna på området för säkerhet och försvar skulle kunna ge besparingar på mellan 25 miljarder och 100 miljarder euro varje år.

O.Kommissionens generaldirektorat för internationella partnerskap (GD INTPA) planerar att stänga mer än fyra av fem av sina nav i världen, och därigenom minska sin diplomatiska närvaro från omkring 100 delegationer till 18 nav.

P.År 2024 enades EU:s ledare om att minska EU:s budget för yttre åtgärder med 2miljarder euro i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Flera medlemsstater, exempelvis Frankrike och Belgien, har också gjort nedskärningar och reformer av sina diplomatiska tjänster.

Q.Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit ett nytt gemensamt instrument för att öka de militära utgifterna i hela EU för att låsa upp till 800 miljarder euro i ytterligare fösvarsutgifter under de närmaste åren.

R.Inte ens de militära utgifterna i USA, som har mer än 700 militära installationer i mer än 70 länder, överstiger 3,46% av landets BNP.

S.USA:s regering, vissa medlemsstater och Nato och kommissionens tjänstemän arbetar för en ytterligare stor ökning av försvarsutgifterna, från ett genomsnitt på 1,9% till 5% av BNP.

T.Även i den militärt orienterade Niinistö-rapporten Safer Together –Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness betonas att hoten mot säkerheten för EU:s medborgare, däribland frekventa och intensiva extrema väderhändelser, såsom megatorka, översvämningar och värmeböljor samt risken för nya pandemier, skulle kräva enorma investeringar i offentliga tjänster.

U.Samtidigt som Draghi-rapporten om framtiden för Europas konkurrenskraft visar behovet av stora investeringar i en mängd olika sektorer, däribland energi, läkemedel och transport, har kommissionen placerat sju medlemsstater under ett förfarande vid alltför stora underskott, och krävt stora åtstramningar och strukturreformer inom sociala och offentliga utgifter.

V.En ytterligare enorm ökning av de militära utgifterna kommer i stället att leda till nedskärningar i offentliga tjänster och i sociala, klimat- och miljörelaterade utgifter i hela Europa, vilket äventyrar EU-medborgarnas sociala och mänskliga säkerhet.

W.Kommissionen överväger emellertid att tillfälligt upphäva reglerna om ekonomisk styrning för militära utgifter.

X.Kommissionen har inte lyckats lägga fram en helt självständig bedömning av de europeiska försvarsbehoven och prioriteringarna, utan förlitar sig i stället på Natos bedömningar av kritiska brister i försvarsförmågan.

Y.Turkiet, som är medlem i Nato, ockuperar för närvarande olagligt 37% av EU‑medlemsstaten Cypern.

Z.Inom teorin om internationella förbindelser avses med det så kallade säkerhetsdilemmat ett fenomen varigenom åtgärder såsom upphandling av vapen, som vidtas av en statlig aktör för att öka dess egen säkerhet, provocerar fram reaktioner från andra stater, såsom upphandling av vapen eller förebyggande anfall, vilket i slutänden leder till en minskning i stället för en ökning av den ursprungliga statens säkerhet.

AA.Slutakten 1975 från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, som antogs i Helsingfors mellan USA, Kanada, Sovjetunionen och alla länder i Europa utom Albanien, spelade en viktig roll för att minska spänningarna mellan öst och väst under det kalla kriget.

AB.Det gemensamma säkerhetsregelverket från det kalla kriget har systematiskt undergrävts genom USA:s utträde ur avtalet om antiballistiska missiler (ABM), avtalet om medeldistanskärnvapen (INF) och fördraget om observationsflygningar, systematiskt följt av Rysslands utträde, och av Rysslands utträde ur fördraget om konventionella styrkor i Europa och fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar.

AC.En ny europeisk säkerhetsarkitektur måste tillämpa principerna om fredlig samexistens mellan länder med olika politiska system och erbjuda säkerhetsgarantier till alla parter för att undvika att Europa åter delas upp i två diametralt motsatta block.

Mot en europeisk kollektiv säkerhetsarkitektur

1.Europaparlamentet påminner om att fördragen tar hänsyn till den del av Gusp som avser GSFP. Parlamentet begär därför att alla försvarsinitiativ på EU-nivå ska underordnas en tydlig utrikes- och säkerhetspolitik och strategi för fred på den europeiska kontinenten.

