Ϸվ

Index
öåԻ
äٲ
All text
Förfarande :
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A10-0014/2025

Ingivna texter :

A10-0014/2025

Debatter :

PV10/03/2025-18
CRE10/03/2025-18

Omröstningar :

PV11/03/2025-6.7
CRE11/03/2025-6.7

Antagna texter :

P10_TA(2025)0027

Antagna texter
PDF185kWORD63k
Tisdagen den 11 mars 2025-Strasbourg
Europeiska socialfonden+ efter 2027
P10_TA(2025)0027A10-0014/2025

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2025 om Europeiska socialfonden+ efter 2027 ()

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av fördraget om Europeiskaunionens funktionssätt, särskilt artiklarna46 d, 149, 153.2 a, 164, 175 och 349,

–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den24juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+)(1),

–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)2024/3236 av den19december 2024 om ändring av förordningarna (EU) 2021/1057 och 2021/1058 vad gäller regionalt krisstöd för återuppbyggnad (Restore)(2),

–med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft den 21januari2011 i enlighet med rådetsbeslut 2010/48/EG av den 26november2009 om ingående från Europeiskagemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning(3),

–med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades och undertecknades av parlamentet, rådet och kommissionen den 17november2017,

–med beaktande av La Hulpe-förklaringen om framtiden för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som undertecknades av parlamentet, kommissionen, Europeiskaekonomiska och sociala kommittén och rådet den 16 april 2024,

–med beaktande av Liège-förklaringen av den 5 mars 2024 om överkomliga, anständiga och hållbara bostäder för alla,

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2024 om den nionde sammanhållningsrapporten (),

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2024 Arbetskrafts- och kompetensbrist i EU: en handlingsplan,

–med beaktande av rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet(4),

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 mars 2021 Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter () och dess föreslagna överordnade mål för 2030 för sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning,

–med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020 Enjämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (),

–med beaktande av Europeiska revisionsrättens årsrapporter om EU-budgetens prestation för 2019 och 2021,

–med beaktande av sin resolution av den 23 november 2023 om skapande av arbetstillfällen: rättvis omställning och investering i samhällsutveckling(5),

–med beaktande av sin resolution av den 21 november 2023 Barnen först – förstärkning av barngarantin, två år efter dess antagande(6),

–med beaktande av sin resolution av den 13 december 2022 om lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning(7),

–med beaktande av sin resolution av den 29 april 2021 om den europeiska barngarantin(8),

–med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om minskad ojämlikhet med särskilt fokus på fattigdom bland förvärvsarbetande(9),

–med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om tillgången till anständig och rimligt prissatt bostad för alla(10),

–med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om EU:s strategi för jämställdhet(11),

–med beaktande av sin resolution av den 24 november 2020 om åtgärder mot andelen hemlösa i Europeiska unionen(12),

–med beaktande av sin resolution av den 8oktober2020 om ungdomsgarantin(13),

–med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2022 om gemensamma europeiskaåtgärder för omsorg(14),

–med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 18 juni 2020 om EU:shandikappstrategi efter 2020(15),

–med beaktande av Mario Draghis rapport av den 9 september 2024 om den europeiska konkurrenskraftens framtid,

–med beaktande av Enrico Lettas rapport av den 10 april 2024 Much more than a market,

–med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–med beaktande av yttrandet från utskottet för regional utveckling,

–med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (10‑0014/2025), och av följande skäl:

A.Europeiska socialfonden+ (ESF+) stöder, kompletterar och ger mervärde till medlemsstaternas politik i syfte att säkerställa lika möjligheter, lika tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa och högkvalitativa arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering, särskilt med fokus på högkvalitativ och inkluderande utbildning, livslångt lärande och investeringar i barn och unga samt tillgång till grundläggande tjänster.

B.ESF+ är den enda EU-fonden som främst fokuserar på socialpolitik och är därför unik isig själv samt mycket effektiv och nödvändig när det gäller att uppnå social inkludering, tillsammans med sammanhållningspolitiken. ESF + måste användas så effektivt som möjligt för att åstadkomma systemförändringar genom strukturreformer, med fokus på dess komplementaritet med medlemsstaternas budgetar för att motivera medlemsstaterna att använda fonden för dessa reformer, trots att det också är mycket viktigt att utveckla en mer övergripande socialpolitik på EU-nivå för att få bukt med ojämlikhet och utestängning.

C.Sammanhållningspolitiken, de europeiska struktur- och investeringsfonderna och, isynnerhet, ESF+ är kraftfulla verktyg för sammanhållning mellan medlemsstater, regioner och områden, inbegripet stads- och landsbygdsområden.

D.Situationen och behoven i varje region i EU varierar. Lokalsamhällena är de direkta mottagarna av stöd från ESF+, och det är en förutsättning att regionala och lokala intressenter deltar direkt i utformningen av detta instrument. Lokalt ledd utveckling är ett verktyg för att involvera medborgare på lokal nivå i utarbetandet av svar på de sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar som vi står inför i dag, och är därför ett viktigt verktyg för att underlätta genomförandet av ESF+. Genomförandet av ESF+ på nationell nivå åtföljs ofta av onödig administrativ börda och komplicerade eller ineffektiva regler.

E.Olika människor i utsatta situationer har olika behov, såsom barn, ensamstående föräldrar och stora familjer, kvinnor som lever i fattigdom, arbetslösa och personer med osäkra anställningar, migranter, arbetskraftsmigranter och offer för människohandel, personer med funktionsnedsättning, unga och äldre, hemlösa och romer. Den digitala och gröna omställningen är välbehövlig och medför många möjligheter men också utmaningar för alla, såsom den digitala kompetensklyftan och den digitala könsklyftan, och behovet av att omskola arbetskraften, och för att lyckas med denna strävan måste EU säkerställa en rättvis omställning som inte lämnar någon utanför. Det finns personer i utsatta situationer inom EU som inte inkluderas i socialpolitiken eller ESF+-finansierade program. Det krävs extraordinära insatser och strukturella förändringar för att nå ut till alla personer i utsatta situationer och förhindra att antalet sådana personer ökar.

