FÖRSLAG TILL RESOLUTIONom situationen i Nicaragua
12.6.2023-()
i enlighet med artikel132.2 i arbetsordningen
Tilly Metz, Saskia Bricmont, Hannah Neumann, ViolavonCramon‑Taubadel, Malte Gallée, Jordi Solé, Bronis Ropė, Francisco Guerreiro, Ignazio Corrao, Nicolae Ştefănuță
för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslagetRC-B9-0272/2023
9‑0273/2023
Europaparlamentets resolution om situationen i Nicaragua
()
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt resolutionerna av den 9 juni 2022 om instrumentaliseringen av rättsväsendet som ett repressivt verktyg i Nicaragua[1] och av den 15 september 2022 om Nicaragua, särskilt gripandet av biskop Rolando Álvarez[2],
–med beaktande av uttalandet av den 16februari2023 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om återkallandet av politiska motståndares nicaraguanska medborgarskap,
–med beaktande av uttalandet av den 4augusti2022 från utrikestjänstens talesperson om stängningen av radiostationer och stängningen av organisationer i civilsamhället i Nicaragua,
–med beaktande av rådets förordningar och beslut om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i Nicaragua,
–med beaktande av rapporten av den 2 mars 2023 från expertgruppen för mänskliga rättigheter i Nicaragua,
–med beaktande av kapitel IV.B om Nicaragua i den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheternas årsrapport 2022,
–med beaktande av pressmeddelandet av den 19 april 2023 från Förenta staternas finansministerium om sanktioner mot tre nicaraguanska tjänstemän inom rättsväsendet som varit inblandade i kränkningar av de mänskliga rättigheterna,
–med beaktande av pressmeddelandet av den 19 augusti 2022 från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna om förtrycket och gripandet av medlemmar av den romersk-katolska kyrkan i Nicaragua,
–med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s enhetliga minimiregler för behandling av fångar,
–med beaktande av den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna (SanJosé-pakten),
–med beaktande av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan (associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika)[3],
–med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.FN:s expertgrupp för mänskliga rättigheter i Nicaragua drar i sin rapport, som ladesfram för FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2023, slutsatsen att Ortega‑Murillo‑regimen begår utbredda och systematiska politiskt motiverade människorättskränkningar som utgör brott mot mänskligheten och mot civilbefolkningen, och uppmanade det internationella samfundet att införa sanktioner mot de inblandade institutionerna och personerna.
B.De övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts sedan april 2018 är ingen isolerad företeelse, utan snarare ett resultat av en dynamisk process för att avveckla maktdelningen och de demokratiska garantierna och för att grundligt koncentrera makten till Republiken Nicaraguas president och vice president.
C.Den 9 februari 2023 frigav Ortega-Murillo-regimen 222 politiska fångar, deporterade dem till Förenta staterna och betecknade dem som ”förrädare”, samtidigt som man beslagtog deras tillgångar och fråntog dem deras nationalitet, vilket ledde till att de flesta av dem blev statslösa. Ytterligare 94 personer fråntogs sitt medborgarskap och förklarades vara ”förrädare” och ”på flykt undan lagen”.
D.Efter att han vägrat lämna Nicaragua tillsammans med de 222 andra politiska fångarna dömdes biskopen i Matagalpa stift, Rolando José Álvarez Lagos, den 10 februari till mer än 26 års fängelse under en domstolsförhandling i Managua, utan korrekt rättsförfarande. En domare vid appellationsdomstolen i Managua meddelade också att biskop Álvarez skulle bötfällas och fråntas sitt nicaraguanska medborgarskap.
E.Den 19 april utpekade Förenta staternas finansministeriums kansli för kontroll av utländska tillgångar tre nicaraguanska rättsliga tjänstemän som varit inblandade i de människorättskränkningar som begåtts av regimen under Nicaraguas president DanielOrtegas och det bredare förtrycket av nicaraguanska medborgare som motsätter sig hans regim. De tre utpekade personerna är domare eller ordförande vid distriktet Managuas appellationsdomstol, det andra distriktets domstol i Managua och den första straffrättsliga appellationsdomstolen i Managua. Dessa domstolar bekräftade beslut som upphävde medborgarskapet för mer än 300 nicaraguanska medborgare.