2.Europaparlamentet avvisar en militarisering av EU och alla eventuella krigsmål i GSFP.

3.Europaparlamentet noterar med stor oro den minskande respekten för folkrätten och den humanitära rätten av parter i hela världen, med Israel, Ryssland och USA som flagranta exempel. Parlamentet upprepar behovet av europeisk självständighet i utformningen av utrikes- och försvarspolitik.

4.Europaparlamentet anser att med tanke på USA:s tidigare och pågående brott mot folkrätten och de negativa konsekvenserna av USA:s militära insatser i grannregioner kan unionens och medlemsstaternas utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik inte längre anpassas efter Natos (Nordatlantiska fördragsorganisationen) ramverk. Parlamentet uppmanar därför Europeiska rådet att inleda processen med att se över EU-fördragen för att avlägsna detta krav från EU-fördraget.

5.Europaparlamentet påminner om att Nato och EU är skilda organisationer med mycket olika syften och att de inte ens har samma medlemmar. Parlamentet beklagar att militäralliansen Nato sammanblandas med EU.

6.Europaparlamentet är extremt oroat över att det fortfarande finns mer än 13000kärnvapen utspridda över världen, varav många kan avfyras inom minuter och skulle kunna utplåna allt mänskligt liv. Parlamentet noterar med oro att trots ett uttalat åtagande när det gäller icke-spridningsavtalet investerade Natos kärnvapenstater 271miljarder USD i modernisering och underhåll av kärnvapen mellan 2019 och 2023, medan Kina och Ryssland var de som spenderade näst mest och tredje mest 2023, med budgetar på 11,9 miljarder respektive 8,3 miljarder USD.

7.Europaparlamentet anser att Natos vägran att binda sig vid en politik om att ”inte skjuta först” när det gäller kärnvapen och den skamlösa utplaceringen av amerikanska kärnvapen i Europa ökar risken för att Europa blir ett mål för kärnvapenanfall. Parlamentet kräver därför att USA avlägsnar sina kärnvapen från medlemsstaternas territorium. Parlamentet är djupt oroat över kärnvapenhoten mot Europas säkerhet, inbegripet förtäckta varningar om användning av taktiska kärnvapen, och att Ryssland har sänkt tröskeln för att använda kärnvapen.

8.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att arbeta med en ny långsiktig gemensam säkerhetsarkitektur för Europa, med inspiration från principerna i Helsingforsprocessen och inbegripet konceptet med ömsesidiga säkerhetsgarantier. Parlamentet konstaterar att en grundläggande aspekt på en sådan strategi är respekt för alla nationers suveränitet och territoriella integritet och ett åtagande när det gäller folkrätten.

9.Europaparlamentet insisterar på att en ny europeisk säkerhetsarkitektur ska tillämpa principerna om fredlig samexistens mellan länder med olika politiska system, och erbjuda säkerhetsgarantier för alla parter.

10.Mot bakgrund av många hot om allt från klimatrelaterade katastrofer till pandemier uppmanar Europaparlamentet kommissionen att överge sitt snäva fokus på militär säkerhet och utveckla en politik som är centrerad kring människors säkerhet enligt definitionen i FN:s generalförsamlings resolution 66/290, där det står att ”människors säkerhet är en strategi för att hjälpa medlemsstaterna att identifiera och ta itu med utbredda och övergripande utmaningar mot deras folks överlevnad, försörjning och värdighet” och att det krävs ”människoinriktade, omfattande, kontextspecifika och preventionsinriktade reaktioner som stärker alla folks skydd och egenmakt”.

11.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att söka inspiration från Österrike, som har neutralitet inskrivet i sin konstitution, och förplikta sig att inte ingå i försvarsallianser och att inte tillåta att några utländska militärbaser inrättas på dess territorium.

12.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också se på Irlands exempel, med dess tradition av militär neutralitet. Parlamentet påminner om att denna tradition inbegriper en aktiv strategi med fredsstödjande insatser och krishantering, bidrag till konfliktlösning och fredsbyggande, arbete för mänskliga rättigheter och mänsklig utveckling, och insatser för att främja nedrustning och avskaffa massförstörelsevapen.