F.Ca 100 miljoner människor i EU har någon form av funktionsnedsättning. Endast hälften av alla personer med funktionsnedsättning har anställning. Bland personer med funktionsnedsättning löper 28,8 % risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning(16). Personer med funktionsnedsättning som bor i EU utsätts fortsättningsvis för flera och samverkande former av diskriminering inom alla livsområden, bland annat genom att de nekas anständigt boende. Personer med funktionsnedsättning har rätt att åtnjuta sina grundläggande rättigheter på lika villkor och har rätt att delta fullt ut och effektivt på alla områden i livet och samhället.

G.Av kvinnorna lever 22,3% i fattigdom, jämfört med 20,3% av männen, och kvinnor är fortfarande mer utsatta för fattigdom och risk för social utestängning än män(17). Kvinnor i EU tjänar i genomsnitt 12,7% mindre än män, och denna löneklyfta mellan könen har under årtionden lett till en pensionsklyfta på 29,5% mellan könen, vilket skapar enojämn nivå av ekonomiskt oberoende mellan äldre kvinnor och män. äٲn hälften av alla ensamstående mödrar lever i fattigdom eller löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning.

H.Under 2023 bodde 94,6 miljoner människor inom EU, ca 21,4 % av befolkningen, ihushåll som löpte risk för fattigdom eller social utestängning, och andelen personer som löpte risk för fattigdom eller social utestängning uppgick till 24,8 % inom EU-27(18). Under 2020 hade ca 14 % av alla hushåll med barn (7,8 miljoner hushåll) enensamstående förälder. äٲn hälften (48 %) av alla ensamstående mödrar och entredjedel (32 %) av alla ensamstående fäder riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning(19). I EU som helhet riskerar därmed nästan vart fjärde barn att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Ungdomsarbetslösheten i EU uppgår till nästan 15 %. Att vara arbetslös, särskilt i ung ålder, kan leda till såväl ekonomiska problem som till social isolering, problem med den psykiska hälsan och minskad lyckokänsla.

I.Den längre förväntade livslängden och den åldrande befolkningen i Europa totalt sett skapar en allt större efterfrågan på vård inom alla åldersgrupper. 80 % av långtidssjukvården ombesörjs av anhörigvårdare, främst kvinnor. Vård- och omsorgssektorn står inför en ökande brist på arbetstagare i alla medlemsstater. Den europeiska strategin för vård och omsorg syftar till att säkerställa högkvalitativa, prismässigt överkomliga och tillgängliga vård- och omsorgstjänster med bättre arbetsvillkor och balans mellan arbete och privatliv för anhörigvårdare inom hela EU. Program, projekt och åtgärder för att främja aktivt åldrande och skapa band mellan generationerna stöds genom ESF+. ESF+ är det viktigaste EU-finansieringsinstrumentet för att stödja medlemsstaterna vid genomförandet av de EU-omfattande reglerna om balansen mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare.

J.Tillgången till anständiga bostäder till överkomliga priser minskar. I enlighet med subsidiaritetsprincipen är bostäder i första hand medlemsstaternas behörighet. Orsakerna till den nuvarande bostadssituationen kan skilja sig åt från en medlemsstat till en annan, såsom överliberalisering av marknaden, fastighetsspekulation, oreglerad korttidsuthyrning, minskad köpkraft för människor som lever i fattigdom och brist på subventionerade och allmännyttiga bostäder, och är en av de största utmaningar som européerna står inför i dag. Vi är långt från att nå målet att sätta stopp för hemlösheten senast 2030. EU kommer att för första gången någonsin ha en kommissionsledamot med ansvar för att hantera bostadskrisen, och den första hållbara EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad förväntas under 2025. Denna plan bör särskilt uppmärksamma hemlösa barn. Sådana förslag måste, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, gå hand i hand med nationella åtgärder för att förbättra tillgången till hållbara bostäder till överkomliga priser och kvaliteten på vardagslivet, såsom åtgärder när det gäller korttidsuthyrning eller andra marknadsinsatser i mycket pressade områden.

K.Ett av fyra barn löper fortfarande risk för fattigdom och social utestängning inom EU(20), och enligt den nuvarande trenden kommer inte målet att minska antalet barn som lever i fattigdom med minst 5 miljoner fram till 2030 att nås. Den europeiska barngarantin syftar till att förebygga och bekämpa barnfattigdom och social utestängning av barn i nöd genom att garantera effektiv och fri tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning, skolbaserade aktiviteter, minst ett mål hälsosam mat per skoldag samt hälso- och sjukvård, liksom faktisk tillgång till hälsosam kost och adekvat boende. Kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för sociala rättigheter, kompetens, arbetstillfällen av god kvalitet och beredskap är ansvarig för att stärka barngarantin. Enbart ESF+-resurserna är inte tillräckliga för att hantera utmaningen med barnfattigdom i EU, och därför bör medlemsstaterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, skyndsamt hantera denna fråga som en prioritet och utbytet och samordningen av bästa praxis bör förbättras, samtidigt som detta på EU-nivå kompletteras av ESF+.

L.Den sociala och ekonomiska integrationen av migranter, inbegripet migrantarbetare, flyktingar och offer för människohandel, bör förbättras för att säkerställa att de inkluderas i våra samhällen. En framgångsrik inkludering kräver inte bara lika tillträde till arbetsmarknaden utan också ett fullständigt deltagande i samhället. Migranter från länder utanför EU och papperslösa migranter bör ägnas särskild uppmärksamhet. Olika EU-fonder, däribland ESF+ och Asyl-, migrations- och integrationsfonden, spelar sin egen roll i detta avseende.

