Ϸվ

Förslag till resolution - B10-0073/2024Förslag till resolution
B10-0073/2024

FÖRSLAG TILL RESOLUTIONom förstärkning av Moldaviens motståndskraft mot rysk inblandning inför det kommande presidentvalet

4.10.2024-()

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 136.2 i arbetsordningen

Joachim Stanisław Brudziński, Adam Bielan, Mariusz Kamiński, CristianTerheş, Małgorzata Gosiewska, Jaak Madison, Rihards Kols, Jadwiga Wiśniewska, Carlo Fidanza, Michał Dworczyk, Roberts Zīle, Alberico Gambino, Sebastian Tynkkynen, Ivaylo Valchev, VeronikaVrecionová, Ondřej Krutílek, Tobiasz Bocheński, Assita Kanko, Alexandr Vondra
för ECR-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslagetRC-B10-0072/2024

10‑0073/2024

Europaparlamentets resolution om förstärkning av Moldaviens motståndskraft mot rysk inblandning inför det kommande presidentvalet

()

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Republiken Moldavien och om länderna inom det östliga partnerskapet,

med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiskaatomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan[1], vilket inkluderar ett djupgående och omfattande frihandelsområde och vilket fullt ut trädde i kraft den 1 juli 2016,

med beaktande av artikel49 i fördraget om Europeiska unionen,

med beaktande av Republiken Moldaviens ansökan om medlemskap i Europeiskaunionen (EU), som lämnades in den 3 mars 2022,

med beaktande av Versaillesförklaringen av den 10och 11mars 2022,

med beaktande av EU:s uttalande av den 21 mars 2024 vid OSSE:s ständiga råd nr 1466i Wien om den senaste tidens säkerhetsincidenter i regionen Transnistrien,

med beaktande av artikel 136.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.Ett presidentval är planerat att hållas i Moldavien den 20 oktober 2024. En folkomröstning om Moldaviens EU-anslutning kommer också att genomföras samma dag som presidentvalet.

B.Ryssland har konsekvent försökt påverka, omintetgöra och undergräva fria, rättvisa och oberoende val i Moldavien och i flera EU-länder med hjälp av desinformation, förtäckt verksamhet, korruption och många andra hybridkrigstaktiker i syfte att destabilisera väst. Trots den senaste tidens förbättringar på lagstiftningsområdet är oron över finansieringen av valkampanjen och användningen av olagliga ryska medel för att påverka valresultatet fortfarande en av de mest känsliga frågorna i Moldaviens valsystem. Ryssland förväntas öka sina insatser för att påverka det kommande presidentvalet.

C.Det har skett en märkbar förändring i rysk taktik för inblandning genom att Ryssland har utvidgat sitt stöd till att omfatta ett bredare spektrum av politiska aktörer, utöver traditionella, kompromisslösa proryska partier. Detta spektrum av politiska aktörer omfattar nu inte bara moderata proryska och promoldaviska grupper, utan även grupper som presenterar sig som ”proeuropeiska”. Denna vilseledande strategi förefaller ge desillusionerade väljare en rad alternativ till Aktions- och solidaritetspartiet i ett försök att splittra det politiska landskapet och urvattna det verkliga stödet för den nuvarande regeringen. Denna förändring återspeglar Kremls föränderliga strategi när det gäller påverkansoperationer och prioriterar skapandet av flera fronter för att undergräva demokratiska processer och underblåsa interna motsättningar.

D.Enligt uppgift var den ryska inblandningen i Moldaviens lokalval den 5 november 2023 rekordstor, med desinformationskampanjer, mutor till väljare och finansiellt stöd till proryska partier, vilket utgör ett allvarligt hot mot Moldaviens demokratiska process inför presidentvalet i oktober 2024. De senaste rapporterna från moldaviska utredare avslöjar att det är möjligt att över 15miljoner USD i ryska medel skulle ha överförts för att muta väljare i det kommande valet.

E.Moldavien har vidtagit åtgärder för att bekämpa rysk inblandning, bland annat genom att förbjuda proryska partier, införa sanktioner mot oligarker, stänga ner medieföretag som sprider desinformation och utöka tullkontrollerna. Dessa insatser kräver dock ytterligare stöd från det internationella samfundet och i synnerhet från EU.

