合法博彩网站

Sacharovpriset 盲r uppkallat efter den sovjetiska dissidenten Andrej Sacharov och delas varje 氓r ut till personer eller grupper som har visat anm盲rkningsv盲rt mod n盲r det g盲ller att f枚rsvara m盲nskliga r盲ttigheter och tankefrihet. Genom att ge priset till Machado och Gonz谩lez Urrutia uppm盲rksammar Europaparlamentet inte bara deras arbete utan 盲ven de djupg氓ende utmaningar som Venezuelas demokratiska institutioner st氓r inf枚r.

Europaparlamentets prestigefyllda Sacharovpris f枚r tankefrihet 2024 g氓r till Mar铆a Corina Machado, ledare f枚r de demokratiska krafterna i Venezuela, och den valde presidenten Edmundo Gonz谩lez Urrutia. De f枚retr盲der alla venezuelaner i och utanf枚r landet som k盲mpar f枚r 氓teruppr盲ttandet av frihet och demokrati, EU uppm盲rksammar d盲rmed deras orubbliga engagemang f枚r frihet, m盲nskliga r盲ttigheter och demokratiska principer och st枚der deras kamp f枚r en demokratisk framtid i Venezuela.

Mar铆a Corina Machado, tidigare oppositionsparlamentariker och ledare f枚r de demokratiska krafterna, har blivit en central person i Venezuelas prodemokratiska r枚relse. Hon 盲r k盲nd f枚r sin 枚ppna kritik av Maduroregimen och arbetar f枚r demokratiska reformer, 枚ppenhet och ansvarsskyldighet i Venezuelas styre. Hennes st盲llningstagande mot korruption och maktmissbruk har vid flera tillf盲llen lett till konflikter med myndigheterna.

Edmundo Gonz谩lez Urrutia, diplomat och segrare i presidentvalet, har ocks氓 engagerat sig f枚r demokrati och frihet i Venezuela och han representerar venezuelaner b氓de i och utanf枚r landet. Gonz谩lez Urrutia 盲r en respekterad ledargestalt i det civila samh盲llet och har arbetat f枚r att ena det venezuelanska samh盲llet och fr盲mja solidaritet mellan medborgarna, s盲rskilt mot bakgrund av regeringens repressiva politik. Han har arbetat f枚r att bygga upp internationellt st枚d och allianser f枚r att f氓 till st氓nd en demokratisk 枚verg氓ng i Venezuela. Gonz谩lez Urrutias ledarskap, s盲rskilt under perioder av utbredda civila oroligheter, har varit avg枚rande f枚r att ena det venezuelanska folket bakom ett gemensamt m氓l.

Beslutet att ge Sacharovpriset 2024 till dessa tv氓 personer visar p氓 Europaparlamentets engagemang f枚r att fr盲mja demokratiska v盲rden i hela v盲rlden. President Metsola lovordade Machado och Gonz谩lez Urrutia med f枚ljande ord: "I sin str盲van efter en r盲ttvis, fri och fredlig makt枚verg氓ng har de med stort mod f枚rsvarat v盲rderingar som 盲r centrala f枚r miljontals venezuelaner och f枚r Europaparlamentet: r盲ttvisa, demokrati och r盲ttsstatlighet. Vi i Europaparlamentet st氓r enade med Venezuelas folk och med Mar铆a Corina Machado och den valda presidenten Edmundo Gonz谩lez Urrutia i deras kamp f枚r landets demokratiska framtid. Detta pris 盲r f枚r dem." F枚r folket i Venezuela, ett land med stora ekonomiska sv氓righeter, kr盲nkningar av de m盲nskliga r盲ttigheterna och politiskt f枚rtryck, kan denna utm盲rkelse signalera hopp och visa att det internationella samfundet st氓r p氓 deras sida.

Europaparlamentet st氓r stolt bakom alla modiga och trotsiga som forts盲tter att k盲mpa f枚r j盲mlikhet, v盲rdighet och frihet i Iran.