M.Befolkningen i EU minskar. Vissa regioner i EU avfolkas och befolkningen koncentreras alltmer till vissa stadsområden. Insatser bör göras för att öka utvecklingen och sammanhållningen i dessa områden. De demografiska förändringarna kommer att leda till en mindre arbetskraft, vilket kräver kompetenshöjning, omskolning och utvidgning av arbetskraften.

N.I Mario Draghis rapport om den europeiska konkurrenskraftens framtid varnas det för den betydande kompetensklyfta som EU står inför, mot bakgrund av att 77 % av EU:sföretag rapporterar att inte ens nyrekryterade arbetstagare har den kompetens som krävs och av att 42 % av EU-medborgarna saknar digitala grundläggande färdigheter. Irapporten beklagar man att antalet arbetstagare som får utbildning inte räcker till samt att det råder brist på framsteg inom detta område, med över 50 miljoner arbetstagare som behöver utbildas för att det överordnade målet för vuxna som deltar i utbildning varje år ska uppfyllas. Yrkesutbildade fackmän och personer med praktiska färdigheter är avgörande för Europas samhällen. Det går inte att bygga upp EU:s konkurrenskraft ytterligare utan att stärka humankapitalet. Tidsmässigt lämpliga investeringar iomskolning och fortbildning av arbetstagare som riskerar att förlora sina arbeten eller vilkas färdigheter har blivit föråldrade kan hindra dem från att hamna i fattigdom.

O.Särskild uppmärksamhet, inbegripet särskilda åtgärder som i förekommande fall är inriktade på behoven på plats, bör ägnas åt landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar, de yttersta randområdena och regioner som lider av allvarliga och permanenta naturliga, ekonomiska eller demografiska nackdelar, såsom glesbefolkade regioner, öar, bergsområden och gränsregioner.

P.Kommissionen har föreslagit minimimål för 2030 för att säkerställa framsteg när det gäller romers jämlikhet, inkludering och deltagande enligt den tioåriga planen för att stödja romer i EU. Dessa mål omfattar bland annat att minska klyftan med bristfälliga bostäder med minst en tredjedel, minska andelen romska barn som går i segregerade grundskolor med minst hälften i medlemsstater med en betydande romsk befolkning samt minska fattigdomsklyftan mellan romer och den allmänna befolkningen med minst hälften. ESF+ kommer fortsatt att vara det viktigaste finansiella verktyget för att uppnå målen för romer fram till 2030.

Principerna för ESF+ efter 2027

1.Europaparlamentet insisterar på att ESF+ måste fortsätta att vara det viktigaste och primära instrumentet för att stödja medlemsstaterna, regionerna, lokalsamhällena och invånarna i att stärka unionens sociala dimension och sträva efter en socioekonomisk utveckling som inte lämnar någon utanför.

2.Europaparlamentet betonar att ESF+ måste inriktas på, bidra till och vara anpassad till arbetet med att hantera utmaningar såsom klimatförändringarnas följder och digitaliseringen, men samtidigt också råda bot på sociala utmaningar, såsom ökande levnadskostnader och löner som inte ökar i samma takt, och främja social motståndskraft, minskad ojämlikhet och skydd av de mest utsatta. Parlamentet insisterar på att ESF+ bör stimulera långsiktiga investeringar och tillväxt, med fokus på social och territoriell sammanhållning, och även stödja strukturell omvandling i hela EU samt öka konvergensen mellan medlemsstaterna.

3.Europaparlamentet insisterar på att ESF+ måste fortsätta att öka uppåtgående social konvergens, särskilt för de personer som har det sämst ställt, investera i humankapital, sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering, samtidigt som man främjar entreprenörskap och social innovation, investerar i barn samt har fokus på den digitala och gröna omställningen, demografiska utmaningar och regioner som drabbats av kris, bland annat Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

4.Europaparlamentet insisterar på att ESF+ måste fortsätta att öka sysselsättningsmöjligheterna, underlätta en rättvis rörlighet för arbetskraften, främja nya arbetstillfällen av god kvalitet, säkerställa anständiga arbetsvillkor och förbättra deltagandet i arbetslivet, i synnerhet bland kvinnor, personer med funktionsnedsättning och andra personer i utsatta situationer, för att stärka den sociala och ekonomiska motståndskraften och på så sätt bidra till anpassning till förändringar inom industrin, även genom utbildning, omskolning och kompetensutveckling.

5.Europaparlamentet understryker behovet av att ESF+ baseras på en strategi för sociala investeringar och en livslång strategi genom stödåtgärder som kan tillhandahålla lösningar för människor på medellång till lång sikt.

6.Europaparlamentet insisterar på att målen för ESF+ bör vara att uppnå social inkludering, höga sysselsättningsnivåer med högkvalitativa och hållbara arbetstillfällen, skäliga löner, anständiga arbetsvillkor, inbegripet arbetstagares välbefinnande, sunda arbetsmiljöer, rättvisa sociala trygghetssystem i medlemsstaterna, samt möjligheter till yrkesutbildning och annan utbildning och livslångt lärande för alla, med beaktande av de särskilda behoven hos människor i utsatta situationer, för att utveckla en kvalificerad, konkurrenskraftig och resilient arbetskraft redo för den dubbla omställningen och framtidens arbetsmarknad, och att bygga upp rättvisa sociala skyddssystem samt inkluderande och sammanhållna samhällen, med målen att utrota fattigdom, bekämpa ojämlikhet och uppfylla de principer och överordnade mål som fastställts ideneuropeiska pelaren för sociala rättigheter.