F.Under de senaste åren har den nicaraguanska regimen antagit ett alltmer repressivt regelverk. Den pågående försämringen av de mänskliga, medborgerliga och politiska rättigheterna sker mot bakgrund av systematisk förföljelse, kriminalisering och trakasserier samt förtryck både från polisen och andra mot människorättsförsvarare, journalister och andra som uttrycker avvikande åsikter emot den nicaraguanska regimen.
G.Attackerna mot yttrande-, samvets- och religionsfriheten har intensifierats, med hot från åklagarmyndigheten mot flera journalister, människorättsförsvarare och religiösa ledare, och detta har fått många av dem att lämna Nicaragua för att söka internationellt skydd.
H.Sedan april 2018 har den nicaraguanska regimen stängt ner mer än 3300 ideella organisationer och stiftelser, däribland organisationer för kvinnor och organisationer med anknytning till katolska kyrkan, och har upphävt den rättsliga ställningen för flera universitet för att kväsa oliktänkande bland studenter.
I.Under 2022 ökade flödet av nicaraguaner som migrerade till andra länder till följd av de politiska, sociala, människorättsliga och ekonomiska kriserna. Fler än 192000 nicaraguaner har flytt till Costa Rica sedan 2018, antingen som asylsökande eller som flyktingar. Denna trend skulle kunna försvaga asylsystemet i Costa Rica och överbelasta stödnätverk i landet.
J.Utvecklingen och konsolideringen av demokratin och rättsstaten samt respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna utgör en integrerad del av EU:sexterna politik, däribland associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika från 2012.
1.Europaparlamentet fördömer det systematiska förtrycket och de godtyckliga frihetsberövandena som begåtts mot medlemmar av oppositionen, studenter, organisationer i det civila samhället och religiösa ledare i Nicaragua.
2.Europaparlamentet betonar att det nicaraguanska rättsväsendet inte är oberoende i förhållande till den verkställande makten. Parlamentet uttrycker oro över användningen av straffrätten för att förfölja verkliga eller upplevda motståndare, undertrycka kritik eller motstånd och kriminalisera utövandet av medborgerliga och politiska rättigheter, såsom yttrandefriheten, samvetsfriheten och religionsfriheten, samt främjandet och försvaret av mänskliga rättigheter.
3.Europaparlamentet fördömer att minst 317 personer godtyckligt har berövats sitt nicaraguanska medborgarskap. Parlamentet uppmanar med kraft den nicaraguanska regimen att se till att rätten till medborgarskap är tillgänglig och kan åtnjutas av alla och att vidta åtgärder för att förebygga och utrota statslöshet. Parlamentet uppmanar med kraft den nicaraguanska regimen att garantera familjeåterförening genom att underlätta utfärdandet och godkännandet av grundläggande officiella handlingar så att de som drabbats av kränkningarna kan utöva sina medborgerliga rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft den nicaraguanska regimen att avsluta de rättsliga förfarandena mot dem som frigetts från fängelserna och landsförvisats, stryka deras brottsregister och upphöra med förföljelsen av deras familjer.
4.Europaparlamentet kräver att alla personer som godtyckligt frihetsberövats omedelbart friges. Parlamentet uppmanar den nicaraguanska regimen att omedelbart upphöra med sina politiskt motiverade förföljelser, inbegripet kriminalisering och godtyckliga frihetsberövanden, godtyckligt berövande av medborgarskap och påtvingad utvisning.
5.Europaparlamentet vill att de restriktiva lagar som antagits sedan 2018 och som otillbörligt inkräktar på det medborgerliga och demokratiska utrymmet upphävs. Parlamentet uppmanar särskilt den nicaraguanska regimen att upphäva nyligen genomförda lagändringar som strider mot tillämpliga internationella och interamerikanska standarder, att ge omfattande ersättning och kompensation och att införa garantier för att saken inte upprepas.
6.Europaparlamentet uttrycker sin oro över de 47 återstående politiska fångarnas liv och deras fysiska och mentala integritet, särskilt de som utsätts för kränkande behandling i fängelser, vilket kan utgöra tortyr. Parlamentet är oroat över situationen för kvinnliga fångar som utsätts för mer aggressiva handlingar på grund av sitt kön. Parlamentet understryker det ökade antalet hot och aggressioner och den ökade misshandeln av fångarnas familjer, särskilt under besökstiderna. Parlamentet påminner om att Nicaragua måste följa FN:s enhetliga minimiregler för behandling av fångar.
