合法博彩网站

De transeuropeiska n盲ten finansieras gemensamt av Europeiska unionen och medlemsstaterna. EU:s finansiella st枚d fungerar som katalysator, medan medlemsstaterna st氓r f枚r merparten av st枚det. Finansieringen av de transeuropeiska n盲ten kan kompletteras med bidrag fr氓n strukturfonderna, Europeiska investeringsbanken (EIB) eller den privata sektorn. En omfattande reform inleddes f枚r de transeuropeiska n盲ten genom Fonden f枚r ett sammanl盲nkat Europa (FSE) som inr盲ttades 2013. Fonden f枚rnyades 2021.

R盲ttslig grund

Avdelning XVI i f枚rdraget om Europeiska unionens funktionss盲tt: Enligt artikel听171 kan EU st枚dja projekt av gemensamt intresse som uppfyller kraven i riktlinjerna.

av den听7听juli听2021 om inr盲ttande av Fonden f枚r ett sammanl盲nkat Europa.

惭氓濒

FSE:s allm盲nna m氓l 盲r bland annat att bygga upp, utveckla, modernisera och fullborda de transeuropeiska n盲ten inom sektorerna f枚r transport, energi och digital teknik (se faktablad听3.5.1) och att underl盲tta gr盲ns枚verskridande samarbete inom omr氓det f枚rnybar energi, med beaktande av de l氓ngsiktiga 氓tagandena om minskade koldioxidutsl盲pp och m氓len om 枚kad europeisk konkurrenskraft. I linje med unionens m氓l att integrera klimat氓tg盲rder bidrar FSE med 60听procent av sin budget till klimatm氓len genom sina 氓tg盲rder.

Resultat

A. Fastst盲lla allm盲nna villkor f枚r projektfinansiering

Generellt har EU:s finansiering fungerat som en katalysator f枚r projekt. Medlemsstaterna m氓ste sj盲lva st氓 f枚r merparten av finansieringen, utom n盲r det g盲ller st枚d fr氓n 厂补尘尘补苍丑氓濒濒苍颈苍驳sfonden, d盲r EU:s bidrag traditionellt har varit mer omfattande.

De f枚rsta principerna f枚r finansieringen angavs i r氓dets f枚rordning (EG)听nr听2236/95 av den听18听september 1995 som inneh枚ll allm盲nna regler f枚r gemenskapens finansiella st枚d p氓 omr氓det f枚r transeuropeiska n盲t.

1. EU-st枚d till projekt har getts i en eller flera av f枚ljande former:

• Medfinansiering av studier avseende projekten och annat tekniskt bist氓nd (h枚gst 50听procent).
• Bidrag till premier f枚r garantier f枚r l氓n fr氓n Europeiska investeringsfonden eller andra finansinstitut.
• Subventionerade r盲ntor p氓 l氓n som beviljats av EIB eller andra offentliga eller privata finansieringsorgan.
• En rad andra typer av finansieringsinstrument ut枚ver bidrag: eget kapital och l氓n, l氓negarantier och riskkapital samt kapacitetsuppbyggnads- och riskdelningsinstrument.
• Direkta bidrag till investeringar i vederb枚rligt motiverade fall.
• Konkurrens mellan kvalificerade anbudsgivare och genom ett urval baserat p氓 b氓de kostnader och kvalitet.