7.Europaparlamentet efterlyser en stark, förstärkt och separat ESF+ med avsevärt ökat offentligt stöd till instrument i medlemsstaterna i syfte att stödja människor i utsatta situationer och de mest behövande i våra samhällen, investera i människor och kompetens, hjälpa till att lyfta människor ur fattigdom och social utestängning samt främja sociala investeringar och socialt entreprenörskap. Parlamentet insisterar därför på att uppnåendet av målen för ESF+ efter 2027 skulle kräva en betydande och underbyggd ökning av ESF+-budgeten i ESF+-finansieringsramen för 2028–2034.

8.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ökad, särskild och lämpligt fördelad finansiering för att uppnå målen för ESF+ och den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess handlingsplan och överordnade mål. Parlamentetuttrycker därför oro över försöken att dela upp eller slå samman den befintliga ESF+ med andra fonder, eftersom detta skulle kunna medföra allvarliga risker för genomförandet av dess mål, målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess handlingsplan och överordnade mål. Parlamentet varnar för att en anpassning, rationalisering, centralisering eller sammanslagning av fonderna kanske inte leder till ökad effektivitet. Parlamentet betonar i detta avseende att alla eventuella omstruktureringar av fonden måste bevara effektiviteten och syftet med ESF+ genom att tjäna målen att främja sysselsättning, social inkludering, utbildning och kompetensutveckling, och måste förvaltas så nära stödmottagarna som möjligt.

9.Europaparlamentet anser att ESF+ fortsatt bör omfattas av modellen för delad förvaltning och att det därför bör undvikas att en annan typ av styrning av ESF+ leder till förlust av prioriteringen av sociala aspekter, inklusive projekt för sysselsättning, utbildning, kompetensutveckling och social inkludering, en potentiell förlust av fokus, samt att finansiering inte når den lokala nivån, personer i utsatta situationer och de mest behövande, och även öka risken för att medlen omfördelas till andra ändamål.

10.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att arbetsmarknadens parter, organisationer inom det civila samhället, inklusive sociala tjänster utan vinstsyfte, sociala företag, utbildningsanordnare samt representanter för målgrupperna involveras i, får information om och rådfrågas i samtliga faser av utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av ESF+, att avsätta tillräckliga medel för detta syfte och att motverka uteslutning av mindre aktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att iaktta partnerskapsprincipen på EU-nivå, eftersom den är avgörande för att ESF+ ska lyckas och måste bibehållas inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar organisationerna inom det civila samhället att involvera sig i ESF+-kommittén, eftersom de är fondens viktigaste genomförandepartner.

11.Europaparlamentet betonar behovet av att styrningsmodellen för ESF+ gör det möjligt att, samtidigt som man upprätthåller en hög nivå av transparens, väl återspegla nationella, regionala och lokala särdrag och utmaningar i de operativa programmen, inte minst genom att vederbörlig hänsyn tas till sakkunskapen hos nationella och regionala intressenter, inbegripet det civila samhället, och genom att säkerställa att finansieringen går till organisationer och verksamheter som riktar sig till behövande.

12.Europaparlamentet betonar att tillgång och allmän åtkomst till kostnadsfria offentliga tjänster av god kvalitet, såsom förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård, samt tillgång till lämpliga, ekonomiskt överkomliga och anständiga bostäder och nödvändiga tjänster, såsom prismässigt överkomlig energi, sanitet, vatten och hälsosam kost, är nödvändiga villkor för att säkerställa lika möjligheter och förbättra sysselsättningsnivåerna, förbättra levnads- och arbetsvillkoren och bekämpa fattigdom och social utestängning. Parlamentet understryker den roll som ESF+ kan spela i detta avseende. Parlamentet uppmärksammar särskilt situationen för äldre, som på grund av stigande levnadskostnader och sjunkande köpkraft för deras pensioner lever i eller riskerar att hamna i allvarlig fattigdom, vilket ofta leder till att deras grundläggande behov, såsom livsmedel, bostäder och tillgång till vårdinrättningar, inte tillgodoses, vilket leder till förlust av den sociala värdigheten.

13.Europaparlamentet noterar att det nuvarande ESF+-programmet antogs före uppkomsten av de kriser som har lett till hög inflation och ökade levnadskostnader, och därför kräver högre offentliga och sociala investeringar eftersom den nuvarande ESF+ inte kan tillgodose befintliga behov. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa att en omfattande, stabil och storskalig budget, baserad på behov och rättigheter, som tar hänsyn till inflationen, de ökade levnadskostnaderna, fattigdomsnivåerna och behovet av tillgång till bostäder till överkomliga priser, garanteras för ESF+ i nästa fleråriga budgetram.

14.Europaparlamentet understryker att ESF+ efter 2027 bör investera i att hantera långvariga sociala utmaningar och hålla sig nära de allmänna och specifika mål som fastställts i den nuvarande ESF+, samtidigt som den kan reagera på och anpassa sig till förändrade socioekonomiska omständigheter. Parlamentet betonar vikten av fondens principer om delad förvaltning, tydliga mål och tematisk koncentration samt att största delen av fondens medel ska användas så nära mottagarna som möjligt i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter och organisationer. Parlamentet betonar behovet av att utbyta bästa praxis om hur ESF+ kan genomföras mest effektivt och transparent. Parlamentet betonar behovet av att kontinuerligt bedöma ESF-initiativens effekter och effektivitet.

15.Parlamentet betonar att ESF + efter 2027 först och främst bör ta itu med strukturella sociala och ekonomiska utmaningar. Parlamentet uttrycker sin oro över att ESF+ upprepade gånger har använts som ett krishanteringsverktyg och understryker att denna strategi utgör en risk för sammanhållningspolitikens långsiktiga politiska mål och investeringsmål och även innebär en risk för att de människor som sammanhållningspolitiken är avsedd för inte nås i tillräcklig utsträckning.