F.Den 3 mars 2022 ansökte Moldavien om EU-medlemskap, och den 17 juni 2022 lade kommissionen fram sina yttranden om de ansökningar som lämnats in av Ukraina, Georgien och Moldavien. Moldavien beviljades status som EU-kandidatland den 23 juni 2022 genom en enhällig överenskommelse mellan de 27 medlemsstaterna. Kommissionen fastställde i sin rapport om utvidgningspaketet för 2023, som lades fram den 8 november 2023, nio steg som Moldavien behövde uppfylla, och rekommenderade att anslutningsförhandlingar skulle inledas, förutsatt att återstående reformer när det gäller rättsväsendet, korruptionsbekämpning och övergången från oligarki genomförs. Rådet beslutade att inleda anslutningsförhandlingar den 14 december 2023, och den första regeringskonferens som formellt lanserade dessa förhandlingar hölls den 25 juni 2024.

G.EU har infört sanktioner mot centrala moldaviska oligarker och proryska aktörer, och Förenta staterna (USA) har upprepade gånger varnat Moldavien för ryska planer på att destabilisera och störta dess regering.

H.Ryska aktörer, däribland personer som är föremål för sanktioner, såsom moldaviska oligarken Ilan Șor (som håller sig gömd), har varit direkt inblandade i dessa destabiliseringsinsatser och använt statligt finansierade ryska mediekanaler på ryskt territorium och kriminella nätverk för att påverka den moldaviska politiken.

I.Rysk inblandning, i kombination med Moldaviens sårbara ekonomiska situation, politisk splittring och geostrategiska betydelse riskerar att undergräva Moldaviens framtid i EU, trots landets betydande framsteg mot EU-anslutning. Oligarkstödda medier och korrupta finansiella nätverk fortsätter att destabilisera Moldaviens politiska landskap och utgör ett hot mot landets suveränitet och demokratiska institutioner.

J.Russia Today och dess anställda, däribland chefredaktör Margarita Simonyan, har direkt samordnat med Kreml för att stödja den ryska regeringens insatser för att påverka det moldaviska valet i oktober 2024. Simonyan utnyttjar de statligt finansierade plattformar i vilka hon har ledande befattningar – nämligen Russia Today, Sputnik och deras moderbolag, den internationella informationsbyrån Rossiya Segodnya, ett federalt statligt enhetsföretag – för att försöka skapa oroligheter i Moldavien, sannolikt med det specifika syftet att få protesterna att bli våldsamma.

K.Ryssland trappar upp sina år med gråzonsattacker mot Moldavien genom desinformation, cyberattacker, bombhot och andra former av manipulation. Denna kampanj är en del av det som experter och regeringstjänstemän diskuterar som Rysslands ständigt föränderliga hybridkrig från Östersjön till Svarta havet, nämligen dess invasion av Ukraina och destabiliseringsinsatser mot Georgien, Estland och andra grannländer. Putins främsta instrument för att destabilisera Moldavien är propaganda och korruption, som utövas av allierade som är miljardärer, såsom Ilan Șor och den tidigare ledaren av regeringspartiet, Vladimir Plahotniuc, samt Rysslands inflytande över två regioner: Gagauzien i söder där Șor har en stark ställning, och Transnistrien som ligger vid Moldaviens östra gräns och kontrolleras av ryska trupper.

L.Den ryska regeringen utvidgade 2023 det operativa området för Russia Today genom att införa en cyberenhet med direkta band till den ryska staten i organisationen. Denna enhet har varit involverad i underrättelseverksamhet och påverkansoperationer globalt, bland annat i Moldavien. Den information som samlas in av denna enhet, som verkar inom ramen för Russia Today, kanaliseras enligt uppgift till ryska underrättelsetjänster, statskontrollerade medier, legosoldatgrupper och andra aktörer som stöder den ryska regeringen. Russia Today deltar också i desinformationskampanjer, hemliga påverkansoperationer och militära upphandlingsinsatser till stöd för Rysslands krig i Ukraina.

M.Moldaviens underrättelse- och säkerhetstjänst offentliggjorde 2023 en rapport som betonar den extrema intensiteten i Ryska federationens handlingar i syfte att förankra Moldavien i dess inflytelsesfär. Den mekanism som används för att genomföra detta hot är av hybridkaraktär och inriktar sig på operativ nivå på att angripa demokratiska processer och undergräva Moldaviens väg mot europeisk integration genom att förstärka radikala separatistiska tendenser i den södra delen av Moldavien, särskilt i Gagauzien, sprida propaganda och ändra informationsområdet, blanda sig i Moldaviens valprocess och utföra omstörtande operationer.