13.Europaparlamentet beklagar attackerna mot Irlands neutralitet och påminner om att Irlands folk garanterades fortsatt militär neutralitet, med stöd av ett åtagande om att endast genomföra insatser på uppdrag av FN, inför landets ratificering av Lissabonfördraget.

14.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet, en Natomedlem, att dra tillbaka sina trupper från Cypern, en EU-medlemsstat, och att arbeta konstruktivt för att hitta en livskraftig och fredlig lösning baserad på de relevanta FN-resolutionerna.

15.Europaparlamentet anser att omröstningar med enhällighet i försvarsfrågor måste upprätthållas inom rådet för att främja lösningar baserade på samstämmighet, för att skapa välbehövd enighet.

Diplomati som hörnsten för EU:s säkerhet

16.Europaparlamentet anser att diplomati bör fortsätta att vara en hörnsten i EU:s utrikespolitik.

17.Europaparlamentet påminner om att konfliktförebyggande åtgärder är avgörande för varje säkerhets- och försvarsstrategi. Parlamentet understryker att diplomati förebygger och avslutar krig, och att varje euro som investeras i att förebygga konflikter sparar omkring 16 euro längre fram.

18.Europaparlamentet anser att med tanke på det försämrade säkerhetsläget på flera fronter och de ökande geopolitiska spänningarna kräver förebyggande diplomati att uppmärksamheten bibehålls och förstärks. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart upphäva de nedskärningar som har gjorts i de diplomatiska representationerna.

19.Europaparlamentet anser att dess systematiska anpassning efter USA:s utrikespolitik, senast när det gäller Israels krigsförbrytelser, etniska rensning och folkmord mot palestinier, dramatiskt har minskat EU:s globala diplomatiska trovärdighet och därigenom förvärrat dess säkerhetsläge.

20.Europaparlamentet påminner om att EU-medlemsstaternas deltagande i olagliga militära insatser och stödet för brott mot folkrätten utomlands allvarligt äventyrar EU-medborgarnas säkerhet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att utforska en icke anpassad utrikes- och säkerhetspolitisk ståndpunkt baserad på principerna i FN-stadgan, inbegripet fredlig konfliktlösning, diplomati och multilateralism.

21.Europaparlamentet anser att Europa har mycket att vinna på att diversifiera sina förbindelser och upprätthålla diplomatiska kontakter med så många av världens länder som möjligt.

Vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning

22.Europaparlamentet är djupt oroat över att världens militära utgifter fortsätter att stiga till nya rekordnivåer. Parlamentet understryker att en kapprustning inte kommer att skapa säkerhet för EU-medborgarna, utan i stället, i linje med säkerhetsdilemmat, öka risken för våldsamma konflikter. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja nya fördrag om vapenkontroll.

23.Europaparlamentet påminner om att EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen gjorde icke-spridning till ett centralt mål för EU:s Gusp, där det står att ”vårt mål är att förhindra, avskräcka från, stoppa och, när så är möjligt, avlägsna oroande spridning runtom i världen”. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att underteckna och ratificera fördraget om förbud mot kärnvapen.

24.Europaparlamentet noter att vapenexport, även av små och lätta vapen, kan underblåsa konflikter och global terrorism och destabilisera hela regioner, stater och samhällen, och därigenom motverka arbetet för hållbar utveckling och krishantering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att strikt tillämpa rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel för att undvika att säkerhetsläget försämras i EU:s närmaste grannskap.

25.Europaparlamentet anser att ett generaldirektorat för nedrustning och vapenkontroll bör inrättas i kommissionen.

26.Europaparlamentet kräver ett omedelbart vapenembargo mot Israel och varje annat land som direkt eller indirekt är involverat i väpnade konflikter, utom för dem som är offer för invasion av andra, för att stoppa EU:s medverkan till krigsförbrytelser, etnisk rensning och folkmord, oavsett om dessa utförs av Israel eller något annat land. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att basera sin utrikes- och säkerhetspolitik på principerna i FN-stadgan och folkrätten.

öܳٲڳٱ

27.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att erbjuda fullständig insyn och en kritisk revision av de nuvarande försvarsutgifterna inom unionen, med information om varför den gör bedömningen att de europeiska länderna inte skulle kunna försvara sig trots att de redan har mycket högre budgetar än de flesta av världens länder.