2. F枚ljande kriterier f枚r projekten har fastst盲llts stegvis:

• EU-st枚det till telekommunikations- och energin盲ten f氓r inte orsaka snedvridningar av konkurrensen mellan f枚retagen inom den ber枚rda sektorn.
• Projekten m氓ste bidra till att uppn氓 de m氓l f枚r n盲ten som anges i de respektive riktlinjerna f枚r de transeuropeiska transportn盲ten (TEN-T) (f枚rordning (EU) nr听1315/2013) och de transeuropeiska energin盲ten (TEN-E) (f枚rordning (EU) 2022/869).
• Projekten m氓ste vara ekonomiskt genomf枚rbara.
• Projektens utvecklingsgrad och EU-insatsernas stimulerande verkan b枚r beaktas.
• H盲nsyn b枚r tas till projektens direkta eller indirekta effekter p氓 klimatet, milj枚n och syssels盲ttningen, och man b枚r stegvis inkludera allt fullst盲ndigare kostnads鈥搉yttoanalyser, milj枚konsekvensanalyser, klimats盲kring av projekt听m.m.
• Projektens olika delar b枚r samordnas tidsm盲ssigt, till exempel om projekten 盲r gr盲ns枚verskridande.
• De finansierade projekten m氓ste vara f枚renliga med EU-lagstiftningen och EU:s politik, s盲rskilt n盲r det g盲ller milj枚skydd, konkurrens och offentlig upphandling. Flera nyheter har inf枚rts genom successiva f枚rordningar med allm盲nna best盲mmelser som styr beviljandet av ekonomiskt st枚d fr氓n EU. I budgetramen f枚r perioden 2014鈥�2020 anslogs 29,4听miljarder euro till de transeuropeiska n盲ten (TEN), varav 24听miljarder euro till transport (TEN-T) och omkring 5,4听miljarder euro till energi (TEN-E).

Efter kommissionens f枚rslag 2020 om att se 枚ver om riktlinjer f枚r transeuropeiska energiinfrastrukturer bidrar den reviderade till att unionens energi- och klimatm氓l f枚r 2030 kan n氓s och att dess klimatneutralitetsm氓l kan n氓s senast 2050. Den bidrar ocks氓 till att s盲kerst盲lla sammanl盲nkningar, energitrygghet, marknads- och systemintegration, konkurrens som gynnar alla medlemsstater samt 枚verkomliga energipriser. Med riktlinjerna upph枚r till st枚rsta delen EU:s st枚d till nya projekt f枚r naturgas och olja och inf枚rs obligatoriska h氓llbarhetskriterier f枚r alla projekt av gemensamt intresse.

Den听14听december 2021 offentliggjorde kommissionen ett f枚r att anpassa dem till m氓len i den europeiska gr枚na given och klimatm氓len i EU:s klimatlag. F枚rslaget till f枚rordning syftar till att samordna de europeiska transportkorridorerna och de 枚vergripande prioriteringarna. Det syftar ocks氓 till att s盲kerst盲lla att framsteg g枚rs f枚r varje korridor och 枚vergripande prioritering och att detta sker p氓 ett enhetligt s盲tt. Kommissionen m氓ste d盲rf枚r samr氓da med de europeiska samordnarna f枚r stomn盲tskorridorerna n盲r den behandlar ans枚kningar om unionsfinansiering inom ramen f枚r FSE f枚r varje europeisk transportkorridor eller 枚vergripande prioritering inom den听europeiska听samordnarens ansvarsomr氓de. De europeiska samordnarna 盲r skyldiga att kontrollera om de projekt som medlemsstaterna f枚resl氓r f枚r medfinansiering fr氓n FSE 盲r f枚renliga med prioriteringarna i arbetsplanen f枚r korridorer.

F枚r att 氓terspegla det f枚r盲ndrade geopolitiska l盲get lade kommissionen den听27听juli 2022 fram ett som inbegrep en utvidgning av fyra europeiska transportkorridorer till Ukraina och Moldavien. Parlamentets mandat f枚r f枚rhandlingar med r氓det antogs i april 2023. Efter f枚rhandlingar med r氓det antog parlamentet den reviderade TEN-T-f枚rordningen den听22听april 2024. Den f枚rv盲ntas tr盲da i kraft sommaren 2024.

Som reaktion p氓 instabiliteten och st枚rningarna p氓 den globala energimarknaden till f枚ljd av Rysslands invasion av Ukraina lade kommissionen i maj听2022 fram med det dubbla syftet att ta itu med klimatkrisen och f氓 ett slut p氓 EU:s beroende av ryska fossila br盲nslen, som anv盲nds som ett ekonomiskt och politiskt vapen. De f枚reslagna 氓tg盲rderna 盲r inriktade p氓 energibesparingar, diversifiering av energif枚rs枚rjningen (inklusive import av flytande naturgas) och p氓skyndad utbyggnad av f枚rnybar energi (inklusive gr枚n v盲tgas). Planen inneh枚ll en del ytterligare investeringar i gasinfrastruktur p氓 uppskattningsvis omkring 10听miljarder euro, f枚r att komplettera den befintliga f枚rteckningen 枚ver projekt av gemensamt intresse. Dessutom ans氓gs en snabbare utbyggnad av elprojekt av gemensamt intresse vara avg枚rande f枚r att anpassa eln盲tet till framtida behov, och utbyggnaden kommer att st枚djas genom FSE.