Sacharovpriset f枚r tankefrihet 2023 har tilldelats Jina Mahsa Amini och protestr枚relsen i Iran "Kvinna, liv, frihet". Den tragiska historien om 22-氓riga iransk-kurdiska Jina Mahsa Amini 盲r en gripande p氓minnelse om den p氓g氓ende kampen f枚r m盲nskliga r盲ttigheter och kvinnors frihet i Iran.

Den 13 september 2022 greps Amini av iransk polis i Teheran f枚r att ha brutit mot landets strikta kl盲dselregler och tre dagar senare avled hon i h盲ktet. Aminis d枚d utl枚ste en v氓g av protester i hela Iran, framf枚r allt ledda av kvinnor under den kraftfulla parollen "Kvinna, liv, frihet". Med dessa protester f枚rs枚kte de utmana den f枚rtryckande hijablagen och kr盲va medborgerliga r盲ttigheter och s盲tta stopp f枚r det f枚rtryck, den diskriminering, det tyranni och den diktatur som regimen uts盲tter dem f枚r.

Ett 氓r efter Aminis d枚d, som ledde till en v氓g av regimfientliga demonstrationer, rapporterade m盲nniskor盲ttsgrupper att 枚ver 500 demonstranter d枚dades och att fler 盲n 19 700 greps av s盲kerhetsstyrkorna. Regeringen kv盲vde visserligen merparten av protesterna, men Aminis d枚d hade en djupg氓ende och best氓ende effekt p氓 vanliga iranier.

De utbredda protesterna, de st枚rsta sedan den gr枚na revolutionen 2009, visade hur otroligt motst氓ndskraftiga och beslutsamma de iranska kvinnorna 盲r. Deras h盲pnadsv盲ckande mod talade till miljontals m盲nniskor och den sv氓ra m盲nniskor盲ttssituationen i Iran uppm盲rksammades internationellt.

Sacharovpriset f枚r tankefrihet 盲r ett starkt erk盲nnande av de uppoffringar som or盲kneliga individer och r枚relser gjort i sin str盲van efter r盲ttvisa och m盲nskliga r盲ttigheter. N盲r talman Metsola tillk盲nnagav priset betonade hon dess betydelse genom att s盲ga:

"Den 16 september var det ett 氓r sedan Jina Mahsa Amini m枚rdades i Iran. Europaparlamentet st氓r stolt bakom alla modiga och trotsiga som forts盲tter att k盲mpa f枚r j盲mlikhet, v盲rdighet och frihet i Iran. Vi st氓r sida vid sida med dem som till och med fr氓n f盲ngelset forts盲tter att h氓lla r枚relsen Kvinna, liv, frihet vid liv. Genom att utse se dem till mottagare av Sacharovpriset f枚r tankefrihet 2023 p氓minns parlamentet om deras kamp och forts盲tter att hedra alla dem som har betalat det yttersta priset f枚r frihet. "

Sacharovpriset 盲r en symbol f枚r Europaparlamentets orubbliga st枚d till dem som otr枚ttligt k盲mpar f枚r m盲nskliga r盲ttigheter och frihet trots motg氓ngar. N盲r det g盲ller Jina Mahsa Amini och r枚relsen Kvinna, liv, frihet, har deras beslutsamhet och mod inspirerat en nation och uppm盲rksammat internationella samfundet p氓 den p氓g氓ende kampen f枚r j盲mst盲lldhet och frihet i Iran. Deras handlingar p氓minner oss om att 盲ven under de sv氓raste omst盲ndigheter kan m盲nniskan s盲tta sig 枚ver f枚rtrycket och k盲mpa f枚r en ljusare framtid.

Sedan den 24 februari 2022 har det ukrainska folket modigt gjort motst氓nd mot Rysslands oprovocerade och olagliga anfallskrig.