28.Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen har presenterat en ny gemensam försvarsfond på 150 miljarder euro. Parlamentet anser inte att en ökning av försvarsutgifterna är lösningen för att nå fram till en varaktig fred och att nedskärningar i EU:s strukturfonder inte bör användas i detta syfte, med tanke på hur viktiga dessa medel är för utvecklingen av lokalsamhällen i hela EU.

29.Europaparlamentet noterar att andelen av BNP inte är ett tillräckligt mått på försvarsutgifters effektivitet och påverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte inleda en kapprustning genom en stor ökning av försvarsbudgetarna på bekostnad av både människors säkerhet och den sociala tryggheten.

30.Europaparlamentet anser att Natos krav på att de europeiska vapensystemen ska komplettera och vara kompatibla med de amerikanska systemen är oförenligt med ett europeiskt strategiskt oberoende. Parlamentet beklagar att kommissionen och rådet inte har lyckats lägga fram en detaljerad bedömning av EU:s kritiska underskott när det gäller dess försvarsförmåga. Parlamentet uppmanar båda institutionerna att lägga fram en sådan bedömning, inbegripet specifika prioriteringar, innan ökade försvarsutgifter diskuteras. Parlamentet påminner om att dessa bör fokusera på försvarsuppgifter, inte på att bygga upp kapacitet för militära insatser i hela världen.

31.Europaparlamentet påminner om kommissionens uppskattningar att ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna på säkerhets- och försvarsområdet skulle kunna ge besparingar på upp till 100 miljarder euro varje år. Parlamentet anser att inspiration till detta kan hämtas från befintliga samarbetsstrukturer inom EU, exempelvis BACA, samarbetet BeNeSam mellan de belgiska och nederländska flottorna och försvarssamarbetet mellan de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, vilka har ökat effektiviteten hos de deltagande ländernas nationella försvar, och att man bör utforska gemensamma synergier och skapa möjligheter till effektiva gemensamma lösningar.

32.Europaparlamentet anser att de åtaganden när det gäller militärt samarbete som kan antas i gemensamma säkerhetsorganisationer bör betraktas mot bakgrund av en sträng respekt för FN-stadgan.

33.Europaparlamentet avvisar fördelningen av anslag i EU:s budget till att militarisera EU. Parlamentet efterlyser en omfördelning av EU:s budgetmedel som är öronmärkta för den pågående militariseringen av EU och dess program som svar på medborgarnas sociala och ekonomiska behov, och anser att sammanhållningen mellan medlemsstaterna bör främjas.

34.Europaparlamentet understryker att man inte kan uppnå vare sig oberoende eller säkerhet utan digital suveränitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera utvecklingen av en demokratisk offentligt styrd digital stack som inbegriper digital infrastruktur som tjänst och universella plattformar, exempelvis sökmotorer och generativa AI-modeller, styrda av nya offentliga institutioner med representation av det offentliga och civila samhället.

35.Europaparlamentet efterlyser förstärkt samarbete mellan medlemsstaterna i sektorsfrågor som rör skydd av kritisk infrastruktur, exempelvis undervattenskablar.

öԻٰܲ

36.Europaparlamentet påminner om att EU de senaste tre åren har antagit ett antal nya försvarsinitiativ, och att den nya kommissionsledamoten med ansvar för försvar och rymdfrågor anser att en ytterligare investering på 500 miljarder euro behövs under det närmaste årtiondet, samtidigt som andra källor talar om 700 miljarder euro.

37.Europaparlamentet påminner om att de tidigare EU-programmen har genomförts med bristande insyn när det gäller tillämpningen av EU:s etiska riktlinjer, och att beslutsfattandet är extremt dunkelt och starkt påverkat av lobbyister från vapenindustrin.

38.Europaparlamentet uppger att utan etik i investeringsval kommer EU att bidra till att skapa en farligare och mer laglös världsordning, där imperialistiska makter kan åsidosätta folkrätten utan konsekvenser, medan länderna i den globala södern exploateras för sina resurser.

39.Europaparlamentet uppmanar dessutom EU att anta en politik med transparenta, uppdragsorienterade militära utgifter, och med mer medvetna utgifter för en definierad utrikespolitik som säkerställer större effektivitet.