B. Ytterligare finansieringsm枚jligheter

1. Strukturfonderna och 厂补尘尘补苍丑氓濒濒苍颈苍驳sfonden inom EU

Under perioden 2014鈥�2020 tillg盲ngliggjordes 枚ver 6听miljarder euro fr氓n Europeiska regionala utvecklingsfonden och 25,95听miljarder euro fr氓n 厂补尘尘补苍丑氓濒濒苍颈苍驳sfonden inom tematiskt m氓l听7 鈥滱tt fr盲mja h氓llbara transporter och f枚rb盲ttra infrastrukturen鈥�. Syftet var att tillhandah氓lla medfinansiering fr氓n EU till st枚d f枚r ett multimodalt gemensamt europeiskt transportomr氓de genom investeringar i det transeuropeiska transportn盲tet. Dessutom inf枚rdes ytterligare medel och instrument fr氓n Europeiska fonden f枚r strategiska investeringar (senare omd枚pt till InvestEU), Horisont听2020 (nu Horisont听Europa) och faciliteten f枚r 氓terh盲mtning och resiliens f枚r att fr盲mja investeringsm枚jligheter i det transeuropeiska transportn盲tet.

2. St枚d fr氓n Europeiska investeringsbanken

L氓nen fr氓n EIB omfattas inte av n氓gra territoriella restriktioner eftersom de beviljas p氓 grundval av bankkriterier. Bland annat tittar man p氓 om projektet 盲r ekonomiskt genomf枚rbart, genom att bed枚ma l氓ntagarens 氓terbetalningsf枚rm氓ga, samt om det 盲r tekniskt och milj枚m盲ssigt genomf枚rbart.

C. Budgetramen 2021鈥�2027

Kommissionen lade fram sitt f枚rslag till EU:s n盲sta l氓ngtidsbudget 2018. Detta f枚ljdes av lagstiftningsf枚rslag f枚r 37听sektorsspecifika program. Ut枚ver EU:s struktur- och sammanh氓llningsfonder tillhandah氓ller Horisont听Europa och InvestEU-fonden kompletterande finansiering f枚r transeuropeiska n盲t, bland annat till forskning och innovation p氓 omr氓dena ren energi, transport och digital teknik. Som svar p氓 den kris utan motstycke som covid-19-pandemin orsakade f枚reslog kommissionen den听27听maj 2020 det tillf盲lliga 氓terh盲mtningsinstrumentet , med en budget p氓 750听miljarder euro, liksom riktade f枚rst盲rkningar av EU:s听budget f枚r 2021鈥�2027. EU:s stats- och regeringschefer n氓dde slutligen en politisk 枚verenskommelse i juli 2020, och parlamentet och r氓det godk盲nde den i november 2020.

Fonden f枚r ett sammanl盲nkat Europa

I december 2013 inf枚rde EU en ny TEN-infrastrukturpolitik med en budget p氓 枚ver 30,4听miljarder euro f枚r perioden fram till 2020 (EU-27), och p氓 枚ver 33,7听miljarder euro f枚r perioden 2021鈥�2027, n盲mligen (FSE).

A. Allm盲nna m氓l

FSE syftar till att

• bygga upp, utveckla, modernisera och fullborda de transeuropeiska n盲ten inom transportsektorn, energisektorn och den digitala sektorn och till att underl盲tta gr盲ns枚verskridande samarbete inom omr氓det f枚rnybar energi, med beaktande av de l氓ngsiktiga 氓tagandena om minskade koldioxidutsl盲pp och m氓len om 枚kad europeisk konkurrenskraft,
• uppn氓 smart och h氓llbar tillv盲xt f枚r alla,
• fr盲mja territoriell, social och ekonomisk sammanh氓llning, och
• st盲rka tilltr盲det till och integreringen av den inre marknaden, med tonvikt p氓 att underl盲tta synergierna mellan transportsektorn, energisektorn och den digitala sektorn.

