Ϸվ

Budgetutgifterna godkänns gemensamt av rådet och parlamentet. EU:s årliga budget måste respektera de årliga utgiftstak som man kommit överens om i den fleråriga budgetramen för olika rubriker, dvs. utgiftskategorier, såsom den inre marknaden, sammanhållning och naturresurser. Med hjälp av tematiska och icke-tematiska särskilda instrument kan EU reagera på oförutsedda behov. Utnyttjandet av budgetgarantier och finansieringsinstrument skapar en hävstångseffekt när det gäller EU:s utgifter. Utöver den fleråriga budgetramen omfattar EU:s totala utgifter för 2021–2027 det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, som kommer att hjälpa EU:sekonomi att återhämta sig från covid-19-krisen.

Rättslig grund

  • Artiklarna 310–325 och 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artiklarna106a, 171–182 och 203 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
  • Europaparlamentets och rådets av den18juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU)nr1296/2013, (EU)nr1301/2013, (EU)nr1303/2013, (EU)nr1304/2013, (EU)nr1309/2013, (EU)nr1316/2013, (EU) nr223/2014, (EU)nr283/2014 och beslut nr541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EC, Euratom)nr966/2012.
  • av den17december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027.
  • av den29februari 2024 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027.
  • av den14december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen.
  • av den16december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel.

å

EU-budgetens övergripande mål är att finansiera Europeiska unionens politik inom de gränser som budgetdisciplinen sätter och i överensstämmelse med gällande bestämmelser och förfaranden. EU-budgeten är främst avsedd för investeringar. Därför antar EU långsiktiga utgiftsplaner, så kallade fleråriga budgetramar, som gäller för en period på fem till sju år (se nedan).

Grundprinciper

EU:s budget följer de nio allmänna principer som finns angivna i artiklarna6–38 i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget, nämligen enhetlighet, korrekthet i budgeten, ettårighet[1], jämvikt, en enda beräkningsenhet (euron), universalitet, specificering (varje anslag ska avse en specifik typ av utgift), sund ekonomisk förvaltning och transparens.

Dock måste principen om ettårighet anpassas till behovet av att genomföra fleråriga åtgärder, något som ökat i betydelse i budgeten. Därför omfattar budgeten följande differentierade anslag:

  • Åtagandebemyndiganden som täcker totalkostnaden under det innevarande budgetåret för rättsliga åtaganden som avtalats för flerårig verksamhet.
  • Betalningsbemyndiganden som täcker utgifter i samband med genomförande av åtaganden som avtalats under innevarande eller tidigare budgetår.

I det interinstitutionella avtalet av den16december 2020 föreskrivs det att kommissionen ska utarbeta en årlig rapport som ger en överblick över de finansiella och budgetmässiga konsekvenserna av unionens verksamhet, oavsett om de finansieras genom eller utanför EU:sbudget. Denna rapport ska innehålla information om EU:s tillgångar och skulder, olika in- och utlåningstransaktioner - inbegripet Europeiska stabilitetsmekanismen och Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (se faktablad2.6.8) - och andra eventuella framtida mekanismer. Rapporten ska dessutom innehålla information om klimatutgifter, utgifter som bidrar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män och genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i alla relevanta EU-program.

EU-utgifternas struktur och kategorier

1. EU:s utgifter: avsnitt

Den allmänna budgeten är indelad i tio avsnitt, ett för varje institution. Medan övriga institutioners avsnitt främst består av administrativa utgifter, består kommissionens avsnitt (avsnittIII) av driftsutgifter och administrativa kostnader för att genomföra dem (tekniskt bistånd, byråer och personal). För 2024 förväntas de totala administrativa utgifterna utgöra 6,3% av de totala åtagandebemyndigandena på 189,28miljarder euro.

Kommissionen använder en kontoplan som delar upp inkomsterna per politikområde och program och anpassar programområdena till rubriker eller ”programkluster” (se nedan), vilket gör det lättare att bedöma kostnader och effektivitet för vart och ett av EU:s enskilda politikområden.

2. Flerårig budgetram (se faktablad1.4.3)

Sedan 1988 har EU:s utgifter ingått i en flerårig budgetram. Inom denna budgetram är budgeten uppdelad i budgetrubriker som hänför sig till breda politikområden, med utgiftstak som avspeglar de viktigaste prioriteringarna i budgeten under gällande period. Den första programperioden pågick i fem år, men därefter har längden på programperioden varit sju år. De årliga budgetarna måste respektera de gränser som fastställs i den fleråriga budgetramen.