40.Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 41.2 i EU-fördraget får driftsutgifter i samband med insatser med militära eller försvarsmässiga konsekvenser inte belasta EU:s budget. Parlamentet anser att denna artikel bör tillämpas strikt. Parlamentet kräver en retroaktiv översyn av de motsvarande försvarsmedlen och budgetposterna och att de ska upphävas när så behövs.

41.Europaparlamentet uttrycker djup oro över de ökade subventionerna och det offentliga stödet för det militära-industriella komplexet samtidigt som de totala globala militära utgifterna uppgick till rekordhöga 2443 miljarder USD 2023, vilket gör 2023 till det nionde året i rad med ökade militära utgifter.

42.Europaparlamentet kräver att offentliga EU-medel ska gå till europeiska företag och att betonar att offentliga europeiska företag per definition bör stanna kvar i Europa, medan privata företag kan flytta sin verksamhet om de så önskar.

43.Europaparlamentet konstaterar att ledande vapenföretag har gjort skamlösa vinster på kriget i Ukraina. Parlamentet noterar att enbart Lockheed Martin distribuerade 6,8miljarder USDkontant till sina aktieägare i form av utdelningar och aktieåterköp 2024. Parlamentet kräver att oförutsedda vinster beskattas för att finansiera klimatanpassning, folkhälsa och bostäder, vilka också ingår i den bredare förståelsen av säkerhet.

44.Europaparlamentet anser att användning av offentliga medel systematiskt bör motsvara en proportionell offentlig avkastning på investeringar och inte finansiera företagsvinster.

45.Europaparlamentet betonar att om vi fokuserar våra resurser, särskilt utgifter för forskning och utveckling, på den militära sektorn kommer det också att sakta ned utvecklingen av andra strategiska industrier med civila syften, exempelvis förnybar energi eller läkemedel,

46.Europaparlamentet tillägger att militära utgifter inte tar itu med någon av de stora sociala eller miljörelaterade utmaningarna och att de, vilket är ännu värre, förstärker förorenande och energikonsumerande industriella modeller, vilket ökar påfrestningarna på resurser och klimatet, särskilt kritiska råvaror.

47.Europaparlamentet anser att en stor ökning av köpen av USA-tillverkade varor inte bara skulle vara skadlig för den europeiska ekonomin utan att den också skulle förlänga Europas militära beroende av USA, samtidigt som det ger upphov till nya industriella och tekniska begränsningar.

48.Europaparlamentet kräver att försvarsindustrin fortsätter att vara exkluderad från att kvalificera sig för hållbarhetskriterierna när det gäller investeringar.

49.Europaparlamentet anser att finansiering från Europeiska investeringsbanken bör vara strikt begränsad till civila projekt, och inte omfatta produktion med dubbla användningsområden.

Omprioritering av offentliga tjänster och sociala utgifter

50.Europaparlamentet är djupt oroat över att militariseringen, särskilt planen ReArm Europe, används för att fortsätta att attackera offentliga tjänster i hela EU, vilka redan måste hantera de kvävande effekterna av kommissionens åtstramningsåtgärder.

51.Europaparlamentet förfäras av att kommissionen är villig att tänja på de finanspolitiska bestämmelserna, exempelvis stabilitets- och tillväxtpakten, för att finansiera militära utgifter, men anser att det är omöjligt att öka utgifterna för att finansiera offentliga tjänster i sönderfall och stödja uppåtgående social och ekonomisk konvergens i medlemsstaterna.

52.Europaparlamentet insisterar med kraft att hälsa, utbildning, grön mobilitet, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarna, biologisk mångfald, livsmedelstrygghet och den digitala omställningen ingår i den mänskliga säkerheten och bör betraktas som prioriterade frågor som kräver investeringar, inte budgetnedskärningar.

53.Europaparlamentet efterlyser, i överensstämmelse med konceptet mänsklig säkerhet, en omprioritering av utgifterna för offentliga tjänster och socialt stöd, samt för investeringar i kampen mot klimatförändringarna, som tvingande förutsättningar för att garantera att människor lever i en trygg och säker miljö.

°

°°

54.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, viceordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiskautrikestjänsten.

Senaste uppdatering: 10 mars 2025
Rättsligt meddelande-Integritetspolicy