1. Inom transportsektorn reserveras st枚det f枚r projekt av gemensamt intresse som syftar till att

• fr盲mja effektiva, sammanl盲nkade och multimodala n盲t och infrastruktur f枚r smart, driftskompatibel, h氓llbar, inkluderande, tillg盲nglig, s盲ker och trygg r枚rlighet, i enlighet med riktlinjerna f枚r TEN-T i f枚rordning (EU) nr听1315/2013, och
• anpassa delar av TEN-T till dubbla anv盲ndningsomr氓den f枚r transportinfrastrukturen f枚r att f枚rb盲ttra b氓de den civila och den milit盲ra r枚rligheten.

2. Inom energisektorn syftar st枚det till att

• bidra till ytterligare integrering av en effektiv och konkurrenskraftig inre energimarknad och till driftskompatibilitet mellan n盲t 枚ver gr盲nser och sektorer, underl盲tta utfasningen av fossila br盲nslen i ekonomin, fr盲mja energieffektivitet och s盲kerst盲lla f枚rs枚rjningstrygghet, samt
• underl盲tta gr盲ns枚verskridande samarbete inom omr氓det energi, inklusive f枚rnybar energi.

3. Inom den digitala sektorn ska FSE st枚dja

• utbyggnaden av och tillg氓ngen till s盲kra och trygga n盲t med mycket h枚g kapacitet, d盲ribland 5G-system, en 枚kad t氓lighet och kapacitet i digitala stomn盲t p氓 unionens territorium genom att dessa l盲nkas till angr盲nsande territorier samt digitaliseringen av transport- och energin盲t.

B. FSE:s budget 2021鈥�2027

Inom ramen f枚r EU-budgeten 2021鈥�2027 f枚reslog kommissionen 2018 att med det 枚vergripande m氓let att st枚dja investeringar i听Europeiska听infrastrukturn盲tverk inom transport-, energi- och telekommunikationssektorerna. Den f枚reslagna totala FSE-budgeten uppgick till 42,3听miljarder euro (i l枚pande priser) varav 30,6听miljarder euro skulle 枚ronm盲rkas f枚r transportsektorn, 8,65听miljarder euro f枚r energisektorn och 3听miljarder euro f枚r digitala n盲tverk. Synergieffekter mellan dessa tre sektorer och utvidgat gr盲ns枚verskridande samarbete inom omr氓det f枚r f枚rnybar energi 盲r n氓gra av de k盲rnomr氓den som FSE efter 2020 kommer att fokusera p氓 f枚r att p氓skynda digitaliseringen och utfasningen av fossila br盲nslen i EU:s ekonomi.

Inom transportomr氓det 盲r m氓let med FSE att p氓skynda f盲rdigst盲llandet av de b氓da niv氓erna i det transeuropeiska transportn盲tet och utbyggnaden av europeiska trafikledningssystem, s氓som det europeiska trafikstyrningssystemet f枚r t氓g och Sesar-projektet (Single European Sky ATM Research) f枚r flyg, samt att st枚dja 枚verg氓ngen till en smart, h氓llbar, inkluderande, s盲ker och trygg r枚rlighet genom att inf枚ra ett europeiskt n盲t av laddningsinfrastruktur f枚r alternativa br盲nslen. I f枚rslaget anges ocks氓 att den nya FSE kommer att st枚dja dubbla anv盲ndningsomr氓den (civila och milit盲ra) f枚r transportinfrastrukturen i syfte att anpassa de europeiska transportn盲ten till milit盲ra krav och f枚rb盲ttra den milit盲ra r枚rligheten i EU. Efter detta antog kommissionen ocks氓 en听 i november 2022 f枚r att s盲kerst盲lla b盲ttre sammankopplad och s盲krare milit盲r r枚rlighet.

