FÖRSLAG TILL RESOLUTIONom situationen i Nicaragua
12.6.2023-()
i enlighet med artikel132.2 i arbetsordningen
Leopoldo López Gil, Gabriel Mato
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslagetRC-B9-0272/2023
9‑0272/2023
Europaparlamentets resolution om situationen i Nicaragua
()
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt resolutionerna av den 16 december 2021 om situationen i Nicaragua[1], av den 9 juni 2022 om instrumentalisering av rättsväsendet som ett repressivt verktyg i Nicaragua[2] och av den 15 september 2022 om Nicaragua, särskilt gripandet av biskop Rolando Álvarez[3],
–med beaktande av rådets förordningar och beslut om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i Nicaragua, särskilt rådets beslut (Gusp) 2022/24 av den 10 januari 2022 om ändring av beslut (Gusp) 2019/1720 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Nicaragua[4] och rådets förordning (EU) 2019/1716 av den 14 oktober 2019 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Nicaragua[5],
–med beaktande av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan (associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika)[6],
–med beaktande av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna,
–med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
–med beaktande av uttalandet av den 10 oktober 2022 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den senaste diplomatiska utvecklingen och uttalandena från talespersonen för den höga representanten av den 10 februari 2023 om frigivningen av politiska fångar och av den 16 februari 2023 om upphävande av medborgarskap för politiska motståndare,
–med beaktande av rapporten av den 2 mars 2023 från FN:s expertgrupp för mänskliga rättigheter om Nicaragua,
–med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.Sedan 2018 har Nicaraguas regim systematiskt vid upprepade tillfällen godtyckligt fängslat, trakasserat och hotat presidentkandidater, oppositionsledare och religiösa ledare – särskilt från den romersk-katolska kyrkan – liksom student- och bondeledare, journalister, människorättsförsvarare, civilsamhällesorganisationer, företrädare för näringslivet och andra kritiska röster i landet. Situationen i Nicaragua fortsätter att försämras.
B.Sedan 2018 har statligt förtryck blivit en fast beståndsdel av det nicaraguanska samhället. Det kännetecknas av systemisk straffrihet för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, försvagning av statliga institutioner och rättsstatsprincipen samt ett tyst samförstånd mellan den verkställande makten och rättsväsendet.
C.Den 9 februari 2023 deporterade den nicaraguanska regimen 222 politiska fångar, däribland journalister och människorättsförsvarare, och fråntog dem deras nicaraguanska medborgarskap för att ha gjort sig skyldiga till ”brott mot hemlandet”. En vecka senare fråntog den nicaraguanska regimen ytterligare 94 oliktänkande deras medborgarskap och beslagtog deras egendom.
D.Sedan dess har den nicaraguanska regimen oavbrutet trakasserat och förföljt politiska dissidenters advokater och dragit tillbaka upp till 25 av deras licenser.
E.Godtyckliga gripanden av politiska dissidenter och människorättsförsvarare fortsätter att vara normen i landet. Så sent som i maj 2023 hade enligt FN upp till 63 personer godtyckligt gripits av politiska skäl. Dessutom har regimen utvecklat nya former av förtryck genom att genomföra ”snabbrättegångar”, ytterligare ett tecken på samförståndet mellan rättsväsendet och regimen.
F.Den katolska kyrkan, som spelade en viktig roll som medlare i den nationella dialogen 2018 och ständigt har manat till lugn och sansad dialog i Nicaragua, har utsatts för ökande attacker och förtryck från den nicaraguanska regimens sida. Biskop Álvarez sitter fortfarande fängslad trots många krav på att han ska friges. Den 12 mars 2023 meddelade Nicaraguas regim att den skulle avbryta förbindelserna med Vatikanstaten. Som en reaktion på detta beslutade Vatikanstaten att stänga sin ambassad.