16.Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att skydda budgetanslagen för ESF+ så att de kan användas för dess huvudsakliga mål och stödmottagare, och att föreslå ettinstrument för en finansiell reserv som gör det möjligt för EU att snabbt och flexibelt reagera på sociala nödsituationer och krissituationer, som kompletterar ESF+ och andra sammanhållningsfonder, som bygger antingen på framgångarna med det tillfälliga EU‑instrument som lanserades 2020, med titeln ”Stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure)”, eller ett EU-system för arbetslöshetsåterförsäkring, eller på EU:s solidaritetsfond, som är utformat för att användas för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller hot mot folkhälsan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa tillräcklig finansiering med tanke på de ökade riskerna inom dessa områden på grund av klimatförändringarna.

Mål, prioriteringar och budget

17.Europaparlamentet understryker att övergripande principer, såsom jämställdhet, antidiskriminering på grund av kön, genus, sexuell läggning, ålder, religion eller övertygelse, nationalitet, ras eller etniskt ursprung(21) och fri rörlighet, bör vara en integrerad del av ESF+. Parlamentet betonar vikten av en övergripande strategi under hela fondens utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering.

18.Europaparlamentet betonar vikten av social inkludering av personer med funktionsnedsättning och insisterar därför på att ESF+ ska stödja anställning av personer med funktionsnedsättning genom arbets- och utbildningsplaceringar, särskilt för att underlätta övergången från skyddade verkstäder till den öppna arbetsmarknaden.

19.Europaparlamentet betonar att det krävs fler insatser för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till stöd av god kvalitet och åtnjuta sina rättigheter enligt beskrivningen i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att den kommande ESF+ bör fortsätta att prioritera självständigt boende och övergången från institutionell vård till samhällsbaserad vård, samt underlätta system för stöd i hemmet och personligt stöd. Parlamentet uppmanar ESF+ att genomföra EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, och i synnerhet för att underlätta genomförandet av EU:s kommande vägledning om självständigt boende och inkludering av personer isamhället, den kommande ramen för sociala tjänster av högsta kvalitet för personer med funktionsnedsättning och sysselsättningspaketet för personer med funktionsnedsättning.

20.Europaparlamentet insisterar på att stödet från ESF+ bör riktas till utsatta personer ivåra samhällen, särskilt marginaliserade människor och samhällen, såsom barn iutsatta situationer och äldre, etniska minoriteter, romer, personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom, hemlösa, låginkomstgrupper, långtidsarbetslösa samt de som bor på landsbygden, på öar eller i avlägsna områden som står inför unika socioekonomiska utmaningar. Parlamentet understryker att ESF+ måste vara inkluderande, med särskild uppmärksamhet på alla typer av familjer, på människor och familjer i avfolkade områden där tillgången till tjänster och möjligheter kan vara mer begränsad samt på barn som saknar föräldraomsorg. Parlamentet betonar även att ESF+ bör uppmuntra till antagande av åtgärder som förhindrar familjeseparation för familjer i otrygga situationer, inbegripet föräldrautbildningsprogram, familjeinriktad terapi och arbetsmarknadsutbildning.

21.Europaparlamentet betonar att ESF+ bör investera i projekt som inriktas på kvinnors sysselsättning samt sociala och ekonomiska inkludering, med särskild uppmärksamhet på ensamstående mödrar och kvinnoledda hushåll. Parlamentet insisterar på att ESF+ stöder kvinnor som befinner sig i utsatta situationer och behöver extra stöd för att (åter)integreras i samhället och på arbetsmarknaden, inbegripet kvinnor som är offer för könsrelaterat våld, bland annat ekonomiskt våld. Parlamentet efterlyser en övergripande jämställdhetsstrategi(22) som åtföljer ESF+.

22.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med hänsyn till de nuvarande utmaningarna, i de särskilda målen för ESF+ inkludera främjandet av en rättvis omställning, avskaffande av hemlöshet, främjande av sociala företag i den sociala ekonomin och socioekonomisk integration av människor i utsatta situationer, inbegripet migranter, ungdomar, äldre och personer som bor i områden som påverkas av demografisk tillbakagång, personer med funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar samt personer som återvänder till arbetsmarknaden efter en längre frånvaro.

23.Europaparlamentet betonar att det blir svårt att uppnå målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter avseende fattigdom, om inte särskilt stöd avsätts för att utveckla lösningar på medellång till lång sikt för att hjälpa människor ur fattigdom och ta itu med de strukturella orsakerna till ojämlikhet, göra dem mer motståndskraftiga mot kommande utmaningar, ta itu med de nuvarande klyftorna i nationella socialskyddssystem och i det avseende förstärka välfärdssystemen, och mildra krisernas sociala konsekvenser på ett riktat sätt. Parlamentet insisterar på att stöd bör avsättas för att säkerställa anständiga levnadsvillkor och inte lämna någon utanför, med tillgång till grundläggande offentliga tjänster av hög kvalitet. Parlamentet kräver att EU-strategin för fattigdomsbekämpning, som beskrivs i kommissionens ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer för mandatperioden 2024–2029, ska gå längre än politiska förslag och anslå bättre finansiering i den kommande fleråriga budgetramen för social rättvisa mellan fonder, och underlätta genomförandet av ESF+ på plats. Parlamentetunderstryker den roll som ESF+ spelar för genomförandet av strategin.

24.Europaparlamentet betonar att bekämpningen av barnfattigdom kräver adekvat finansierade, omfattande och integrerade åtgärder, tillsammans med ett effektivt genomförande av den europeiska barngarantin på nationell nivå, och insisterar på behovet av att medlemsstaterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, snarast tar itu med denna fråga genom att anslå tillräckliga budgetmedel, och är redo att förbättra samordningen och utbytet av bästa praxis på EU-nivå samtidigt som man fortsätter att tillhandahålla kompletterande stöd genom ESF+. Parlamentet insisterar vidare på att samtliga medlemsstater bör avsätta minst 5% av sina ESF+-medel till att avhjälpa barnfattigdom och att de medlemsstater med en andel barn som riskerar att hamna i fattigdom eller social utestängning över EU-genomsnittet bör avsätta ett högre belopp för att avhjälpa problemet mer effektivt. Parlamentet insisterar på en transparent och effektiv användning av budgeten för den europeiska barngarantin så nära målgrupperna som möjligt och i samarbete med hela spektrumet av intressenter och lokala organisationer.