Som svar p氓 covid-19-pandemin lade kommissionen fram sitt den听27听maj 2020. Vid extra m枚te i juli 2020 inom FSE (EUCO 22/20). Den听16听december 2020 gav Europaparlamentet sitt samtycke till f枚rordningen om den fler氓riga budgetramen f枚r 2021鈥�2027. I mars 2021 n氓dde r氓dets och parlamentets f枚rhandlare en prelimin盲r 枚verenskommelse i linje med fr氓n juli 2020 om att dela upp finansieringen enligt f枚ljande:

• Transportsektorn: 25,81听miljarder euro, inklusive听11,29听miljarder euro till l盲nder som f氓r st枚d fr氓n 厂补尘尘补苍丑氓濒濒苍颈苍驳sfonden och 1,69听miljarder euro till 氓tg盲rder som avser milit盲r r枚rlighet.
• Energisektorn: 5,84听miljarder euro.
• Den digitala sektorn: 2,06听miljarder听euro.

R氓det n氓dde fram till en gemensam st氓ndpunkt den听16听juni 2021 och 枚verenskommelsen antogs av parlamentet vid den听7听juli 2021. I juni 2023 ingicks ett om att associera landet till FSE och g枚ra det m枚jligt f枚r ukrainska projekt inom transport, energi och digital teknik att ans枚ka om EU-finansiering.

Europaparlamentets roll

F枚r att st枚dja de transeuropeiska transportn盲ten har parlamentet st盲ndigt argumenterat f枚r att man ska prioritera milj枚v盲nligare transports盲tt i finansieringen, d盲r mer 盲n 50听procent av infrastrukturfinansieringen ska avs盲ttas f枚r j盲rnv盲gsprojekt (bl.a.听kombinerade transporter) och h枚gst 25听procent f枚r v盲gprojekt. Dessutom har parlamentet framh氓llit behovet av att kommissionen garanterar samordning och samst盲mmighet f枚r projekt som finansieras genom bidrag fr氓n EU:s budget, EIB, 厂补尘尘补苍丑氓濒濒苍颈苍驳sfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden eller andra finansieringsinstrument i unionen.

N盲r parlamentet har fattat beslut om EU:s 氓rsbudgetar har det beaktat de medel som anslagits till b氓de FSE och Horisont听2020. Som svar p氓 det f枚rslag som kommissionen lade fram 2018 om FSE efter 2020 utarbetade utskottet f枚r transport och turism och utskottet f枚r industrifr氓gor, forskning och energi ett gemensamt f枚rslag till bet盲nkande d盲r de noterade att det saknades ambitioner n盲r det g盲ller FSE-medel f枚r transport och understr枚k de investeringsbehov som finns inom sektorn samt de f枚rdelar som f枚rb盲ttrade f枚rbindelser kan ge EU. I f枚rslaget betonades att man m氓ste f枚renkla FSE-reglerna ytterligare och att det 盲r viktigt att de olika EU-fonder som st枚der projekt inom sektorerna f枚r transport, energi och digital teknik 盲r samst盲mmiga. F枚redragandena p氓pekade ocks氓 att man m氓ste st盲rka den parlamentariska kontrollen av FSE:s prioriteringar och f枚rb盲ttra 枚vervakningen av fonden. Det gemensamma bet盲nkandet omfattade en 枚kning p氓 runt 20听procent av den budget som hade avsatts f枚r transportprojekt. Den planerade 枚kningen av FSE:s听budget kunde dock inte inrymmas i den underliggande fler氓riga budgeten f枚r perioden 2021鈥�2027. Slutakten () offentliggjordes i juli 2021.

I juli听2020 antog parlamentet en d盲r man v盲lkomnande 枚verenskommelsen om 氓tg盲rder som svar p氓 covid-19-pandemin som ett positivt steg, men bland annat beklagade att 氓terh盲mtningsfondens bidragsdel hade minskat i den slutliga 枚verenskommelsen.

I sin betonade parlamentet behovet av att se till att utgifter f枚r och urval av projekt av gemensamt intresse 盲r i linje med 氓tagandena i Parisavtalet.

I sin s盲krade parlamentet finansiering av projekt som anpassar den nuvarande naturgasinfrastrukturen till transport och lagring av v盲tgas under en 枚verg氓ngsperiod (fram till slutet av december 2029).

Mer information om dessa 盲mnen finns p氓 webbplatserna f枚r utskottet f枚r transport och turism och utskottet f枚r industrifr氓gor, forskning och energi.

听

Ariane Debyser / Kristi Polluveer / Olena Kuzhym

05-2024