G.Den 2 mars 2023 offentliggjorde FN:s expertgrupp för mänskliga rättigheter sin slutrapport, där det konstaterades att den nicaraguanska regeringen av politiska skäl begår utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna, något som utgör brott mot mänskligheten, och att de påstådda kränkningarna inbegriper utomrättsliga avrättningar, godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och godtyckligt berövande av medborgarskap och rätten att stanna i sitt eget land.
H.Sedan 2018 har Ortega-Murillo-regimen stängt verksamheten för över 3000 civila organisationer.
I.Nicaragua och Ryssland är nära allierade. Sedan det olagliga, oprovocerade och omotiverade ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes har Ortega-Murillo-regimen systematiskt gett sitt stöd till den ryska regimen i FN-resolutioner. Under sitt officiella besök i Nicaragua den 19 april 2023 tackade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov den nicaraguanska regimen för dess stöd till Rysslands kandidatur som observatör i både Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) och det centralamerikanska integrationssystemet. Ryssland har stöttat Nicaragua med militär utrustning och fortsätter att upprätthålla en rysk militär närvaro i landet, vilket är ett tydligt bevis på de starka förbindelserna och det ömsesidiga stödet mellan Ortega‑Murillo-regimen och Putins regim.
J.Nicaraguas regim fattade det omotiverade beslutet att utvisa chefen för EU:s delegation till Nicaragua och bröt de diplomatiska förbindelserna med Nederländerna. EU svarade med motsvarande åtgärder och förklarade att chefen för Republiken Nicaraguas beskickning till var persona non grata i EU.
1.Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag det fortsatta och obevekliga förtryck som Ortega-Murillo-regimen riktat mot det nicaraguanska folket och upprepar sitt fortsatta och orubbliga stöd för det nicaraguanska folket.
2.Europaparlamentet upprepar att en fredlig lösning på den djupa politiska krisen i Nicaragua bör vara en inkluderande och meningsfull nationell dialog. Parlamentet beklagar den nicaraguanska regimens upprepade avståndstagande och ovilja att inleda ett sådant förfarande. Parlamentet konstaterar att fria, rättvisa och öppna val, återupprättande av rättsstaten och friheter, ett slut på förtrycket och den rädsla som präglar samhället, frigivning av godtyckligt frihetsberövade politiska fångar, återupprättande av den rättsliga statusen för politiska partier som godtyckligt förbjudits samt möjligheter för personer i exil att återvända utan undantag och med fullständiga garantier och för internationella människorättsorgan att komma tillbaka till landet är grundvillkor för en dialog med den nicaraguanska regimen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att följa det civila samhällets aktuella och framtida insatser för att skapa förutsättningar för en dialog som leder till en övergång till demokrati, i linje med vad som fastställdes i avtalen från mars 2019.
3.Europaparlamentet beklagar djupt den påtvingade exilen för politiska fångar i februari 2023 och återkallandet av deras medborgarskap, vilket tydligt strider mot artikel15 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som skyddar allas rätt till medborgarskap och förbjuder godtyckligt berövande av en persons medborgarskap.
4.Europaparlamentet fördömer de otillbörliga frihetsberövandena, bristen på rättegångsgarantier och de olagliga fällande domarna mot politiska fångar i Nicaragua efter deportationen av de 222 fängslade personerna i februari 2023. Parlamentet uttrycker oro över att straffrätten manipuleras och att rättsväsendet används som ett verktyg för att kriminalisera utövandet av medborgerliga och politiska rättigheter.
5.Europaparlamentet fördömer skarpt de nicaraguanska myndigheternas godtyckliga indragning av advokaters juridiska licenser. Parlamentet understryker att detta ytterligare undergräver den redan usla situationen för rättsstatsprincipen och garantierna för ett korrekt rättsförfarande. Parlamentet uppmärksammar den fortsatta instrumentaliseringen av rättssystemet och domarnas delaktighet i detta. Parlamentet upprepar sin begäran om att nicaraguanska domare och åklagare omedelbart ska föras upp på förteckningen över personer som omfattas av EU-sanktioner och att förteckningen över personer och enheter som är föremål för sanktioner ska utvidgas till att omfatta Daniel Ortega och hans inre krets.