N.Två nära allierade till Ilan Șor – Marina Tauber, ledamot av Moldaviens parlament, och Gagauziens guvernör (bashkan) Evghenia Guțul – träffade den 18 september 2024 talespersonen för det ryska utrikesministeriet, Maria Zakharova, och lämnade därefter ut falsk information om EU och Moldaviens framtid i EU, och manipulerade sålunda de moldaviska medborgarna och försökte påverka det kommande valet.

O.Moldavien står inför växande ekonomiska och säkerhetsmässiga utmaningar, bland annat risken för politisk tillbakagång om ryskstödda kandidater når framgång i det kommande presidentvalet.

P.Ukrainas beslut att stänga sin gräns till Transnistrien, som hyser 1500 ryska soldater, begränsade avsevärt handeln mellan Kiev och Tiraspol, stoppade kritiska intäktsflöden och minskade Transnistriens handel med Ryssland med 22 procent under 2022. Moldavien kontrollerar nu merparten av Transnistriens tillgång till utrikeshandel, vilket utgör en unik möjlighet att påverka separatistregionen. Moldavien har genomfört en påtryckningsstrategi, som omfattar kriminalisering av separatism, skärpta tullkontroller och avskaffande av transnistriska företags tullprivilegier, vilket skapar betydande ekonomiska påfrestningar. Trots gratis rysk gas är Transnistrien fortfarande sårbart för ett eventuellt stopp för transiteringen av den ryska gasen genom Ukraina senast i december 2024, vilket skulle kunna lämna regionen utan energi.

Q.Ryssland har en betydande militär närvaro i Svarta havet, bland annat genom en okänd andel av landets ubåtskapacitet, och har en mycket stor potential att dominera angränsande sjötransportvägar. Den instabila situationen i Transnistrien utgör en strategisk risk, eftersom Ryssland skulle kunna ta kontroll över regionen och trappa upp konflikten, på grund av Ukrainas sannolika militära reaktion.

R.Enligt journalistiska undersökningar reser dussintals präster från Moldaviens metropol till Ryssland, där de får kort med vilka de senare kan ta ut pengar. Enligt uppgift anordnas dessa resor av Ilan Șor i nära samarbete med den ryska ortodoxa kyrkan, som är nära knuten till Kremlregimen, i syfte att använda prästerskapet för valändamål.

S.Som svar på Rysslands fortsatta insatser för att undergräva den moldaviska demokratin och blanda sig i Moldaviens valprocesser inför USA:s utrikesministerium ytterligare sanktioner mot en kritisk aspekt av Rysslands otillbörliga inflytande i Moldavien.

1.Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med Moldaviens folk och upprepar sitt orubbliga stöd för Moldaviens oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. Parlamentet lovordar särskilt Moldavien för dess reformer av vallagen 2022, som åtgärdade en del långvariga rekommendationer och fastställde en starkare ram för det kommande valet och för en ökning av antalet vallokaler utomlands och ett nytt initiativ för partiell poströstning. Parlamentet betonar också den viktiga roll som Moldavien har spelat för säkerhet och stabilitet vid EU:s östra gräns i samband med den humanitära kris som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

2.Europaparlamentet fördömer med kraft Rysslands upprepade försök att destabilisera Moldavien, dess institutioner och samhälle. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att respektera Moldaviens oberoende, suveränitet och territoriella integritet, att upphöra med sina provokationer och försök att destabilisera landet och att omedelbart och villkorslöst dra tillbaka sina militära styrkor från de ockuperade territorierna i Moldavien (Transnistrien), Georgien (Abchazien och Sydossetien) och Ukraina.

3.Europaparlamentet bekräftar att det fullt ut stöder Moldaviens medlemskap i EU. Parlamentet välkomnar de moldaviska myndigheternas betydande ansträngningar för att föra reformagendan framåt och deras beslutsamhet att uppfylla de nio steg som fastställdes i kommissionens yttrande av den 17juni 2022 för att gå vidare mot ett EU‑medlemskap, trots Rysslands påtryckningar mot Moldavien och de kriser som utlösts av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

4.Europaparlamentet betonar, på grundval av erfarenheterna från de allmänna lokalvalen 2023, att Ryska federationen sannolikt kommer att använda ”utfyllnadspartier” i det kommande parlamentsvalet 2025 för att skapa en dimridå i syfte att underlätta inträdet för minst ett Șor-kontrollerat parti i parlamentet.

