Ϸվ

EU:s budget finansieras till stor del med egna medel och kompletteras med andra inkomster. Årliga inkomster måste till fullo täcka årliga utgifter, eftersom ett budgetunderskott inte är tillåtet. Beslut om systemet för EU:s egna medel fattas enhälligt av rådet, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och ska ratificeras av varje medlemsstat. En reform av systemet för egna medel bestående av två paket med nya egna medel föreslogs av kommissionen 2022 och 2023.

Rättslig grund

  • Artiklarna 311 och 322.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artiklarna106a och 171 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
  • om systemet för Europeiska unionens egna medel.
  • om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel, om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov, om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdesskatt och om beräkning av egna medel baserade på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns, om metoder och förfaranden för tillhandahållande av dessa egna medel, om åtgärder för att möta likviditetsbehov och om vissa aspekter av egna medel baserade på bruttonationalinkomst.

å

Att ge Europeiska unionen finansiell självständighet inom de gränser som budgetdisciplinen sätter.

ܲ԰پDzԲäٳ

Genom fick Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) egna medel. Genom är de egna medel som kan användas varje år för närvarande begränsade till högst 1,4% av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Eftersom de totala utgifterna inte får överstiga de totala inkomsterna begränsas även utgifterna av detta tak inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 (se faktablad1.4.3).

԰dzٲԲäٳٲԾԲ

1. Egna medel

Traditionella egna medel består av tullavgifter, jordbrukstullar och sockeravgifter som tagits ut sedan 1970. Den andel som medlemsstaterna får behålla för att täcka uppbördskostnader har höjts igen till 25% från 20%. ”Traditionella” egna medel utgör nu vanligtvis cirka10–15% av de egna medlen[1].

Momsbaserade egna medel utgörs av en överföring till unionen av en procentandel av den mervärdesskatt (moms) som enligt uppskattningar tas ut i medlemsstaterna. Moms ingick redan i 1970års beslut, men denna källa till egna medel började inte användas förrän medlemsstaternas momssystem harmoniserades 1979. Momsmedlen utgör nu cirka10% av de egna medlen.

BNI-baserade egna medel består av en avgift med en enhetlig procentsats baserad på medlemsstaternas BNI som fastställs inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Systemet skapades genom . Ursprungligen skulle denna avgift endast tas ut om de övriga egna medlen inte till fullo täckte utgifterna, men nu finansierar den huvuddelen av EU:s budget. De BNI-baserade medlen har tredubblats sedan slutet av 1990-talet och utgör nu cirka 60–70% av de sammanlagda egna medlen.

Plastavfallsbaserade egna medel infördes den1januari 2021 genom 2020års . Det är ett nationellt bidrag (en direkt överföring från medlemsstaternas budgetar) på grundval av mängden av icke-återvunnet plastförpackningsavfall med en enhetlig uttagssats på 0,80euro perkilogram. Bidragen från medlemsstater med en BNI per capita som ligger under EU-genomsnittet minskas med ett årligt schablonbelopp motsvarande 3,8kg plastavfall percapita. Inkomsterna från denna resurs tillhandahåller cirka3–4% av EU:s budget.

2. Övriga inkomster och det saldo som förts över från föregående budgetår

Övriga inkomster omfattar den inkomstskatt som betalas av EU:s personal, bidrag från länder utanför EU till EU-program, räntebetalningar och böter som betalas av företag som bryter mot EU-lagstiftningen. Saldot från varje budgetår tas upp i budgeten för nästföljande budgetår som inkomst om det rör sig om ett överskott. Övriga inkomster, saldon och tekniska justeringar utgör vanligen ca2–8% av de totala inkomsterna.

Upplåning förs också upp under ”övriga inkomster” och uppgår för närvarande till 25–30% av budgeten. EU-budgeten kan inte underbalanseras och det är inte tillåtet att finansiera dess utgifter genom lån. För att finansiera de bidrag och lån som tillhandahålls genom återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU fick kommissionen dock undantagsvis och tillfälligt tillstånd att låna upp till 750miljarder euro (i 2018års priser) på kapitalmarknaderna. Ny nettoupplåning bör upphöra i slutet av 2026, varefter endast refinansieringstransaktioner kommer att tillåtas.

3. Korrigeringsmekanismer

Systemet för egna medel har också använts för att korrigera budgetobalanser mellan medlemsstaternas nettobidrag. Trots att Förenade kungarikets rabatt, som infördes 1984, inte längre tillämpas kommer schablonbeloppskorrigeringar fortfarande att gagna Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige under perioden 2021–2027.

Mot en reform av EU:s egna medel

I Lissabonfördraget fastställs det att budgeten helt och hållet bör finansieras med egna medel och att rådet har befogenhet att, efter att ha hört parlamentet, enhälligt fatta beslut om unionens system för egna medel[2], införa nya kategorier för egna medel och avskaffa redan befintliga kategorier. Det fastställs också att rådet endast kan anta genomförandeåtgärderna för dessa beslut med parlamentets godkännande, vilket stärker parlamentets ställning i processen.

På basis av de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget har parlamentet upprepade gånger efterlyst en djupgående reform av systemet för egna medel i ett antal ståndpunkter och resolutioner under de senaste åren[3]. Parlamentet har lyft fram problemen med systemet för egna medel, särskilt dess alltför stora komplexitet och dess finansiella beroende av nationella bidrag.

