Bedrägeribekämpning och skydd av unionens ekonomiska intressen
Europeiska unionens åtgärder på området för budgetkontroll bygger på två principer: å ena sidan säkerställa att EU:s budget används på rätt sätt och å andra sidan skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har befogenhet att utreda bedrägerier mot EU:s budget, korruption och allvarliga tjänstefel och utvecklar bedrägeribekämpningspolicyn. Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreder, lagför och väcker talan mot förövare av brott mot EU:s budget.
Rättslig grund
- Artiklarna 310.6 och325 i fördraget om (EUF-fördraget) om bedrägeribekämpning.
- Artikel287 i EUF-fördraget om Europeiska revisionsrätten.
- Artikel86 i EUF-fördraget om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.
- Europaparlamentets och rådets av den18juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr1296/2013, (EU) nr1301/2013, (EU) nr1303/2013, (EU) nr1304/2013, (EU) nr1309/2013, (EU) nr1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr283/2014 och beslut nr541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr966/2012, avdelningarnaXIII och XIV.
- av den16december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel.
- Europaparlamentets arbetsordning avdelningII kapitel6 artiklarna92, 93 och 94, avdelningV kapitel1 artikel129, kapitel 2 artikel134, kapitel4 artikel142 BilagaV.
å
För att medborgarna ska kunna lita på att deras pengar används på rätt sätt måste EU, tillsammans med medlemsstaterna, skydda sina ekonomiska intressen. Det är också viktigt att övervaka och kontrollera verksamheten inom Olaf och Eppo och stödja dess åtgärder inom ramen för bekämpningen av bedrägerier och oegentligheter eller oriktigheter vid genomförandet av unionens budget.
Bakgrund
Kampen mot bedrägerier och korruption och skyddet av EU:s ekonomiska intressen formaliserades 1988 genom inrättandet av arbetsgruppen för samordning av bedrägeribekämpning. Konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen infördes genom av den26juli 1995. Olaf inrättades 1999. av den12oktober 2017 inrättades Europeiska åklagarmyndigheten, som inledde sin verksamhet i juni 2021.
Följande mål ingår i dessa och andra lagstiftningstexter och rekommendationer:
- Garantera skyddet av unionens ekonomiska intressen på grundval av straffrättsliga bestämmelser och administrativa utredningar genom en integrerad politik för att säkra skattebetalarnas pengar och genom kommissionens .
- öäٳٰ styrning och stärka rättssäkerhetsgarantierna i utredningar.
- öᲹ .
Lagstiftning
A. Förstärkning av mekanismerna för bekämpning av bedrägerier
Kommissionens Herkulesprogram inleddes 2004 i syfte att skydda EU:s ekonomiska intressen genom att bekämpa oriktigheter, bedrägerier och korruption som påverkar EU:s budget. HerkulesI följdes av (2007–2013) och (2014–2020). Alla Herkulesprogram förvaltades av Olaf. Inom ramen för den nya fleråriga budgetramen (2021–2027) infördes ett nytt . Det är utformat för att återskapa och förbättra ܱI-programmet och kombinera det med informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis) och systemet för hantering av oriktigheter (IMS), som båda förvaltas av Olaf.
är den tekniska infrastrukturen för bedrägerirelaterat informationsutbyte mellan nationella förvaltningar och EU-förvaltningen och stöder tillämpningen av tull- och jordbrukslagstiftningen genom att tillhandahålla verktyg för att utbyta information och bistå i operativ verksamhet för att upptäcka bedrägerier eller korruption. är ett elektroniskt system för informationsutbyte som underlättar rapportering av oriktigheter på olika områden. Detta system tillhandahålls medlemsstaterna och stödmottagarna av EU-medel. IMS är en del av Afis och används för närvarande av 35länder.
Parlamentet har givit sitt stöd till kommissionens handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, vilken föreslogs som en del av . Detta skulle kräva en strategi för förbättrade former av samarbete och samordning i flera dimensioner mellan medlemsstaterna sinsemellan och mellan medlemsstaterna och kommissionen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas utvecklingen av mekanismer för förebyggande, tidig upptäckt och övervakning av tulltransitering.
Det nya har varit i drift sedan den 1januari 2024. Den kommer att föra register över gränsöverskridande betalningsinformation inom EU samt betalningar till länder eller territorier utanför EU. Detta kommer att göra det möjligt för skattemyndigheterna att korrekt övervaka att mervärdesskatteskyldigheterna vid gränsöverskridande leveranser av varor och tjänster mellan företag och konsumenter (B2C) fullgörs korrekt. Under tidigare år har parlamentet uppmanat kommissionen att vidta åtgärder för att säkerställa fullständig transparens kring alla mottagare av EU-stödmedel från alla medlemsstater genom att på kommissionens webbplats offentliggöra alla mottagare av EU-stödmedel. Parlamentet har också uppmanat medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen och förse den med fullständig och tillförlitlig information om mottagarna av de EU-medel som de förvaltar.
Den1januari 2016 införde kommissionen (Edes). Systemet används för att skydda EU:s ekonomiska intressen genom att upptäcka otillförlitliga personer och enheter som ansöker om EU-medel eller har rättsliga åtaganden med EU:s institutioner, organ och byråer.
är ett it-verktyg som används för datautvinning och databerikning. Det används för olika administrativa kontroller på strukturfondsområdet. Arachne kan identifiera projektmottagare, kontrakt och uppdragstagare där det kan handla om bedrägerier, intressekonflikter och andra oriktigheter. Den föreslagna översynen av budgetöǰԾԲ skulle göra det obligatoriskt att använda systemet.