25.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, i linje med fondens båda allmänna mål och för att återspegla deras lika stora betydelse, höja öronmärkningen för social inkludering utöver nuvarande 25% och öronmärkningen för livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd till de personer som har det sämst ställt till 5%, som svar på stigande levnads- och livsmedelskostnader.

26.Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet från kommissionens ordförande om en europeisk plan för överkomliga bostäder och lanseringen av en alleuropeisk investeringsplattform för hållbara bostäder till överkomliga priser. Parlamentet delar ambitionen att prioritera hanteringen av bostadskrisen i enlighet med subsidiaritetsprincipen, och betonar att ESF+ efter 2027 bör främja en snabb och jämlik tillgång till överkomliga, anständiga, tillgängliga, inkluderande, hållbara och högkvalitativa tjänster som främjar tillgången till bostäder, inbegripet åtgärder såsom system för subventionerade bostäder och överkomliga hyresbostäder. Parlamentet anser att samtliga medlemsstater bör investera ett tillräckligt belopp av sina ESF+-resurser ikampen mot hemlöshet och ber kommissionen föreslå en betydande öronmärkning för detta ändamål.

27.Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering av ESF+ efter 2027 för högkvalitativ, tillgänglig offentlig utbildning för alla, liksom även den sociala rättigheten för arbetstagare att delta i kompetensutveckling, vidareutbildning, omskolning och livslångt lärande, samt för att åtgärda kompetensbrist och kompetensflykt, för att enskilda personer framgångsrikt ska kunna navigera övergångar på arbetsmarknaden utan att utsättas för någon form av diskriminering, särskilt arbetstagare som påverkas av den digitala och den gröna omställningen, och främja specifika åtgärder för äldre arbetstagare, för att dra största möjliga nytta av kompetensen och erfarenheten bland äldre. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett nära samarbete mellan nyckelaktörer, däribland utbildningsinstitutioner, arbetsgivare, arbetstagare, regeringar och lokala myndigheter.

28.Europaparlamentet understryker potentialen hos ESF+ när det gäller att främja innovation och digitala färdigheter, samtidigt som man stöder arbetstagare som påverkas av den digitala och den gröna omställningen genom att anpassa utbildningsprogram på ett målinriktat sätt till de föränderliga behoven inom viktiga sektorer och säkerställer tillgången till möjligheter till livslångt lärande, så att arbetstagare i alla åldrar kontinuerligt kan anpassa sina färdigheter för att möta de nya sysselsättningsbehoven i en snabbt föränderlig ekonomi. Parlamentet betonar behovet av fler subventioner och utveckling av program som stöder arbetstagare i den digitala och gröna omställningen, inbegripet omskolning av och kompetenshöjning för arbetstagare.

29.Europaparlamentet insisterar på att åtgärder som syftar till att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden och främja kompetensutveckling bör utformas på ett sätt som gynnar och erkänner enskilda personers självständighet, förutser kommande kompetensbehov och inriktar sig på anställda som riskerar att förlora sina arbeten i framtiden. Parlamentet påminner i detta sammanhang om de många olika initiativ för kompetenshöjande åtgärder som tagits på EU-nivå som kan fungera som användbar vägledning vid utveckling av utbildningsprogram på nationell och regional nivå.

30.Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att stödja genomförandet av ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att föreslå ökad öronmärkning utöver nuvarande 12,5 % av sina ESF+-medel för alla medlemsstater för att stödja riktade åtgärder och strukturreformer till förmån för ungdomssysselsättning av god kvalitet, yrkesutbildning, särskilt praktikplatser och lärlingsutbildningar, övergången från skola till arbete, möjligheter till återintegrering i utbildning och vuxenutbildning. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till medlemsstaterna att förbjuda exploaterande metoder, inbegripet obetald praktik. Parlamentet betonar behovet av övervaknings- och utvärderingsmekanismer för att säkerställa deras långsiktiga effekter och effektivitet.

31.Europaparlamentet understryker den betydelse som ESF+ har när det gäller att fokusera på olika grupper med olika behov. Parlamentet betonar därför vikten av att ge stöd till bland annat projekt för social inkludering av personer med funktionsnedsättning, romer, den åldrande befolkningen i samhället, kvinnor och barn samt kvinnoledda och stora hushåll och familjer samt den socioekonomiska integrationen av migranter, inbegripet arbetskraftsmigranter, med särskild uppmärksamhet på invandrarkvinnor. Parlamentetbetonar vidare att ESF+ bör stödja projekt för sociala mål och utbildningsmål och förbättra kompetensen i regioner med betydande avfolkning. Parlamentet insisterar på att ESF+ efter 2027 ska omfatta andra aspekter av social inkludering, såsom bostäder, hälso- och familjeförhållanden samt stöd till offentliga och samhällsbaserade tjänster. Parlamentet understryker att det inte finns någon universallösning och att sätten att tillgodose dessa behov kan variera från region till region.

32.Europaparlamentet betonar att delen för sysselsättning och social innovation i ESF+ stöder initiativ för att hantera den osäkra situationen för mobila arbetstagare och säkerställer finansiering för facklig rådgivning och understryker betydelsen av att arbetstagarrepresentanter deltar i kollektivavtalsförhandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla stabil finansiering av ett europeiskt nätverk för nationella och transnationella fackliga rådgivningstjänster för dessa arbetstagare för en stärkt rättvis rörlighet för arbetskraften.