Det p氓g氓ende angreppet utg枚r en ny niv氓 p氓 det krig som Ryssland inledde mot Ukraina i februari 2014 efter den ukrainska v盲rdighetsrevolutionen, d氓 det ukrainska folket kr盲vde att deras land skulle f枚lja en proeuropeisk v盲g. Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina 氓samkar det ukrainska folket enorma kostnader. De k盲mpar inte bara f枚r att skydda sina hem, sin suver盲nitet, sin sj盲lvst盲ndighet och sin territoriella integritet utan f枚rsvarar 盲ven friheten, demokratin, r盲ttsstaten och de europeiska v盲rdena p氓 slagf盲lten "mot en brutal regim som f枚rs枚ker underminera v氓r demokrati och f枚rsvaga och splittra v氓r union".

Varje dag lider det ukrainska folket av ryska grymheter, 枚del盲ggelse, f枚rst枚relse, f枚rlust av m盲nniskoliv, social och ekonomisk nedg氓ng och andra sv氓righeter. 脰ver 10 miljoner ukrainare lever som internflyktingar, och 枚ver 6 miljoner m盲nniskor, fr盲mst kvinnor med barn och de 盲ldre, har tvingats fly fr氓n sitt hemland.

Europaparlamentets Sacharovpris f枚r tankefrihet 2022 tilldelas det ukrainska folket. Utm盲rkelsen lyfter fram den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs insatser tillsammans med rollen f枚r privatpersoner, f枚retr盲dare f枚r det civila samh盲llet samt statliga och offentliga institutioner, d盲ribland Ukrainas statliga r盲ddningstj盲nst, Julia Pajevska, grundare av den medicinska evakueringsenheten Tairas 盲nglar, Oleksandra Matvijtjuk, m盲nniskor盲ttsadvokat och ordf枚rande f枚r organisationen Centrum f枚r medborgerliga friheter, den civila motst氓ndsr枚relsen Gula bandet och Ivan Fedorov, borgm盲stare i den ukrainska staden Melitopol, som f枚r n盲rvarande st氓r under rysk ockupation.

President Zelenskyj - ansiktet ut氓t f枚r det ukrainska folkets mod lyfts fram f枚r sin tapperhet, uth氓llighet och tillgivenhet f枚r sitt folk och de europeiska v盲rdena.

Ukrainas statliga r盲ddningstj盲nst - har r盲ddat m盲nniskor, r枚jt upp bland ruiner och odetonerad ammunition och evakuerat m盲nniskor till s盲krare platser. I slutet av juni 2022 hade r盲ddningstj盲nsten sl盲ckt 10 078 br盲nder, evakuerat 1 861 000 m盲nniskor, r盲ddat 1 487 m盲nniskor och r枚jt 620 kvadratkilometer minerad mark.

Julia Pajevska (Taira) - ukrainsk frivillig och sjukv氓rdare. Grundare av den medicinska evakueringsenheten "Tairas 盲nglar". Sedan 2014 har hon r盲ddat livet p氓 milit盲rer och civila i Donbass. I mars 2022 hamnade hon i rysk f氓ngenskap under evakueringen av civila fr氓n Mariupol. Hon tillbringade tre m氓nader i f氓ngenskap.

Oleksandra Matvijtjuk - m盲nniskor盲ttsadvokat och ordf枚rande f枚r den icke-statliga organisationen Centrum f枚r medborgerliga friheter. Hon har dokumenterat krigsf枚rbrytelser och brott mot m盲nskligheten som den ryska arm茅n beg氓tt i Ukraina.

Den civila motst氓ndsr枚relsen Gula bandet - har sitt ursprung i den tillf盲lligt ockuperade staden Cherson och spelar en viktig roll i f枚rsvaret av yttrandefriheten och motst氓ndet mot de ryska avsikterna med de ockuperade omr氓dena.

Ivan Fedorov - folkvald borgm盲stare i Melitopol fram till den 11 mars 2022, d氓 han kidnappades av ryska styrkor och ersattes av en tillf盲llig prorysk borgm盲stare. Bland ukrainarna hade Fedorov blivit en symbol mot f枚rtrycket och f枚r motst氓ndet och ett exempel p氓 mod i samband med invasionen.