I januari 2017 lade den så kallade Montigruppen på hög nivå, som inrättades 2014 för att göra en generell översyn av systemet med egna medel, fram sin om mer transparenta, enkla, rättvisa och demokratiskt ansvarsfulla sätt att finansiera EU:s budget. Den centrala slutsatsen var att EU:s budget behövde reformeras, både när det gäller inkomst- och utgiftssidan, för att man ska kunna hantera de aktuella utmaningarna och åstadkomma konkreta resultat för EU-medborgarna.

På grundval av denna rapport och det efterföljande lade kommissionen den2maj 2018 fram [4] om att förenkla de nuvarande momsbaserade egna medlen och införa en korg med nya egna medel. Kommissionen föreslog också att avskaffa alla rabatter och att minska från 20% till 10% den andel av tullintäkterna som medlemsstaterna behåller för att täcka uppbördskostnaderna, samt att öka taket för årliga begäranden om egna medel med hänsyn till ett lägre totalt BNI i EU-27 och den föreslagna integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget

För att uppnå en mer stabil EU-budget, som utformats för att stödja EU:s politiska mål, efterlyste man upprepade gånger en ambitiös och balanserad korg av nya egna EU-medel som är rättvis, enkel, transparent och finanspolitiskt neutral för medborgarna. Parlamentet förespråkade också reformer för att göra skatteuppbörden enklare, mer transparent och mer demokratisk och för att minska andelen BNI-bidrag, reformera eller avskaffa momsmedlen och fasa ut alla former av rabatter.

Reformö

Vid Europeiska rådets möte den17–21juli 2020 enades stats- och regeringscheferna om en ny flerårig budgetram, NextGenerationEU, en höjning av betalningstaket och nya egna medel baserade på icke-återvunnet plastavfall som ska tillämpas från och med januari 2021.

NextGenerationEU baserades på kommissionens ö av den att låna upp till 750miljarder euro genom att emittera obligationer på de internationella marknaderna på EU:s vägnar, med löptider på 3–30år, i syfte att hantera effekterna av covid-19-pandemin. Som säkerhet för de skulder EU ådragit sig för att senare kunna betala tillbaka de medel som anskaffats på kapitalmarknaderna föreslog kommissionen att taket för egna medel undantagsvis och tillfälligt skulle höjas med 0,6% av EU:s BNI utöver den föreslagna permanenta höjningen från 1,2% till 1,4% av BNI för att ta hänsyn till den nya ekonomiska situationen.

I sin betonade parlamentet att det bara är ytterligare nya egna medel som kan bidra till att betala tillbaka EU:s skuld och samtidigt värna EU:s budget och minska trycket på de nationella finanserna och på EU-medborgarna. Den16september 2020 krävde parlamentet på nytt i sin ståndpunkt inom ramen för samrådsförfarandet att nya egna medel skulle införas i enlighet med en färdplan och att alla rabatter skulle avskaffas.

Den10november 2020 nådde parlamentets, rådets och kommissionens förhandlare en politisk överenskommelse om den fleråriga budgetramen, egna medel och vissa aspekter av styrningen av återhämtningsinstrumentet. I en ny bilaga till det inrättades följaktligen en färdplan för införandet av nya egna medel under perioden 2021–2027. Inkomsterna från nya egna medel bör vara tillräckliga för att täcka återbetalningen av NextGenerationEU, medan återstående intäkter bör finansiera EU-budgeten.

Enligt det nya beslutet om egna medel som antogs den14december 2020 bibehölls rabatter för vissa medlemsstater och de uppbördskostnader som tas ut på tullar höjdes från 20% till 25%. Efter dess ratificering av alla medlemsstater den31maj 2021 har beslutet om egna medel tillämpats retroaktivt sedan den1januari 2021.

Efter öen av den14juli 2021 till och offentliggjordes ett den22december 2021. I öet anges att 25% av intäkterna från utsläppsrätter som auktioneras ut, 75% av inkomsterna från mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna och 15% av den andel av de kvarstående vinsterna som omfördelas till EU:s medlemsstater enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling/G20-överenskommelsen om internationell företagsbeskattning (första pelaren) ska betalas till EU:s budget.

Den20juni 2023 offentliggjorde kommissionen sina . Detta inbegrep tillfälliga statistiska egna medel, som betalades in som ett nationellt bidrag på företagsvinster på 0,5% av den teoretiska EU-bolagsskattebasen (baserad på driftsöverskottet brutto för sektorerna finansiella och icke-finansiella bolag, beräknat av Eurostat). Så småningom kommer detta att ersättas av verkliga egna medel baserade på bolagsbeskattning, ett bidrag från ett framtida . I öet förutses också en ökning av uttagssatsen för egna medel på basis av utsläppshandelssystemet från 25% till 30%, vilket motiveras av det stigande koldioxidpriset. Det föreslagna paketet skulle kunna ge ytterligare årliga intäkter på omkring23miljarder euro från 2024 och 36miljarder euro från och med 2028, vilket motsvarar cirka18–20% av de totala intäkterna.

Alla nyligen föreslagna nya egna medel väntar för närvarande på beslut av rådet.

Europaparlamentets synpunkter

Under samrådsförfarandet om den första korgen med nya egna medel ställde sig parlamentet i stort sett bakom öet, med vissa . Parlamentet antog också en resolution den10maj 2023 där man uppmanade rådet att anta den första korgen och föreslog ytterligare nya egna medel.

[1].
[2]Alla sådana beslut ska ratificeras av medlemsstaterna.
[3] om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel; om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel; om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet; parlamentetssynpunkter inför kommissionens ö; om halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020; om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser; om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel; om den fleråriga budgetramen 2021–2027; om den fleråriga budgetramen 2021–2027, om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar.
[4]Revisionsrätten avgav ett yttrande om öen den 29 november 2018 ().

Andras Schwarcz