EU:s budget omfattas av en strikt jämviktsprincip som fastställs i artikel310 i EUF-fördraget och budgetförordningen. Detta innebär i praktiken att EU-budgeten är ”utgiftsdriven”. Med andra ord kan de sammanlagda inkomsterna endast öka så mycket som på förhand tillåts av taken i den fleråriga budgetramen och storleken på särskilda instrument utöver dessa tak. I enlighet med bestämmelserna i artikel4 i förordningen om den fleråriga budgetramen är dessa tak föremål för en nominell automatisk justering uppåt på 2% perår[2]. Den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 innehöll totala åtagandebemyndiganden på 1824,3miljarder euro i 2018års priser, bestående av 1074,3miljarder euro för den fleråriga budgetramen och 750miljarder euro för återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, vilka ökade med ytterligare 11miljarder euro till följd av programspecifika justeringar enligt artikel5 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Till följd av ett lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den20juni 2023 nådde parlamentet och rådet en överenskommelse den6februari 2024, vilket banade väg för den första halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen någonsin. Denna överenskommelse kommer att påverka de återstående åren av den innevarande fleråriga budgetramen genom att möjliggöra en revidering av taken i den fleråriga budgetramen och av omfattningen och storleken på de särskilda instrumenten utöver dessa tak. Mer specifikt omfattar överenskommelsen ytterligare utgifter på 21miljarder euro (i 2024års priser) i nominella nettobelopp, inklusive 17miljarder euro i bidrag till Ukraina genom ett nytt särskilt instrument utöver taken i den fleråriga budgetramen[3]. Denna ökning motsvarar en ökning på 2,8% av de högsta tillåtna utgifterna för återstoden av den innevarande fleråriga budgetramen.

Trots den nominella ökningen av anslagen till utgifter kommer EU:s utgifter sammantaget att minska avsevärt i reala termer på grund av den kraftiga inflationsökningen under perioden 2021–2023. För de första 2,5åren av den nuvarande fleråriga budgetramen 2021–2027 ligger den ackumulerade inflationen i EU redan på 23,7%. Såsom påpekades i en nyligen genomförd studie som beställts av parlamentet förväntas denna utveckling, om övriga omständigheter är oförändrade, minska den fleråriga budgetramens volym som andel av EU:s bruttonationalinkomst med 0,96% fram till slutet av perioden 2027. Detta är långt under de 1,05% av bruttonationalinkomsten som den fleråriga budgetramen 2021–2027 förväntades utgöra när den antogs.

I tabellen nedan presenteras fördelningen av 2024års budget per politikområde, enligt vad som fastställs i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

EU:s budget för 2024 (i miljoner euro): fördelningen av åtagande- och betalningsbemyndiganden enligt kategorier i den fleråriga budgetramen

ANSLAG PER BUDGETRUBRIK Budget 2024
ÅٲԻ Betalningar
1. Inre marknaden, innovation och digitalisering 21493,4 20828,0
2. ԳåԾԲ Resiliens och värden 74560,7 33716,0
– Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 64665,2 24155,7
– Resiliens och värden 9895,5 9560,3
3. Naturresurser och miljö 57338,6 54151,4
Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd 40517,3 40505,5
4. Migration och gränsförvaltning 3892,7 3249,0
5. Säkerhet och försvar 2321,2 2035,4
6. Grannskapet och omvärlden 16230,0 15291,2
7. Europeisk offentlig förvaltning 11988,0 11988,0
Tematiska särskilda instrument 2221,7 1734,4
Anslag totalt 189385,4 142630,3

Källa: Europeiska kommissionen. Uttryckt i 2023 (november) års priser.

3. Flexibilitet och tematiska särskilda instrument

Utöver de utgifter som programmerats för finansiering av EU:s politik inom ramen för fleråriga program har man avsatt finansiella medel i EU-budgeten för att kunna reagera på oförutsedda kriser och situationer. Dessa särskilda flexibilitetsinstrument och tematiska särskilda instrument kan användas i händelse av ekonomisk kris (t.ex.EGF - Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter), naturkatastrofer, folkhälsokriser och humanitära nödsituationer (t.ex.SEAR - reserven för solidaritet och katastrofbistånd) eller andra oförutsedda behov (t.ex.flexibilitetsinstrumentet) i EU:s medlemsstater, i kandidatländer eller i länder utanför EU. En sådan finansiering gör det möjligt att täcka begränsade exceptionella finansiella behov.