Aleksej Navalnyj 盲r en rysk oppositionsledare, jurist och antikorruptionsaktivist, som har blivit k盲nd f枚r att ha organiserat regeringsfientliga demonstrationer och etablerat sig som den starkaste oppositionskandidaten till det styrande partiet i Ryssland.

Navalnyj var medlem av den ryska oppositionens samordningsr氓d och 盲r ledare f枚r partiet Framtidens Ryssland och grundade antikorruptionsstiftelsen FBK. FBK har publicerat utredningar om p氓st氓dd korruption bland h枚gt uppsatta ryska tj盲nstem盲n, inklusive tv氓 dokument盲rer. He Is Not Dimon to You (2017), om den f枚re detta premi盲rministern och presidenten, Dmitrij Medvedev, och Putin's Palace (2021), om ett palats som s盲gs ha byggts f枚r den ryska presidenten, n氓got som denne f枚rnekat.

Navalnyj har vid flera tillf盲llen gripits av de ryska myndigheterna. I tv氓 olika m氓l, det f枚rsta i juli 2013 och det andra i december 2014, har han d枚mts till villkorlig dom. Enligt domar fr氓n Europeiska domstolen f枚r de m盲nskliga r盲ttigheterna har Navalnyj i dessa m氓l f枚rv盲grats r盲tten till en r盲ttvis r盲tteg氓ng. 脜r 2013 erk盲nde den Rysslandsbaserade organisationen Memorial (2009 氓rs Sacharovpristagare) Navalnyj som politisk f氓nge. I februari 2014 placerades Navalnyj i husarrest och f枚rbj枚ds att kommunicera med n氓gon annan 盲n sin familj.

Navalnyj f枚rs枚kte kandidera i det ryska presidentvalet 2018, men stoppades i december 2017 av den ryska valkommissionen. Rysslands h枚gsta domstol avslog hans 枚verklagande och fastst盲llde f枚rbudet.

Den 20 augusti 2020 blev Navalnyj inlagd p氓 sjukhus. Han befanns sig i ett kritiskt tillst氓nd efter att ha f枚rgiftats med nervgiftet novitjok. Tv氓 dagar senare fl枚gs han till Berlin med medicinsk evakuering som bekostades av den tyska icke-statliga organisationen Cinema for Peace. En utredning av f枚rgiftningen pekade p氓 agenter fr氓n ryska federala s盲kerhetstj盲nsten. EU, Storbritannien och USA svarade med sanktioner mot h枚gt uppsatta ryska f枚retr盲dare. Fem m氓nader senare hade Navalnyj h盲mtat sig fr氓n sitt komatillst氓nd och den 17 januari 2021 氓terv盲nde han till Moskva, d盲r han omedelbart greps p氓 flygplatsen. Den 2 februari 2021 d枚mdes han av en Moskvadomstol till 2,5 氓rs f盲ngelse f枚r att ha brutit mot sin villkorliga f枚rskingringsdom fr氓n 2014 eftersom han under sin konvalescens i Tyskland inte hade rapporterat till den federala ryska f盲ngelsetj盲nsten. Den 31 mars 2021 inledde Navalnyj en 23 dagars hungerstrejk i protest mot att f盲ngelsemyndigheterna inte gav honom adekvat l盲karv氓rd eller l盲t hans l盲kare bes枚ka honom.

Aleksej Navalnyj sitter f枚r n盲rvarande f盲ngslad i ett h枚gs盲kerhetsl盲ger. Europaparlamentet har upprepade g氓nger beg盲rt att han omedelbart och villkorsl枚st ska friges och uppmanat EU:s medlemsstater att kraftigt sk盲rpa sanktionerna mot de personer och juridiska personer som 盲r inblandade i beslutet att gripa och f盲ngsla honom.