7.Europaparlamentet fördömer kraftfullt de allt större juridiska begränsningarna av det medborgerliga utrymmet och av uttryck för avvikande åsikter i Nicaragua, som äger rum i ett större sammanhang med ökande polarisering och ett klimat av skrämseltaktik och hot i landet. Parlamentet fördömer mönstret med allvarliga kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt den oroväckande ökningen av användningen av skrämseltaktik, stigmatisering, hot, förverkande av tillgångar och godtyckliga gripanden mot oppositionspartier, journalister och andra mediearbetare, studenter, urbefolkningar, människorättsförsvarare och religiösa ledare i landet.
8.Europaparlamentet uppmanar den nicaraguanska regimen att garantera liv och integritet för människorättsförsvarare som stannar kvar i Nicaragua, bland andra Vilma Nuñez deEscorcia.
9.Europaparlamentet framhåller den nyckelroll som civilsamhället, människorättsförsvarare, journalister och religiösa ledare spelar i Nicaragua. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge stöd till alla offer för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och godtyckliga frihetsberövanden i landet och att vidta åtgärder och genomföra program som syftar till att förbättra säkerhetsläget för alla personer i exil, även de som för närvarande är statslösa och som har fråntagits sitt medborgarskap.
10.Europaparlamentet uppmanar den nicaraguanska regimen att upphöra med sin isolationspolitik gentemot det internationella samfundet och att snarast tillåta att internationella organisationer återvänder till landet, däribland den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, i syfte att bevaka människorättssituationen.
11.Europaparlamentet uppmanar den nicaraguanska regimen att genomföra de rekommendationer som FN:s expertgrupp för mänskliga rättigheter i Nicaragua har avgett i sin rapport, liksom rekommendationerna från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de nicaraguanska institutionerna att avskaffa straffriheten för de allvarliga brotten mot och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och att ge offren tillgång till rättvis och fullständig ersättning.
12.Europaparlamentet uppmanar den nicaraguanska regimen att inleda en inkluderande nationell dialog för att säkerställa en fredlig och demokratisk lösning på de politiska, sociala och människorättsliga kriserna. Parlamentet uppmanar de nicaraguanska myndigheterna att genomföra lagstiftningsåtgärder och offentliga politiska åtgärder för att garantera demokratiska principer och maktfördelningen mellan den verkställande, lagstiftande, och dömande makten samt valförrättare.
13.Europaparlamentet uppmanar EU att snarast ställa den nicaraguanska regimen till svars, särskilt dess domare, för förtrycket i landet och för de rättsliga förfaranden som inletts mot medlemmar av oppositionen, deras anhöriga, andra kritiker och samhällsledare. Parlamentet uppmanar rådet att omedelbart inleda förfarandena för att uppdatera förteckningen över personer som sanktioneras av EU.
14.Europaparlamentet uppmanar EU att genom yttre åtgärder och dialog fortsätta sin prioritering med att främja demokrati, rättsstatsprincipen, jämlikhet och mediefrihet, och att samarbeta med det internationella samfundet i syfte att försvara dialog, demokrati och mänskliga rättigheter i Nicaragua.
15.Europaparlamentet stöder ansträngningarna från EU:s delegationer i Nicaragua och Costa Rica att noga övervaka utvecklingen i Nicaragua, även genom övervakning av rättegångar och besök hos oppositionsledare och regeringskritiker som befinner sig i fängelse eller husarrest.
16.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att öka stödet till medlemmar av den nicaraguanska oppositionen som fortfarande befinner sig i landet och till dem som för närvarande befinner sig i exil.
17.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att öka stödet till länder som tar emot ett betydande antal migranter som flyr från den nicaraguanska regimen, särskilt Costa Rica, för att upprätthålla stabiliteten i regionen.
18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den inom ramen för sitt stöd till utvecklingssamarbete ökar sitt stöd till det civila samhället, särskilt människorättsförsvarare, och att kommissionen på intet sätt bidrar till de nicaraguanska myndigheternas nuvarande, repressiva politik.
19.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, generalsekreteraren för Amerikanska staters organisation, den parlamentariska församlingen EU-Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet och Nicaraguas regering och parlament.