33.Europaparlamentet påminner om att ESF+också bör syfta till att tillhandahålla enhälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera hälsorisker i samband med förändrade anställningsformer och behoven hos den åldrande arbetskraften. Parlamentetbetonar att pandemin har påskyndat nya verkligheter och uppkomsten av nya arbetsformer som digitaliseringen medfört, inbegripet artificiell intelligens (AI), som har påverkat arbetstagarnas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Parlamentetefterlyser mot denna bakgrund stöd för och tillräcklig finansiering för att säkerställa ett effektivt arbete med att skydda arbetstagare mot farliga och skadliga ämnen.

34.Europaparlamentet vill att ESF+ ska främja ett effektivt genomförande av den europeiska strategin för vård och omsorg i alla medlemsstater genom att investera isamhällsbaserade tjänster och hemtjänster samt infrastruktur för sådana tjänster, långvarig vård och omsorg av hög kvalitet för personer med funktionsnedsättning samt äldre med stödbehov, liksom förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet genom samhällsbaserade, barn- och personcentrerade, högkvalitativa, överkomliga och tillgängliga offentliga vård- och omsorgssystem som främjar självständigheten för personer i behov av vård liksom deras och anhörigvårdares värdighet. Parlamentetefterlyser ytterligare investeringar i stöd till vård- och omsorgspersonal och anhörigvårdare, samtidigt som man säkerställer anständiga arbetsvillkor för arbetstagare inom vård- och omsorgssektorn, inbegripet tillräckliga löner, via en vård- och omsorgsgiv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja ESF+-medlen för att förstärka och slutföra avinstitutionaliseringen, så att alla kan leva i en familje- eller gemenskapsmiljö.

35.Europaparlamentet påminner om att offentliga utgifter behövs för att säkerställa uppåtgående social konvergens. Parlamentet betonar att genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och reformerna inom de relevanta landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen också är beroende av ett starkt stöd från ESF+ för vissa politiska åtgärder, särskilt de som rör förstärkning av sociala välfärdssystem, säkerställande av inkluderande, tillgänglig och högkvalitativ allmän utbildning, vård- och omsorgssystem och hälso- och sjukvårdstjänster, inbegripet för psykisk hälsa, minskning av barnfattigdom och utrotning av hemlöshet samt de som rör likabehandling och lika möjligheter för kvinnor och män, vilket måste garanteras och stärkas på alla områden, inbegripet arbetsmarknadsdeltagande, anställningsvillkor och karriärutveckling.

36.Europaparlamentet påminner om att EU:s politik kan ge störst effekt när den samordnas med finansieringsinstrument och andra strategiska ramar, såsom den europeiskaplaneringsterminen och dess landsspecifika rekommendationer. Parlamentetnoterar att effektiviteten av de insatser som finansieras genom ESF+ är beroende av att reformerna genomförs framgångsrikt.

37.Europaparlamentet understryker att social dialog och kollektivavtalsförhandlingar är avgörande för välbefinnandet på arbetsplatsen och för att minska fattigdomen bland förvärvsarbetande, social utestängning och löneskillnader. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå kontinuerliga, adekvata och tillräckliga finansiella resurser för kapacitetsuppbyggnad, i syfte att ge arbetsmarknadens parter möjlighet att spela enrelevant roll inom sina kompetensområden, stärka deras kapacitet att delta i dialogen mellan arbetsmarknadens parter både på EU-nivå och på nationell nivå samt förbättra arbetsmarknadsparternas åtgärder med en lämplig minimiskyldighet i alla medlemsstater, och att inkludera tekniskt stöd för dessa tre ändamål. Parlamentet insisterar vidare på att organisationer i det civila samhället och ideella organisationer på lika villkor bör garanteras minimitillgång till finansiering för att bidra till och eftersträva ESF+-målen i medlemsstaterna. Parlamentet understryker samtidigt behovet av att utveckla den institutionella kapaciteten genom en stark och professionell förvaltning och att främja innovation inom förvaltningen av den offentliga sektorn.

38.Europaparlamentet betonar vikten av arbetstagarägda kooperativ, sociala företag och andra alternativa affärsmodeller för att uppnå EU:s mål om inkludering. Parlamentetunderstryker att det är av yttersta vikt att små sociala företag, ideella sociala tjänster och organisationer i det civila samhället har tillgång till alla aspekter av ESF+. Parlamentet efterlyser en medfinansieringsgrad på minst 90% för åtgärder som riktar sig till dem som har det sämst ställt, och minst 70% för alla andra åtgärder som genomförs av små enheter med begränsad kapacitet, såsom organisationer i det civila samhället, ideella sociala tjänster och sociala företag, så att de kan få tillgång till finansiering samtidigt som ett minsta antal olika medfinansieringssatser bibehålls.

Fondens funktion

39.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa samordning mellan regionala och lokala myndigheter och organisationer och deras involvering i projekt som finansieras från nationella budgetar och insisterar på behovet av att behålla partnerskapsupplägget inom den nuvarande ESF+, vilket är avgörande för att förbättra kvaliteten på de program som finansieras genom ESF+. Parlamentet upprepar behovet av att anta regler för att förvalta fonden i samarbete med lokala aktörer som ligger närmast människors behov och som kan utveckla platsbaserade lösningar som bäst passar deras specifika territorier. Parlamentet betonar behovet av att involvera regionala och lokala aktörer i genomförandet av fonden.