Europeiska unionens återhämtningsinstrument - NextGenerationEU

Inom ramen för detta instrument kommer kommissionen att mobilisera 750miljarder euro i 2018 års priser, varav upp till 390miljarder euro kan användas för bidrag och upp till 360miljarder euro kan användas för att tillhandahålla lån, utöver den långsiktiga budgeten för 2021–2027, för att bidra till återuppbyggnaden av EU efter covid-19. Kommissionen kommer i enlighet med artikel5.1 i att ha befogenhet att låna medel på kapitalmarknaderna för EU:s räkning. Återbetalningen av kapitalbeloppet för sådana medel som ska användas för utgifter (390miljarder euro i 2018års priser) och den dithörande upplupna räntan kommer att behöva finansieras genom EU:s allmänna budget, bland annat genom tillräckliga inkomster från de nya egna medel som införs gradvis från 2021. (se faktablad1.4.1)

NextGenerationEU bör särskilt fokusera på a)återställandet av sysselsättning och jobbskapande, b)reformer och investeringar för att förbättra potentialen för hållbar tillväxt och sysselsättning isyfte att stärka sammanhållningen mellan medlemsstaterna och öka deras resiliens, c)åtgärder för företag, särskilt små och medelstora företag som påverkas av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen, samt stärkande av den hållbara tillväxten i EU, inbegripet direkta finansiella investeringar i företag, d)åtgärder för forskning och innovation som föranleds av covid-19-krisen, e)åtgärder för att stärka EU:s krisberedskap och göra det möjligt för EU att agera snabbt och effektivt vid större nödsituationer, inbegripet lagerhållning av viktiga förnödenheter och medicinsk utrustning och förvärv av den infrastruktur som krävs för snabb krishantering, f)åtgärder för att säkerställa att covid-19-krisen inte undergräver en rättvis omställning till enklimatneutral ekonomi och g)åtgärder för att hantera covid-19-krisens följdverkningar för jordbruk och landsbygdsutveckling.

För att stödja medlemsstaterna med investeringar och reformer antogs den nya faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) den12februari 2021. Faciliteten förväntades ursprungligen ge medlemsstaterna tillgång till ett belopp på upp till 672,5miljarder euro (i 2018års priser) i lån och bidrag som ska utnyttjas genom de nationella planerna för återhämtning och resiliens[4]. Planerna ska innehålla reformer och investeringar som täcker viktiga politikområden (sex pelare[5]), främja den gröna och digitala omställningen och behandla den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer.

I samband med den ryska invasionen av Ukraina offentliggjorde kommissionen den18maj 2022 , som fastställer en strategi för att minska EU:s beroende av rysk energiimport. Enligt kommissionens bedömning kräver denna strategi ytterligare 210miljarder euro i investeringar för att bli framgångsrik. Med detta i åtanke föreslog kommissionen bland andra åtgärder[6] att ändra RRF-förordningen för att omfördela upp till 225miljarder euro av de återstående lånen från RRF samt att anslå upp till 7,5% av de medel som är tillgängliga inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+ och ԳåԾԲsfonden för REPowerEU:s syften. Dessutom kommer upp till 20miljarder euro i 2022års priser att göras tillgängliga från enligt direktiv2003/87/EG eller från överföringar från brexitjusteringsreserven, som inrättats genom förordning (EU)2021/1755. Dessa resurser kommer att finansiera ett nytt kapitel i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna med särskilda åtgärder för att diversifiera energiförsörjningen och minska beroendet av fossila bränslen, i form av lån (upp till 225miljarder euro) och bidrag (upp till 75miljarder euro). Medlemsstaterna begärde 127,24miljarder euro i lån inom ramen för de reviderade planerna för återhämtning och resiliens inom den tidsfrist som fastställs i REPowerEU-förordningen.

Genom den ovannämnda överenskommelsen om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen införs särskilt en ny ”kaskadmekanism” för att täcka överskridanden avseende räntebetalningar inom ramen för NextGenerationEU. Denna mekanism får som en sista utväg mobilisera ett nytt tematiskt särskilt EU-återhämtningsinstrument utöver taken i den fleråriga budgetramen, endast om de belopp som redan tillhandahållits under rubrik2b, utöver tillbakadraganden, justeringar och resurser som är tillgängliga inom ramen för icke-tematiska särskilda instrument, inte är tillräckliga.

Europaparlamentets roll

Parlamentet är tillsammans med rådet EU:s budgetmyndighet. Befogenheterna på detta område var bland de första som tilldelades parlamentets ledamöter på 1970-talet (se faktablad1.2.5). Budgetbefogenheterna gäller fastställandet av det totala beloppet för och fördelningen av EU:sårliga utgifter samt kontrollen av budgetens genomförande.

Parlamentets budgetutskott ansvarar för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen och antagandet av den årliga budgeten på parlamentets vägnar, och representerar parlamentets synpunkter i förhandlingarna med rådet. Det har vanligtvis haft framgång när det gäller att få igenom ändringsförslag om prioriterade ökningar (om än inte alltid i den ursprungliga omfattningen).

I förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2021–2027 försvarade parlamentet framför allt och säkrade i stort sett a)en ökning av taket i den fleråriga budgetramen och en förstärkning av ettantal flaggskeppsprogram, b)ett åtagande om att införa nya egna medel för EU i syfte att åtminstone täcka kostnaderna för NextGenerationEU (kapital och ränta), c)sin roll igenomförandet av återhämtningsinstrumentet, i enlighet med gemenskapsmetoden, d)betydelsen av EU-budgetens bidrag till uppnåendet av klimatmålen och målen för biologisk mångfald samt jämställdhet och e)införandet av den nya mekanismen för att skydda EU:s budget mot överträdelser av rättsstatsprincipen (se faktablad1.4.3).

Parlamentet har också systematiskt insisterat på budgetmässig transparens och ordentlig kontroll av alla transaktioner och instrument som finansieras genom EU:s budget.

Parlamentet är den myndighet som beviljar ansvarsfrihet (artikel319 i EUF-fördraget) och det är budgetkontrollutskottet som förbereder hela arbetet med den politiska kontrollen av budgetgenomförandet (se faktablad1.4.5). Varje år återspeglar förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet dess slutsatser efter en undersökning av hur kommissionen och andra institutioner och organ har genomfört EU:s budget. Syftet är att kontrollera om genomförandet har skett i enlighet med relevanta regler (efterlevnad), inbegripet principerna om sund ekonomisk förvaltning (i synnerhet prestandakrav).

Parlamentets budgetkontrollutskott håller ett årligt möte med Europeiska investeringsbanken (EIB) (se faktablad1.3.15) för att granska dess finansiella verksamhet, och utarbetar en årlig rapport för att bedöma EIB:s insatser och resultat. Parlamentets budgetutskott och utskott för ekonomi och valutafrågor har enats om att utarbeta en årlig rapport för att bedöma EIB:s löpande och framtida verksamhet. Utskotten innehar turvis rollen som ansvarigt utskott. Parlamentet anser att finansieringsinstrument kan vara värdefulla redskap för att öka effekterna av EU:s medel, men har betonat att de bör genomföras enligt strikta villkor för att begränsa riskerna för EU-budgeten. Detaljerade bestämmelser för användningen av finansieringsinstrument som finansieras eller garanteras av EU-budgeten har därför införts i budgetförordningen.

Parlamentets budgetutskott och utskottet för ekonomi och valutafrågor är gemensamt ansvariga för kontrollen av faciliteten för återhämtning och resiliens med hjälp av en arbetsgrupp och dialoger med kommissionen varannan månad om återhämtning och resiliens.

[1]Principen att de anslag som tas upp i budgeten ska beviljas för ett budgetår från den1januari till den31december.
[2]Samma automatiska justering gäller för genomförandet av särskilda program inom ramen för NextGenerationEU.
[3]Överenskommelsen omfattar också 33miljarder euro i back-to-back-lån till Ukraina inom ramen för den nyligen antagna Ukrainafaciliteten.
[4]I efterhand och med beaktande av de uppdaterade nationella planerna för återhämtning och resiliens, som beaktar REPowerEU, kunde man konstatera att dessa belopp motsvarade 648miljarder euro i 2022års priser. Genom den ändrade RRF-förordningen har ytterligare bidrag från utsläppshandelssystemet och brexitjusteringsreserven gjorts tillgängliga för medlemsstaterna. Därför delas bidragen på 357miljarder euro nu upp i 338miljarder euro iursprungliga RRF-bidrag, 17,3miljarder euro i bidrag till utsläppshandelssystemet och 1,6miljarder euro i bidrag från brexitjusteringsreserven. Dessutom kunde medlemsstaterna begära lånestöd fram till augusti 2023. Av det totala tillgängliga anslaget på 385miljarder euro hade nästan 291miljarder euro anslagits i slutet av 2023.
[5]Grön omställning. Digital omställning. Ekonomisk sammanhållning, produktivitet och konkurrenskraft. Social och territoriell sammanhållning. Hälsa och ekonomisk, social och institutionell resiliens. NextGenerationEU-politiken.
[6]Inom ramen för ReepowerEU föreskrivs också ny finansiering genom tilldelning av utsläppsrätter från systemet för handel med utsläppsrätter på 20miljarder euro som finns i reserven för marknadsstabilitet samt överföringar från sammanhållningsfonderna (upp till 12,5% av medlemsstaternas anslag) och överföringar från landsbygdsutveckling (också 12,5% av deras anslag).

Francisco Padilla Olivares