(PIF-direktivet) höjer nivån på skyddet av EU:s budget genom att harmonisera definitioner, påföljder och preskriptionstider för brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Kommissionen utfärdar en årsrapport om skyddet av EU:s ekonomiska intressen () som innehåller en bedömning av vad som uppnåtts under året när det gäller att bekämpa bedrägerier och skydda EU:s ekonomiska intressen.
B. Den nya utformningen av EU:s politik och program för bedrägeribekämpning
I början av 2019 betonade revisionsrätten i sin att EU måste intensifiera sin kamp mot bedrägerier och att kommissionen bör ta en ledande roll i detta avseende och ompröva Olafs roll och ansvar.
I april 2019 framförde kommissionen (kommissionens strategi mot bedrägerier – CAFS) som var en uppdatering av strategin mot bedrägerier från 2011. Den nya strategin syftar till att förbättra samstämmigheten och samordningen i kampen mot bedrägerier inom kommissionens olika avdelningar. Denna strategi bör också bana väg för mer datadrivna åtgärder mot bedrägerier under de kommande åren. Även om CAFS fortfarande gäller uppdaterades den åtföljande 2023 för att ta itu med problemen i samband med inflationen, återhämtningen efter pandemin, klimatförändringarna och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Handlingsplanen omfattar nu 44åtgärder som är indelade i sju kapitel.
Införandet av återhämtningsplanen ledde till en ny insats för att skydda EU:s ekonomiska intressen under Europols överinseende. Insatsen kommer särskilt att inriktas på bedrägerier som rör EU:s covid-19-relaterade återhämtningsmedel. Insatsen inleddes den15oktober 2021 och omfattar samarbete mellan Europol, Eppo, Eurojust, Olaf och 19medlemsstater.
En villkorlighetsordning för rättsstatsprincipen för att skydda EU:s budget infördes genom antagandet av . Förordningen skapades för att ta itu med pågående kränkningar av rättsstatens principer. Förordningen trädde i kraft den1januari 2021.
Institutioner
A. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
Olaf arbetar oberoende av kommissionen och har befogenhet att utreda bedrägerier mot EU:s budget, korruption och allvarliga tjänstefel inom EU-institutionerna och utvecklar en bedrägeribekämpningspolicy för kommissionen. Parlamentet, rådet och kommissionen undertecknade 1999 ett för att säkerställa att Olafs utredningar sker smidigt. Vissa av dessa bestämmelser, som nu har införts i , ålägger personalen att samarbeta med Olaf och ger också ett visst skydd åt anställda som avslöjar information om misstänkt bedrägeri eller korruption.
Den nya antogs 2013 och ändrades i juli 2016. Den nya texten innebär betydande förbättringar, vilket har gjort Olaf mer ändamålsenlig, effektiv och ansvarig, samtidigt som dess oberoende i utredningsarbetet har säkerställts. Framför allt skapas en tydligare definition av den rättsliga ramen för antibedrägeriundersökningar. Den innehåller också definitioner av ”oegentlighet” och ”bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen”, samt begreppet ”ekonomisk aktör”. Den hänvisar till stadgan om de grundläggande rättigheterna, som värnar rätten till försvar och rättssäkerhetsgarantier, vittnenas och visselblåsares rättigheter och rätten till tillgång till register och annan relevant dokumentation under Olafs utredningar.
Enligt den senaste versionen av anordnas Olafs utredningar nu i ljuset av inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) i syfte att säkerställa största möjliga komplementaritet och öka effektiviteten i Olafs utredningsuppgifter när det gäller bland annat kontroller på plats, inspektioner, stöd till nationella myndigheter, bankkontouppgifter, tillåtlighet av bevis som Olaf samlat in, sambandscentraler för bedrägeribekämpning och samordningsverksamhet.
B. Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo)
Bestämmelserna om inrättandet av Eppo återfinns i artikel86 i EUF-fördraget som föreskriver följande: ”För att bekämpa brott som skadar unionens ekonomiska intressen får rådet genom förordningar i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande inrätta en europeisk åklagarmyndighet som baseras på Eurojust.”
Förordningen om inrättande av Eppo antogs inom ramen för förfarandet för fördjupat samarbete den12oktober 2017 och trädde i kraft den20november 2017. I dagsläget deltar 22länder.
Eppo är en decentraliserad åklagarmyndighet för Europeiska unionen med exklusiv behörighet att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av brott mot EU:s budget. Eppo har harmoniserade övervakningsbefogenheter bland deltagande medlemsstater på basis av och integrerat i deras nationella rättsliga system.
Eppo inledde sin verksamhet den 1 juni 2021.
Europaparlamentets roll
Parlamentet är medlagstiftare för EU:s program för bedrägeribekämpning 2021–2027, som antogs den29april 2021. Parlamentet var också medlagstiftare för PIF-direktivet, som antogs av parlamentet och rådet den5juli 2017.
Varje år granskar parlamentet PIF-rapporten och kommenterar det genom en resolution. Den senaste antogs den18januari 2024.
Europaparlamentets budgetkontrollutskott håller utfrågningar av nominerade ledamöter av revisionsrätten och de utvalda kandidaterna till tjänsten som generaldirektör för Olaf. Dessa tjänster kan inte tillsättas utan att dessa utfrågningar i parlamentet ägt rum. Olafs generaldirektör utses av kommissionen, efter samråd med Europaparlamentet och rådet, och medlemmarna av Olafs övervakningskommitté utses i samförstånd av Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
Parlamentet och rådet beslutar också gemensamt om utnämningen av den europeiska chefsåklagaren vid Eppo, .
För mer information om detta ämne, se budgetkontrollutskottets webbplats.
Alexandra Cynthia Jana Pouwels