40.Europaparlamentet insisterar på att reglerna för användningen och genomförandet av ESF+ måste säkerställa och stärka efterlevnaden av rättsstatsprincipen, EU:s regelverk, de högsta sociala standarderna inom EU, sociala rättigheter och demokratiska principer samt vara i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter, FN:s mål för hållbar utveckling och grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, som också ingår i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

41.Europaparlamentet efterlyser regler för ESF+ som gör det möjligt att anslå offentliga medel endast till arbetsgivare som respekterar arbetstagarnas rättigheter och de tillämpliga bestämmelserna om arbetsvillkor. Parlamentetuppmuntrar kommissionen att skapa en omfattande databas som kompletterar Eurostats uppgifter för att möjliggöra en snabb och tillförlitlig övervakning av utvecklingen när det gäller sysselsättning, levnadsvillkor och arbetsmarknadsrelationer.

42.Europaparlamentet noterar med oro att de nationella regeringarna ofta hindrar etteffektivt genomförande av ESF+ genom att införa onödiga administrativa bördor eller hindra lokala aktörer från att förvalta stöd från fonden eller finansieringsmöjligheter. Parlamentet efterlyser en minskning av den administrativa bördan och byråkratin, särskilt genom att förenkla ansökningsprocesserna för att få tillgång till medel samt rapporteringsförfarandena för organisationer, i synnerhet för organisationer i det civila samhället och inom den sociala ekonomin, samt mindre sådana. Parlamentet betonar att stödmottagare, inbegripet tillhandahållare av ideella sociala tjänster, bör rådfrågas om utformningen av de åtgärder som syftar till förenkling. Parlamentet vidhåller att förenkling ska vidmakthålla de grundläggande principerna om delad förvaltning, transparens, ansvarsskyldighet och oberoende granskning samt principerna om partnerskap, samtidigt som en korrekt förvaltning av offentliga medel säkerställs.

43.Europaparlamentet är medvetet om att ett alltför stort beroende av mått såsom felkvoter kan leda till en större administrativ börda. Parlamentet noterar att olika mått, inklusive mätning av indata, utdata, resultat eller kvalitativa mått, kan passa olika mål och insatser.

44.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ett konsekvent stöd till samt en konsekvent kommunikation med medlemsstaterna för att hjälpa dem att upprätta enskilda projekt på ett effektivt och insynsvänligt sätt, med transparenta och förutsägbara villkor som ger rättslig klarhet och förutsägbarhet för såväl de sökande som de slutliga stödmottagarna.

45.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en mer grundlig utvärdering av effektiviteten inom enskilda insatser utan att påtvinga tillhandahållarna nya stora bördor, till exempel genom att förenkla utbytet av information mellan medlemsstaterna och kommissionen och genom att inrätta utvärderingskontor på både EU-nivå och nationell nivå.

46.Europaparlamentet upprepar att digitalisering utgör ett av de viktiga verktygen för att minska den administrativa bördan och effektivisera ansökningar om finansieringsmöjligheter, och att denna därmed bör främjas, samtidigt som människors digitala färdigheter stärks. Parlamentet varnar emellertid om att inte alla människor är förberedda för digitalisering och att vissa grupper av människor riskerar att gå miste om finansieringsmöjligheter som en följd av detta, särskilt de mest utsatta, såsom äldre och personer som bor i avfolkade områden där tillgången till tjänster och möjligheter kan vara mer begränsad, liksom även de projekt som inriktas på dem samt organisationer idet civila samhället, ideella sociala tjänster och sociala företag.

47.Europaparlamentet anser att mer arbete behöver göras för att organisationer och individer ska känna till alla möjligheter som ESF+ kan erbjuda. Parlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna ska öka kunskaperna, informera och ge råd till organisationer om de möjligheter som ESF+ erbjuder genom att genomföra informationskampanjer. Parlamentet konstaterar att det fortfarande finns en betydande kunskaps- och kompetensklyfta, särskilt inom de sociala tjänsterna, när det gäller att få tillgång till den nuvarande ESF+ och att driva EU-finansierade projekt. Parlamentetanser särskilt att den kommande ESF+-förordningen bör reservera en budget för tekniskt stöd för att inrätta ett nätverk av nationella hjälpcentraler eller lättillgängliga informationspunkter som erbjuder tjänster såsom öppna kontor för arbetsrådgivning, som samordnas på gränsöverskridande nivå, i syfte att effektivt tillhandahålla utbildning, vägledning och stöd till organisationer på plats.

48.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka synergierna på alla nivåer mellan projekt som stöds av ESF+ och av andra EU-fonder.

o
oo

49.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

(1) EUT L231, 30.6.2021, s.21, ELI:http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1057/oj.
(2) EUT L, 2024/3236, 23.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3236/oj.
(3) EUT L 23, 27.01.2010, s. 35, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2010/48(1)/oj.
(4) EUT C 93, 19.3.2021, s. 1.
(5) EUT C, C/2024/4224, 24.7.2024, ELI:http://data.europa.eu/eli/C/2024/4224/oj.
(6) EUT C, C/2024/4212, 24.7.2024, ELI:http://data.europa.eu/eli/C/2024/4212/oj.
(7) EUT C177, 17.5.2023, s. 13.
(8) EUT C 506, 15.12.2021, s. 94.
(9) EUT C465, 17.11.2021, s. 62.
(10) EUT C 456, 10.11.2021, s. 145.
(11) EUT C 456, 10.11.2021, s. 208.
(12) EUT C 425, 20.10.2021, s. 2.
(13) EUT C 395, 29.9.2021, s. 101.
(14) EUT C 47, 7.2.2023, s. 30.
(15) EUT C 362, 8.9.2021, s. 8.
(16) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Disability_statistics_-_poverty_and_income_inequalities
(17) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Gender_pay_gap_statistics.
(18) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Living_conditions_in_Europe_-_poverty_and_social_exclusion
(19) https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/edn-20210601-2
(20) https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/w/ddn-20240719-1.
(21) Artikel 10 i EUF-fördraget.
(22) Kommissionens meddelande av den 5 mars 2020 En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020-2025 ().

Senaste uppdatering: 13 mars 2025Rättsligt meddelande-Integritetspolicy