5.Europaparlamentet gratulerar Moldavien för den första regeringskonferensen om inledandet av anslutningsförhandlingar, som hölls i juni 2024 endast två år efter beviljandet av status som kandidatland, vilket visar på Moldaviens beslutsamhet att uppfylla EU:s reformagenda. Parlamentet erkänner de betydande framsteg som Moldavien har gjort i processen för anslutning till EU och uppmanar regeringskonferensen att avsluta kluster 1 i förhandlingarna under det kommande året.

6.Europaparlamentet uppmanar Nato och dess medlemmar att överväga att stärka Natos närvaro och beredskap till havs i Svartahavsregionen.

7.Europaparlamentet uppmanar EU att stödja Moldaviens ansträngningar för en fredlig återintegrering av Transnistrien genom att tillhandahålla finansiellt och tekniskt bistånd för ekonomisk stabilisering, sociala sammanhållningsåtgärder och diversifiering av Transnistriens energiförsörjning genom angränsande medlemsstater, så att Moldaviens framsteg mot EU-anslutning inte undergrävs av den olösta frågan om Transnistriens status.

8.Europaparlamentet uppmuntrar Moldaviens regering att, allteftersom landet går framåt på sin väg mot EU-anslutning, reparera de orättvisor som den förtryckande sovjetiska ockupationen orsakat alla religiösa samfund.

9.Europaparlamentet erkänner den ortodoxa metropolitanska kyrkan i Bessarabien som offer för det sovjetiska förtrycket. Parlamentet noterar i detta avseende att den ortodoxa metropolitanska kyrkan i Bessarabien, efter det att den på otillbörligt sätt avskaffats av de sovjetiska myndigheterna, officiellt erkändes först 2002 efter ett beslut av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

10.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att snarast tillhandahålla finansiering och expertis för att stödja utbildningen av korttidsobservatörer i Moldavien inför valet i oktober 2024, i samarbete med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och dess särskilda tjänster och kontor.

11.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett fördjupat samarbete för att tillhandahålla Moldavien särskilt tekniskt stöd för att motverka inblandning och förbättra Moldaviens valinfrastruktur, inbegripet stöd till genomförandet av säker röstningsteknik och åtgärder för att säkerställa integriteten i samband med överföringen av resultat.

12.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och lägga fram en heltäckande tillväxtplan för Moldavien som syftar till att underlätta utländska investeringar och främja ekonomisk utveckling i landet. Parlamentet efterlyser fortsatt robust finansiellt stöd till Moldavien för att säkerställa dess hållbara tillväxt och stabilitet. Parlamentet efterlyser vidare ett permanent avskaffande av importtullar och kvoter för moldavisk export till EU.

13.Europaparlamentet välkomnar det stöd som tillhandahålls inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till Moldaviens försvarsmakt i syfte att modernisera landets luftförsvarskapacitet, och efterlyser fortsatt tillhandahållande av sådant stöd. Parlamentet konstaterar att varje suverän stat har den inneboende rätten att investera i sin försvarskapacitet, och bekräftar att sådana åtgärder är helt förenliga med Moldaviens status som neutral stat.

14.Europaparlamentet lovordar inledandet av EU:s partnerskapsuppdrag i Moldavien inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i syfte att stärka motståndskraften inom Moldaviens säkerhetssektor. Parlamentet stöder helhjärtat uppdragets verksamhet och dess roll när det gäller att tillhandahålla avgörande bistånd och expertis för att förbättra landets säkerhet och stabilitet.

15.Europaparlamentet lovordar undertecknandet av säkerhets- och försvarspartnerskapet, som kommer att stärka Moldaviens motståndskraft och göra det möjligt för EU och Moldavien att tillsammans hantera gemensamma säkerhetsutmaningar. Parlamentet betonar att Moldavien är det första land som undertecknar ett sådant partnerskap med EU, vilket visar på båda parters starka engagemang för att stärka sitt samarbete på säkerhets- och försvarsområdet.

16.Europaparlamentet uppmanar EU, USA, Kanada och Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa och utöka sanktionerna mot enskilda personer, medieföretag och enheter som är involverade i Kremlsponsrad verksamhet för att undergräva de demokratiska processerna och valintegriteten i Moldavien och i alla andra EU-länder och partnerländer.

17.Europaparlamentet uppmanar med kraft Moldaviens regering att öka vaksamheten när det gäller potentiella oegentligheter i samband med val, förbättra den offentliga kommunikationen om valsäkerhet och förbereda sig för att hantera ryska försök att uppvigla till protester efter valresultatet.

18.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Moldaviens regering och parlament, Ryskafederationen, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Förentanationerna och Europarådet.

Senaste uppdatering: 8 oktober 2024
Rättsligt meddelande-Integritetspolicy