6.Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som civilsamhället, människorättsförsvarare, journalister och medlemmar i den romersk-katolska kyrkan spelar i Nicaragua.
7.Europaparlamentet efterlyser ett villkorslöst frigivande av alla politiska fångar och oliktänkande, särskilt biskop Álvarez.
8.Europaparlamentet uppmanar den nicaraguanska regimen att snarast tillåta att internationella organisationer återvänder till landet, däribland den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, i syfte att bevaka människorättssituationen i landet.
9.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till den nicaraguanska regimen att genomföra FN:s människorättsråds resolution nr 49/3 av den 31 mars 2022, genom vilken en grupp med människorättsexperter inrättas för att under ett års tid övervaka tillförlitliga, opartiska och grundliga undersökningar, samla in bevis och säkerställa ansvarsskyldighet för de allvarliga kränkningar som har ägt rum sedan 2018. Parlamentet gläder sig i detta sammanhang över att expertgruppen har kunnat utföra sitt uppdrag, med offentliggörandet av slutrapporten den 2 mars 2023. Parlamentet understryker att gruppens slutsatser visar att den nicaraguanska regeringen utsätter civila för omfattande människorättskränkningar, som utgör brott mot mänskligheten. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och FN:s säkerhetsråd att, mot bakgrund av dessa slutsatser och i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Romstadgan, låta Internationella brottmålsdomstolen inleda en formell utredning av Nicaragua and DanielOrtega för brott mot mänskligheten.
10.Europaparlamentet uppmanar den nicaraguanska regimen att upphöra med godtycklig nedstängning av icke-statliga organisationer och civilsamhällesorganisationer och att återinföra den rättsliga stadgan för samtliga organisationer, politiska partier, religiösa organisationer, medieorganisationer och mediekanaler, universitet och människorättsorganisationer som godtyckligt stängts ned, samt att återbörda all deras egendom, alla tillgångar, alla handlingar och all utrustning som otillbörligen beslagtagits, och att återupprätta deras legitima rättsliga status.
11.Europaparlamentet fördömer den nicaraguanska regimens ovillkorliga stöd för Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet betonar att Nicaragua är en av Rysslands närmaste allierade i regionen och att landet får ryskt militärt stöd för att ytterligare förtrycka sin befolkning.
12.Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådets ordförandeskap, som anordnar ett toppmöte mellan EU:s och Celacs stats- och regeringschefer, att inte bjuda in företrädare för Ortega-Murillo-regimen till evenemanget. Parlamentet uppmanar Europeiska rådets ordförandeskap att åta sig att göra ett uttalande och därvid framföra krav på vederbörlig respekt för de mänskliga rättigheterna i Nicaragua och föreslå en färdplan för demokrati i landet.
13.Europaparlamentet uppmanar EU att genom yttre åtgärder och dialog fortsätta sin prioritering med att främja demokrati, rättsstatsprincipen, jämlikhet och mediefrihet, och att samarbeta med det internationella samfundet i syfte att försvara dialog, demokrati och mänskliga rättigheter i Nicaragua. Parlamentet uppmanar EU:sdelegation i Nicaragua att noga övervaka utvecklingen i landet, även genom övervakning av rättegångar och besök hos oppositionsledare och regeringskritiker som befinner sig i fängelse eller husarrest. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den inom ramen för sitt utvecklingssamarbete ökar stödet till civilsamhället, särskilt människorättsförsvarare, och att den inte på något sätt bidrar till de nicaraguanska myndigheternas nuvarande repressiva politik.
14.Europaparlamentet påminner om att Nicaragua i enlighet med associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika måste respektera och stärka principerna om rättsstatlighet, demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sitt krav på att demokratiklausulen i associeringsavtalet måste aktiveras, mot bakgrund av de rådande omständigheterna.
15.Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att godkänna ett informationsuppdrag för att övervaka situationen i Nicaragua.
16.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare, den parlamentariska församlingen EU−Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet, Limagruppen, Vatikanstaten samt Republiken Nicaraguas regering och parlament.